Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

1899-04-18 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:57, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1899, kl. 1. e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det

nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets föremål;

riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda

eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; på riksgäldskontoret

anvisade kreditiv; redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående

medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; fullmäktige

tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjeningen vid riksgäldskontoret;

lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. in.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening; äfvensom

förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjenstemän och vaktbetjening samt

indragnings- och pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Ur gällande reglemente hafva uteslutits §§ 4, 11, 13, 16 och 17, som innehålla

uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda.

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 82 Höft. (N:o 57).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 57.

De föreslagna §§ 19, 20 och 21 grunda sig på Riksdagens bifall till statsutskottets

memorial n:o 40, och tillägget till § 79 på bifall till utskottets

memorial n:o 12.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena äfvensom staterna af lika innehåll

med motsvarande stadganden och stater i gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning få

ändra paragrafernas nummerordning, om sådant skulle erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt

aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundelberg.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret liar till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos

enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontrakts enligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med''minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 57.

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 5.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896

årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å

1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå

på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock

att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

5

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9-

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 57.

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 10.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 11.

Riksdagen har år 1898 beslutit, att till odlingslånefonden må under hvart

af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å

odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte de till fonden

ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen,

samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,

som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så,

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostuadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

7

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, somjemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller

tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna

å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;

skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med

§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för

afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän

trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 57.

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och Dödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 13.

Till påbörjande af en statsbana från Géllivare titt riksgränsen har 1898

års Riksdag för år 1899 beviljat ett anslag af 5,400,000 kronor och deraf till

utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,650,000 kronor att enligt Kongl. Maj:ts

disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

9

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af sju millioner

fem hundra tusen kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han

Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna

summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifviti allmänna tidningarne kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

ogande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsen liga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

Rih. till Riksd, Prof. 18!)!). 4 Sami. 1 Afl. !)2 Håll. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

10

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra

femtio tusen kronor.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna uppsluta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

11

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 51.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att om
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 57.

sorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att

med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets

skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas

till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,

nti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så

förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två

Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska 1 iqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa

dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

Fn af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut

varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-

eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja

tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets

värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

13

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bcvisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjeustemän

eller andra enskilda personer, egen den eller de, på bvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57. 15

fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 67.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtast för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom ki’onans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; agande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 57.

skrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1880, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

§ 70

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden

för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras

för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen

m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter,

som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen

meddelade.

§ 71.

Då Bevisorcrne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fidlmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Memorial N:o 57.

17

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne

sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige

ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På

enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning

med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket

och Riksgäldskontor afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill

hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till

näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För ofri g t ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontor^ tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom rrforder
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1859. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft.

§ 72.

73.

§ 74.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 57.

liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den 27 april

1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

P

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

19

§ 79.

Sedan Riksdagen av 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne

fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till Kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen

år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af

ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom

återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till kamrarnes protokoll

med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m.,

af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof

använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade

registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek

m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom

efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft

befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor

50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till kamrarnes protokoll med

bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarna 1897

—1899, äfvensom bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontoret att, till bestridande

af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade

registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof

använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m.

af förenämnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver

ett belopp af 5,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning

af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket

i dess utvidgade omfattning.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret;

och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den

närmaste tillsynen öfver biblioteket.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 57.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskonlorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera

verket vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 83.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande;

en sekreterare och ombudsman;

en kamrerare;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

21

en kassör;

en revisor;

en kassabokhållare;

eu länsbokhållare;

eu registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

§ 84.

Vaktbetjeningen utgores af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§ 85.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifva

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial 1V:o 57.

§ 86.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 87.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesältes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 88.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 89.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

23

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. m.

§ 90.

Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefverne!

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 91.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 92.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 93.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 94.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 57.

skiljes från tjensten, bor, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, -som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 95.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen åt* Riksgäldskontorets betjening.

§ 96.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 97.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 98.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

25

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 99.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

Bih. till Riksd. Prof. 1899. d Sami. 1 Afd. 32 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1866

5

Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

1880

38

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

1886

42

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Er. eller 81,000,000 Rmk,

hvaraf blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

60,673,333,88 Er. eller

68,257,500 Rmk..................

1887

40

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att af Riksgälds-

Tiden, då förindelserna

vit utfärdade.

1860 d. Vs

1880 d. >/,

1886 d. Vs

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1898.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Thlr

4,000

(Er.

8,888: 89)

(Er.

100,296,900

)£ St.

5,526,000

IFrcs

139,255,200

[Rmk

112,730,400

3V*

/Kr. 58,428,444: 44

\Rmk 65,732,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

27

en

tets

Återstående kapitalskuld

Tiden, då för- 1898.

bindelserna blif- Bäntefot.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

kontoret infrias efter sex

månaders föregången uppsägning,

å 50,000,000 Kr.,

hvaraf till 1898 års slu

blifvit utlemnade obligationer

å .............................. 1887 d. 30/i2 3 o/io % Kr. 48,799,000

1888 40 ObligationeråRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehafvarens

sida, men stälda a

af Riksgäldskontoret infri

efter minst tre månaders

regången uppsägning ......... 1888 d. Vs

B %

1890 39 Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555

*/g, motsvarande 40,000,

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49,360,000 Francs............... 1890 d. >/s

3 Va *

1894 42 Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr. 36,000,000

motsvarande 50,000,

francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvarå

blifvit utlemnade obliga

tioner å till hopa 18,000,

Kr., motsvarande 25,000,

francs, 990,000 £ St. elle

20.200.000 Rmk................... 1894 d. ,6/lo

1866 13 Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, elle

det s. k. gamla lånet ......

j 1798 d. •/*

[1811 d. ,0/i2

3 %

5 %

Kr. 25,lll,lll:n

Rmk 28,250,000

£ St. 1,384,250

Frcs 34,860,500

[Kr. 33,098,666:67

|Rmk 37,236,000

\£ St. 1,824,564

[Frcs 45,949,224

Kr.

18,000,000

Frcs

25,000,000

£ St.

990,000

Rmk

20,200,000

den 31 December

Icke fonderad

skuld.

Kr. 10,125

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglementets
-

Årtal. §.

1890

14

1866

1866

1866

1866

1866

15

16

17

18

20

Obligationer, ouppsägbara

från innebafvarens sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypoteksbank,

bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88.................

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt)..................

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien med R:mtl50,000

R:dr ..................................

as :,oi

Innestående fond för Göta

kanals underhållande...

Af Kongl. Statskontoret till

Riksgäldskontorets förvaltning

-3- 1 1

öfverlemnade

kassa
-

behållning^ ,.....

Öfriga i diverse skulder.........

Fondför Hjelmare kanals och!

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)...

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

1815 d. "/„

1890 d. 18/5 3 Vi

1750 d. Va 6

1778 5 %

1833 d. 31/n 5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1898.

Räntefot.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

000,000,08

.iMå anlag

•v fao i.

,000,00

ebiiB

slom

‘»do .f8

ooo,ose, I ,

orrsil

BIBVrf

röTH 000,

01,04

ngildo ebsacaeliif

ivlild

,000,«+-

npod Ilil i;

Dill

,000,öS

el) anis val

>

allo J3 å

ooo,oee ,

o amf

.jfmfl 000

os,OS

. 43,000,000

»,6,208,556:90

$ c i h 8eTIi

ti\° -b 11811

os i oiml

elohviÅirio nia HiJ

allo ,SBgägqqn Bana oåoi

...... isflål alrun g .sl iob

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

29

Reglemem

tets

Årtal. §.

1866

1882

1866

1866

1869

21

3

22

25

77

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........................

D:o för So dertelje kanals (d:o)

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: i6

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1898.

Fonderad skuld.

Inom

000,81

1 220.38

Qgjsog.n

24074,0?

Summa Kr.

-o

linien balanserade skulder Kr........ 30,2 5 4,3 1 4:04.

-JUOGj-iG ] 3C G . Upori 1—■

I 8 I 1*00 1

000,82

900,021

203 r

283,743,011;n.

lilehH i njlipl ''(a In ab

................................ mund

loke fonderad

skuld.

,aihp[mob aåiolaaV llil rnV

aoitmnq9T eexrrningaab t Öl

",§niqöiaöT. na balg llij alu

(in sob&lsioh sbnxriölqqn -xöl

-ola iöl emioiisi il^n Ilo

..................isihavcriiihxiJnani

-oiaioog-o-injlaloqA flit alu

na In obxnnölqqt; oöl ,09l

ndgilijoonams''! lå bnnggvd

..............................lalolilaoi

hoqsuaiT

84

08

1:00;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ...................................

(18491

\1854J

( .8*1

; jemte >

l ränta. J

3 %

37,500

2,250

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

38,022

43

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1862

»

50,000

11,202

99

Transport

—''

—

—

79,475

42

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57. 81

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet,

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Eapitalåterstod

vid 1898 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

79,475

42

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk...

1864

5 %

4 %

25,000

11,721

35

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes

1864

»

»

40,000

18,808

84

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verksbus derstädes

1865

»

12,000

5,605

85

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes .

1866

25,000

13,206

14

»

»

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar

1866

»

40,000

22,206

05

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

T>

40,000

22,318

09

»

1482)

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der- städes

1867, 1868

T>

T>

20,000

11,382

13

1483)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-

.

Transport

—

—

—

—

—

184,723

87

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. l|i 1867 års Reglemente.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets Memorial -N:o 57.

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

— ■

—

—

184,723

87

nåd för högre elementar- läroverket derstädes............

1867, 1868

5 %

4 %

140,000

79,588

42

1866

OO

rH

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

»

40,000

23,410

98

1482)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

7>

40,000

—

32,344

13

1866

1483)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes....................................

1873, 1875

»

20,000

14,492

91

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

80

narium .................................

1875

59,000

—

37,395

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

30,000

24,050

55

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

Transport

—

—

—

—

396,006

66

») Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års’Reglemente.

a) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

33

Reglemen
tets
Årtal.

§.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

tefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

Transpo --

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman-

—

1

—

396,006 66

hang stående arbeten.........

1888

5 %

I 4 %

30,000

—

26,398

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande afrestau-

rationsarbetet å densamma

1893

40,000

—

37,867

1896

16

Lån till Hernösands dom-

1898

17

kapitel för uppförande a

ny byggnad för allmänna

läroverket i Östersund ......

Lån till Vadstena och S:t

Pers församlingar för full- bordande af Vadstena

1897

Lånet

åter- betalas

med

600 kr.

årligen

under

30 år.

Lånet

åter-

•

1 ■

15,000

—

14,500

1

klosterkyrkas restaurering

= 490,773: 57

1898

betalas

fr. 0. m.

år 1909

med

16,000

16,000

i

b) Tomtregleringslån.

minst

.‘/»o årl.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

1872

6%

4 %

30,000

8,029 26

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda...............

1878

5 »

50,000

42,041 44

1877

8

Lån till staden Söderhamn,

1878

6

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

»

»

200,000

152,685 02

1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

1881

10

för ny tomtreglering efter

Transport

—

|

—

693,529

29

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Bih.-till Riksd. Prof. 1899. 4 Sand. 1 Afd. 32 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

693,529

29

1878 och 1879 årens elds- vådor ......... . . . .

1881, 1882

6 <3K

5 %

200,000

164,574

04

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

års eldsvåda.........

1889

4 %

100,000

93,367

03

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

a TV

regleringiföljdafden staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

»

200,000

189,167

35

1896

15

Lån till staden Mariestad

för ny reglering af viss del

deraf i följd af den staden

år 1895 öfvergångna brand

1897

&

O

SO

''"''t

3 6/10 %

150,000

150,000

= 799,864: 14

c) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865, 1867

5 %

3 %

800,000

232,118

73

942)

Lån till Kinda kanalaktiebo-

»

118

lag, för utsträckning af Kin-

143

da båtled medelst kanalise-

Transport

—

—

—

—

—! 1,522,756 44

*) Se vidare § 13é mom. 13 i 1863 års Reglemente,

a) Se vidare § 134 mom. 14r i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 o^ch § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

—

1,522,756

44

ring af Stångån från sjön

Rengen till Linköpingshamn

= 591,810: 78

f 1865 \

\1867-1870/

5 %

3 %

437,500

—

359,692

05

d) Lån till jernvägs- anläggningar.

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

1862, 1863

1864, 1865

4 %

1,377,055

1,100,000

720,000

24

288,902

441,031

260,590

07

»

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeb erga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

03

»

»

Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

14

»

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg-

Transport

—

—

—

2,872,971

73

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåtersto d

vid 1898 års

slut.

Årtal.

§-

Transport

2,872,971

73

ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba-

nan till Ystad................

1864—1866

i. 0/.

2,450,000

1,001,181

62

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan

1864—1866

1,200,000

_

483,141

94

i *

821

Lån till Uddevalla—Veners-

\1897

13}

borg—Herrljunga jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Udde-

valla samt jernvägens om-

11865-1867}

>)

byggnad till normalspårig

} 1898 )

y>

»

2,600,000

—

2,567,933

33

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

118721

städerna Karlskrona och

{1873}

Vexiö....................................

(l 8 74j

» 2)

4*/i %

2,600,000

—

1,917,414

72

>

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

}1872|

Krylbo och Norberg .........

}1873j

6 %

5 %

406,000

—

249,668

80

»

Lån till Upsala—Margrete-

hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

500,000

—

321,403

73

Transport

—

—

—

--

—

9,413,715

87

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning

jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,

kr, hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,

kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

s) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

37

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

den, då lån

utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

Transport

--- 9,413,715 87

1871 31

1878 11

1891 7

1876 5

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Ludvika

till Kil, mot skuldförbindelse

..............................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obligationer

å nominelt 5,988,600

Kr., efter 90 %..................

Samma bolags obligationer

af den S1/i2 1891 för inlösen

af utelöpande oinfriade

kuponger tillhörande

ofvannämnda obligationslån

af den ls/i 1874 .........

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbojernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvidaberg

till Bersbo, med bibana

till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks

jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mellan

Hultsfred och Jenny med

(1874)

<1875> 5Va %'' 5 % 5,000,000

(l 8 7 6j

2)

1878, 1879 — » 6,078,24 —

1891 — 4 % 1,707,800 —

(18771

1878} 5 %3) 4*/a % 1,865,000 —

(1879J

4,245,020 34

5,389,740 —

1,707,800 —

1,653,186 98

Transport

— 22,409,463 19

'') Se § 3 af 1883 års Reglemente.

a) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600,

") Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

beloppet.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

bibana till sjön Yxern, sido-

1877]

.

spår till Ankarsrum och <

1878

5 %x)

4 Vs %

1,750,000

hamnspår vid Verkebäck...

1879

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

[1877]

» *)

785,000

sjön Bolmen.......................

1878

Lån till Gotlands jern vägs-

aktiebolag, för anläggning

[1877]

af jernväg från Visby till

1878

* '')

500,000

•

Hemse kyrka.......................

1879

{ *

* 1

Lån till Södra Dalarnes jern-

\1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jernvägsak-

1879

tiebolags jernväg jemte bi-

1880

V 1)

2,375,000

bana till Bispbergs grufve-

1881

fält ......................................

1882

1876

5

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för an-

(1879

läggning af jernväg öfver

1880

» l)

2,600,000

Fritsla till Borås...............

1881

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an-

Transport|

—

—

—

’) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen,

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut,

22,409,463 1

1,568,179 7

768,299 1

438,158 2

2,150,080 5

2,353,772 3

129,687,953 1

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

39

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1881

Transport

läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Lenna jernväg och Norrtelje

.................................

15 Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jernväg

till Insjön i Dalarne..

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för an>

läggning af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana

.

Lån för anläggning af

jernväg från Finspong

till Norsholm (numera öfvertaget

af Norra Östergötlands

jernvägsaktiebo!ag)

.................................

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Tiden, då lånet

utbetalts.

1883

1884

1885

1886

Annuitet.

1883—rl 886

[1883]

1885

11886^

1883—1886

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

746,197

94

950,000 —

300,000

500,000

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

29,687,953

746,197

15

94

905,444

283,796

465,397

94

83

04

Transport) --- — — - — 32,088,789 90

*) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rätgbet

att utbekomma.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Meritor ial N:o 57.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1881

15

1886

16

»

)

»

>

>

1

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

Stockholm till Rimbo gäst

gifvare gård .......................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag

för anlägg

ning af jernväg mellan Borås

och Svenljunga......

Lån till Skara—Kinnekulle

—Yenerns jernvägsaktiebolag

för anläggning af

jernväg från Skara till

Kinnekulle och Yenern

Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehedm.m.

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ......

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktiebolag

för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jern

vägsanläggning från Karlshamn

till Ronneby och

Gullbärna .....................

Transport

11883-1885}

} 1887 j

/1884|

}1887j

fl 8871

}1 888J

/1887}

11888/

(1887}

(1888/

1888

18881

1889(

1890

1893

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

41/* % 500,000

500,000

» 324,000

» 341,000 —

» 824,915 —

300,000

2)

» 1,102,250

*) Enligt K. Br. af d. ”/a 1888 är statslånets belopp nedsatt med bo n.ronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget forklaiat sig let

Kapitalåterstod

vid 1898 års

slut.

32,088,789 90

469,279 46

472,994 70

308,804 38

341,000 —

791,839 40

287,971 27

1,058,061 51

[35,818,740 62

3 komma att lyfta.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 57.

41

Eeglemen
teta
-

Årtal. §.

Tiden, d& lånet

utbetalta.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Transport

1886 16 Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

[18891

Östra Vermlands jernväg

t

1892}

med bibana..............

1893]

5 %

4>/2 %

1,000,000

>

Lån till Mariestad—Sinne-

kulle jernvägsaktiebolagför

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta-

tion med bispår...........

1890

>

305,000

>

Lån för anläggning af jern-

väg mellan Vittsjö och

>.....

Hessleholm (numera öfver-

taget af Hessleholm—Mar-

1

1890{

karyds jernvägsaktiebolag)

i

1892/

404,000

>

>

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk-

Jl891|

fors.......................

}1892|

>

>

90,835

»

>

Lån för anläggning af jern-

väg från Klippan till Röst-

ånga (numera öfvertaget

af Helsingborg—Hessle-

|1892(

holma jernvägsaktiebolag...

Il 893/

»

>

290,000

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an-

läggning af jernväg från

Transport

— —

Kapitalåterstod

yid 1898 åra

slut. _

35,818,740 62

978,609 04

296,657 16

392,949 16

88,891 95

285,451 31

37,861,299 24

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 57.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

ultet.

Årtal.

§•

1891

18

Transport

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla.........

Lån till Norra Södermanlands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny- by bruk till Södertelje med

bibanor till Åkers stycke- bruk, Strengnäs, Mariefred

och Igelstaviken ...............

(1892,1893^

11894,18961

1892—1896

5 %

«

>

>

19

Lån till Hernösands—Sol- lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef- teå .......................................

(1892,18931

i 1895 |

>

■»

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m, .................................

1893—1895

»

»

Lån till Uddevalla—Lelån- gens jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjönLe- lången .................................

1895—1896

, 1890

14

Lån till Östra Blekinge jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Gull- bärna station till Thorsås

\ 897\

\ 898

>

—

—

Ursprunglig»

beloppet.

4’/b %

1,300

1,800

2,350,000

653,00

1,247,000

537

K ap i tal återstod

rid 1898 års

slut.

37,861,299 24

1.300.000 —

1.791.000 —

2.350.000 —

649,735

1,247,00

358,333 33

45,557,367157

'') Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyffade kr. 179,166: 67.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

43

Reglemen
tets
Årtal.

§.

J | {!

Tiden, då lånet , ... , , Ursprungliga ‘ KapitalåterstQd

utbetalts. Annuitet. Räntefot. b^oppgetg Tid 1898 år.

1896 14 Lån till Klintehamn—Ro

rnvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Klintehamn till Roma station.

.....................................

» Lån till Markaryd—Yeinge

jernvägsaktiebolag för an

läggning af jernväg från

Markaryd s station till Yeinge

station .......................

= 44,189'',919: 08

1897

|1897\

jl898j

beloppet

Transport--- —*

Summa --

— , ,367 57

4 Vs %

’)

214,060— 140,000

s)

563,000

—i 375,000

1) Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: —.

s) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: —.

46,072,367

1 r

- - fl''

tiV

‘I t<:f

i, .mi. i. *ii

v t i \

l»> ’ ’ t. >;j

«t r i''

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statstitslcottets Memorial N:o 57,

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktbetjening.

Lön.

Tjonst-

görings-

ponningsr.

Arfvoden

och miss- råknings- penningar.

Summa.

Sekreterare .....................

4,400

*1,600

1 fi zion

och ombudsman

400

Kamrerare.......................

4,000

1,600

400

6,000

Kassör ...........................

3,500

1,200

800

5,500

Revisor...........................

2,500

800

—

3,300

Kassabokhållare ...........

2,500

800

—

3,300

Lånebokhållare..............

2,000

800

—

2,800

Registrator och Kanslist

1,500

900

—

2,400

Kammarskrifvare............

1,500

600

—

2,100

Förste Vaktmästare

700

100

—

800

Vaktmästare ..................

600

100

—

700

Vaktmästare .................

1,200

200

—

1,400

Summa| 24,400

8,700

O

O

O

34,700

Ålderstillägg

(Efter fem års tjenstgöring

inom graden kan lönen höj as

/ med 600 kronor och efter

tio års tjenstgöring med

ytterligare 600 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med 500

kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med 100

kronor och tjenstgöringspenningarne

med 100 kr.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästare eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller

missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen

tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. •

• Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så, att, rid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, skår för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

45

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Eiksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsst.it

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg................................. kronor

l,500j

Pensionsstat vid liiksgäldskontoret.

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin ....

4,400

Förre Kamreraren August Leonard Stuart...........

4,000

—

Förre Ombudsmannen Lemtius Hallman ......

1,500

—

Förre Notarien August Neijber ....................................

3,000

—

Summa kronor

12,900

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas*utgående stadgade vilkor

upphöra.

Bill. till Riksd. Prot. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.