Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kronolaxfiske i Ume eif.

1899-04-14 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:46, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kronolaxfiske i Ume eif.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

♦

ST:© 46.

Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1899, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning till Umeå stad af en del af Klabböle kronolaxfiske

i Ume eif.

(I. A.)

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 43) af den 17 sistlidne

februari meddelas, hurusom stadsfullmägtige i Umeå uti en af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Vesterbottens län till Kongl. Maj:t insänd ansökning

anfört, att staden, för anordnande i densamma af elektrisk belysning,

förvärfva^ ett till Klabböle by börande vattenfall i Ume eif jemte nödigt

landområde, beläget ungefär 8 kilometer från staden; att enligt ett af

Umeå häradsrätt° den 23 Juli 1897 meddeladt, numera lagakraftvunnet

utslag staden erhållit tillstånd att derstädes uppföra en kraftstation, under

vilkor att staden från kronan inlöste en mindre del af det i elfven belägna

Klabböle kronolaxfiske; samt att, da ifrågavarande anläggning vore

af stor och allmän betydelse ej mindre för Umeå stad än äfven för den

i närheten af de blifvande ledningarna liggande, tätt bebygda landsorten,

hvilken äfven skulle komma att förses med elektriskt ljus, samt den del

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

af fiskebyggnaderna, som för anläggningen skulle tagas i anspråk, vore

af obetydligt värde, stadsfullmägtige tänkt sig möjligheten af att staden,

för tillgodogörande af dess vattenrätt i forsen, skulle kunna utan ersättning

för fisket få utföra den derför erftmderliga dammbyggnaden; och

hade stadsfullmägtige anhållit om tillstånd härtill, men, för den händelse

denna framställning ej vunne bifall, hemstält, att staden måtte tillåtas att

mot det pris, Kongl. Maj:t bestämde, inlösa den del af fisket, som för

anläggningen erfordrades.

Denna ansökning, som till bifall förordats af så väl Kongl. Maj:ts

bemälde befallningshafvande som ock magistraten i Umeå, vore åtföljd af

dels ritning till den föreslagna kraftstationen jemte situationsplan öfver

en del af elfven med den tilltänkta dammbyggnaden, dels ock styrkt

afskrift af Umeå häradsrätts vid syn å stället den 23 juli 1897 förda

protokoll, hvaraf inhemtats:

att, sedan vid synen, som hållits jemlikt stadgandena i 10 § af

kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den

30 december 1880, blifvit upplyst, att kronan utanför Klabböle bystrand

egde ett laxfiske, benämndt Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske,

hvilket på arrende innehades af Klabböle byamän, två vid synen närvarande

hemmansegare i Klabböle by anfört, hurusom de byggnader,

Umeå stad önskade anbringa, komme att beröra endast en liten del af

fisket, eller den så kallade Baktackatinan, och att i nämnda tina icke

någon lax fångats på åtminstone de tjugu senaste åren, hvadan bemälde

hemmansegare ej hade något att erinra mot bifall till ansökningen;

att häradsrätten vid företagen besigtning utrönt hvad som innefattades

i ett af häradsrättens sakkunniga biträde, kaptenen O. J. F. Wijnbladh,

vid synetillfället afgifvet betänkande, enligt hvilket den enda inrättning

eller lägenhet, som komme att beröras af ifrågavarande anläggning,

vore en till ofvannämnda fiske hörande, närmast elfvens södra strand

belägen anordning för fiskfångst, den så kallade »Batackan», hvilken utgjorde

en högst obetydlig del af laxfisket i sin helhet och som, då den

besigtigats, befunnits vara alldeles torr;

att det vid synen närvarande kronoombudet, öfverjäginästaren A. M.

Hellström, förklarat att, enär fisket numera vore af ringa betydelse och

någon fisk icke på många år fångats i den del af fisket, som Umeå stad

för sin anläggning behöfde begagna, ombudet icke ville motsätta sig

anläggningens utförande, dock med vilkor att staden till sig löste den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

9

4

del af fisket eller den så kallade Baktackatinan, som kunde besväras af

anläggningen; samt

att häradsrätten enligt utslag nämnda den 23 juli 1897 pröfvat

skäligt tillåta staden att i öfverensstämmelse med ofvanberörda ritning

bygga den så kallade kraftstationen och till densamma inleda den för

driften nödiga vattenmängden medelst sprängningar invid södra elfstranden

samt uppförande af en hålldamm och en fangdamm till angifna dimensioner,

dock under vilkor att staden af kronan löste till sig den del af

förenämnda fiske, som måste undanrödjas för berörda arbetens utförande,

äfvensom förklarat, att häradsrätten, med hänsyn å ena sidan till det för

Umeå stad synnerligen vigtiga ändamål, hvartill de ifrågakomna byggnaderna

voro afsedda att användas, och a andra sidan till det ringa

värde, den södra delen af Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske

kunde ega såsom fiske betraktadt, ansage sig redan nu böra tillstyrka,

att Umeå stad berättigades att af kronan lösa till sig berörda del af fisket.

Efter remiss hade domänstyrelsen den 28 oktober 1898 afgifvit utlåtande

samt dervid tillika öfverlemnat yttranden af Klabböle byamän

såsom arrendatorer af ifrågavarande kronolaxfiske, stadsfullmägtige och

Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt fiskeriinspektören i landtbruksstyr

elsen.

I det af byamännen afgifna yttrande hade desse yrkat, att, derest

ansökningen bifölles, Umeå stad eller dess rättsinnehafvare måtte tillförbindas

att hålla arrendatorerna af fisket fullt skadeslösa för det härigenom

uppkomna intrånget i fisket, hvarvid byamännen särskildt ville fästa

uppmärksamheten derå, att fiskeidkarne icke kunde komma till de utanför

den föreslagna kraftstationen belägna fiskena pa annat sätt än genom

att passera öfver de byggnader, som för kraftstationen komine att uppföras,

vid hvilket förhållande staden borde ej allenast upplåta tillräckligt

utrymme för öfverfart till fisket, utan ock kännas skyldig inrätta och för

framtiden underhålla en för ändamålet erforderlig bro, ungefär vid det

ställe, der den så kallade Baktackan vore belägen.

Stadsfullmägtige i Umeå hade i anledning af hvad byamännen sålunda

andragit anfört, bland annat, att vid utarrendering af Klabböle

fiske bland arrendevilkoren alltid inrymts skyldighet för arrendatorerna

att underhålla för fisket erforderliga byggnader, samt att sådan skyldighet,

hvad anginge för fiskets begagnande nödiga spångar eller bro, hädanefter

blefve så mycket lättare, som stadens dammarm kunde användas

såsom stöd för bron eller spångarna och för öfrigt, sannolikt koinme att

Bill. till Biksd. Frot. 1899. 4 Sand. 1 Afd. 29 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

göra den ifrågasatta bron öfverflödig, enär staden icke hade något emot,

att dammarmen, som komme att muras i sten och på öfversidan blifva

ganska bred, för ändamålet användes, derest det icke skulle visa sig, att

densamma mot förmodan deraf skadades. På grund häraf hade stadsfullmägtige

bestridt, afseende å byamännens framstälda anspråk, men

emellertid, för undvikande af ytterligare uppskof med ärendet, å stadens

vägnar åtagit sig att medelst utläggande af spångar, på sätt hittills egt

rum, eller på annat sätt anordna för fiskets utöfvande nödig öfvergång

från stranden ut till fisket, derest Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att

göra detta till vilkor för bifall till stadens framställning.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade hemstält, att byamännens

framstälda yrkande om förpligtelse för staden att hålla dem såsom arrendatorer

af fisket skadeslösa för det intrång, ifrågavarande anläggning kunde

förorsaka, icke måtte vinna afseende.

Fiskeriinspektören i landtbruksstyrelsen hade anfört, att, hvad först

anginge värdet af den till försäljning föreslagna delen af fisket eller

den s. k. Baktackatinan, uttalandena om densammas ringa värde, såsom

numera sedan många år tillbaka obruklig, väl syntes vara enstämmiga,

men att i afseende derå kunde anmärkas, hurusom i protokollet öfver

den för fiskets förnyade utarrendering den 30 augusti 1897 hållna uppskattningsförrättning

bland de befintliga byggnaderna uppräknats äfven

den så kallade Baktackatinan, utan att något i protokollet angåfve, att

denna icke vore i brukbart skick och utan att några reparationer påsynats

densamma, hvilket deremot varit fallet med flere af de öfriga

fiskebyggnaderna. Då detta syntes strida mot nu meddelade uppgifter

angående nämnda tina, borde särskild utredning i ämnet ske liksom i

fråga om värdet af laxfisket i Baktackatinan och om anledningen till

nedläggandet af fisket i denna tina. Ehuru Klabböle byamän liksom

de i ärendet hörda myndigheter ansett såsom gifvet, att de tilltänkta

byggnaderna längs stranden icke skulle inverka på något annat fiske än

det i Baktackatinan, kunde detta enligt fiskeriinspektörens mening icke

utan vidare tagas för afgjordt. Det kunde nemligen ifrågasättas, huruvida

icke den förändring i strömförhållandena, som måste blifva en följd

deraf, att en del af vattenmassan leddes åt sidan i den föreslagna kanalen

förbi Klabböle och Faltinskolans förenade laxfiske, kunde komma att

blifva så pass stor, att den inverkade på laxens uppstigande i dessa fisken,

helst desamma vore så kallade hoppfisken. Vid bifall till ansökningen

borde derför fästas det vilkor, att köparen förbunde sig att ersätta den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

11

skada och olägenhet, som genom ändringar i strömförhållandena möjligen

kunde uppstå för öfriga laxfiskeplatser vid Klabböle och Faltinskolan.

Då det vidare kunde inträffa, att laxen vid vissa vattenstånd leddes upp

i kanalen genom kraftstationen i stället för att gå den vanliga vägen ute

i elfven, borde egaren af kraftstationen åläggas att söka på tjenligaste

sätt genom gallerstängsel förebygga så väl detta som att i allmänhet nedåtgående

fisk, särskildt laxyngel och ål, komtne ned i kanalen och söndermaldes

af turbinerna.

För egen del hade domänstyrelsen till en början meddelat, att enligt

kongl. bref till kammarkollegium den 15 juni 1849 Klabböle byamän

medgifvits sådan optionsrätt till Klabböle och Faltinskolans förenade fisken,

att de vid fiskenas utarrendering egde öfvertaga fiskena mot förbindelse

att erlägga det arrendebelopp, som vid auktion för nyttjanderätten till

fiskena högst erbjödes, samt att i öfrigt fullgöra de vilkor för arrendet,

som författningsenligt kunde föreskrifvas; att byamännen för närvarande

enligt arrendekontrakt den 25 september 1895 innehade fiskena under

arrende för tiden till den 1 januari 1900 mot ett arrendebelopp af 800

kronor och skyldighet derjemte att erlägga en viss summa för aflönande

af fiskeritillsyningsman; att bland arrendevilkoren i öfrigt stadgats, att

byamännen skulle, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar

fordrades, afstå fiskevatten eller annat, som till fisket hörde, mot åtnjutande

af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust dem

tillskyndades; samt att jemlikt instrumentet öfver den arrendeuppskattning,

som den 30 augusti 1897 förrättats å fiskena för dessas utarrendering

från den 1 januari 1900, uppskattningsmännen, hvilka, såsom fiskeriinspektören

anfört, icke haft något att anmärka i afseende å Baktackatinan,

hemstält, att fiskena under stundande arrendeperioden ej måtte utarrenderas

för belopp, understigande 800 kronor, samt att i öfrigt måtte

fastställas samma vilkor för utarrenderingen som de nu gällande.

Med afseende å det ändamål, hvarför Umeå stad önskade förskaffa

sig dispositionsrätten öfver ifrågavarande del af Klabböle fiske eller den

så kallade Baktackatinan, hade domänstyrelsen förklarat sig icke hafva

något att erinra deremot, att denna rätt öfverlätes till staden, men ansåge

styrelsen en sådan öfverlåtelse icke böra, såsom staden alternativt

ifrågasatt, ske utan att statsverket erhölle ersättning för hvad som afstodes.

Om ock, såsom vid den af Umeå häradsrätt hållna syn uppgifvits

dels af två heminansegare i Klabböle och dels af det vid synen

närvarande kronoombudet, någon fisk ej på senare tiden fångats i Bak
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

tackatinan, syntes detta förhållande, hvilket, då fisken gått till i de

angränsande fiskena, kunde tänkas beroende af något fel i konstruktionen

af fiskebyggnaden, som möjligen kunde utan svårighet afhjelpas,

icke utvisa, att nämnda fiske saknade värde. Någon utredning, som

kunde läggas till grund för beräknande af värdet, hade emellertid ej i

ärendet förekommit; och då sådan utredning lämpligast syntes kunna

åstadkommas, om frågan angående den godtgörelse för fisket, som borde

tillkomma statsverket, afgjordes i den ordning, kongl. förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april

1866 stadgade, ansåge styrelsen, att lösen för fisket borde i öfverensstämmelse

dermed bestämmas, hvarvid jemväl, derest ej staden åtoge

sio'' att, sedan genom Baktackatinans borttagande förbindelsen mellan

stranden och de öfriga fiskena afbrutits, medelst anordningar, som funnes

ändamålsenliga, bereda dem, som egde begagna dessa fisken, öfvergång

öfver den till kraftstationen ledande kanalen, borde bestämmas den ersättning,

staden hade att utgifva för det på nyssnämnda sätt uppkomna

men i nyttjanderätten till fiskena.

Såsom af fiskeriinspektörens yttrande framginge, hade, enligt hvad

domänstyrelsen vidare anfört, denne ansett ovisst, om icke de af staden

tillämnade byggnader i elfven komme att menligt inverka på de fisken,

som jemte Baktackatinan bildade Klabböle och Faltinskolans förenade

laxfisken, samt derför hemstält, att vid bifall till ansökningen skulle

fästas förbehåll om ersättning för skada och olägenhet, som genom ändring

i strömförhållandena kunde uppstå för förstberörda fisken; hvarjemte

fiskeriinspektören förmenat, att staden borde åläggas att vidtaga

åtgärder för att ej fisk skulle inkomma i kraftstationen och skadas af

turbinerna. Då emellertid vid den af häradsrätten förrättade syn, hvilken,

med afseende å innehållet i ofvan åberopade § 10 af kongl. förordningen

den 30 december 1880, jemförd med samma förordnings 6 §, sådan

denna lydde enligt lagen den 27 juni 1896, finge anses hafva omfattat

undersökning af den ifrågasatta anläggningens inverkan äfven på de

fisken, som utom Baktackatinan inginge i kronans laxfisken i elfven, af

häradsrätten förklarats utrönt, att den enda inrättning eller lägenhet,

som skulle komma att beröras af anläggningen, vore Baktackatinan, samt

genom häradsrättens i sammanhang med synen meddelade utslag, som

vunnit laga kraft, staden berättigats att i öfverensstämmelse med den

företedda ritningen uppföra kraftstationen, utan att dervid föreskrifvits

någon anordning för fiskens utestängande, ansåge styrelsen några an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

13:

språk i den af fiskeriinspektören angifna rigtning ej nu böra å kronans

sida framställas, hvartill särskildt i afseende å den föreslagna åtgärden

till fiskens skyddande mot skada af kraftstationens turbiner så mycket

mindre förefunnes skäl, som det läge i stadens eget intresse att för

verkets ostörda gång så vidt möjligt hindra, att fisken inkomme bland

turbinerna.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att den del af Klabböle kronolaxfiske, som under namn af

Baktackatinan funnes utmärkt å ofvan omförmälda situationsplan, finge

från den 1 januari 1900 med eganderätt upplåtas till Umeå stad, mot

ersättning till kronan så väl för sistnämnda fiske som ock, derest staden

ej anordnade lämplig öfvergång till kronans öfriga fisken i elfven, för

men vid begagnandet af dessa fisken genom försvåradt tillträde till desamma,

hvilken ersättning skulle bestämmas i den ordning, hvarom stadgades

i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof den 14 april 1866, och till statsverket inbetalas före den

1 januari 1900;

dels ock att den på nyss berörda sätt bestämda köpeskillingen

finge likasom köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas

till inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark.

Efter tagen kännedom om de till ärendet hörande handlingar hemställer

utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 14 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:70 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Umeå stad af eu del af Klabböle kronolaxjiske i Ume eif. a1 i texten