Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark i Majornas 4:e rote.

1899-04-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:63, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss mark i Majornas 4:e rote.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

N:o 63.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående

öfverlåtelse till Göteborgs stad af kronans rätt till viss

mark i Majornas 4:e rote.

(I. A.)

Enligt hvad i en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande

behandling remitterad proposition (n:o 61) af den 24 februari

innevarande år meddelas, innefattade det kronan förr tillhöriga s. k.

gamla varfsdistriktet vid Göteborgs stad dels det egentliga för flottans

räkning begagnade amiralitetsvarfvet, dels ock åtskilliga på dertill

hörande grund belägna, åt enskilde upplåtna tomter, hvilka, mot vissa

genom kongl. brefven den 7 februari 1766 och den 26 september 1768

bestämda tomtören till amiralitetsbarnhuskassan i Karlskrona, finge

disponeras, så länge de »ej behöfdes för kronans egna inrättningar».

Sedan emellertid det s. k. nya varfvet blifvit anlagdt och hunnit

ordnas till stationsplats för flottan, så att det gamla varfvet kunde

för densamma undvaras, samt Kongl. Magt vid särskilda tillfällen

meddelat föreskrifter om vidtagande af åtgärder för försäljning af

sistnämnda varf och kronans ofvanberörda invid varfvet belägna tomter,

hade i skrifvelse den 2 mars 1818 dåvarande förvaltningen af sjöärendena

anmält, att innehafvarne af tomterna gjort ett gemensamt anbud

att under vissa vilkor inlösa tomterna för en summa af 3,216 rdr

2 sk. banco, men att, beträffande det egentliga gamla varfvet, superkargeuren

Tranchell väckt anspråk på bättre rätt till detsamma,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

15

hvilket anspråk hänvisats till laga domstols pröfning. Genom bref

den 30 juni 1818 både Kongl. Maj:t medgifvit, att det gjorda anbudet

å ifrågavarande bebyggda tomter finge antagas under vilkor, bland

andra, l:o) att tomterna till full eganderätt för alltid försåldes till

innehafvarne, för dem, barn och arfvingar, eller rättsinnehafvare,

med den för andra fastigheter och i likhet dermed af lag stadgade

bördsrätt, samt med befrielse endast från sådana skatter, som kunde

komma i fråga att deraf till staten utgå; 2:o) att tomterna blefve på

kronans bekostnad ordentligen på karta lagda, sådana de då innehades,

och så hvar för sig utstakade eller utmärkta, att tvister emellan grannarne

undvekes; samt 3:o) att gator och gränder samt öfriga platser,

hvilka då icke vore upptagna, skulle »anses såsom allmänningar och

icke kunna till enskilde disponeras». Vidkommande åter sjelfva gamla

varfvet, hade Kongl. Maj:t funnit frågan om dess försäljning böra anstå,

till dess den vid domstol anhängiggjorda tvisten om bättre rätt till

varfvet blifvit slutligen afgjord; och hvad anginge en af A. Weinberg

gjord anhållan att få inköpa en på gamla varfvets område befintlig

obebyggd tomt, ville Kongl. Maj:t uppskjuta sitt beslut derom, till

dess upplysning inkommit, huruvida Tranchell äfven till denna tomt

3’rkat bättre rätt. Genom bref den 30 oktober 1818 hade Kongl. Maj:t

medgifvit, att sistberörda tomt finge försäljas till bemälde Weinberg.

Efter förordnande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet

hade kommissionslandtmätaren och stadsingeniören H. Hallberger år

1818 upprättat karta öfver så väl gamla varfvet som förenämnda å

dess grund belägna tomter, af hvilken karta med tillhörande beskrifning

inhemtades, att de till försäljning afsedda tomterna upptagits till

en sammanlagd areal af 63,642 qvadratalnar, hvartill komme 711

qvadratalnar, som tillhörde en å stadens grund delvis belägen tomt,

samt att de vid tomterna befintliga gator, gränder och till bebyggande

olämpliga platser befunnits utgöra tillsammans 13,562 qvadratalnar.

Genom särskilda d^n 4 januari och den 22 mars 1819 utfärdade

köpebref hade förvaltningen af sjöärendena försålt ifrågavarande tomter,

dervid en hvar köpare tillförsäkrats rätt att, »gemensamt med egaren

af öfriga vid gamla amiralitetsvarfvet belägna tomter och lägenheter

fritt och obehindradt begagna alla vid tomterna befintliga gator och

gränder samt öfriga till bebyggande olämpliga platser jemte den på

1795 års karta öfver gamla varfvet upptagna, af handlanden J. Hellberg

förut innehafda tomt n:o 35, hvilka alla gator, gränder och platser,

tomten n:o 35 inbegripen, enligt stadsingeniören Hallbergers karta till
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

sammans innefattande 13,562 qvadratalnar, såsom allmänningar komma

att anses, utan att till enskilde kunna disponeras, upplåtas eller föryttras.

»

Sedan Kongl. Maj:t genom dom den 24 mars 1820 ogillat Tranckells

anspråk på eganderätten till det egentliga gamla varfvet, både, med

Kongl. Maj:ts medgifvande, varfvet den 20 oktober 1825 blifvit af

förvaltningen af sjöärendena försåldt till enskild person, dervid kronan,

enligt det om varfvet upprättade köpebrefvet, afhändts »all eganderätt

till förenämnda varfs hela tomt, enligt den deröfver år 1818 upprättade

karta, med derå varande byggnader och tillhörande masthamn

i det skick och tillstånd densamma då befunnes».

År 1856 hade till Kongl. Maj:t särskilde å sockenstämma med

Carl Johans församling invid Göteborg utsedde komiterade inkommit

med framställning, att nämnda församling eller de s. k. Majorna måtte

införlifvas med Göteborgs stad under lika rättigheter och skyldigheter

som stadens förstäder. Sedan i anledning deråt Kongl. Maj:t den 3

december 1858 förordnat om nedsättande af en komité af lämpligt

antal ledamöter, valde så väl af Carl Johans församling som af Göteborgs

stad, hvilken komité skulle ega att i vissa omständigheter verkställa

erforderlig utredning och afgifva yttrande och förslag i frågan,

hade denna komité i afgifvet betänkande den 1 juni 1863 tillstyrkt, att

berörda församling måtte såsom förstad läggas till Göteborgs stad och

att sådan förening mellan församlingen och staden finge ega rum

under vilkor, bland annat, att den blifvande förstadens område komme

att omfatta: a) de å gamla Elfsborgs kungsladugårds utmark belägna,

till särskilda personer upplåtna tomter i Majorna, hvilka lägenheter

finge jemlikt kongl. brefvet den 14 november 1854, med vissa undantag,

af vederbörande innehafvare under stadgade vilkor skatteköpas och deraf

större delen redan blifvit till skatte försåld; b) de inom berörda tomter

befintliga allmänna platser och impedimenter; c) de s. k. slottsskogslägenheterna,

af hvilka elfva vore utarrenderade och en blifvit till skatte

försåld; d) gamla Elfsborgs kungsladugårds hufvudgård med in- och

utegor samt trädgård; e) de för kronans disposition undantagna lägenheter

; f) de till f. d. Lorentska porterbryggeriet och sockerbruket hörande,

till skatte köpta egor; g) den till skatte försålda lägenheten Vädersågen;

och h) gamla eller f. d. amiralitetsvarfvet; hvarjemte komitén föreslagit,

bland annat, att all den till förstaden hörande mark med undantag af

den, kronan för eget behof förbehållit sig, skulle tillfalla staden med

enahanda rätt till grunden, som staden egde i afseende på den till

dess dåvarande område hörande jord.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 63. * 17

Efter det komiténs förslag antagits af Carl Johans församling å

kommunalstämma och i hufvudsakliga delar godkänts af stadsfullmägtige

i Göteborg, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet öfverlemnat

förslaget till Kongl. Maj:t samt dervid tillstyrkt, att förstadens område

måtte komma att omfatta samtliga af komiterade dertill föreslagna

lägenheter. Kammarkollegium, som erhållit befallning att i ärendet

afgifva utlåtande, hade i skrifvelse den 6 mars 1865 anmält, att hos

olfegium, lika litet som i länets landskontor, upplysning kunnat vinnas

om. under litt. h i berörda förslag omförmälda gamla eller f. d.

amirahtetsvarfvet, att kollegium icke heller egde någon kännedom om

de under htt. e upptagna, för kronans disposition undantagna lägenheter,

samt att i följd häraf kollegium måst inskränka sitt yttrande till

hvad frågan anginge de öfriga under litt. a, b, c, d, f och g omförmalda,

gamla Elfsborgs kungsladugård tillhörande lägenheter; och under

antagande att^ Carl Johans församlings förening såsom förstad med

Goteborg ansåges höra tillvägabringas, hade kollegium tillstyrkt, att

.® ^re uppgdna, å Elfsborgs kungsladugårds utmark belägna tomter

i Majorna jemte impedimenter och allmänna platser, dels de elfva utarrenderade

s. k. slottsskogslägenheterna, dels ock kungsladugårdens

hufvudgärd måtte för ifrågavarande ändamål öfverlåtas å Göteborgs

stad. Yttrande i ärendet hade jemväl inhemtats från förvaltningen af

sjoarendena, som redogjort för den verkstälda försäljningen af gamla

eller hd. amiralitetsvarfvet och de å dess grund belägna tomterna

samt tillika anfört, att, då flottan redan för längre tid sedan afhändt

sig berörda. varf med tillhörigheter, från förvaltningens sida icke vore

något att erinra mot varfsområdets förening med Göteborgs stad.

Sedan Kongl. Maj:t i eu den 24 november 1865 till Rikets Ständer

afiaten proposition gjort framställning derom, att till Göteborgs stad

finge upplåtas gamla Elfsborgs kungsladugård jemte dertill hörande,

åt kammarkollegium uppgiga lägenheter, med undantag af den mark,

soin kronan för eget behof förbehållit sig, samt Rikets Ständer i skrifvelse

den 15 juni 1866 anmält sitt beslut i anledning af berörda framstahnmg

hade Kongl. Maj:t genom bref den 1 februari 1867 förordnat,

att Carl Johans församling skulle från och med 1868 års ingång såsom

förstad förenas med Göteborgs stad och läggas under stadens jurisdiktion,

hvilken förstads område skulle utgöras af a) de å gamla Elfsborgs

kungsladugårds utmark belägna, till särskilda personer upplåtna

lagenheter i de egentliga s. k. Majorna; b) do inom berörda lägenheter

befintliga allmänna platser och impedimenter; c) do s. k. slottsskoo-sIiih.

till 1 likså. Vrot. 1399. é Sand. 1 Afd. 36 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

lägenheterna; d) gamla Elfsborgs kungsladugårds hufvudgärd; e) de till

kronans disposition bibehållna lägenheter, utom den del, som tillhör e

skärgårdsartilleriets stationsplats Nya varhet; f) de till t. d. Lorentska

porterbryggeriet och sockerbruket hörande, till skatte köpta lägenheter;

g) den till skatte försålda lägenheten Vädersågen; och h) gamla eller

f. d. amiralitetsvarfvet; hvarjemte Kongl. Maj:t, på sätt Rikets Ständer

medgifvit, förklarat, att för ifrågavarande ändamål finge från och med

den 14 mars 1868 till Göteborgs stad upplåtas och aftradas gamla Ellsborgs

kungsladugård jemte dertill hörande, icke skatteförsålda lägenheter,

med undantag af den mark, tillsammans utgörande 88 tunn and

14-]- kappland, som kronan för eget behof sig förbehållit och hvilken

utgjordes af kommendantsängen, skansen Kronan, en del af skärgårdsartilleriets

stationsplats Nya varfvet, plats för telegraf å Stigbergsasen

med dit löpande gångstig, jemte åtskilliga impedimenter inom dessa

År 1891 hade byggnadsnämnden i Göteborg inkommit till stadsfullmägtige

derstädes med förslag till reglering af den del af Majornas

4:e rote, som läge öster om Bläsgatan, hvarjemte byggnadsnämnden

upplyst, att största delen af tomterna inom denna rote vore belagna å

gamla eller f. d. amiralitetsvarfvet. Vid behandlingen af det vackla

regleringsförslaget hade fråga uppstått, huruvida. Göteborgs stad kunde

anses hafva genom kongl. brefvet den 1 februari 1867 fått .a sig o.verlåten

eganderätten till den å gamla varfsområdet befintliga, i reglermgsplanen

ingående s. k. allmänningen, bestående af de områden, som vid

försäljningen af kronans tomter å gamla varfvets grund tillförsäkrats

tomtegarne till gemensamt begagnande och som icke skulle kunna till

enskilde disponeras, upplåtas eller föryttras. Stadskamreraren i Goteboro-

hvars yttrande i frågan stadens drätselkammare infordrat, hade

anfört att full visshet ej kunnat vinnas, huruvida gamla varfvet, som

sedan’lång tid tillbaka^ kartor och handlingar upptagits såsom en

från Elfsborgs kungsladugård skild fastighet, ursprungligen tillhört sagda

egendom; att vid sådant förhållande den ifrågavarande allmänningen ej

kunde antagas vara inbegripen under den genom kongl. brefvet den 1

februari 1867 skedda upplåtelse till Göteborgs stad af gamla Elfsborgs

kungsladugård jemte dertill hörande, icke skattesålda lägenheter; samt

att allmänningen, som kronan icke kunde afyttra eller till någon sm

fördel använda, vore för staden behöflig för genomförande åt stadsplan

och tomtreglering. Med åberopande af stadskamrerarens berörda yttrande,

hade drätselkammaren föreslagit, att stadsfullmägtige måtte hos Kong!.

Maj-t göra framställning derom, att de till gamla varfvet hörande om
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

19

råden, hvilka icke blifvit till enskilde öfverlåtna, finge utan ersättning

öfverlåtas till Göteborgs stad, med förbehåll likväl för egarne af tomter

å varfvets grund af den rätt till samma områden, hvilken vid tomternas

försäljning från kronan blifvit tomtegarne medgifven.

I skrifvelse den 13 mars 1894 hade stadsfullmägtige anfört, att

de för sin del ansett, att kongl. brefvet den 1 februari 1867 uppenbarligen

afsåge öfverlåtelse till Göteborgs stad af all kronans rätt till mark

inom Carl Johans församling, med undantag af den i samma kongl.

bref angifna jordareal om tillsammans 88 tunnland 141 kappland, i

hvilken areal förenämnda allmänning icke inginge. Då emellertid

ordalagen i berörda kongl. bref gifvit anledning äfven till en annan

uppfattning, och det för genomförande af den föreslagna regleringen

af Majornas 4:e rote öster om Bläsgatan vore nödigt för staden att få

otvetydig dispositionsrätt öfver den ifrågavarande, till gator, gränder

och öppna platser afsedda samt numera för kronan värdelösa allmänningen,

innan plan för regleringen antoges, hade stadsfullmägtige

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte förklara, att kronans rätt till allmän - ningen både i och med Majornas förening med Göteborgs stad öfvergått

till staden.

öfver stadsfullmägtiges berörda framställning hade, på grund af

befallning, kammarkollegium den 16 december 1895 afgifvit utlåtande,

deri kollegium, med förmälan hurusom af handlingarne i ärendet

inhemtades, att ifrågavarande allmänning otvifvelaktigt tillhört området

för gamla varfvet, att upplysning ej kunnat vinnas, det nämnda varf,

som sedan lång tid tillbaka å kartor och handlingar upptagits såsom

en från Elfsborgs kungsladugård skild fastighet, någonsin tillhört sagda

egendom, samt att berörda allmänning derför ej enligt kollegii förmenande

kunde sägas vara inbegripen under den genom kongl. brefvet

den 1 februari 1867 skedda upplåtelsen till Göteborgs stad af gamla

Elfsborgs kungsladugård jemte dertill hörande, icke skattesålda lägenheter,

och det så mycket mindre, som i de handlingar, hvilka legat

till grund för det kong!, brefvet, ej ens omnämnts, att kronan skulle

hafva egt någon rätt till samma allmänning, vidare anfört, att, för

så vidt Kongl. Maj:t och kronan ännu innehade någon rätt till de

i kongl. brefvet den 30 juni 1818 omförmälda »gator, gränder och

öfriga platser», hvilka skulle »anses såsom allmänningar och icke kunna

till enskilde disponeras», samt i areal innehölle enligt Hallbergers ofvan

omförmälda karta 13,562 qvadratalnar, kollegium icke hade något att

erinra mot att nämnda rätt, hvilken numera ej kunde för kronan hafva

någon betydelse, utan ersättning öfverlätes åt staden, dock med för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

behåll för egarne af tomter å gamla varfvets grund att bibehållas vid

den rätt till samma områden, som vid tomternas försäljning blifvit

dem tillförsäkrad.

Enligt bref den 13 juni 1896 hade Kongl. Maj:t funnit hvad i

ärendet förekommit icke föranleda det af stadsfullmägtige begärda förklarandet.

Nu hade i en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län med skrifvelse den 10 april 1897

öfverlemnad skrift stadsfullmägtige i Göteborg anfört, att, ehuru stadsfullmägtige

för sin del icke kunde godkänna den af stadens drätselkammare

omfattade åsigten i fråga om eganderätten till allmänningen,

utan fortfarande vidhölle sin i skrifvelsen den 13 mars 1894 uttalade

uppfattning i samma fråga, stadsfullmägtige likväl, enär frågan om

sagde eganderätt vore af tvistig beskaffenhet samt goda säl syntes tala

för ''frågans lösning på underhandlingens väg, ville anhålla, att den rätt,

som ännu kunde tillkomma Kongl. Maj:t och kronan till de områden af

förra amiralitetsvarfvet, hvilka jemlik! kongl. brefvet den 30 juni 1818

skulle »anses såsom allmänningar och icke kunna till enskilde disponeras»,

måtte utan ersättning på Göteborgs stad öfverlåtas, dock med

förbehåll för egare af tomter å varfvets grund att bibehållas vid den

rätt till samma områden, som vid tomternas försäljning från kronan

blifvit tomtegarne tillförsäkrad.

I häröfver, på grund af befallning, den 30 juli 1897 afgifvet

utlåtande hade kammarkollegium, under åberopande att någon omständighet

ej tillkommit, som kunde föranleda ändring i hvad kollegium i

sitt förut afgifna utlåtande af den 16 december 1895 andragit, hemstält,

att stadsfullmägtiges nu gjorda framställning måtte vinna Kongl.

Maj:ts bifall.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva, att den rätt, som kunde tillkomma

Kongl. Maj:t och kronan till de områden af förra amiralitetsvarfvet i

Göteborg, iivilka jemlikt kongl. brefvet den 30 juni 1818 skulle anses

såsom allmänningar och icke kunde till enskilde disponeras, finge utan

ersättning öfverlåtas på Göteborgs stad, dock med förbehåll att egarne

af tomter å varfvets grund bibehölles vid den rätt till samma områden,

som vid tomternas försäljning blifvit tomtegarne tillförsäkrad.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t

i omförmälda hänseende föreslagit, hemställer alltså,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 63.

21

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.