Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj it s i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till aflöningar och öfrig a utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut, dels ock Kongl. Maj:ts proposition angående slutlig organisation af nämnda institut.

1899-04-28 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:74, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj it s i statsverkspropositionen under sjette hufvudtiteln gjorda framställning om anslag till aflöningar och öfrig a utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut, dels ock Kongl. Maj:ts proposition angående slutlig organisation af nämnda institut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

1

N:o 74.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj it s i statsverkspropositionen

under sjette hufvudtiteln gjorda framställning om

anslag till aflöningar och öfrig a utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut, dels ock Kongl. Maj:ts proposition angående

slutlig organisation af nämnda institut.

(2:a U. A.)

Kongl. Maj:t har dels i punkten 23 af sjette hufvudtiteln i den till

innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof föreslagit Riksdagen, att på extra stat för år 1900 anvisa ett

anslag af 29,000 kronor till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut, dels ock uti särskild proposition (n:o 77) af (Jen 24

nästlidne mars under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver

civilärenden för samma dag föreslagit, att Riksdagen måtte

dels, med godkännande af det i ofvannämnda statsrådsprotokoll intagna

förslag till stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna äfvensom af den

föreslagna ändringen i gällande vilkor för åtnjutande af de i staten för

institutet upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtinannanäringar»

uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till

51,000 kronor eller med 31,000 kronor;

Bih. till Riksd. 1''rot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 44 Haft. (N:o 14).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag a

15.000 kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från 190,400

kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet till

»institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomme, finge

användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor

till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Till det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver civilärenden

för den 13 sistlidne januari har föredragande departementschefen anmält,

hurusom styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultima till Kongl. Maj:t afgifvit

förslag till, bland annat, omorganisation af lärarekrafterna vid

institutet, i sammanhang hvarmed hemstälts om uppförande å ordinarie

stat af hela det erfordeidiga aflöningsbeloppet. Men då samtliga de myndigheter,

som borde i ärendet höras, ännu icke hunnit afgifva utlåtanden,

har departementschefen förklarat sig icke kunna vid föredragning af statsverkspropositionen

göra någon framställning om ändring i de bestående

förhållandena, om ock departementschefen ansåge sannolikt, att han skulle

kunna framdeles under Riksdagens fortgång anmäla ärendet inför Kongl.

Maj:t; och har derför departementschefen tillstyrkt, att Kong]. Maj:t måtte

hos Riksdagen göra framställning af innehåll, som statsverkspropositionen

utvisar.

Till statsrådsprotokollet för den 24 nästlidne mars har departementschefen

till en början erinrat, att Kongl. Maj:t uti proposition till 1891 ars

Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, i sammanhang med

frågan om omorganisation af Ultuna landtbruksinstitut, framlagt förslag

till stat för institutet, deruti, bland annat, funnits upptagna b lektorer,

med eu aflöning för hvar af 3,000 kronor, deraf 2,000 kronor i lön och

1.000 kronor i tjenstgöringspenningar, samt 3 adjunkter med en aflöning

af 2,0,00 kronor hvar, deraf 1,400 kronor i lön och 600 kronor i tjenstgöringspenningar,

samt med tillägg för lektorerna, att efter fem ar kunde

lönen höjas med 500 kronor, efter tio år med ytterligare 500 kronor ^och

efter 15 år med ytterligare 500 kronor, och med anmärkning, att saväl

rektor och öfriga lektorer som adjunkterna skulle åtnjuta jemväl fri bostad.

Ålderstillägg för adjunkterna hade icke i staten föreslagits af den

uttryckligt angifna anledning, att deras befattningar i allmänhet kunde

betraktas såsom öfvergångsplatser till bättre aflönade tjenster.

För åtnjutande af de föreslagna aflöningsförmånerna hade tillika föreslagits

vissa vilkor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

3

Enligt skrifvelse den 13 maj 1891 hade denna Kongl. Maj:ts framställning

af Riksdagen på det sätt bifallits, att Riksdagen, under förutsättning,

att behållna afkastningen af den staten tillhöriga, till landtbruksinstitutet

vid Ultima anslagna fasta egendom äfvensom elevernas afgifter

och hyresbidrag blefve till statsverket redovisade,

dels, med godkännande af ej mindre följande »stat för landtbruksinstitutet

vid Ultuna;

Aflöning.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa

1 rektor, arfvode

penningar.

2,000

1 lektor ........

2,000: —

1,000: —

3,000

3 lektorer .....

6,000: —

3,000: —

9,000

1 adjunkt .....

1,400: —

600: —

2,000

3 adjunkter ...

4,200: —

1,800: —

6,000

Extra lärare, arfvoden..........

2,250

1 bibliotekarie ... .

300

Aflöning summa kronor 24,550

Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor, efter

tio år med ytterligare 500

kronor och efter femton år med

ytterligare 500 kronor.

Till institutets öfriga utgifter .............

Summa kronor

24,450: —

49,000: —

Anm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad;®

än äfven de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna vilkor, bibehållit

det å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut

vid oförändradt belopp, 20,000 kronor, samt på extra stat

anvisat för aflöningar och öfriga institutets utgifter 29,000 kronor;

dels ock medgifvit, bland annat, att Kongl. Maj:t egde under en lid

af fem år vidtaga de ändringar i aflöningsstaten, som för genomförande

af institutets förändrade organisation kunde erfordras, med vilkor att

hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskredes.

Enligt kongl. bref den 6 augusti 1891 hade detta Riksdagens beslut

af Kongl. Maj:t blifvit godkändt i hvad det afvikit från hvad Kongl. Maj:t

i propositionen föreslagit, och hade samma dag kungörelse angående de

för aflöningsförmånernas åtnjutande bestämda vilkor utfärdats. Sedermera

hade Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed årligen faststält, stat för

Ultuna landtbruksinstitut, senast för år ! 899 genom kongl. brefvet den

21 oktober nästlidna år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

Angående ämnesfördelningen mellan de vid institutet anstälde lärare

föreskrefves uti 28 § af Kongl. Maj:ts förnyade stadgar för landtsbruksinstitutet

vid Ultuna den 14 oktober 1892, att vid institutet meddelades

undervisning af:

fyra lektorer, nemligen

1 i jordbrukslära,

1 i husdj urslära,

1 i kemi och geologi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

fyra adjunkter, nemligen

1 i kemi och mejerilära, deri inbegripen mejerikemi,

1 i praktisk matematik, mekanik, fysik och meteorologi,

1 i redskaps- och byggnadslära samt fältmätning och ritning,

1 i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära, samt

tre extra lärare, nemligen

1 i skogshushållning,

1 i nationalekonomi samt ekonomilagfarenhet och kommunalrätt,

1 i bokföring.

Beträffande särskildt lärarnes sålunda bestämda antal och ämnenas

fördelning dem emellan äfvensom de åt lärarne anvisade löneförmåner

ansåge sig departementschefen böra, med hänsyn till de framställningar,

Indika han nu hade att anmäla, lemna följande redogörelse.

Behofvet af att lärarnes vid landtbruksinstituten ställning så förbättrades,

att möjlighet förefunnes att för instituten förvärfva fullt goda

lärarekrafter, hade föranledt den så kallade landtbruksläroverkskomitén att

i dess till Kongl. Maj:t afgifna betänkande angående organisation af rikets

landtbruksläroverk af den 29 mars 1884 föreslå inrättandet af lektorsbefattningar,

hvilkas innehafvare skulle bestrida undervisningen i de för

praktiken vigtigare hufvudämnena och åtnjuta aflöningsförmåner af 3,000

kronor hvar jemte ålderstillägg, äfvensom fri bostad, hvaremot komiterade

ansett, att undervisningen i de grundläggande teoretiska eller elementära

ämnena mycket väl kunde bestridas af lägre aflönade tjensteman, så kallade

adjunkter, hvilka borde åtnjuta en aflöning af 2,000 kronor, deraf 1,500

kronor i lön och 500 kronor i tjenstgöringspenningar, jemte fri bostad,

som dock ej behöfde vara afsedd för familj, samt utan rätt till ålderstillägg,

då det vore att förmoda, det innehafvarne af dessa befattningar ej

komme att betrakta dem annorlunda än såsom tillfälliga, hvilka de önskade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

5

utbyta mot andra i ekonomiskt afseende förmånligare. Komiterades förslag

hade, förutom extra lärare, upptagit

dels 6 lektorer, nemligen:

1 i fysik samt maskin- och byggnadslära,

1 i kemi och geologi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

1 i jordbrukslära,

1 i husdjurslära samt

1 i mejerilära,

dels ock 3 adjunkter, nemligen:

1 i fysik samt maskin- och byggnadslära,

1 i kemi och geologi samt

1 i husdjurens anatomi och sjukvårdslära.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som öfver förslaget hörts,

hade för sin del i allt väsentligt godkänt denna fördelning af läroämnena

mellan lektorerna och adjunkterna, men då förvaltningskomitén i motsats

mot landtbruksläroverkskomitén ansett, att chefskapet för institutet och

landtegendomen borde bibehållas hos direktören för institutet, hvilken

skulle undervisa i jordbrukslära, hade förvaltningskomitén ansett nödigt

att, för att innehafvaren af dessa befattningar icke skulle blifva alltför

betungad af göromål, till hans biträde vid undervisningen borde anställas

en adjunkt i jordbrukslära, hvarigenom adjunkternas antal skulle komma

att utgöra 4.

I den proposition i ämnet, som af Kongl. Maj:ts aflåtits till 1889

års Riksdag, hade samma fördelning af Kongl. Maj:t ''blifvit godkänd, dock

med den förändring, att lektorn i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel

blifvit utbytt mot en adjunkt, samt att adjunkturen i fysik, maskin- och

byggnadslära icke upptagits. I enlighet med landtbruksläroverkskomiténs

åsigt borde enligt förslaget adjunkterna icke åtnjuta ålderstillägg. Denna

proposition hade af Riksdagen blifvit afslagen,''och hade frågan om fördelningen

af läroämnena mellan de särskilda lärarne således varit oafgjord.

Då ärendet ånyo upptagits af styrelsen för Ultima landtbruksinstitut

uti skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 8 september 1890, hade bemälda

styrelse föreslagit följande fördelning af läroämnena mellan lektorer och

adjunkter:

6 lektorer, nemligen:

1 i jordbrukslära,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

1 i praktisk mekanik samt maskin- och byggnad slava,,

1 i organisk och agrikulturkemi samt mejerikemi,

1 i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel,

1 i husdjuslära samt

1 i mejerilära,

4 adjunkter, nemligen:

1 i jordbrukslära,

1 i praktisk matematik, fysik och meteorologi,

1 i oorganisk kemi och geologi samt

1 i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära.

Detta förslag till lärarepersonal vid institutet hade sålunda skilt sig

från det af Kong! Maj:t till 1889 års Riksdag afgifna förslag i samma

ämne hufvudsakligen derutinan, att styrelsen för Ultima landtbruksinstitut

upptagit en lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel, i likhet med

landtbruksläroverkskomitén, samt en adjunkt i praktisk matematik, fysik

och meteorologi, under det att nämnda adjunkt uteslutits i Kongl. Maj:ts

förberörda förslag samt lärarebefattningen i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel

upptagits såsom adjunktur. Samtliga ordinarie lärare, således äfven

adjunkterna, borde enligt Ultunastyrelsens förslag åtnjuta rätt till ålderstillägg.

Mot detta Ultunastyrelsens förslag hade landtbruksstyrelsen uti häröfver

afgifvet infordradt utlåtande af den 21 november 1890 anmärkt

dels att, derest ett af landtbruksstyrelsen framstäldt förslag om upphörande

af den högre mejeriskolan vid Ultima och inrättandet af en dylik vid

Alnarp genomfördes, det af institutsstyrelsen föreslagna lektoratet i mejerilära

ej behöfde upprättas, dels att i sammanhang dermed den förändring

i den af styrelsen föreslagna fördelning af läroämnena mellan lärarne

borde vidtagas, att åt den lektor, som enligt förslaget skulle undervisa i

organisk ock agrikulturkemi samt mejerikemi, borde tilldelas ämnena kemi

och geologi samt att den adjunkt, som enligt samma förslag skulle undervisa

i oorganisk kemi och geologi, skulle i stället vara skyldig att meddela

undervisning i kemi, med särskildt afseende å mejerikemi, samt i mejerilära,

dels ock att den föreslagna adjunkturen i jordbrukslära mycket väl

kunde ur förslaget uteslutas, enär någon af de utaf institutsstyrelsen upptagna

två stipendiaterna kunde åläggas att handleda eleverna i samma ämne

samt tjenstgöra såsom repetitörer i detsamma, hvartill komme att, då den

dåvarande läraren i detta ämne utan adjunkt medhunnit, förutom fullgörandet

af sina åligganden såsom lärare, äfven förvaltningen af egen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

7

domen, en lektor, som odeladt finge egna sig åt sitt lärarekall, syntes

kunna, äfven om kursen i ämnet något ökades, utan biträde af adjunkt

meddela den erforderliga undervisningen deri. Mot förslaget, i hvad det

afsett rätten för de ordinarie lärarne att åtnjuta ålderstillägg, hade landtbruksstyrelsen

icke gjort någon anmärkning.

Uti det vid Kongl. Maj:ts proposition'' i ämnet till 1891 års Riksdag

fogade statsrådsprotokoll hade dåvarande departementschefen uttalat, att

han beträffande organisationen af läroverket väl för sin del ansåge landtbruksstyrelsens

förslag hafva afgjordt företräde framför 1889 års förslag,

men att det syntes kunna ifrågasättas, om icke ämnenas fördelning å de

särskilda lärarne borde underkastas pröfning vid uppkommande ledigheter

eller eljest, då förhållandena dertill föranledde.

Vid pröfning inom Riksdagen af samma kongl. proposition hade af

statsutskottet uttalats den åsigten, att, då af 1889 års förslag med -inberäknande

af hufvudläraren i jordbrukslära, som enligt detta förslag tillika

skulle vara anstaltens direktör, men med frånräknande af den i och med

den högre mejeriskolans upphörande obehöfliga lektorn i mejerilära, såsom

fast anstälda lärare upptagits 4 lektorer och 4 adjunkter, det syntes utskottet

med allt skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke en dylik fördelning

af de ordinarie lärarekrafterna å de båda skilda lönegraderna skulle blifva

en ändamålsenlig fördelning af läroämnena äfven med den af Kongl. Maj:t

då föreslagna organisationen. Under öfverläggningarna rörande frågan

inom kamrarna hade betänkligheter uttalats mot, att de olika lärarnes

undervisningsområden och omfånget af hvar och en lärares verksamhet

icke blefve definitivt bestämdt, utan att ämnesfördelningen komme att

lämpas efter de särskilda lärarnes egenskaper. Då i öfrigt åtskillig ovisshet

rådt rörande lämpligheten af vissa delar af den föreslagna organisationen,

hade Riksdagen, såsom redan anförts, med upptagande i den då

godkända, ännu gällande staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna af aflöningar

i eldighet med Kongl. Maj:ts förslag för 4 lektorer och 4 adjunkter,

beslutit att, för att jemkningar framdeles skulle kunna göras i de

anmärkta hänseendena, uppföra den delen af det utaf Kongl. M$j:t för

omorganisationens genomförande begärda anslaget, som öfverskrede det

å sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruksinstitutet

vid Ultuna, 20,000 kronor, eller 29,000 kronor, på extra stat för år 1892;

och hade sedermera Riksdagen årligen för afiöningar och öfriga utgifter

vid institutet utöfver det ordinarie anslaget, 20,000 kronor, å extra stat

beviljat ett anslag af 29,000 kronor.

Då fråga sedermera uppstått rörande utfärdandet af stadgar för in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

stitutet, hade till följd af Riksdagens beslut om inskränkande af det utaf

Kongl. Maj:t föreslagna antalet lektorer från 5 till 4 samt ökandet deremot

af adjunkternas antal från 3 till 4 blifvit nödigt att verkställa förändring

af den fördelning af läroämnena mellan lektorer och adjunkter,

som blifvit af landtbruksstyrelsen föreslagen och af Kongl. Maj:t uti förberörda

kongl. proposition ansedd ega företräde framför 1889 års förslag.

Sagda förändring hade hufvudsakligen åstadkommits sålunda, att i de

stadgar för institutet, som af Kongl. Maj:t den 14 oktober 1892 utfärdats,

någon lektor i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära icke upptagits,

utan hade dessa ämnen fördelats mellan adjunkterna.

I sammanhang med afgifvande af förslag till åtskilliga ändringar i

nyssberörda stadgar för institutet, för hvilket förslag departementschefen

icke ansåge sig i detta sammanhang behöfva redogöra, hade nu, enligt

hvad departementschefen vidare meddelat, styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut

i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 16 september 1897 med bifogande

af särskilda yttranden af institutets rektor och lärareråd, beträffande lärarne

vid institutet anfört hufvudsakligen följande:

Då styrelsen i sitt år 1890 afgifna förslag till ny organisation föreslagit,

att lärarne vid institutet skulle vara af 3 grader: lektorer, adjunkter

och extra lärare, hade styrelsen fasthållit vid den princip, att lärarne i

samtliga liufvudämnen och de grundläggande ämnen, som syntes vara af

synnerlig vigt vid den högre landtmannabildningen, skulle tillhöra den

första graden, hvaremot biträdande lärarne i dessa ämnen samt hufvudlärarne

i de mindre vigtiga ämnena, i hvilka lärare kunde beräknas med

lätthet erhållas med den för undervisningen vid institutet nödiga utbildningen,

skulle vara adjunkter, under det att i de läroämnen, hvari undervisningen

upptoge blott en ringa del af läsåret, denna skulle kunna bestridas

af extra lärare.

Denna princip hade emellertid icke blifvit följd vid fastställande af

nu gällande organisation, i det att dels det föreslagna antalet lärare ej

obetydligt reducerats, dels vigtiga hufvudämnen, såsom mejerilära, mekanik

samt maskin-, redskaps- och byggnadslära, anförtrotts åt adjunkter,

dels slutligen adjunkturerna i motiveringen till Kongl. Maj:ts proposition

till Riksdagen år 1891 i motsats till styrelsens förslag betecknats

som öfvergångsplatser, afsedda att innehafvas under en kortare tid af

unge män, som snart kunde vänta befordran till andra förmånligare

tjenster, hvarför deras löneförmåner ock inskränkts till 2,000 kronor,

utan rätt till löneförbättring, samt en ungkarlsbostad, löneförmåner som

ej vore tillräckliga för nödtorftigt uppehälle för en gift person, hvilket

faktiskt alla de nu varande adjunkterna vore. Utsigten att från dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Vtlåtande N:o 54.

9

platser erhålla befordran till andra, bättre afiönade tjenster hade visat

sig ganska ringa, hvilket ock vore lätt förklarligt, alldenstund dessa lärare

måste utbilda sig specielt för sin tjenst vid institutet; men i den mån de

detta gjorde, blefve de uppenbarligen mindre kompetenta att konkurrera

om tjenster med andra uppgifter tillsammans med personer, som särskildt

egnat sig åt dessa uppgifter. För att kunna existera, måste dessa lärare

mer eller mindre åsidosätta de fortsatta studier, som vore nödvändiga eller

önskvärda för befattningens vid institutet fullgoda skötande, för att antingen

bereda sig till vinnande af förmånligare anställning af annan beskaffenhet

eller genom för tjensten vid institutet främmande arbete skaffa

sig extra inkomster.

Detta förhållande vore så mycket beklagligare, som adjunkternas

undervisning blifvit vida mer magtpåliggande än i styrelsens ofvannämnda

förslag afsetts. Visserligen hade det lyckats att trots det minskade antalet

lärare ordna det så, att icke något läroämne uteslutits, och att hvarje

lärare fått sig tilldelade ämnen, som bildade en ganska naturlig ämnesgrupp,

men uppenbart vore att, i den män lärarnes antal minskats, blefve

ock de fleste lärarnes undervisning mer omfattande och magtpåliggande.

Adjunkternas ställning hade derjemte blifvit sämre än enligt styrelsens

förslag och knappt bättre än extra lärarnes vid de allmänna läroverken,

men det kunde uppenbarligen icke vara rätt och klokt att, som vid Ultima

blifvit fallet, åt lärare i sådan ställning uppdraga undervisningen i flera

hufvudämnen eller magtpåliggande grundläggande ämnen vid ett af landets

högre afslutande fackläroverk. Detta vore så mycket betänkligare, som

det, enligt styrelsens förmenande, på grund af den under den förflutna

tiden vunna erfarenheten om adjunkternas ogynsamma ekonomiska ställning

vid de nuvarande innehafvarnes afgång skulle blifva svårt att erhålla fullt

kompetenta personer som sökande till sådana på eu gång magtpåliggande

och illa afiönade tjenster. Redan vid dessas första besättande hade det

visat sig, att de sökande ej i alla fallen beherskade alla delar af ämnet

så fullständigt, som önskligt varit, men styrelsen hade ansett sig på

grund af de låga löneförmånerna ej kunna ställa kompetensfordringarna

så högt, som önskvärdt varit. Följden hade blifvit den, att t. ex. i

mejerilära och kemi måst antagas eu skicklig kemist, som först efter sin

anställning vid institutet genom studier i utlandet förskaffat sig nödig utbildning

i hufvudämnet mejerilära med dess hjelpvetenskap bakteriologi.

Då en sådan utbildning af läraren naturligtvis icke vore möjlig under

tjenstgöringen vid institutet, berodde det alltid på särskilda omständigheter,

om och när en sådan långvarigare studieresa kunde få af en lärare anträdas,

och saken vore alltid förknippad med stora olägenheter.

liih. till Itlksd. Vrol. Wto. 4 Samt. 1 Afil. 44 Höft. S>

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutshotetts Utlåtande N:o 74.

Enligt styrelsens mening kunde dessa för institutets anseende och

verksamheten vid detsamma beklagliga förhållanden ej afhjelpas på annat

sätt, än att de nuvarande adjunkturerna förändrades till lektorat. Först

derigenom komme dessa tjensters innehafvare i den ekonomiskt betryggade

ställning, att de utan anlitande af andra förvärf vid sidan af sin lärareverksamhet

kunde lefva som gifta och ej behöfde betrakta sina tjenster

som öfvergångsplatser. Först derigenom kunde man också hoppas att vid

ledigheters inträffande få i alla afsenden kompetente sökande.

Styrelsen ansåge för sin del samtliga de fyra adjunktsplatserna vara

af den vigt och betydelse, att de borde förvandlas till lektorat vid nuvarande

innehafvarnes afgång. Visserligen kunde innehafvaren af adjunkturen

i de veterinära ämnena lättare än de öfriga erhålla befordran till

andra tjenster, men han vore genom sin tjenstgöring vid institutet förhindrad

att söka och utöfva en mer vidsträckt veterinärpraktik; och då

vid tillsättandet af läns- och distriktsveterinärer stort afseende med rätta

fästes vid denna, vore hans utsigter i konkurrensen om dylika tjenster i

hög grad minskade genom hans anställning vid institutet. Det vore äfven

af vigt såväl för egendomen som i synnerhet för institutets elever, att

denne lärare så mycket som möjligt vistades vid Ultuna. Det intresse,

som jordbrukaren plägade hysa för kreaturen och deras befinnande, gjorde,

att eleverna, som utan tvifvel delade detta intresse, äfven utom den egentliga

undervisningen kunde vid mångfaldiga tillfällen hafva gagn af veterinärens

praktiska råd och anvisningar.

Skulle de sålunda ifrågasatta förändringarna af lärareplatserna genomföras,

så skulle alltså för hvarje adjunkt, som afginge, en lektorstjenst

upprättas, livilket skulle medföra en ökning af lönen med 1,000 kronor,

eller inalles för fyra förändrade tjenster 4,000 kronor, jemte framdeles

ålderstillägg och pension till samma belopp som för de nuvarande lektorerna.

Efter redogörelse, huru enligt styrelsens mening det ökade behof

af bostadslägenheter, som skulle uppstå, derest styrelsens förslag bifölles,

lämpligen borde fyllas, hade styrelsen, beträffande önskvärdheten

deraf att lektorerna finge i fråga om rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig viss föregående tjenstgöring, åberopat hvad institutets rektor derom

anfört, nemligen att det skulle vara synnerligen gagneligt för institutet,

om lektor vid institutet finge rätt att för beräkning af ålderstillägg

räkna sig till godo äfven den tid, han före sin anställning vid institutet

tjenstgjort i samma grad vid högre allmänt eller tekniskt läroverk eller

såsom docent vid universitet till samma utsträckning, som denne på

grund af denna tjenstgöring egde rätt att beräkna tjenstår vid dessa

nämnda läroverk. För egen del hade styrelsen än ytterligare betonat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

11

den redan af institutets rektor påpekade svårigheten att erhålla dugande

lärare vid institutet, om lektorstjensterna vid detsamma vore uti ifrågavarande

hänseende sämre stälda än motsvarande fenster vid de allmänna

läroverken.

Till följd af kong! remiss hade landtbruksstyrelsen den 11 november

1898 till Kong! Maj:t afgifvit utlåtande öfver institutsstyrelsens nu omförmälda

förslag och dervid hufvudsakligen anfört följande.

Derest alla lärarebefattningarna vid institutet vore af enahanda beskaffenhet,

så att icke skäligen antagas kunde, att tillräckligt goda lärarekrafter

kunde till någon af desamma förvärfvas, med mindre än att de

med lektorsbefattningarna nu förenade löneförmåner dertill ansloges,

skulle gifvetvis icke någon tvekan behöfva råda derom, att ju staten borde

för samtliga lärarne bevilja enahanda löneförmåner, hvilka vore lektorerna

förunnade. Med undantag af de extra lärarne, hvilka skulle bibehållas

vid sina nuvarande löneförmåner, skulle enligt Ultunastyrelsens föreliggande

förslag Ofri ga lärare vid institutet eller med andra ord samtliga ordinarie

lärarne erhålla samma förmåner, som vore lektorerna anvisade, hvaraf

följden skulle blifva, att hela den nuvarande adjunktsinstitutionen skulle

upphäfva^. Detta berodde tydligen på samma styrelses uppfattning om

omöjligheten att på annat vilkor för de med hvarje adjunktsbefattning nu

förenade läroämnen erhålla fullt goda lärarekrafter. Till en del ansåge

landtbruksstyrelsen denna åsigt vara rigtig, nemligen för sa vidt anginge

de båda adjunkturerna dels i kemi och mejerilära, deri inbegripen mejerikemi,

dels ock i redskaps- och byggnadslära samt fältmätning och ritning,

hvaremot styrelsen funne fullt giltiga skäl icke hafva blifvit anförda för

förändring till lektorat af öfriga två adjunkturer, nemligen den i praktisk

matematik, mekanik, fysik och meteorologi samt den i husdjurens anatomi,

fysiologi och sjuk vårdslära.

Hvad först anginge adjunkturen i kemi och mejerilära, deri inbegripen

mejerikemi, hade — såsom ock inhemtades af den föregående utredningen

denna adjunktur tillkommit på förslag af landtbruksstyrelsen i dess

skrifvelse den 21 november 1890. Visserligen hade sedermera den högre

mejeriskolan vid Ultuna upphört och i stället inrättats mejeriinstitutet vid

Alnarp och sålunda den förutsättning, hvarunder landtbruksstyrelsens

ifrågavarande förslag afgifvits, blifvit uppfyld, men på samma gång hade

under den tid, som sedan dess förflutit, förhållandena med hänsyn till

den svenska landtbruksnärirxgens bedrifvande i många afseenden förändrats

och särskildt hade mejerihandteringen fått för samma näring en vida större

betydelse än förr, hvarvid endast behöfde erinras att, då landets export

af naturligt smör år 1890 uppgått till 15,043,330 kg., samma export år

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

181)7 utgjort 23,862,OCH) kg., att till följd af den stora konkurrensen på

den utländska marknaden anspråket på mejeriprodukternas beskaffenhet

betydligt stegrats, samt att konsumtionen inom landet af såväl smör som

ost äfvensom exporten af sistnämnda vara i afsevärd grad tilltagit. Häraf

hade emellertid blifvit en följd, att mejeriläran, som enligt 3 § af de för

landtbruksinstitutet vid Ultuna gällande stadgar utgjorde ett af hufvudämnena

vid institutet, kommit att blifva ett af de vigtigaste bland dessa

och sålunda enligt grundtanken för undervisningens bedrifvande vid

institutet icke längre borde anförtros åt mindre kompetent lärare än en

bland lektorerna, åt hvilken i sådant fall äfven borde anförtros de delar

af kemin, hvilka kunde anses stå i omedelbart förhållande till mejeriläran

äfvensom bakteriologin, hvilken vetenskap, ehuru den icke funnes omnämnd

bland de ämnen, i hvilka undervisning vid institutet enligt gällande stadgar

borde bedrifvas, numera arbetat sig fram till en sådan sjelfständig ställning

och erhållit en sådan betydelse för mejerihandteringen, att den borde upptagas

bland de sjelfständiga läroämnena vid institutet. På detta sätt

kornme fortfarande såsom hittills undervisning i kemi att bedrifvas af två

lärare, hvilka nu båda skulle blifva lektorer, hvarigenom någon adjunkt

i detta ämne icke vidare blefve erforderlig.

Uti merberörda af styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultuna den

8 september 1860 afgifna förslag hade vidare bland lärarne vid institutet

upptagits en lektor i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära samt

eu adjunkt i praktisk matematik, fysik och meteorologi. Mot detta förslag

hade landtbruksstyrelsen icke haft något att erinra, och i propositionen till

1891 års Riksdag hade ej heller någon erinran gjorts mot förslaget i denna

del; men då Riksdagen nedsatt det af Kongl. Maj:t föreslagna antalet lektorer

från 5 till 4 med ökande på samma gång af adjunkternas antal från 3 till

4, hade något lektorat i praktisk mekanik samt maskin- och byggnadslära

icke kunnat upprättas, utan hade dessa ämnen, af hvilka den praktiska mekaniken

betraktades såsom grundläggande för maskinläran samt sistnämnda

ämne ansåges innefatta jemväl redskapsläran, måst anförtros åt en adjunkt,

som skulle undervisa uti redskapslära och byggnadslära äfvensom fältmätning

och ritning. Maskin- och redskapsläran vore enligt stadgarna för institutet

hufvudämnen och måste efter den oerhörda utveckling redskapsindustrin

numera erhållit samt den betydelse den fått jemväl för landtbruket,

inom hvilket elektriciteten syntes komma till allt större användning,

anses vara så vigtiga för landtmannen, att de i likhet med mejeriläran

erfordrade så goda lärarekrafter, som åt institutet kunde beredas,

eller med andra ord att undervisningen i dessa läroämnen borde anförtros

åt en lektor. Om således i dessa ämnen, hvilka med ett ord be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

13

nämndes redskapslära, ett lektorat borde inrättas, borde dermed, enligt

landtbruksstyrelsens mening, förenas ämnena mekanik, fysik och meteorologi,

såsom med desamma närmare sammanhängande än byggnadsläran

samt fältmätning och ritning, Indika ämnen åter lämpligen borde sammanslås

med praktisk matematik och jemte detta ämne föredragas af en

adjunkt. Denna adjunktur äfvensom adjunkturen i husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvårdslära, hvilken enligt landtbruksstyrelsens åsigt borde

såsom sådan bibehållas, skulle icke omfatta något ämne, som syntes behöfva

föredragas-“af en lektor.

Deremot — hade landtbruksstyrelsen vidare anfört — syntes hvad

styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultima anfört med hänsyn till svårigheten

för dessa lärare att med den speciella utbildning, som kräfdes för

deras behöriga skötande af sina befattningar, erhålla andra sysslor, tala

derför att, på sätt äfven af såväl styrelsen för landtbruksinstitutet vid

Ultuna som ock landtbruksstyrelsen förut blifvit föreslaget, till lönerna

för dessa adjunkturer, hvilka sålunda visat sig icke rätteligen kunna anses

såsom öfvergångsplatser, borde beviljas ålderstillägg i enlighet med hvad

som för närvarande gälde beträffande lektorernas löner. Härför talade

mycket kraftigt äfven den omständigheten, att, enligt landtbruksstyrelsens

åsigt, derförutan svårighet städse skulle yppas att med lämpliga personer

återbesätta adjunktsbefattningarna, i hvilket afseende landtbruksstyrelsen

erinrat, hurusom, på sätt styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultuna uti

skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 21 oktober 1898 anmält, adjunkturen i

husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvårdslära, som varit till ansökan

kungjord ledig, icke kunnat återbesättas till följd deraf, att icke någon

enda sökande anmält sig till erhållande af befattningen, hvarför Ultunastyrelsen

sett sig nödsakad hemställa, att befattningen måtte få med vikarie

tills vidare uppehållas. Blefve sagda förmån adjunkterna beviljad, ansåge

landtbruksstyrelsen, att svårighet icke behöfdc yppas att till deras befattningar

förvärfva fullt kompetenta och dugliga personer.

Frånträddes emellertid den uppfattningen, att adjunktsbefattningarna

borde vara öfvergångsplatser, afsedda att innehafvas endast kortare tid,

följde deraf, att åt adjunkterna borde anskaffas familjebostäder, om också

anspråken på dessa kunde ställas något lägre än på de för lektorerna afsedda

bostäder. Som emellertid, på sätt styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna ock framhållit, de båda flygelbyggnaderna vid hufvudbyggnaden

å Ultuna, hvilka för närvarande vore upptagna till bostäder för

två adjunkter, vore användbara till familjebostäder för lektorer, erfordrades,

om landtbruksstyrelsens förevarande förslag genomfördes, familjebostäder

endast för två adjunkter. Af de båda adjunkter, som för närvarande icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

hade sin bostad i sagda flygelbyggnader, både på senare tiden den ene

bebott öfre våningen å laboratoriibyggnaden och den andre innehaft två

rum och kök i den så kallade tjenarebyggnaden. Den förra bostaden

kunde anses vara tillfyllestgörande såsom familjebostad för en adjunkt,

hvaremot den senare icke kunde anses annat än för samma ändamål i

hög grad otillräcklig. Under den tid, adjunkturen i husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvårdslära varit obesatt, hade sistnämnda bostad disponerats

för annat ändamål. Af dessa skäl hade landtbruksstyrelsen ansett, att en

familjebostad för adjunkt behöfde anskaffas.

För anskaffande af denna bostad hade landtbruksstyrelsen framstält

alternativa förslag. I främsta rummet hade styrelsen ifrågasatt, att bostaden

skulle inredas uti en byggnadskomplex, som skulle komma att

uppföras för inrättande vid Ultuna af en försöksanstalt på utfodringslärans

område. Då Kongl. Maj:t, förut samma dag funnit åtgärder icke

för närvarande böra vidtagas för åstadkommande af en dylik försöksanstalt,

ansåge sig departementschefen icke vidare behöfva uppehålla sig vid denna

utväg att skaffa en adjunktsbostad vid institutet.

För den händelse försöksanstalten icke skulle komma till stånd, hade

landtbruksstyrelsen förmält sig anse lämpligast vara, att någon af de nuvarande

lektorsbostäderna användes till adjunktsbostad och en ny lektorsbostad

uppfördes i öfverensstämmelse med ritningar och kostnadsförslag,

som fogats vid landtbruksstyrelsens utlåtande till Kongl. Maj:t den 11

november 1898 beträffande omorganisation af landtbruksinstitutet vid Alnarp.

Detta kostnadsförslag vore af följande lydelse:

Approximativt kostnadsförslag till en lärarebostad af trä vid Alnarps

landtbruksinstitut, af C. Olinder.

Cirka 500 kubikmeter gräfning och schaktning k 50 kronor 250

256 kubikmeter gråstensgrund och källarmurar å 5: — » 1,280

7,000 stycken tegel med bruk och murning å 75: — » 525

272 qvadratmeter golf med bjelklag, fyllning, panel,

rörning och puts å 12: —........................................ » 3,264:

160 qvadratmeter d:o å vinden å 10: —............. » 1,600:

655 qvadratmeter väggar 3 -plank + 1 -panel + ''/irpanel

2 papp å 8: —........................................................... » 5,240:

265 qvadratmeter yttertak med stolar och plåt k 5: 50 » 1,457:

50

Transport kronor 13,616: 50.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

15

Transport

Plåtarbeten såsom stuprör, fönsterbleck, skorstensbeslag

etc.....................................................................................

Inre målning, tapetsering .......................................................

Yttre målning.........................................................................

Jernspis med tillbehör..........................................................

Kamin med tillbehör.......................................................

kronor 13,616: 50

»

»

»

125

630

250

75

50

7 stycken kakelugnar med uppsättning och tillbehör »

Glas med insättning............................................................. »

Snickeriinredning, trappor, veranda och ornering ........ »

Beslager och beslagning.......................................................... »

Oförutsedda utgifter, tillsyn etc. ...................................... »

Summa kronor

900

190

700

250

500

7,286

50.

Öfverintendentsembetet, som anbefalts att yttra sig öfver framställningen

om nya byggnader vid landtbruksinstitutet vid Alnarp och ännu

icke hunnit fullgöra detta uppdrag, hade på departementschefens begäran

om särskildt yttrande rörande förslaget till lektorsbostad anfört, att embete!,

efter skedd granskning, icke funnit orsak till erinran mot den för ifrågavarande

byggnad afsedda ritning, att en dylik byggnad syntes, under

förutsättning att icke lokala förhållanden gjorde ändringar i plandispositionen

önskliga och att markens beskaffenhet icke föranledde bergsprängning

eller kostbarare grundläggning än den i kostnadsberäkningen antagna,

kunna utföras för beräkningens slutsumma, deri dock icke inginge några

poster för planering, kloak- och vattenledning, brunn, planteringar eller

yttre afträdeshus, tvättstuga, mangelbod m. in., samt att omkostnaden för

uppförande af ett mindre uthus, inrymmande vedbod och afträde, enligt

embetets åsigt skulle belöpa sig till omkring 500 kronor.

I afgifven promemoria hade vederbörande föredragande inom landtbruksstyrelsen

anfört, att hvad beträffade kostnader för planering,

plantering och vägar, det syntes, som om landtbruksinstitutet med de stora

arbetskrafter, som egendomen disponerade, skulle kunna åstadkomma

dessa arbeten, utan att statsverket behöfde dermed betungas, så mycket

mera som vid byggnadens anläggande redan befintliga vägar och anläggningar,

enligt hvad föredraganden ansåge, till stor del skulle kunna komma

den nya bostaden till.godo, att då den under senare åren anordnade

vattenledningen nu, enligt hvad föredraganden antoge, vore fullständigt

genomförd för institutets olika institutioner, utgifter icke syntes behöfva

intagas i kostnadsförslaget för särskild vattenledning till den föreslagna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

nybyggnaden, då ju alltid kunde förutsättas, att densamma förlädes i

närheten af en större eller mindre hufvudledning, hvadan en inledning

i byggnaden blott kunde betinga en obetydlighet i kostnad, samt att angående

tvättstuga och mangelbod det syntes, som om den lektor, som

komme att bebo den nya byggnaden, mycket väl kunde begagna sig af

de lokaler, som redan funnes, och hvilka motsvarande lärare hittills, om

ock ej såsom lektor, haft tillfälle använda.

Uti sitt förenämnda utlåtande af den 11 november 1898 hade landtbruksstyrelsen

slutligen yttrat sig angående frågan om beräkningen af

viss föregående tjenstgöringstid för vinnande af ålderstillägg och i detta

hänseende anfört, att enligt gällande vilkor för åtnjutande af de i staten

för landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna löneförmåner borde löntagare

i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid, han före den nya

statens utfärdande kunde hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning,

som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten vore med hans

nya befattning jemförlig. Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut hade

föreslagit, att lektor måtte tillerkännas rätt att i samma afseende räkna

sig till godo äfven den tid, som han före sin anställning vid institutet

tjenstgjort i samma grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller

såsom docent vid universitet till samma utsträckning, som lektor

vid de allmänna läroverken på grund af denna tjenstgöring egde

rätt att beräkna tjenstår vid dessa läroverk. Landtbruksstyrelsen

hade erinrat, hurusom Kongl. Maj:t dels genom kungörelse den 12

september 1890 föreskrifvit, att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken

aflagt sådan akademisk examen, som utgjorde vilkor för behörighet

att söka lektorsbefattning vid högre allmänt läroverk äfvensom i öfrigt

fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas, egde

rätt att vid årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna

sig till godo den tid, han från och med året näst efter det, hvarunder berörda

vilkor blifvit. fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk

tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller

med en tjenstgöring väsentligen lika den, som ålåge lektor, dels genom

beslut den 1 juni 1877 förklarat docent, som vid eller efter ingången af

år 1878 tillträdde docentstipendium, berättigad att, i händelse han öfverginge

i allmänna läroverkens tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna

sig till godo högst fem år af den tid, han deltagit i undervisningen vid

universitetet, dels ock genom beslut den 18 maj 1878 förordna! att, förutom

innehafvare af docentstipendier, af de vid 1879 års ingång redan

anstälde eller sedermera inom teologiska och filosofiska fakulteterna an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

17

tågna docenter ett antal af 20 vid universitetet i Upsala och 10 vid universitetet

i Lund, i den ordning de vid hvartdera universitetet efter utnämningsdagen

sinsemellan intoge, så vidt de genom aflagda examina och

fullgörande af för blifvande elementarlärare genom författningarna stadgade

profår vunnit behörighet till anställning vid offentligt elementarläroverk,

skulle ega att för bestämmande af lönegrad vid sådant läroverk

räkna sig till godo högst fem år af den tid, under hvilken de styrkt sig

hafva vare sig genom föreläsningars hållande eller genom biträde vid ledning

af öfningarna i något vid universitetet inrättadt seminarium eller på

annat deremot svarande sätt med goda vitsord deltagit i undervisningen

vid universitetet, vid hvilken beräkning hvarje läsetermin skulle anses lika

med ett hälft år.

Då det icke syntes kunna lända annat än till förmån för institutet, om

den af Ultunastyrelsen ifrågasatta förmånen beträffande rätt för lektor att

i afseende å ålderstillägg tillgodoräkna sig förut utöfvad tjenstgöring medgåfves,

hade landtbruksstyrelsen funnit sig böra biträda öltunastyrelsens

framställning i förevarande del.

Deremot hade landtbruksstyrelsen icke delat Ultunastyrelsens uppfattning,

att den ifrågasatta förändringen i staten för institutet ej borde ega

tillämpning annat än i mån af de nuvarande adjunkternas afgång, enär

fyllandet af institutets behof af lärarekrafter icke borde uppskjutas utan

ofördröjligen sättas i verket.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt både landtbruksstyrelsen

hemstält om vidtagande af de för genomförande af styrelsens förslag erforderliga

åtgärder.

Öfver de framstälda förslagen, så vidt fråga vore om ändring i löneförmåner

och aflöningsvilkor för lärare vid Ultima landtbruksinstitut, hade

statskontoret anbefalts att afgifva utlåtande; och hade till följd häraf

detta embetsverk i skrifvelse till Kong!. Maj:t den 24 sistlidne januari

anfört hufvudsakligen följande:

Af hvad i ärendet förekommit framginge, att en ändring i den år

1891 af Riksdagen antagna staten för Ultuna landtbruksinstitut vore af behofvet

påkallad, derest institutet skulle kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla sin uppgift. Statskontoret funne sig derför böra biträda det af landtbruksstyrelsen

framstälda förslag att, jemte indragning af tvenne adjunkturer,

två nya lektorer blefve i staten uppförda med enahanda aflöningsförmåner

som förutvarande lektorer.

Vidkommande derefter de två återstående adjunkturerna ville det

synas statskontoret, som om de olägenheter, hvilka, enligt hvad handBih.

till Riksd. Prut. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

lingarne utmärkte, uppstått deraf att adjunkternas aflöningsförmåner varit

för knappa, icke kunde verksamt afhjelpas, med mindre lönerna redan i

första lönegraden förhöjdes. Statskontoret ansåge sig derför böra tillstyrka,

att dessa adjunkter i staten uppföi’des med ett aflöningsbelopp af 2,500

kronor, deraf 1,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

samt med rätt till två ålderstilläg, hvardera å 500 kronor. Härigenom

utjemnades ock i viss mån den disproportion mellan lön och tjenstgöringspenningar,

som onekligen i de högre lönegraderna skulle uppstå, derest,

såsom föreslaget blifvit, lönen bestämdes till 1,400 kronor jemte tre ålderstillägg

å 500 kronor, eller tillsammans i högsta lönegraden 2,900 kronor,

och tjenstgöringspenningarne till endast 600 kronor; hvarförutom statskontoret

ansåge, att, derest tjenstgöringspenningarne sattes så lågt som till

sistnämnda belopp, svårighet måste uppstå att, i händelse af ordinarie

tjensteinnehafvarens förfall, anskaffa behörigen qvalificerad vikarie.

Deremot ansåge sig statskontoret icke böra tillstyrka landtbruksstyrelsens

hemställan att, der förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst i

samma grad vore medgifven, löntagare finge tillgodoräknas den tid han före

den nya statens utfärdande kunde hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning,

som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten vore med

hans nya befattning jemförlig, enär en sådan bestämmelse skulle verka derhän,

att såväl de två adjunkter, hvilka efter den nya statens trädande i

kraft komme att uppflyttas i lektorsgraden, som de adjunkter, hvilka komme

att i adjunktsgraden qvarstå, omedelbart skulle undfå rätt till ålderstillägg.

Den nu ifrågasatta förändringen i staten innebure nemligen, enligt statskontorets

tanke, en så väsentlig förbättring i de nuvarande adjunkternas

ekonomiska ställning, att några ytterligare förmåner för dem icke syntes af

behofvet påkallade. Ej heller syntes de nuvarande extra lärarnes tjenstgöring

vid institutet vara af den omfattning, att densamma borde räknas

innehafvare af lektorat eller adjunktur till godo för erhållande af ålderstillägg;

hvaremot statskontoret funne goda skäl tala derför, att löntagare,

som efter den nya statens utfärdande vunne anställning vid institutet,

finge i fråga om tjenstårsberäkning för ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, hvarunder han före sin anställning vid institutet tjenstgjort i

motsvarande grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller såsom docent

vid universitet, samt att dervid i tillämpliga delar borde lända till efterrättelse

de bestämmelser, soin i sådant afseende meddelats angående aflöningsförmånerna

vid de allmänna läroverken.

Då grunden dertill, att vid 1891 års riksdag de för Ultuna landtbruksinstitut

då erforderliga anslagsmedel fördelats med 20,000 kronor å

ordinarie stat och 29,000 kronor å extra stat, syntes hafva varit någon

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

19

ovisshet beträffande lämpligheten af vissa delar af den föreslagna organisationen,

men dessa betänkligheter numera i och med föreliggande, på

en flerårig erfarenhet grundade förslag till jemkning i organisationen enligt

statskontorets förmenande finge anses såsom häfda, syntes icke längre

något skäl förefinnas att fördela ifrågavarande medel på tvenne anslag,

utan hemstälde statskontoret tillika, det Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att uppföra hela det för Ultuna landtbruksinstitut erforderliga beloppet

på ordinarie stat under sjette hufvudtitelns anslag till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar >.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Med de myndigheter, som i detta ärende yttrat sig, vore departementschefen

enig derom, att tiden nu vore inne att åt landtbruk sinstitutet vid

Ultuna gifva den slutliga organisation, som ännu fattades detsamma, och

att denna organisation borde gå ut på att bereda gynsammare aflöningsförmåner

åt de lägst aflönade lärarne, adjunkterna. Den erfarenhet, som

vunnits efter år 1891, hade tydligt visat, att med den nuvarande organisationen

af adjunktsbefattningarna institutet löpte en alltför stor risk

att icke erhålla tillräckligt dugande lärarekrafter eller till och med att

icke ens erhålla sökande till ledigförklarade platser. Två adjunktsbefattningar

vore för närvarande af dylik anledning vakanta.

Den ena vakanta befattningen vore adjunkturen i kemi och mejerilära,

som blifvit ledig redan den 1 november 1895 genom dåvarande

innehafvarens afskedstagande. Tjensten hade kungjorts ledig till ansökning,

utan att någon ansökning ingifvits och vidhållits. Sedan styrelsen för institutet

anmält att, så vidt styrelsen hade sig bekant, det icke vore att

förvänta, att vid förnyadt utsättande af ansökningstid någon kompetent

sökande till denna lärarebefattning under bestående förhållanden komme

att anmäla sig, och tillika hemstält om befattningens uppehållande genom

vikarie, hade Kongl. Maj:t den 24 januari 1896 funnit skäligt bifalla

styrelsens förslag, dock med skyldighet för styrelsen att före utgången

af år 1896 ånyo underställa ärendet Kongl. Maj:ts pröfning. Jemlikt

särskilda af Kongl. Maj:t gjorda medgifvanden hade vikariatet sedermera

fortgått, och hade Kong!. Maj:t senast genom beslut den 12 november 1897

bestämt, att det skulle åligga styrelsen för institutet att, sedan frågan om

adjunkturernas vid institutet förändring till lektorat blifvit af Kongl. Maj:t

slutligen pröfvad, ånyo, om förhållandena dertill gåfve anledning, underställa

frågan Kongl. Maj:ts pröfning.

Den andra vakanta adjunkturen hade till läroämnen husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvårdslära och hade blifvit ledig genom innehafvarens

afskedstagande från och med den 1 oktober 1898. Äfven beträffande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

denna tjenst hade styrelsen för institutet anmält, att efter befattningens

ledigförklarande någon sökande till tjenstcn icke anmält sig före ansökningstidens

utgång; hvarförutom styrelsen meddelat, att, efter hvad af

gjorda förfrågningar syntes framgå, utsigt för närvarande icke funnes att

erhålla kompetent sökande till tjensten med dess nuvarande löne- och bostadsförhållanden.

Sedan Kongl. Maj:t den 3 december 1898 medgifva, att med vidare

åtgärder för återbesättande af denna adjunktsbefattning finge tillsvidare

anstå, och bemyndigat institutets styrelse att låta genom vikarie uppehålla

den med befattningen förenade undervisningsskyldigheten, med rätt för

vikarien att uppbära de med samma befattning förenade löneförmåner,

hade emellertid styrelsen för institutet i skrifvelse den 13 sistlidne januari

anmält, att ej mindre styrelsen upprepade gånger kungjort ifrågavarande

vikariat ledigt till ansökning utan att någon sökande anmält sig, än äfven

institutets rektor utan framgång under hand sökt anskaffa vikarie, samt

att förty undervisningen vid institutet i de till ifrågavarande adjunktur

hörande ämnen icke kunde i enlighet med den faststälda undervisningsplanen

uppehållas.

Landtbruksstyrelsen, som hörts i detta ärende, hade framhållit, att

den förnämsta anledningen dertill, att styrelsen för institutet icke lyckats

erhålla vikarie till ifrågavarande befattnings uppehållande, enligt hvad

landtbruksstyrelsen hade sig bekant, varit den, att förmånen af familjebostad

icke vore förenad med den till befattningen hörande aflöning.

Ur den uppkomna svårigheten hade man sökt reda sig pa det sätt,

att styrelsen för institutet den 24 nästlidne februari af Kongl. Maj:t erhållit

befallning att åstadkomma utredning angående möjligheten att bereda

provisorisk familjebostad åt vikarien, eller ock huruvida undervisningen

kunde tillsvidare uppehållas genom extra lärare. Denna utredning

hade ännu icke hunnit inkomma.

Då det uppenbarligen icke vidare vore möjligt att betrakta adjunktsbefattningarna

såsom allenast öfvergångstjenster i afvaktan på befordran

till förmånligare befattning, vore det tydligt, att bostadsfrågan måste intaga

ett framstående ram bland de omständigheter, som de sökande hade

att taga i betraktande, men det kunde icke heller förbises, att adjunktslönens

belopp, 2,000 kronor utan rätt till ålderstillägg, icke kunde vara

synnerligen lockande för personer med den föregående utbildning, som

vid ifrågavarande fenster fordrades och måste fordras.

Ultunastyrelsen hade föreslagit att afhjelpa den befintliga olägenheten

genom att i mån af afgång utbyta alla fyra adjunktsbefattningar ne mot

lektorat. Landtbruksstyrelsen både för sin del endast velat göra sådant

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

21

utbyte beträffande två adjunktsbefattningar, dock utan att afvakta nuvarande

tjensteinnehafvares afgång, men föreslagit tre ålderstillägg, hvart

å 500 kronor, för de qvarstående två adjunktstjensterna jemte familjebostad.

Statskontoret hade i det hela instämt med landtbruksstyrelsen

men ansett lämpligare, att de qvarstående adjunkternas löneförmåner

höjdes för hvardera med 500 kronor, och att i stället ålderstilläggen för

adjunkterna minskades till två, hvartdera å 500 kronor.

Med landtbruksstyrelsen instämde departementschefen deruti, att för

närvarande icke mer än två adjunktstjenster borde utbytas mot lektorat.

Med hänsyn till mejeriväsendets snabba utveckling under senare tider inom

så godt som alla delar af landet äfvensom dertill, att redskapsindustrien

fått en allt större betydelse för landtbruket, ansåge departementschefen

ock, lika med landtbruksstyrelsen, att till lektorat borde företrädesvis ombildas

de båda adjunkturerna i kemi och mejerilära samt i redskapslära

m. m., dervid naturligt nog en viss omflyttning af läroämnena mellan

lärarne, enligt departementschefens mening, skulle, såsom landtbruksstyrelsen

antydt, blifva behöflig.

För de båda qvarstående adjunkturerna i praktisk matematik m. m.

och i husdjurens anatomi in. in. funne departementschefen aflöningsförmånerna

böra förbättras. Utom allt tvifvel vore då, att äfven de båda

innehafvande af dessa fenster borde förses med familjebostäder, för hvilket

ändamål, enligt landtbruksstyrelsens förslag, endast erfordrades uppbyggandet

af en ny bostad för en kostnad enligt förslaget för sjelfva

bostadshuset af 17,286 kronor 50 öre, hvartill enligt öfverintendentseinbetets

hemställan borde komina för ett mindre uthus 500 kronor, eller

sålunda tillsammans i afrundadt tal 1 7,800 kronor.

Likaledes vore departementschefen öfvertygad derom, att den kontanta

aflöningen för adjunkterna behöfde höjas. Men i någon mån tvifvelaktigt

syntes det departementschefen vara, huruvida den erforderliga förhöjningen

borde beredas, såsom landtbruksstyrelsen föreslagit, uteslutande

genom ålderstillägg, tre till antalet, eller i enlighet med statskontorets

förslag genom dels omedelbar höjning af aflöningen och dels ålderstillägg

till ett antal af två. För adjunkterna och dermed för institutet vore,

enligt departementschefens förmenande, statskontorets förslag i det hela

fördelaktigare, men då den centrala myndighet, under hvilken institutet

närmast lydde, förklarat att, om de tre ålderstilläggen beviljades, svårighet

icke behöfde yppas att till befattningarna förvärfva fullt kompetenta och

dugliga personer, ansåge departementschefen sig icke kunna gå längre än

landtbruksstyrelsen föreslagit.

Beträffande vilkoren för åtnjutande af ålderstillägg hade departements
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

chefen intet annat att erinra mot landtbruksstyrelsens förslag, sådant det

blifvit af statskontoret modifieradt, än att, då departementschefen icke

kunnat tillstyrka den af statskontoret föreslagna genast inträdande löneförhöjningen

för de qvarstående adjunkterna, det syntes vara skäl bibehålla

ett mot nu gällande bestämmelse svarande stadgande rörande rätt

för löntagare att tillgodoräkna sig viss föregående tjenstgöring vid institutet.

På grund af hvad sålunda anförts hade departementschefen uppgjort

följande förslag till

Stat

för

landtbruksinstitutet vid Ultima.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

Aflöning''.

penningar.

1 rektor, arfvode ..............................

—

—

—

—

2,000

—

1 lektor ....................................

2,000

_

1,000

__

5,000

Efter fem år kan lönen

5 lektorer ......................................

höjas med 600 kronor,

10,000

—

5,000

15,000

—

efter tio år med ytter-

1 adjunkt .......................................

1,400

—

600

—

2,000

—

ligare 600 kronor och

efter femton år med

1 adjunkt .....................................

1,400

—

600

—

2,000

—

ytterligare 600 kronor.

Extra lärare, arfvoden........................

—

—

—

—

2,250

—

1 bibliotekarie .................................

—

—

—

—

300

—

Aflöning summa kronor

—

—

—

—

26,550

—

Till institutets öfriga utgifter............

—

—

—

—

24,450

—

Summa kronor

—

—

—

—

51,000

Anm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad.

Denna stat öfverstege sålunda den nu gällande med 2,000 kronor.

De i den föreslagna staten upptagna ålderstilläggen ansåge departementschefen

böra såsom hittills på öfligt sätt utgå från sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

23

Bestämmelsen rörande ålderstillägg bland aflöningsvilkoren, sådana

de funnes intagna i kong], kungörelsen den tf. augusti 1891, syntes böra

erhålla följande ändrade lydelse:

»att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

tjenst i samma grad är medgifven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem ar, under vilkor att innehafvaren mera än

fyra_ år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund

af förordnande annan statens tjenst, för andra förhöjningen efter ytterligare

fem ar pa samma vilkor och för tredje förhöjningen under enahanda

vilkor efter ytterligare fem år, under iakttagande, hvad hvarje af

dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän

vid början af kalenderåret näst efter det, under hvilket den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren härvid tillgodoräknas

den tid, han före utfärdandet af den nu för institutet faststälda staten

kan hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning, som i afseende å

omfånget af undervisningsskyldigheten är med hans nya befattning jemförlig,

hvarjemte löntagare, som efter utfärdandet af sistnämnda stat vinner

anställning, eger tillgodoräkna sig den tid, hvarunder han före sin anställning

vid institutet tjenstgjort i motsvarande grad vid allmänt eller

tekniskt läroverk eller såsom docent vid universitet, dervid i tillämpliga

delar skola lända till efterrättelse de bestämmelser, som i sådant afseende

meddelats angående aflöningsförmånerna vid de allmänna läroverken.»

I anslutning till hvad förut anförts ansåge departementschefen tiden

nu vara inne att uppföra hela det för Ultuna landtbruksinstitut erforderliga

beloppet, 51,000 kronor, på ordinarie stat under sjette hufvudtitelns

anslag^ till »undervisningsanstalter för jordbruk och landmannanäringar».

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemstälde lian,

pa sätt ofvan nämnts, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen måtte

dels, med godkännande af det af departementschefen uppgjorda förslaget

till stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna äfvensom af''den föreslagna

ändringen i gällande vilkor för åtnjutande af de i staten för

institutet upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln under

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 5R000

kronor eller med 31,000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag

å 15,000. kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från 190,400

kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

»institutets öfriga utgifter* uppförda belopp under ett år uppkomme, finge

användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor

till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Då, såvidt utskottet har sig bekant, någon olägenhet icke visat sig

uppstå derigenom, att de för landtbruk sin stitutets vid Ultima verksamhet

erforderliga medel icke varit i sin helhet å ordinarie stat upptagna, har

utskottet ansett någon förändring härutinnan icke för närvarande erfordras;

hvaremot utskottet, som funnit goda skäl vara anförda för Kongl. Maj:ts

förslag om förändring af två hittillsvarande adjunkturer till lektorat samt

om beviljande åt adjunkterna vid institutet af tre ålderstillägg, ansett sig

böra förorda, att utöfver det anslag å 29,000 krono!1, som i statsverkspropositionen

å extra stat begärts till aflöningar och öfriga utgifter vid

institutet, må likaledes å extra stat beviljas ytterligare 2,000 kronor,

med hvilket belopp de två lektorslönerna öfverskjuta de två adjunktslöner,

som genom den föreslagna förändringen skulle mbesparas, äfvensom

att Riksdagen må medgifva, att tre ålderstillägg må från sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg utgå till ej mindre innehafvarne af

de två nyinrättade lektoraten än äfven adjunkterna vid institutet, samt

godkänna den föreslagna förändrade bestämmelsen i afiöningsvilkoren

rörande ålderstillägg. I sammanhang härmed vill emellertid utskottet

hafva uttalat, att utskottet icke känner sig öfvertygadt derom, att den af

departementschefen i öfverensstämmelse med landtbruksstyrelsens hemställan

förordade ämnesfördelningen emellan institutets lärare är den i alla

afseenden lämpligaste och att det särskildt synes kunna ifragasättas, huruvida

icke den stora betydelsen för jordbruket af byggnadsläran med den

deri ingående läran om afvägningar och afdikningar gör det önskvärdt,

att byggnadsläran vid institutet representeras af en lektor. För möjliggörande

af förnyad pröfning af frågan om ämnesgruppen ngen anser derför

utskottet, att någon bestämmelse härom icke bör i Riksdagens beslut intagas;

likasom utskottet också håller före, att vid inträffande ledigheter

eller eljest, derest förhållandena sådant föranleda, läroämnena böra kunna

emellan de särskilda lärarebefattningarna fördelas på sätt lämpligast kan

befinnas.

Emot förslaget, att besparingar, som å anslaget till »institutets öfriga

utgifter» under ett år uppkomma, skulle få under ett kommande år användas,

har utskottet icke haft något att erinra.

Beträffande frågan om uppförande af en lektorsbostad vid institutet

har utskottet funnit, att nödiga medel böra för detta ändamål beviljas;

men då kostnaderna härför synas kunna genom tillgodogörande af vid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

25

institutet tillgängliga arbetskrafter, körslor m. m. nedbringas åtminstone

till 15,000 kronor, har utskottet ansett statsanslaget böra till detta belopp

begränsas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

förslag, må

l:o) med godkännande af ej mindre följande

>S t a t

för

landtbrnksinstitntet vid Ultima.

Aflöning.

1 rektor, arfvode.....

1 adjunkt..................

Extra lärare, arfvoden

1 bibliotekarie...........

Summa kronor;

Lön.

Tjenst-

göringa-

penningar.

Summa.

_

_

2,000

_

2,000

—

1,000

—

3,000

—

10,000

—

5,000

—

16,000

—

1,400

—

600

—

2,000

—

1,400

—

600

—

2,000

—

—

—

—

—

2,250

—1

—

—

—

—

300

—

~

—

26,550

—

—

-

—

—

24,450

—

_

—

—

51,000

—

Efter fem år kau

lönen höjas med

600 kronor, efter

tio år med)

ytterligare 500[

kronor och efter]

femton år med|

ytterligare 600!

kronor.

Anm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri

bostad.»

än äfven följande ändrade lydelse af den bland

aflöningsvilkoren, sådana de finnas intagna i kongl. kun1liili.

till Kiksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

görelsen den 6 augusti 1891, innefattade bestämmelsen

rörande ålderstillägg:

»att, der höjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst i samma grad är medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än fyra

år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin egen

eller på grund af förordnande annan statens tjenst, för

andra förhöjningen efter ytterligare fem år på samma

vilkor och för tredje förhöjningen under enahanda vilkor

efter ytterligare fem år, under iakttagande, hvad hvarje

af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst

efter det, under hvilket den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren härvid tillgodoräknas den

tid, han före utfärdandet af den nu för institutet faststälda

staten kan hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning,

som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten

är med hans nya befattning jemförlig, hvarjemte

löntagare, som efter utfärdandet af sistnämnda

stat vinner anställning, eger tillgodoräkna sig den tid,

hvarunder han före sin anställning vid institutet tjenstgjort

i motsvarande grad vid allmänt eller tekniskt läroverk

eller såsom docent vid universitet, dervid i tillämpliga

delar skola lända till efterrättelse de bestämmelser,

som i sådant afseende meddelats angående aflöningsförmånerna

vid de allmänna läroverken»,

bibehålla det under sjette hufvudtiteln under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda ordinarie anslag till Ultuna

landtbruksinstitut vid oförändradt belopp 20,000 kronor

samt på extra stat för år 1900 anvisa för aflöningar

och öfriga institutets utgifter 31,000 kronor;

2:o) medgifva, att besparingar, som å det i staten

för institutet till »institutets öfriga utgifter» uppföx-da

belopp under ett år uppkomma, må användas till bestridande

af utgifter under ett kommande år; samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

27

3:o) å extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af

15,000 kronor till uppförande af en lektorsbostad vid

institutet.

Stockholm den 28 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.