Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående försäljning till Vara. köping af ett område af länsmansbostället \ mantal Vara Stommen n:o 9.

1899-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:65, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående försäljning till Vara. köping af ett område af länsmansbostället \ mantal Vara Stommen n:o 9.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

! I :; "

N:o 65.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1899, kl. 3 e. ra.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition angående

försäljning till Vara. köping af ett område af länsmansbostället

\ mantal Vara Stommen n:o 9.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden

den 6 mars innevarande år, har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen

samma dag aflåten proposition (n:o 69) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att från länsmansbostället mantal Vara Stommen n:o 9 i

Vara socken och Barne härad af Skaraborgs län finge till Vara köpings

kommun med full eganderätt öfverlåtas ett jordområde om 17,7 6 8 hektar,

å en af förste landtmätaren A. F. Hjorth år 1895 upprättad karta betecknadt

med litt. C, mot en köpeskilling af 43,000 kronor samt på

vilkor i öfrigt:

att köpeskillingen erlades vid tillträdet och af kommunen inbetalades

till statskontoret;

att området finge af kommunen tillträdas den 14 mars 1901; samt

att kommunen skulle ensam vidkännas alla med köpet förenade

kpstnader;

dels ock att nämnda köpeskilling finge, på samma sätt som köpeskillingarne

för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Af ofvan omförmälda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom, sedan

byggnadsnämnden i Vara köping väckt fråga om förvärfvande af eganderätt

till jord från länsmansbostället £ mantal Vara Stommen n:o 9 för att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

25

sättas i tillfälle genomföra den för köpingen fastställa regleringsplanen,

köpingens invånare å kommunalstämma den 26 juni 1894 besluta att

hos Kong!. Maj:t göra ansökning om rätt för köpingen att, enligt förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

den 14 april 1866, till sig lösa den frågavarande marken och uppdragit

åt kommunalnämnden att vidtaga för ändamålet erforderliga åtgärder.

På föranstaltande af kommunalnämnden hade i följd häraf genom

förste landtmätaren A. F. Hjort-h, med biträde af gode män, efter vederbörligt

förordnande, två områden af berörda boställe, hvilka syntes kunna

ifrågasättas till inlösen, blifvit uppmätta och kartlagda, nemligen dels

det s. k. lilla förslaget upptagande ett med litt. A å den år 1895 upprättade

kartan betecknadt område af 12,8 5 5 hektar, beräknadt till i

mantal och omfattande hufvudsakligen endast den i byggnadsplan!!

ingående marken, dels ock det s. k. stora förslaget, innefattande ett

under litt. C upptaget område af 17,7 6 8 hektar, uppskattadt till } mantal

samt bestående af, förutom hela det mindre området, jemväl annan

mark, hvars förvärfvande vore för köpingen gagneligt; och skulle, allt

eftersom det mindre eller det större området komme att af köpingen

förvärfvas, för bostället återstå, i förra fallet eg or om 62,9 35 hektar,

motsvarande f mantal, och i senare fallet egor om 58,02 2 hektar med

} mantal.

Enligt värdering, förrättad af godsegaren, ledamoten af Riksdagens

Första Kammare A. Weinberg och dåvarande ledamoten af Riksdagens

Andra Kammare, godsegaren A. Magnusson i Salstad med biträde af

kommissionslandtmätaren H. O. Lundin, vid hvilken förrättning beräknats

högst 8,000 kronor och lägst 1,250 kronor för den i regleringsplanen

ingående, till byggnadsqvarter afsedda marken och 1,000 kronor

för all den öfriga jorden, allt per hektar, hade det mindre området

uppskattats till 37,291 kronor 22 öre och det större området till 42,204

kronor 22 öre eller i medeltal för hvarje hektar af sistnämnda område

2,375 kronor 29 öre.

Å kommunalstämma den 11 september 1896 hade beslutits, att

köpingen skulle söka förskaffa sig eganderätt- till det större af ofvan

berörda områden, mot hvars värde, sådant det blifvit uppskattadt, stämman

icke haft något att anmärka; och hade i följd häraf kommunalnämnden

uti en till Kong]. Maj:t den 5 oktober 1896 ingifven skrift

— med förmälan att genom detta områdes förvärfvande vunnes möjlighet

att genomföra nödiga gaturegleringar, att erhålla egen mark till nödig

marknadsplats för de månatligen förekommande stora kreaturstorgdagarna

Bill. till Bikul. /''rot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 66 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

och för en tillämnad kloakledning och att anlägga en offentlig park,

samt för enskilde att förvärfva sig eganderätt till af dem redan bebyggda

tomter, samt under framhållande att köpingen icke hade för afsigt att

vid upplåtandet af tomter bereda sig någon direkt förtjenst å detta

jordköp — anhållit, det Kong!. Magt måtte vidtaga sådana åtgärder,

att det måtte tillåtas köpingssamhället att köpa ifrågavarande område

om 17,7 6 8 hektar af länsmansbostället Vara Stommen till det föreslagna

priset af 42,204 kronor 22 öre, hvaremellertid, derest hinder mötte för

förvärfvandet af detta område, köpingen förklarat sig villig åtnöja sig

med det mindre området, 12,8 5 5 hektar, till ett pris af 37,291 kronor

22 öre.

öfver denna ansökning hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

länet, till följd af remiss, hört boställets innehafvare, länsmannen A.

Ryman, och kronofogden i Barne fögderi; och hade Ryman uti särskilda

skrifter anfört hufvudsakligen, att han, som uppbure de med länsmanstjensten

förenade löneförmåner utan förbehåll om skyldighet att underkasta

sig förändring i dessa, genom bifall till den gjorda ansökningen

skulle drabbas af en afsevärd årlig minskning i inkomster, samt på grund

näraf hemstält, att ansökningen måtte lemnas utan afseende.

Kronofogden hade deremot förordat ansökningen och dervid, bland

annat, framhållit, hurusom på det ifrågavarande området af bostället

flera personer åt sig uppfört bostäder och andra byggnader utan annan

säkerhet för dessas bibehållande än det tillstånd, som lemnats dem af

nuvarande indelningshafvaren; att då en efterträdare i tjensten ej kunde

vara bunden af de vilkor, som företrädaren lemnat, eller kanske icke

ens ansåge sig ega rätt att tillåta något intrång på åkerbrukets område,

tydligt vore, huru rent af samhällsvådligt det kunde blifva, att en stor

del af köpingens invånare slagit ned sina bopålar på så lösa grunder,

att de hvilken dag som helst löpte fara, att deras byggnader jemnades

med marken; att som de fleste husegarne vore arbetsfolk, hvilkas enda

sparpenning nedlagts på uppförandet af de hus, de bebodde, det vore

synnerligen angeläget för dem att komma i tillfälle att förvärfva eganderätt

till de af dem bebygda tomtplatserna; samt att, äfven om det ifrågavarande

området frånhändes bostället, ändock återstode omkring 117

tunnland af boställets jord eller betydligt större areal, än som i allmänhet

innehades af länsmän.

Med öfverlemnande af berörda yttranden hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

afgifvit eget utlåtande af den 31 december 1896

och deri, på de i ansökningen och af kronofogden anförda skälen samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

27

enär köpingssamhället utan att erhålla eganderätt till det ifrågasatta

området saknade möjlighet att genomföra den af Kongl. Maj:t redan

faststälda plan för köpingsområdets ordnande och bebyggande, och

det idoga, framåtsträfvande samhället skulle på ett synnerligen betänkligt

sätt hämmas i sin utveckling, derest icke tillfälle bereddes att

inom dess område förvärfva byggnadstomter med full eganderätt, förordat,

att köpingssamhället finge förvärfva eganderätt till det större af

de två ifrågakomna jordområdena, samt i öfrigt anfört, att, hvad anginge

den erbjudna köpeskillingens belopp, denna, hvilken på sätt

ofvan nämnts, i medeltal uppginge till 2,375 kronor för hvarje hektar,

syntes fullt nöjaktig, men att, som köpingssamhället genom jordens

förvärfvande skulle inträda i rättigheten att uppbära de jemförelsevis

höga afgifter, hvilka till nuvarande boställshafvaren erlades för en del

tomtplatser å området, köpeskillingen likväl syntes kunna lämpligen

afrundas till jemn! 43,000 kronor.

Till följd af härå erhållen remiss hade kammarkollegium och statskontoret

den 20 maj 1898 afgifvit utlåtande; och då boställshafvaren

bestridt den gjorda framställningen, samt skyldighet till afstående för

det afsedda ändamålet af ifrågavarande område utaf boställets mark icke

under annan förutsättning kunde honom åläggas, än att köpingen vunnit

behörigt tillstånd till samma områdes förvärfvande i den ordning, kongl.

förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

den 14 april 1866 anvisade, men ansökningen icke åsyftade sådant tillstånd,

hade embetsverken hemstält, att framställningen icke måtte till

vidare åtgärd föranleda.

Med anledning af hvad kammarkollegium och statskontoret sålunda

anfört, hade köpingens röstberättigade invånare å kommunalstämma

den 31 oktober 1898 beslutit hos Kongl. Maj:t anhålla, att,

derest den förut gjorda ansökningen icke kunde oförändrad bifallas,

beloppet af den inlösningssumma, som skulle erläggas för ifrågavarande

för kommunen nödiga jordområde, måtte få bestämmas i den ordning,

som föreskrefves i nyssnämnda förordning den 14 april 1866; och hade

kommunalnämnden med skrifvelse den 11 november 1898 till Kongl.

Maj:t öfverlemnat berörda ansökning.

Anbefalda att afgifva utlåtande i anledning al hvad i ärendet förekommit,

sedan embetsverken senast yttrat sig, hade kammarkollegium

och statskontoret den 17 sistlidne februari, jemte anmälan att länsmannen

Ryman den 25 januari innevarande år aflidit samt att i följd

deraf bostället, hvarå, vid det förhållande att Ryman till tjensten konstituerats

redan år 1877, hans sterbhusdelegare författningsenligt egde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

åtnjuta fardagsrätt, af sterbhuset komme att den 14 mars 1901 afträdas,

i öfrigt meddelat och erinrat, att afkomsten af bostället blifvit genom

kollega beslut den 16 december 1878 faststäld att i stat upptagas till

1,220 kronor; att boställets bevillningstaxeringsvärde för år 1897 utgjort

36,000 kronor; samt att, på grund af Kongl. Maj:ts och Riksdagens

beslut, meddeladt genom kongl. bref den 31 maj 1895, till apotekaren

F. Lillja genom byte öfverlåtits ett område af 1,7 4 5 hektar af boställets

mark, mot det att Lillja till bostället afstått ett område af 2,8 5 hektar

af £ mantal Vara n:o 2 Anders Torstensgården och i mellangift derutöfver

till statsverket erlagt ett belopp af 3,478 kronor 50 öre, hvarå länsmannen

Ryman och hans rättsinnehafvare berättigats uppbära fyra procent

ränta årligen, till dess bostället af dem afträddes eller dessförinnan i

sammanhang med ny uppskattning af bostället kunde blifva annorledes

bestämdt. Och som efter Rymans sterbhus’ afträde af bostället hinder

af enskild rätt ej mötte att till köpingen då öfverlåta den afsedda marken,

samt behofvet af det sökta egoförvärfvet äfven till det större omfång,

som i ansökningen åsyftades, syntes vara nöjaktigt utredt, likasom den

erbjudna köpeskillingen, afrundad till det af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna belopp, jemväl enligt embetsverkens förmenande

finge anses tillräcklig, hvartill komme, att området uppenbarligen kunde

utan men för bostället såsom sådant undvaras, hade embetsverken hemstält

om bifall till ansökningen sålunda att Kongl. Maj:t måtte i proposition

föreslå Riksdagen medgifva, att det å förste landtmätaren Hjorths

i ärendet företedda karta under litt. C upptagna område om 17,7 6 8

hektar af boställets mark finge till Vara köpings kommun med full

eganderätt den 14 mars 1901 öfverlåtas mot en köpeskilling af 43,000

kronor, som kontant vid tillträdet till statskontoret inbetalades, med

förbindelse jemväl för köpingen att ensam vidkännas alla med köpet

förenade kostnader. Vidare hade embetsverken föreslagit, att nämnda

belopp skulle disponeras i likhet med hvad i afseende å inflytande köpeskillingsmedel

för försålda mindre kronoegendomar i allmänhet funnes

stadgadt; och borde, i händelse af bifall till ansökningen, afkomsten

af ifrågavarande boställe undergå förnyad uppskattning för behörigt

bestämmande af det afdrag å kontanta aflöningen, som indelningshafvaren

härefter hade att för boställsförmånen vidkännas, allt på sätt Kongl.

Maj:ts skrifvelse angående lönereglering för vissa af de till landsstaten

hörande fenster den 31 maj 1878 derom innehölle.

För egen del har departementschefen anfört, att vid jemförelse

mellan den år 1892 för Vara stationssamhälle, hvaraf Vara köping enligt

Kongl. Maj:ts medgifvande den 16 december 1892 bildats, faststälda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

regleringsplan och kartan öfver det område, köpingen nu önskade förvärfva,

befunnes, att inom sistnämnda område folie nästan hela köpingens

bebyggda område öster om Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg. De anförda skälen för att köpingen skulle tillåtas inköpa det

ifrågavarande området syntes departementschefen väl grundade, och hemstälde

han derför, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta förevarande

proposition.

Enligt hvad vederbörande kronofogde i förevarande ärende anfört,

halva å det ifrågavarande området flere personer åt sig uppfört bostäder

och andra byggnader utan annan säkerhet för dessas bibehållande än

det tillstånd, som lemnats dem af förre boställsinnehafvaren, samt att

som de fleste husegarne vore arbetsfolk, hvilkas enda sparpenning nedlagts

på de hus, de bebodde, det vore synnerligen angeläget för dem

att komma i tillfälle att förvärfva eganderätt till de af dem bebyggda

tomtplatserna.

Med afseende härå har utskottet velat framhålla, att omständigheterna

synas med nödvändighet påkalla, att Vara köping, efter förvärfvande

af berörda område, kommer att till innehafvarne af de bebyggda

lägenheterna derå mot ett pris, som ej öfverstiger derå belöpande andel

åt köpingens inköpspris för området jemte godtgorelse för kostnader,

försälja de bebyggda tomter, som icke måste till oafvisligt behof tagas

i anspråk för köpingens räkning. Under uttalande häraf hemställer

utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:108 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning till Vara köping af ett område af länsmansbostället Va mantal Vara Stommen s. 6 i texten