Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till statens jernvägar af kronolägenheten Ingenting i Solna socken af Stockholms län med visst undantag. ; , '' .■= • 1 ■" "

1899-04-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:54, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till statens jernvägar af kronolägenheten Ingenting i Solna socken af Stockholms län med visst undantag. ; , '' .■= • 1 ■" "

Dokumentets text

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

39

■i.

na;

DT:o 54.

r^ r . . ; „ r < . ■ •

Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1899, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse till statens jernvägar af kronolägenheten Ingenting

i Solna socken af Stockholms län med visst undantag.

; , '' .■= • 1 ■" " (L Al)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokoll öfver civilärenden

har Kongl. Maj:t i en den 10 sistlidne februari till Riksdagen aflåten, till

statsutskottet remitterad propsition (n:o 41) föreslagit Riksdagen medgifva,

att kronolägenheten Ingenting i Solna socken af Stockholms län med

undantag af den till lägenheten hörande s. k. Vestra Skogen finge den

H mars 1900 af jernvägsstyrelsen öfvertagas för att disponeras för statens

jernvägars räkning, samt

att jernvägsstyrelsen måtte berättigas att med nuvarande arrendatorn

af lägenheten träffa aftal om inlösen för statens jernvägars räkning af

de arrendatorn enskildt tillhöriga, uti ett i statsrådsprotokollet omförmäldt

värderingsinstrument af den 22 december 1898 upptagna byggnader

för ett belopp, ej öfverstigande 20,000 kronor, att utgå af jernvägstrafikmedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

Uti ofvannämnda statsrådsprotokoll erinras, hurusom uti propositionen

till 1896 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof äskats

anslag för uppförande af en vagnreparationsverkstad för statens jernvägars

räkning vid Tomteboda med erforderlig spåranläggning och jordanskaffning.

Denna verkstad skulle hufvudsakligen förläggas å den invid Tomteboda

station belägna kronolägenheten Ingenting i Solna socken, beträffande

hvilken lägenhet uti det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet öfver

civilärenden meddelats, att arrendet af densamma upphörde vid midfastan

1897.

I skrifvelse den 24 mars 1896 hade Riksdagen meddelat, att, då

Tomteboda erbjöde en synnerligen god terräng för anläggande af en verkstad,

Riksdagen så mycket hellre ansett tillfället vara inne att besluta

en verkstadsanläggning derstädes, som dåvarande kronoarrendatorns legotid

utginge vid midfastan år 1897. Och ehuru Riksdagen af anförda

skäl inskränkt det begärda anslaget till ett mindre belopp, afsedt för

ett mindre antal vagnsplatser än det föreslagna, hade Riksdagen likväl

betonat lämpligheten deraf, att, i sammanhang med uppförande af nämnda

verkstad, ett så stort område undantoges till statens jernvägar, att tillräckligt

utrymme funnes för framtida anläggningar för jern vägens behof.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hade Kong]. Maj:t genom

bref den 18 december 1896 föreskrifva, att för anläggning af ifrågavarande

reparationsverkstad för vagnar vid Tomteboda för statens jernvägars

räkning finge från kronolägenheterna Ingenting och Ekelund i

Solna socken upplåtas dels för sjelfva verkstaden ett område af Ingenting

och två områden af Ekelund, dels ock, för anläggande af vattenledning

för verkstadens behof, jord från båda lägenheterna utefter en viss

linie till fyra meters bredd, hvilka samtliga områden tillsammans hölle

en areal af 11 hektar 69,21 ar, att af jernvägsstyrelsen från den 14

mars 1898 eller dessförinnan, derest öfverenskommelse mellan nämnda

styrelse och arrendatorerne af lägenheterna kunde träffas, öfvertagas,

under vilkor:

att det lägenheten Ingenting åsätta mantal skulle fördelas emellan

det från lägenheten för verkstadsanläggningen upplåtna området samt

lägenheten i öfrigt, äfvensom att upplåtelsen från lägenheten Ekelund

skulle behandlas såsom jordafsöndring, och de jordremsor, som upplätes

för Vattenledningen, fortfarande inräknas i stamlägenheternas areal och

dessa lägenheter betraktas såsom häftande för det servitut, hvilket innefattades

i vattenledningens framdragande genom dessa jordremsor;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

41

att det upplåtna området med undantag af den del deraf, som upplätes

endast för vattenledningens anläggning, skulle inhägnas på jernvägsstyrelsens

bekostnad och i sammanhang dermed åt arrendatorn af lägenheten

Ingenting beredas lämpliga öfvergångar öfver jernvägens område

eller, om sådant icke läte sig göra, väg omkring det afsöndrade området

mellan egoskiftena af jernvägsstyrelsen anläggas;

att den mark, som afstodes för vattenledningens utförande, finge

fortfarande disponeras af vederbörande arrendatorer mot skyldighet för

dem att utan ersättning underkasta sig det intrång, som inom den för

ändamålet upplåtna jordremsan kunde uppkomma i följd af vattenledningens

anläggning, reparationer derå eller tillsyn öfver ledningen;

att, derest nuvarande brunnar och källor icke vidare finge af arrendatorerna

nyttjas och desse icke lemnades tillgång till vatten från ledningen,

det ålåge jernvägsstyrelsen upptaga nya brunnar;

att vattendraget från Rudsjön hölles öppet eller sjön bereddes annat

aflopp; samt

att jernvägsstyrelsen tillförbundes att, på sätt vid laga syn närmare

bestämdes, bekosta flyttning till annan plats af de kronan tillhöriga byggnader,

som funnes på de upplåtna områdena.

Uti skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 juni 1898 hade jernvägsstyrelsen

hemstält, att hela kronolägenheten Ingenting måtte, så snart ske

kunde, till statens jernvägar upplåtas, samt till stöd för denna framställning

anfört följande.

Den utgift, som jemlikt bestämmelserna i förberörda kongl. bref

skulle drabba statens jernvägar, derest den del af egendomen Ingenting,

hvilken från upplåtelsen nndantagits, fortfarande utarrenderades, skulle

enligt beräkning komma att utgöra:

flyttning af en ladugård af sten................................... 10,000 kr.

d:o » » loge ...................................................... 2,000 »

vägomläggning och stängselsättning.............................. 1,893 » och

landtmäteri in. in............................................................. 718 »

eller tillsammans 14,611 kronor.

Vid sådant förhållande och då påtagligt vore, att statsbanans område

vid Tomteboda inom snar framtid måste utvidgas dels för beredande

af utrymme för ytterligare behöfliga rangerings- och uppställningsspår,

dels ock för möjliggörande af nya banors anslutning, hade det synts

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 29 Iläft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

vara med statens fördel förenligt att vid nuvarande arrendeperiods utgång

för nu närnndt ändamål afsätta hela kronolägenheten Ingenting,

inom hvilken derför lämplig mark funnes.

För den händelse styrelsens framställning vunne Kongl. Maj:ts bifall,

ansåge. sig jernvägsstyrelsen redan nu höra anmäla, att å egendomen

Ingenting funnes åtskilliga arrendatorn enskildt tillhöriga byggnader.

Ehuruväl det icke kunde lagligen åläggas jernvägsstyrelsen att vid

eventuelt öfvertagande af de områden, hvarå ifrågavarande byggnader

vore belägna, inlösa samma byggnader, syntes det dock vara med billighetens

fordringar förenligt att vid sådant fall öfvertaga jemväl dessa

byggnader, synnerligast som desamma kunde för jemförelsevis ringa kostnad

anordnas sa, att de blefve för statsbanan användbara och nyttiga; och

ansåge styrelsen lösningspriset kunna skäligen sättas till 20,000 kronor,

hvilken summa med allenast 5,389 kronor öfverstege det belopp, 14,611

kronor, som, enligt hvad ofvan angifvits, skulle drabba statens jernvägar

ensamt för husflyttningar m. m., i händelse qvarvarande området af lägenheten

Ingenting fortfarande utarrenderades.

Till följd af erhållen remiss å förevarande framställning hade domänstyrelsen

med eget utlåtande af den 28 oktober 1898 öfverlemnat dels

yttrande af innehafvaren af arrenderätten till lägenheten Ingenting, landtbrukaren

Hj. Alinroths enka Adéle Almroth, som, under anförande att,

da hennes aflidne man i afträde till föregående innehafvaren af arrendet

utgifvit 50,000 kronor och enkefru Almroth icke förverkat den henne

lagligen tillförsäkrade optionsrätt till nytt arrende, skälig ersättning borde

tillerkännas henne för de henne tillhöriga byggnader å lägenheten, och

under uppgift, att arliga afkomsten af de till inlösen ifrågasatta byggnaderna

uppgått till 2,800 kronor, anhållit, att lösesumman för samma

bygonader ej måtte sättas lägre än till 30,000 kronor, dels yttranden af

vederbörande domänintendent, hvilken, med förmälan att berörda byggnaders

uppgifna afkastningsförmåga, som på intet vis blifvit styrkt, såsom

beroende af konjunktur, icke vore en tillförlitlig måttstock på byggnadernas

verkliga värde, samt att den af jernvägsstyrelsen föreslagna lösesumman

under för handen varande förhållanden kunde anses utgöra en

skälig ersättning för ifrågavarande byggnader, tillstyrkt bifall till jernvägsstyrelsens

framställning, dels ock yttranden af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län, som, under anförande, att enkefru

Almroth, derest hon icke ansåge med sin fördel förenligt att för erbjudna

löseskillingen till statens jernvägar försälja byggnaderna, egde rätt öfver

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 54,

43

dem förfoga på sätt hon funne lämpligast, samt att hon icke lagligen

kunde påfordra, att desamma skulle af jernvägsstyrelsen inlösas, hvadan

afseende ej borde fästas å hennes anspråk på högre ersättning, förklarat

sig icke hafva något att erinra vare sig mot hela egendomens upplåtande

till statens jernvägar eller i fråga om den föreslagna löseskillingen för de

arrendatorn enskildt tillhöriga byggnaderna.

För egen del hade domänstyrelsen meddelat, att lägenheten Ingenting

med beteshagen Vestra Skogen, hvilka förut utgjort delar af Karlbergs

kungsgård, genom kammarkollegii beslut den 8 februari 1820

blifvit till efterrättelse vid oneras utgörande åsatt 1 ®/8 mantal, deraf

Ingenting 1 15/3S mantal och Vestra Skogen 6/33 mantal; att enligt instrumentet

öfver en den 27 augusti 1894 förrättad uppskattning för lägenhetens

då förestående utarrendering de egoområden, som till egendomen

då brukats, utgjort 35 hektar 32,8 ar tomt, trädgård och åker, 1 hektar

23,1 ar ängsmark, 10 hektar 78,05 ar afrösningsjord samt 4 hektar 74,45

ar impediment, hvartill komme Vestra Skogen, 39 hektar 74 ar skogbärande

mark, 1 hektar 6 ar inegor och 3 hektar 32 ar impediment

derinom, eller sammanlagdt 96 hektar 20,4 ar; att denna egendom jemte

två dertill från äldre tider upplåtna upplagsplatser för ved och gödsel

vid stranden af Karlbergs så kallade djurgård numera, enligt af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län den 6 september 1897 uppgjordt

aftal, på arrende innehades för tiden från den 14 mars 1898 till

samma dag år 1899 af enkefru Almroth mot ett arrende af 1,500 kronor;

att enligt förenämnda arrendeuppskattningsinstrument, hvaruti de arrendatorn

enskildt tillhöriga byggnader icke noggrant uppgifvits, dessa byggnaders

brandförsäkringsvärde utgjorde 29,810 kronor; att enligt samma

instrument å egendomen funnes uppförda 9 stycken enskilda personer tillhörande

boningshus och andra byggnader, för hvilka arrendatorn uppbure

årlig afgäld; att uppskattningsinännen förordat dåvarande arrendatorn Hj.

Almroth till optionsrätts erhållande vid egendomens förnyade utarrendering;

samt att den genom kongl. brefvet den 18 december 1896 föreskrifna

fördelning af mantal mellan det från Ingenting för verkstadsanläggningen

upplåtna området och egendomen i öfrigt ännu icke blifvit verkstäld, då

för domänstyrelsen anmälts, att jernvägsstyrelsen haft för afsigt att hos

Kongl. Maj:t anhålla om ytterligare mark från egendomen än den då

medgifva.

Då jernvägsstyrelsen ansett egendomen i dess helhet vara för statens

jernvägars räkning behöflig, och domänstyrelsen icke kunnat finna något

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

hinder mot eller olägenhet af att egendomen till jernvägsstyrelsens disposition

öfverlemnades, hade domänstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen,

i hvad den afsåge egendomens öfvertagande.

Hvad slutligen anginge omförmälda ersättning för arrendatorn tillhöriga

byggnader, hade domänstyrelsen icke ansett det tillkomma styrelsen

att derom afgifva utlåtande; men hade styrelsen ansett sig böra i sammanhang

härmed likväl meddela, att i de om egendomen upprättade arrendekontrakten

icke funnes intaget direkt förbud för arrendatorn att derå

uppföra byggnader, samt att Almroth, hvilken innehaft arrenderätten till

egendomen sedan den 14 mars 1857, hvarken sökt eller erhållit tillstånd

att för egen räkning uppföra byggnader å egendomen eller medgifva

andra att, såsom skett, bebygga delar af egendomens område.

Sedan ärendet med anledning af behofvet af närmare uppgifter rörande

de till inlösning föreslagna byggnadernas värde m. m. remitterats

till jernvägsstyrelsen, hade nämnda styrelse med utlåtande den 22 december

1898 öfverlemnat instrument öfver en samma dag af vederbörande

domänintendent äfvensom af byggmästaren Alf. Johansson på styrelsens

anmodan förrättad besigtning och värdering af de vid lägenheten

Ingenting befintliga, arrendatorn tillhöriga byggnader, enligt hvilket instrument

nämnda byggnader, å en jernvägsstyrelsens utlåtande åtföljande

karta betecknade med siffrorna 1 —14, åsatts följande värden:

N:o 1. Corps de logis af sten under brutet tak af tegel

med källare ............................................................... kr. 10,000: —

» 2. Statbyggning af timmer under tegeltak, gammal,

i hjelpligt stånd......................................................... » 2,000: —

» 3. Boningshus vid ladugården af timmer under tegeltak,

i godt stånd ................................................ » 1,540: —

)) 4. Bageribyggnad af resvirke och tegel under tegeltak,

bristfällig............................................................ » 700: —

» 5. Stall invid n:o 4 af timmer under tegeltak, i

hjelpligt stånd............................................................ » 160: -—-

» 6. Mjölbod af resvirke under tegeltak ..................... » 135: —

» 7. Bod, mindre, af resvirke under brädtak ............ » 45: —

» 8. Uthusbyggnad, innehållande loge, fähus och lider

af dels timmer, dels resvirke och bräder under

Transport kr. 14,580: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

45

Transport kr. 14,580: —

tak dels af spån, dels af papp; taket bristfälligt

........................................................................... » 2,000: —

N:o 9. Afträdeshus af resvirke under spåntak ............... )) 20: —

» 10. D:o » » )) tegeltak............... )) 50: —

» 11. Smedja med slöjdverkstad af resvirke och bräder

under tegeltak, nybyggd................................. » 900: —

» 12. Trädgårdsbod af resvirke och bräder under tak

af tegel på rör ........................... » 100: —

» 18. Växthus och drifbänkar .......................................... » 200: —

» 14. Boningshus vid Frötomta af timmer under papptak,

i hjelpligt skick................................................ »_900: —

Summa kronor 18,750: —

För egen del hade jernvägsstyrelsen, då nämnda värdering angåfve

husens sammanlagda värde till 18,750 kronor, ansett sig sakna anledning

ifrågasätta någon som helst förändring i det af styrelsen angifna belopp

för inlösen af dessa byggnader.

Tillika hade jernvägsstyrelsen i sitt berörda utlåtande på gifven anledning

förklarat, att, då den s. k. Vestra Skogen, så vidt nu kunde förutses,

icke komme att blifva för något jernvägens ändamål erforderlig,

styrelsen icke hade något att invända deremot, att Vestra Skogen vid

lägenhetens eventuella öfvertagande af styrelsen undantoges.

Emot den ifrågasatta upplåtelsen till jernvägsstyrelsen af kronolägenheten

Ingenting syntes chefen för civildepartementet ej vara något att

erinra, eftersom det vore af påtaglig vigt för statens jernvägar att vid verkstaden

och bangården vid Tomteboda disponera fullt tillräckliga utrymmen.

Om också lägenhetens hela areal icke genast komme till användning för

det nya ändamålet, vore det dock en gifven fördel att redan nu förlägga

hela området till jernvägen. Man kunde nemligen icke gerna för

någon längre tid fortsätta med den nu pågående utarrenderingen för endast

ett år i sänder; och ett utarrenderande för längre tid af hvad som

nu icke för ögonblicket behöfdes skulle utgöra ett hinder för vidare utvidgning

i det rätta ögonblicket, hvartill komme, att lägenhetens åbyggnader

vore belägna alldeles intill det område, som redan tagits i anspråk.

Vid upplåtelsen borde dock, såsom jernvägsstyrelsen i sitt utlåtande den

22 december 1898 föreslagit, undantagas den till lägenheten hörande

s. k. Vestra Skogen, hvilket så mycket lättare läte sig göra, som denna

Bih. till Iliksd. Prat. 1899. 4 Samt. 1 Afd. Band Höft. 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 54.

skogspark, enligt hvad förut meddelats, redan vore åsatt särskildt

mantal.

Ehuru någon skyldighet för jernvägsstyrelsen ej förefunnes att inlösa

de å lägenheten befintliga, nuvarande arrendatorn enskildt tillhöriga byggnaderna,

ansåge departementschefen det dock vara fördelaktigt för jernvägen

att nu komma i besittning af dessa byggnader, hvilka, enligt hvad

jernvägsstyrelsen upplyst, med jemförelsevis ringa kostnad kunde göras

för statens jernvägar användbara hufvudsakligen till bostäder för personalen.

- Emot den af jernvägsstyrelsen föreslagna lösningssumman, 20,000

kronor, hvilket belopp lämpligen borde utgå af jernvägstrafikmedlen,

hade departementschefen ej något att erinra. Vid bedömandet af denna

fråga borde ock någon hänsyn tagas dertill, att genom en sådan inlösen

af arrendatorns hus någon godtgörelse skulle beredas henne för den förlust,

som tillskyndades henne derigenom att, då lägenheten erfordrades

för annat statsändamål, någon optionsrätt till nytt arrende icke ifragakomme.

Då frågan om upplåtelsen af lägenheten icke kunde hinna afgöras

före utgången af nu löpande arrendeperiod, den 14 mars innevarande år,

ansåge departementschefen tidpunkten för jernvägsstyrelsens öfvertagande

af lägenheten böra bestämmas till den 14 mars 1900; och borde, i enlighet

med hvad jernvägsstyrelsen i särskild skrifvelse hemstält, domänstyrelsen

erhålla Kongl. Maj:ts bemyndigande att på de för kronan fördelaktigaste

vilkor ombesörja lägenhetens skötsel och vård under tiden

från och med den 14 mars 1899 till den 14 mars 1900.

På grund häraf och efter samråd med chefen för finansdepartementet

hemstälde departementschefen om aflåtande till Riksdagen af det förslag,

omförmälda proposition innefattar.

Utskottet, som icke haft något att mot Kongl. Maj:ts förevarande

framställning erinra, hemställer alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i omförmälda hänseende

4 föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:78 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående upplåtelse till statens jernvägar af kronolägenheten Ingenting i Solna socken af Stoc a1 i texten