Sök i Ratio Lex

Skrifvelse om förpantningen dertill ej gåfve anledning samt enligt kronoräkenskaperna bron och krogen alltid varit skilda från kungsgården; och hade kollegium anbefalts att verkställa utredning, hvilketdera kollegium förmenade vara för Kongl. Maj:t och kronan bäst och nyttigast, antingen att bron för kronans räkning behölles och bropenningarne i kronans kassa inflöte eller att densamma under ar

1899-04-21 · 7 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:61, Skrifvelse om förpantningen dertill ej gåfve anledning samt enligt kronoräkenskaperna bron och krogen alltid varit skilda från kungsgården; och hade kollegium anbefalts att verkställa utredning, hvilketdera kollegium förmenade vara för Kongl. Maj:t och kronan bäst och nyttigast, antingen att bron för kronans räkning behölles och bropenningarne i kronans kassa inflöte eller att densamma under ar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

1

N:o 61.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

disposition af Ekolsunds bro i Upsala län m. m.

(I. A.)

Uti en till Riksdagen den 24 februari innevarande år aflåten

proposition (n:o 55) meddelas, hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den

25 februari 1898 hos Kong!. Maj:t gjort framställning angående dispositionen

från den 31 december nämnda år af den kronan tillhöriga

lägenheten Ekolsunds bro och krog i Öfver-Grans socken och Håbo

härad af Upsala län.

Ifrågavarande bro, öfver hvilken stora landsvägen från Stockholm

till Enköping ginge fram, vore belägen på gränsen mellan Håbo och

Trögds härad och ledde öfver Hjelstavikens aflopp till Ekolsundsviken.

Af tillgängliga handlingar inhemtades i fråga om denna kronolägenhet,

bland annat, följande.

Sedan bron år 1692 blifvit på kronans bekostnad nybyggd för

ett belopp af 1,020 daler 29 öre silfvermynt, hade densamma utarrenderats,

jemte värdshus och tillhörande byggnader, af kammarkollegium

från den 1 januari samma år på obestämd tid mot årligt

arrende af 500 daler kopparmynt, med rätt för arrendatorn att af de

resande uppbära bropenningar. I arrendet hade äfven ingått nyttjanderätt

till en äng, kallad Herrhagen, och en trädgård jemte fiskerätt.

Vid skattläggning den 24 oktober 1700 af kungsladugården SegerBih.

till liiksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 36 Häft. (N:is 61—66.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

stad i Öfver-Grans socken hade den under arrendet af Ekolsunds eller,

såsom den då benämndes, Ekholmsunds bro inbegripna jorden blifvit

lagd till kungsladugården samt ingått i dess . ränta och mantal. Då

kungsladugården den 22 maj 1701 förpantats till enskild person, hade

uttryckligen angifvits, att i förpantningen inbegrepes de egor, som

dittills hört under Ekholmsunds krog, och på kammarkollegii i skrifvelse

den 5 november 1723 gjorda förfrågan, huruvida dåvarande arrendatorn

af Ekholmsunds bro finge arrendera jemväl den äng och trädgård,

som före år 1701 legat under krogen och af arrendatorn till

bron nyttjats, men sedermera med kungsladugården Segerstad förpantats

och brukats, hade Kongl. Maj:t i bref den 17 mars 1724 förklarat,

att nämnda äng och trädgård skulle under kungsladugården förblifva

och således icke upplåtas under broarrendet.

Sedan förpantningsrätten till Ekholmsunds gods jemte Segerstads

kungsladugård med alla derunder liggande hemman och lägenheter

enligt Rikets Ständers skrifvelse den 10 december 1742 upplåtits åt

Konung Fredrik I, hade förvaltaren af Ekholmsunds eller Ekolsunds

kungsgård hos kammarkollegium yrkat, att, som bron med brobyggnaden

af ålder lydt under kungsgården och vore på dess egor uppbyggda,

brohållningen emot de fallande bropenningar^ måtte i förpantningsbrefvet

inbegripas. Denna fråga hade af kollegium understälts Kongl.

Maj:ts pröfning, men Kongl. Maj:t hade i bref den 12 mars 1745 förklarat

sig finna betänkligt, att bron med dertill hörande hus i förpantningsbrefvet

infördes, enär Rikets Ständers skrifvelse om förpantningen

dertill ej gåfve anledning samt enligt kronoräkenskaperna bron och

krogen alltid varit skilda från kungsgården; och hade kollegium anbefalts

att verkställa utredning, hvilketdera kollegium förmenade vara

för Kongl. Maj:t och kronan bäst och nyttigast, antingen att bron för

kronans räkning behölles och bropenningarne i kronans kassa inflöte

eller att densamma under arrende upplätes.

Med anledning häraf hade kollegium den 26 februari 1746 afgifvit

utlåtande, deri kollegium förmält sig finna nyttigast vara, att

bron med dertill hörande hus bortarrenderades på tjugu år mot en

viss årlig afgift, hvarjemte kollegium understält Kongl. Maj:ts pröfning

ett projekteradt arrendekontrakt med innehafvaren af kungsgården.

Genom bref den 10 juni sistnämnda år hade Kongl. Maj:t förklarat

sig till alla delar gilla nämnda förslagskontrakt, och anbefalt kollegium

att om verkställigheten deraf behörigen föranstalta, hvarefter kollegium

genom kontrakt den 4 juli samma år till innehafvaren af Ekholmsunds

kungsgård under arrende upplåtit bron med dertill hörande hus, med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

B

rätt att ej allenast uppbära de vid samma bro efter gällande taxa

fallande bropenningar, utan ock tillhörande hus till sitt bästa nyttja i

tjugu års tid, räknadt från samma års början till 1765 års slut, mot

årlig afgift af 170 daler silfvermynt samt under i öfrigt angifna vilkor.

Sedan Ekholmsunds kungsgård och gods transporterats på Hans

Kong]. Höghet Arffursten Prins Gustaf, hade den nye innehafvaren af

kungsgården låtit hos kammarkollegium anmäla, att han ansåge sistomförmälda

kontrakt icke vara för sig bindande, men att han erbjöde

sig att på vissa vilkor ombygga bron af sten och igenfylla den lilla

bron för en beräknad kostnad af 4,000 daler silfvermynt. Med anledning

häraf hade kammarkollegium hemstält, att den höge innehafvaren

af kungsgården måtte lemnas frihet att på egen bekostnad låta uppbygga

bron af sten, emot det kungsgården beviljades att på femtio

år uppbära de der fallande bropenningar efter då gällande taxa samt

njuta förmånen af krögeriet och de dervid stående husen. Denna

kammarkollegii hemställan hade af Kongl. Maj:t enligt bref den 21

februari 1749 bifallits.

Till följd häraf hade kammarkollegium genom kontrakt den 27

mars 1749 upplåtit till Hans Kong], Höghet Prins Gustaf att under

arrendevilkor ej allenast mottaga och uppbära låta alla de vid Ekholmsunds

bro efter den vanliga taxan fallande bropenningar, utan ock

njuta förmån af krögeriet och de dervid stående hus uti femtio års tid,

räknad från samma års början till 1798 års slut, och det utan något

arrende eller annan afgift, än att Hans Kongl. Höghet på egen omkostnad

läte berörda bro å nyo uppbygga af sten och igenfylla den lilla

bron till brukbar väg samt sedermera bestå all erforderlig nybyggnad

och reparation af hvad namn den vara måtte så väl vid sjelfva bron

som dertill lydande hus, utan kronans eller kronoalhnogens tillhjelp

eller tunga.

Sedermera hade konung Gustaf 111, såsom egare åt Ekholmsunds

gård, genom köpebref den 9 november 1785 försålt nämnda

gård samt derunder hörande hemman och lägenheter till grosshandlaren

Georg Seton, hvarjemte på Seton öfverlåtits arrenderätten till Ekholrasunds

bro och krog, sådan som den Konungen tillhörde, icke allenast

under då ännu återstående arrendeåren, »utan ock än vidare på hundra

år derifrån räknade».

Sedan bemälde Seton aflidit, hade kammarkollegium genom kong],

bref den 14 december 1787 erhållit befallning att till dåvarande egaren

af Ekholmsund, juris doktorn Alexander Seton, på hundra år, räknade

från då löpande arrendets slut, utfärda behörigt arrendekontrakt på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

Ekholmsunds bro och krog. I det arrendekontrakt, kollegium med

föranledande häraf den 23 mars 1789 utfärdade, hade till bemälde

Alexander Seton upplåtits under arrendevilkor att emottaga och uppbära

de vid Ekolsunds bro efter den vanliga faststälda taxan, den han

icke finge på något sätt förhöja, fallande bropenningar, samt att njuta

förmån af krögeriet och de dervid stående hus, icke allenast för den tid,

som då ännu återstode på förenämnda arrendekontrakt af den 27

februari 1749, hvilket ej ginge tillända förrän med 1798 års slut, utan

ock vidare på hundra års tid, räknade från sistnämnda år, utan något

arrende eller annan utgift, än att han på egen bekostnad bestode all

erforderlig nybyggnad och reparation af hvad namn den vara måtte,

såväl vid sjelfva bron som dertill lydande hus, utan kronans eller

kronoallmogens tillhjelp och tunga, hvarjemte det skulle åligga Seton

besörja, att de resande vid öfverfarten af berörda bro icke blefve förhindrade

och uppehållne, samt att bron och krogen efter ofvannämnda

tids förlopp måtte finnas i fullkomligt och godt stånd.

Då efter denna tid, såvidt det kunnat utrönas, några stadganden

eller föreskrifter, som medfört ändringar i eller tillägg till sistnämnda

kontrakt, icke utfärdats, hade domänstyrelsen, i enlighet med gällande

författningar angående förvaltningen af statens domäner, låtit under år

1897 verkställa arrende- och salu värdering å ifrågavarande lägenhet.

Af det vid berörda förrättning förda instrument inhemtades,

bland annat,

att det s. k. kroghuset numera icke vore till finnandes och att,

då dess borttagande skett redan för lång tid tillbaka, tillförlitlig upplysning

ej heller kunnat erhållas om dess läge; att förrättningsmännen,

som haft i uppdrag att afgifva förslag till lägenhetens framtida disposition,

hemstält, att Ekolsunds bro, som enligt arrendatorns af kronofogden

i orten vitsordade uppgift numera trafikerades i så ringa omfattning,

att det ej lönade sig att bekosta upptagande af stadgade

bropenningar, som derför ej heller uppburits under de senaste tjugu

åren, måtte af kronan, som af densamma icke kunde påräkna någon

inkomst, vid arrendetidens utgång den 31 december 1898 öfverlemnas

till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad, hvilka skulle

hafva förklarat sig villige att för framtiden underhålla hvar sin hälft af

bron; och att, sedan nuvarande arrendatorn af lägenheten, hofjägmästaren

P. B. Seton på Ekolsund, afgifvit skriftligt anbud att för den borttagna

lägenheten vid Ekolsunds bro i löseskilling erlägga 750 kronor,

att betalas den 31 december 1898, då i köpet skulle ingå allt, som

tillhörde lägenheten, med undantag af bron, hvilken skulle af honom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

o

underhållas till sistnämnda dag och då af honom få aflemnas i befintligt

skick, förrättningsmännen vidare hemstält, att kronan vid öfverlemnande

till de väghållningsskyldige i Håbo och Trögds härad af

eganderätten till bron måtte på dem öfverflytta de rättigheter, som

kronan enligt gällande arrendekontrakt sig förbehållit, samt att, då

arrendator!! enligt kontraktet vore skyldig att vid afträdet lemna krogen

i fullkomligt och godt stånd och då en sådan byggnad ej syntes kunna

uppskattas lägre än till 1,000 kronor, lösesumman för lägenheten

måtte höjas till sistnämnda belopp.

I afgifvet yttrande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet

förklarat sig icke hafva något att erinra mot hvad uppskattningsmännen

sålunda föreslagit.

För egen del hade domänstyrelsen, jemte meddelande att undersökning,

huruvida under broarrendet fortfarande inginge någon jord,

verkstälts så väl i rikets generallandtmäterikontor som ock i länets

landtmäterikontor, utan att någon upplysning derom kunnat vinnas,

men att styrelsen bland äldre handlingar återfunnit instrumenten öfver

besigtningar, som den 29 april och den 23 juni 1738 hållits å det så

kallade kroghuset, jemte eu i instrumentet öfver sistberörda besigtning

åberopad ritning till då föreskrifven tillbyggnad, af hvilka handlingar

storleken och beskaffenheten af byggnaden vid tiden kort före utfärdandet

af 1749 års kontrakt framginge, vidare anfört, att af 1701. års

förpantningsaftal angående Segerstads kungsladugård samt kongl. brefvet

den 17 mars 1724 med temlig visshet syntes framgå, att någon jord

för nävarande icke inginge i arrendet, samt att detta äfven bestyrktes

af gällande arrendekontrakts lydelse, enligt hvilket arrendet endast

omfattade rätt till uppbärande af bropenningar och nyttjanderätt af

till bron hörande hus; och hade domänstyrelsen förklarat sig biträda

uppskattning8männens förslag såväl i fråga om den framtida dispositionen

af den nu befintliga bron som äfven i hvad det afsåga rätt för

nuvarande arrendatorn att i stället för uppförande af nytt brohus erlägga

lösen för detsamma till statsverket, hvarjemte styrelsen hemstält,

att det måtte uppdragaB åt synemännen vid blifvande laga af- och tillträdessyn

å lägenheten att, med ledning af ofvannämnda den 29 april

och den 23 juni 1738 upprättade instrument öfver besigtning af det

s. k. kroghuset, bestämma beloppet af denna lösen.

Sedan Kongl. Maj:t genom bref den 20 maj 1898 aubefalt domänstyrelsen

att föranstalta om laga syn å ifrågavarande lägenhet och

dervid .åt synemännen uppdraga att föreslå den ersättning, arrendatorn

kunde finnas böra till kronan utgifva, hade domänstyrelsen med skrifvelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

tf

den 21 oktober sistnämnda år jemte infordradt yttrande från Kong].

Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat instrument öfver en den 23

derförutgångne augusti å lägenheten förrättad laga af- och tillträdessyn

mellan lägenhetens arrendator, hofjägmästaren Seton, afträdare,

samt Kongl. Maj:t och kronaD, tillträdare, af hvilket instrument inhemtades,

att bron befunnits i godt skick samt att, beträflande det

borttagna brohuset, synemännen förständigat afträdaren att före afträdesdagen,

den 31 december 1898, antingen låta uppföra ny dylik byggnad

i enlighet med vid synen uppgjordt förslag eller ock senast å sistnämnda

tid till statsverket erlägga den af synemännen uppskattade

lösesumman, 1,514 kronor 9 öre.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade förklarat sig icke hafva

något att erinra mot den af synemännen beräknade kostnaden för

byggnadens uppförande samt hemstält, att den ersättning, som arrendatorn

borde till kronan utgifva för det icke längre befintliga brohuset,

måtte bestämmas till 1,500 kronor.

Domänstyrelsen hade icke heller funnit något att anmärka mot

hvad som förekommit vid synen; och hade styrelsen beträffande den

ersättning, som arrendatorn borde till statsverket utgifva för omförmälda,

numera obefintliga byggnad, hemstält, att densamma måtte bestämmas

till det vid synen beräknade belopp eller 1,514 kronor 9 öre.

Enligt finansdepartementet tillhandakommet meddelande hade

hofjägmästaren Seton icke sökt ändring i synemäunens vid förenämnda

laga af- och tillträdessyn fattade beslut.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva,

att den kronan tillhöriga Ekolsunds bro finge i nu befintligt

skick med eganderätt öfverlåtas till de väghållningsskyldige i Håbo

och Trögds härad, mot det att kronan befriades från skyldighet att

vidare underhålla bron; samt

att den lösen af 1,514 kronor 9 öre, hofjägmästaren P. B. Seton,

hvilken senast på arrende innehaft bron, hade att till kronan erlägga

för befrielse från skyldigheten att åter uppföra det under arrendet af

bron inbegripna, men numera obefintliga krog- eller brohuset, måtte

tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i

hufvudstaden samt för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende

blifvit hänvisadt, har icke haft något att erinra mot hvad Kong!.

Maj:t i förevarande hänseende föreslagit, hvadan utskottet hemställer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

7

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:104 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition af Ekolsunds bro i Upsala län m. m. s. 1 i texten