Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för tilloch ombyggnader m. m. vid akademiska sjukhuset i Upsala.

1899-04-28 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:75, Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för tilloch ombyggnader m. m. vid akademiska sjukhuset i Upsala.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

1

N:o 75.

Ant. till Kiksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

åttonde hufvudtiteln gjorda framställning om anslag för

till- och ombyggnader m. m. vid akademiska sjukhuset i

Upsala. (2:a U. A.)

I punkten 51 af åttonde hufvudtiteln i den till innevarande års

Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fyllande af den summa,

som beräknats för till- och ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar

vid akademiska sjukhuset i Upsala i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med framlagda ritningar och förslag, bevilja ett anslag af

293,835 kronor och deraf på extra stat för år 1900 anvisa 150,000

kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokoll har departementschefen

anfört följande.

Med skrifvelse den 4 december 1897 hade kanslern för rikets universitet

till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af de akademiska myndigheterna

i Upsala gjord framställning om statsanslag för nybyggnader och

förändringar m. m. vid akademiska sjukhuset i nämnda stad. Under

den ytterligare utredning, som denna fråga emellertid erfordrat, hade

tiden framskridit så, att det syntes hafva ansetts olägligt att söka redan

af 1898 års Riksdag utverka anslag för ifrågavarande ändamål. Frågan

hade således hvila!. Men nu hade kanslersembetet för universitetet i

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 45 Iltift. (N:o 75). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Upsala, på hemställan af det akademiska konsistoriet, i främsta rummet

bland de för universitetet erforderliga anslag, derom äskanden borde

af Kongl. Maj:t göras hos innevarande års Riksdag, upptagit nyssberörda

anslagsfråga, hvilken departementschefen derför anhölle att inför

Kongl. Maj:t få anmäla.

Då den förnyade framställningen anslöte sig till den,_ som år 1897

gjorts i detta ämne, grundade sig departementschefens i det följande

lemnade redogörelse för detta ärende på den föregående framställningen.

Af handlingarna i ärendet inhemtades, att det nuvarande akademiska

sjukhuset i Upsala fullbordats 1867 och hade åstadkommits genom

förenade ansträngningar af Upsala universitet samt Upsala stad och

län, hvilkas sjukvårdsbehof ifrågavarande anstalt jemväl tjenade. Upsala

stad hade räntefritt förskjutit en summa af 40,000 kronor. Upsala läns

landsting hade gifvit ett räntefritt lån å 42,646 kronor 36 öre och Upsala

universitet hade lemnat resten. Det hade emellertid varit endast

med största svårighet och genom uttömmande af, snart sagdt, alla sina

tillgängliga medel samt genom försäljning af det gamla sjukhuset och

en annan universitetets fastighet, som universitetet kunnat samla den

summa af omkring 240,000 kronor, hvilken ansetts för ändamålet erforderlig.

Då det emellertid vid byggandet visat sig, att ej ens dessa

medel vore tillräckliga, hade universitetet vändt sig till Kongl. Maj:t

med anhållan om ett anslag af 32,000 kronor för att kunna genomföra

den uppgjorda planen och sålunda erhålla ett fullt tidsenligt sjukhus.

Men då den kongl. propositionen härom ej af Riksdagen bifallits, hade

universitetet redan vid byggandet nödgats vidtaga derå sådana förändringar

i den ursprungliga planen, som ej varit förenliga ens med de

fordringar, hygienen redan pa denna tid, som nu läge 30 ar tillbaka,

stält på ett tidsenligt sjukhus.

1 afseende å dessa förändringar ville departementschefen bland

annat nämna, att i den ursprungliga planen ingått byggandet af ett

särskildt ekonomihus för kök och dit hörande lägenheter samt tvättstuga

m. m. I följd af bristande medel hade man nu tvungits att inom

sjelfva sjukhuset, i dess bottenvåning, inhysa köket med tillhörande

källare, skafferier m. m. samt hela kökspersonalen, hvartill kommit, att

i den åt sysslomannen afsedda boställsvåningen måst inrymmas en harnbövdsafdelning.

Oaktadt de vidtagna förändringarna och inskränkningarna,

hade kostnaderna för sjukhuset uppgått till 345,770 kronor

98 öre. < .

I följd af nu nämnda omständigheter och då i sjukhusets bottenvåning

ytterligare införts ett bullrande maskineri med vattenpump m. m.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

3

hade det nybyggda sjukhuset, som i flera andra hänseenden, särskildt

i fråga om anordningen af sjuksalarna, ansetts vara ett af de bästa i

riket och som tjenat till mönster för landets länslasarett, hvarken ur

sanitär eller administrativ synpunkt kunnat blifva så ändamålsenligt, som

afsedt varit, och då fordringarna på sjukhusen med stigande utveckling

af sjukhushygienen samt de ständigt ökade anspråken på förbättringar

i sjukvårdens intensitet och ventilationens godhet med hvarje år stegrats,

hade det knappt dröjt mer än 15 år från sjukhusets byggande, innan

behofvet af genomgripande förändringar gjort sig gällande; och detta

behof hade blifvit desto mer trängande, som det ursprungliga ventilationssystemet

visat sig ej kunna nöjaktigt fungera, emedan afloppskanalerna

varit origtigt anlagda i ytterväggarna af sjukhuset och i

följd deraf ej kunnat under den kallare årstiden brukas. Härtill hade

kommit, att man, för att minska sjukhusets driftkostnader, i slutet af

1870-talet sett sig nödsakad att i bottenvåningen inrätta en fullständig

tvättstuga med tillhörande mangelrum och torkinrättning samt en vedsåg.

Hå sjukhuset 1867 blifvit färdigt, hade det varit så rymligt, att man

kunnat hoppas, att det för en lång följd af år skulle kunna tillfredsställa

länets behof af sjukvård, men i följd af stigande folkmängd i

Upsala stad och län, förbättrade kommunikationer samt det förtroende,

som kommit den nyinrättade sjukvårdsanstalten under skickliga läkares

vård till del, hade det redan inom 15 år visat sig, att tilloppet af sjuka

blifvit så stort, att sjukhusdirektionen sett sig nödsakad att tid efter

annan öka antalet af sjuksängar, nemligen 1882 med 12 och 1887 med

ytterligare 12 utöfver det ursprungligen afsedda och utöfver hvad som

kunde anses förenligt med en god helso- och sjukvård. Följden häraf

hade blifvit, att sjukhuset snart blifvit tidtals öfverbefolkadt och

att, i synnerhet som ventilationssystemet varit otillfredsställande, smärre

nosokomiala epidemier af ros, nervfeber, rödsot o. s. v. uppträda och

detta desto lättare, som isoleringsafdelning vid sjukhuset ej funnits

och ej kunnat inom detsamma inrättas samt medel till nybyggnad

saknats.

Då ytterligare härtill kommit, att år 1884 en ny klinisk professur

— extra ordinarie professuren i pediatrik och praktisk medicin —

blifvit med ordinarie innehafvare besatt och denne saknat klinisk afdelning,

å hvilken han kunnat meddela undervisning, hade medicinska

fakulteten beslutit dels att uppgöra förslag till afhjelpande af de sanitära

bristerna vid sjukhuset, dels ock att genom till- och ombyggnad

skaffa en klinisk afdelning åt nyss bemälde extra ordinarie professor,

som hade sig anförtrodd den för hela den medicinska banan grund
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

läggande undervisningen i s. k. fysikalisk diagnostik, och dymedelst

äfven råda bot för den tilltagande öfverbefolkningen å sjukhuset.

Sedan fakulteten af sparsamhetsskäl tagit i öfvervägande, huruvida

sjukhusets öfverstå våning skulle kunna delvis eller fullständigt påbyggas

till en fullständig tredje våning, men detta af sanitära skäl förkastats,

samt vidare ett förslag till en mindre, särskild paviljong nedanför

sjukhuset af flerahanda skäl också förkastats, hade af en af fakulteten

år 1885 nedsatt komité med biträde af sakkunnige uppgjorts

ett förslag dels till tidsenlig ventilering af sjukhuset, dels ock till en

särskild paviljong, hufvudsakligen afsedd för bröstsjuka och till klinisk

afdelning för extra ordinarie professorn i pediatrik ock praktisk medicin.

Denna paviljong, som skulle innehålla 48 sängar, fördelade på 4

större salar samt enskilda rum, och tillika demonstrations- och laboratorierum,

hade betingat ett pris af 115,478 kronor samt ett årsunderhåll

af 8,400 kronor utöfver hvad sjukhuset kunnat på grund af sitt

kontrakt med landstinget bekosta; och hade fakultetens plan varit, att

kostnaden för nämnda paviljong skulle begäras af allmänna medel,

under det att ventilationsförslaget skulle med hjelp af sjukhusets eller

universitetets medel genomföras.

Det hade emellertid snart visat sig, att hvarken sjukhuset eller

universitetet kunde lemna medel till genomförande af den föreslagna

ventilationen, och i följd deraf hade sjukhusets öfverläkare år 1890

nödgats hänvända sig till länets lasarettsdirektion med anmälan om de

sanitära missförhållanden, som vid sjukhuset förefunnos, framhållande

tillika den våda, för hvilken länets sjuka i anledning häraf voro utsatta,

samt nödvändigheten af att sjukhuset, snarligen försattes i tidsenligt

sanitärt skick. På grund häraf och sedan lasarettsdirektionen anmält

förhållandet för landstinget, hade detta efter öfverenskommelse med

universitetet beslutit att öfverlåta åt en komité att uppgöra förslag till

sjukhusets utvidgning och försättande i tidsenligt skick.

Denna komité hade till 1894 års landsting inkommit med ett förslag,

omfattande

1) en ny byggnad för kök, tvättinrättning och bostäder samt desinfektionsugn

och likkällare jemte två uthusbyggnader för klosetter och ved;

2) en särskild, ny byggnad, afsedd till isoleringspaviljong för mottagande

af patienter med smittosamma sjukdomar och rymmande 22

sängar; samt

3) förändring af sjukhusets bottenvåning och inrymmande derstädes

af en gynekologisk afdelning med 15 sängar samt barnbördsafdelningens

utvidgande med 6 sängar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 5

Kostnaden för dessa byggnader och förändringar hade beräknats

till 200,000 kronor, hvartill enligt komiténs förslag landstinget skulle

bidraga med ett räntefritt lån af 157,353 kronor 64 öre, som skulle i

sjukhuset intecknas, och hvarigenom landstingets i sjukhuset intecknade

fordran skulle uppgå till 200,000 kronor; återstoden skidle af universitetet

anskaffas. I afseende å underhållet af de sjuka skulle det gällande

kontraktet af år 1891, enligt hvilket ett antal af 120 sängar skulle stå

till länets förfogande, tills vidare bestå, blott med den förändringen,

att landstinget egde att i sjukhusdirektionen insätta en ledamot med

rätt att i direktionens öfverläggningar, men ej i dess beslut, deltaga.

I detta förslag hade ej ingått att genom byggande af särskild

paviljong för bröstsjuka bereda klinisk afdelning åt extra ordinarie professorn

i pediatrik och praktisk medicin, enär akademiska konsistoriet

redan år 1888 till Kongl. Maj:t ingifvit dylikt förslag att göras till föremål

för Riksdagens pröfning och emedan förslaget om denna byggnad

hufvudsakligen grundat sig på det länge kända behofvet af en ny klinik

och alltså i främsta rummet varit en undervisningsfråga, som ansetts

kunna intressera landstinget endast så till vida, som genom eu dylik

nybyggnad den öfverklagade öfverbefolkningen afhjelptes och utvidgning

af sjukvården derigenom åstadkoms.

Emellertid hade det nu omnämnda förslaget blifvit af landstinget

såsom för dyrbart förkastadt och en ny gemensam komité af landstinget

och universitetet tillsatt, hvilken skulle utarbeta ett billigare och förenklad!

förslag samt derjemte föreslå, på hvilka vilkor och i hvad mån

landstinget och universitetet hvart för sig borde bidraga till kostnaderna

för sjukhusets förändring och utvidgning äfvensom afgifva förslag till

nytt kontrakt mellan universitetet och länet.

Denna komité hade till 1895 års landsting inlemnat ett nytt, delvis

förenklad! förslag, omfattande:

1) en ekonomibyggnad med lokaler för ångpannor, maskin, kök

och tvätt samt bostäder för syssloman och en del betjening;

2) en särskild gynekologisk paviljong för 15 sängar;

3) en isoleringspaviljong för 14 (16) sängar; samt

4) förändringar i stora sjukhuset (ventilationens förbättring, barnbördsafdelningens

utvidgande med 3 sängar samt inrättande i bottenvåningen

af eu oftalmiatrisk klinisk afdelning med 10 sängar).

Till bestridande af omkostnaderna för detta förslag, hvilka beräknats

till en summa af 171,000 kronor, skulle landstinget lemna ett

räntefritt lån af 107,353 kronor 64 öre, som skulle i sjukhuset intecknas,

under det att universitetet skulle anskaffa återstoden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Det af komitén upprättade kontraktsförslaget kade innehållit bland

annat:

i § 1, att universitetet skulle tillhandahålla landstinget minst 170

sjuksängar, hvaraf omkring 14 i isoleringspavil jongen och minst 25 å

kurhusafdelningen, samt »fullgöra alla de skyldigheter och förbindelser,

af hvad beskaffenhet de vara må, som enligt nu gällande eller framdeles

blifvande författningar åligga länets lasarett och kurhus»;

i § 4, att för den sjukvård, universitetet lemnade för länets räkning,

universitetet skulle i ersättning erhålla 1 krona 35 öre för hvarje

af de första 33,000 sjukdagarna — hvilken ersättning skulle utgå för

hvarje år, äfven om det verkliga antalet sjukdagar för året understege

detta tal — och 1 krona 50 öre för hvarje af de öfverskjutande sjukdagarna

under året:

i § 6, att landstinget skulle till sjukhusbyggnadernas underhåll bidraga

med 1,000 kronor årligen;

i § 7, att länet skulle lemna universitetet i räntefritt lån, att jemte

förr lemnadt. lån i sjukhusets samtliga byggnader inteckna^, en summa

af 107,353 kronor 64 öre, så att landstingets hela i sjukhuset intecknade

fordran skulle belöpa sig till 150,000 kronor, hvarjemte i denna

§ lemnades bestämmelser rörande en af fem ledamöter bestående nämnd,

som skulle afgöra vissa frågor vid ett eventuelt upphörande af universitetets

och landstingets gemenskap i sjukhuset;

i § 11, att landstinget egde att i sjukhusets direktion insätta en

ledamot med rätt att i öfverläggning och beslut deltaga;

i § 13, att kontraktet skulle gälla i 40 år;

i § 14, att vid slutet af hvar femårsperiod skulle, likväl endast om

endera parten det önskade, en komité tillsättas, bestående af sex personer,

tre valda af det större akademiska konsistoriet och tre af landstinget,

hvilken komité det ålåge att för universitetet och landstinget framlägga

förslag till de ändringar i kontraktet, hvilka af förhållandena påkallades,

utan att dock de i §§ 1 och 7 angifna hufvudgrunder rubbades.

»Enas», hette det vidare i förslagets § 14, »icke universitetet och

landstinget om hvad sålunda föreslagits, hänskjutes frågan till afgörande

af en nämnd, så sammansatt, som i § 7 föreskrifves.»

Landstinget hade för sin del antagit förslaget till kontrakt, ehuru

med följande förändringar, nemligen att § 6 uteslutits och att i § 14

sista punkten »Enas icke — — — — föreskrifves» likaledes uteslutits,

hvarjemte landstinget tillfogat, att de föreslagna byggnaderna skulle af

universitetet uppföras inom tre år, efter det förslaget blifvit af vederbörande

myndigheter stadfästadt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

7

Berörda bj^ggnadsförslag hade derpå granskats af akademiska sjukhusets

direktion och medicinska fakulteten och förordats äfven af

dessa myndigheter, men mot detsamma hade såväl ur administrationens

och hel so vårdens som undervisningens synpunkter gjorts vigtiga anmärkningar,

hvilka bland annat föranledt fakulteten att föreslå flera

förändringar, som tillsammans beräknats betinga en ökad kostnad af

7,435 kronor. Vidare hade förslaget behandlats af universitetets drätselnämnd,

hvarvid dels uttalats den åsigten, att universitetets bidrag

till de föreslagna nybyggnaderna, enligt drätselnämndens förmenande,

skulle komma att belöpa sig till en summa af omkring 60,000 kronor,

under förutsättning, att medicinska fakulteten dessutom anskaffade eu

summa af 35,000 kronor, dels af några bland dess ledamöter yttrats

allvarliga betänkligheter med afseende å det föreslagna kontraktet.

I följd af dessa olika af myndigheter framstälda anmärkningar hade

det större akademiska konsistoriet i oktober 1896 beslutit att dels hos

landstinget begära anstånd med frågans afgörande, dels åt medicinska

fakulteten uppdraga att på grundvalen af det föreslagna kontraktet inkomma

med den utredning och de förslag, hvartill fakulteten ansåge

ärendet föranleda. I följd häraf hade landstinget förklarat, att dess anbud

skulle tills vidare bestå, dock med vilkor, att svar derpå af universitetet

afgåfves till landstinget sist före den 1 juli 1898. Medicinska

fakulteten åter hade genom en komité låtit utarbeta ett förslag, hvari

de i föregående förslag anmärkta bristerna i möjligaste mån afhjelptes.

Detta förslag omfattade:

1) ekonomihus, i hufvudsak enligt 1895 års plan;

2) isoleringspaviljong, enligt samma års plan;

3) en paviljong, innehållande:

a) barnbördsafdelning om 12 sängar,

b) gynekologisk afdelning om 15 sängar och

c) oftalmiatrisk afdelning om 12 sängar;

4) en paviljong för bröstsjuka om 32 sängar och afsedd till klinik

åt extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin;

5) vissa förändringar i det stora sjukhuset, nemligen: i bottenvåningen

inrättande af bostäder för betjening och af laboratorier, i

mellanvåningarna 1 och 2 trappor upp ny inredning af badrummen

m. m., i kurafdelningen förändringar i afseende å badrum och klosetter

samt gemensamt för hela sjukhuset uppbyggande af pelarutsprång för

klosetter m. in., äfvensom förändring af ventilationen och införande af

elektrisk belysning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Genomförandet af detta förslag skulle enligt den af komiterade uppgjorda

beräkningen betinga en kostnad af 445,000 kronor.

I det utlåtande, hvari medicinska fakulteten framlagt nämnda förslag

och hvari äfven erinrats om den nuvarande sjukhusbyggnadens

tillkomst samt det tillämnade byggnadsföretagets föregående olika skeden,

hade fakulteten anfört, hurusom dess framställning utvisade, att

det akademiska sjukhuset — för hvars fullbordande anslag af statsmedel

ej kunnat erhållas och som i följd deraf måst byggas uteslutande

med de medel, som universitetet sjelft kunde anskaffa — ej

kunnat till följd af bristande tillgångar uppföras enligt den ursprungliga

planen, utan enligt en ur sanitära synpunkter mindre tillfredsställande

plan, och att såväl vid byggandet som sedermera af besparingsskäl

i detsamma måst inrymmas ett antal inrättningar, såsom tvättstuga,

kökslokaler, ångpanna jemte vattenpump m. m., som aldrig borde

förläggas inom sjukhusmurar.

Om den nuvarande sjuk vård sanstalten redan af denna anledning

snart blifvit i trängande behof af genomgående förändringar ur sanitär

synpunkt, så framstode detta behof än starkare med hänsyn dertill,

att de ursprungliga ventilationsanordningarna aldrig kunnat nöjaktigt

ventilera sjukhuset. Bristerna i ventilationssystemet hade i synnerhet

varit känbara från den tid, sjukhuset började öfverbefolkas, eller från

början af 1880-talet. Sedan den tiden hade också anspråken såväl på

sjelfva sjukvården som på utrymme och sundhet inom våra sjukvårdsanstalters

alla lokaler med hvarje år så ansenligt stigit, att det akademiska

sjukhuset i dess nuvarande skick måste betecknas såsom en

föga tidsenlig sjukvårdsinrättning, som ingalunda kunde mäta sig med

de länslasarett eller sjukhus i städerna, hvilka numera uppfördes.

Att så vore förhållandet, derom kunde en hvar sakkunnig, som

besökte sjukhuset, lätt öfvertyga sig, och det folie i ögonen .vid den

ytligaste besigtning, särskildt af desa bottenvåning.

I den låga våningen vore för närvarande inrymda:

1) kök med skafferier, matkällare och dylikt;

2) bostäder för kökspersonal;

3) mangeirum — den i slutet af 1870-talet inrättade tvättstugan

måste man redan i början af 1880-talet utflytta ur sjukhuset, emedan dels

maskinerna framkallade ett för de sjuka och undervisningen synnerligen

störande buller, dels ock sjukhusets af tegel uppförda murar af fukten

togo allvarlig skada;

4) vedsåg samt vedbodar;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

9

5) barnbördsafdelning, innefattande förlossningsrum och sjuksängar

för 9 barnaföderskor jemte särskild bostad och kök för barnmorskan;

6) ångmaskin med tillhörande ångpanna;

7) källare för ved och kol till maskinernas drift samt halmbod;

8) hvarjehanda klosetter;

9) boningsrum för drängar och annan betjening;

10) sysslomannens kontor och bostad, hvars kök måst inrymmas i

en mörk, till korridor afsedd gång;

11) apoteks- och laboratorierum;

12) läkarnes och sjuksköterskornas matsal;

13) diverse förvaringsrum för kläder, förrådsrum m. m.;

14) likbod; samt

15) varmluftsrum för ventilationen m. m.

Att i följd deraf, att köket samt alla nu nämnda maskiner in. m.

måst inrymmas i bottenvåningen, stora sanitära olägenheter måste uppstå i

hela sjukhuset, funne fakulteten ej behöfva särskildt bevisas.

Då en del källare innehölle koks och kol samt vedupplag,t måste

detta, liksom ångpannans befintlighet i sjukhuset, innebära en viss eldfara

för hela sjukvårdsanstalten, hvilken fara, särskildt med hänsyn till

de många lama och försvagade, som vårdades å sjukhuset, snarast borde

aflägsnas. De ständiga koltransporterna i bottenvåningens korridor från

kolkällarne till maskinen omöjliggjorde vidmagthållandet af vederbörlig

snygghet i samma våning; de derstädes liggande källarne, klosetterna

samt matoset och immorna från tre kök m. m. framkallade lätt vidrig och

skadlig luft, som stege upp i sjukhusets korridorer och salar, desto

lättare, som bottenvåningen saknade särskild ventilation. Och allt detta

oaktadt hade man varit nödsakad att i denna våning inrymma dels en

barnbördsanstalt, som endast från bottenvåningens korridor hade sin

ingång, dels för tjenare afsedda bostadsrum med sekundär dager.

A sjukafdelningarna en och två trappor upp vore luften i salarne

ofta långa tider mer eller mindre förskämd i följd af dels den förhandenvarande

öfverbefolkningen, dels den bristfälliga Ventilationen, på hvilken

särskildt stora fordringar måste ställas, enär under en stor del af dagen,

jemte de sjuke, ett större antal tjenstgörande medicine studerande vistades

i sjuksalarne. De på afdelningarna befintliga klosetterna vore ock

mindre tillfredsställande och saknade nöjaktig ventilering, hvadan de tidtals

bidroge till luftens förskämning.

Å den s. k. kurafdelningen befunne sig såväl badrum som klosetter i

ett särdeles bristfälligt skick och tarfvade eu genomgripande förändring.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Redan dessa sanitära missförhållanden omöjliggjorde upprätthållandet

af nödig renlighet inom sjukhuset; och de nästan hvarje år på vissa tider,

då sjukhuset vore öfverbefolkadt, uppträdande, snart sagdt, epidemiska

halsflusserna m. m. vore ett tecken till en luftförskämning, som ej kunde

afhjelpas utan inrättande af en effektiv ventilering och en utvidgning af

sjukhuset, så att öfverbefolkning i synnerhet under vintermånaderna

förekommes.

Svåra olägenheter förefunnes äfven i afseende å administrationen.

Bland dessa måste särskild! framhållas, att sunda och snygga bostäder

saknades för såväl betjeningen och kökspersonalen som sysslomannen

och flera af sköterskorna. Med afseende härå hade fakulteten yttrat:

»Några af den qvinligt betjeningen bebo källarliknande rum med

uteslutande sekundär dager eller sådana, som det är förbjudet att inrätta

i flera städer; i ett rum invid köket äro inhysta 3 tjenare; i en

mörk och kall korridor, som är inrättad till kök åt sysslomannen, bor

en tjenarinna; ett sjukrum å kirurgiska afdelningen har måst inredas

till bostad åt öfversköterskan; och några operationssköterskor bebo det

rum, som tillika är underläkarnes matsal.»

»Särdeles otillfredsställande är sysslomannens bostad. . Då den åt

honom ursprungligen ämnade lägenheten å nedre bottnen inrättats till

barnbördsafdelning, har han måst nöja sig med, förutom kontor, tvenne

af en korridor åtskilda små rum och i den mörka korridoren nödgats

inhysa ett kök af mycket dålig beskaffenhet.»

»Det behöfver ej framhållas, att det under dessa förhållanden ofta

möter svårigheter att erhålla och varaktigt bibehålla verkligt godt och

snyggt tjenstefolk och att man ej heller af dem kan fordra den grad

af renlighet, som är nödig i ett sjukhus.»

»Köksafdelningen utgöres af ett rum med 2 fönster. Detta är både

litet, för lågt och för mörkt, hvarjemte i densamma saknas särskilt

diskrum och rum för förvaring af porslin och dylikt, liksom egentligt

skafferi, rum för aflemning af leveranser och tidsenlig källare. Äfven

sjelfva inredningen är föråldrad. Genom sakkunnig person är utredt,

att köket är för litet, om sjukhuset skall utvidgas, och äfven om eu

utvidgning skulle kunna med ansenlig kostnad genomföras, så gör rummets

låga beskaffenhet och dess läge inom sjukhuset, att en dylik förändring

ej kan försvaras ur sanitär synpunkt.»

»Maskinafdelningen innehåller ångpanna samt pump för uppfordring

af vatten ur sjukhusets egen å dess tomt belägna brunn. Ångpannan är

af gammalmodig konstruktion och ej bränslebesparande samt för öfrigt

numera så gammal, att den erfordrar ständiga, dyrbara reparationer och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

11

näppeligen kan tjenstgöra, äfven om reparation sker, mer än de närmaste

åren. Ny ångpanna måste derför snarligen inköpas. Vattenpumpen

framkallar genom sina slag både stark skakning af hela trappartiet i

sjukhuset samt ett buller, som stör såväl patienterna som undervisningen.

Synnerligen störande är ock vedsågen.)>

»Tvättafdelningen. Såsom nämnts, har man nödgats nedlägga verksamheten

inom tvättstugan till följd af det buller, maskineriet orsakade,

och på grund af att sjukhusets väggar togo röta af fukten. Endast mangel

och torkrum finnas qvar. Tvättstugan är förvandlad till vedbod

och källare, och tvätten försiggår i enskild tvättinrättning.»

»Synnerligen olämpligt läge har det s. k. linnerummet, beläget,

som det är, i den s. k. kurafdelningen 3 trappor upp, dit kläderna måste

uppbäras för att sedan transporteras ned vid begagnande och så å nyo

upp på vinden, der det orena linnet förvaras, hvarefter de å nyo nedföras

till tvättinrättningen.»

»Af denna korta beskrifning framgår alltså:

1) att bostäderna för betjeningen äro i dåligt skick;

2) att hela köksafdelningen måste utvidgas och förläggas utom

sjukhuset;

3) att en ny tvättafdelning erfordras, då erfarenheten vid andra

sjukhus visat, att tvätt i egen, tidsenlig tvättinrättning besparar såväl

pengar som kläder; och i sammanhang dermed erfordras annat rum för

linneförrådet, hvilket rum bör stå i samband med tvätt-anstalten;

4) att ny bränslebesparande ångpanna inom närmaste tid rnåste

anskaffas och såväl denna som vattenpumpen utom sjukhuset förläggas;

hvarjemte sjukhuset är i stört behof af

5) eu desinfektionsugn, hvilket ej tarfvar särskild motivering.»

Efter denna framställning af de hygieniska missförhållanden och

svårigheter i afseende å administrationen, som vidlådde det nuvarande

sjukhuset, hade fakulteten funnit det ej vara af nöden att vidlyftigare

orda om behofvet af en gemensam administrations- eller ekonomibyggnad

för hela sjukhuset. Genom en detaljerad beskrifning af denna

byggnad komme man lätt till* insigt om att de anmärkta olägenheterna

derigenom kunde undanröjas. Den föreslagna ekonomibyggnaden skulle

nemligen innehålla:

1) köksafdelning med skafferier, förrådsrum, rum för mottagning

af leveranserna, rum för smör och mjölk samt källare;

2) bostäder för köksförestånderska och kökspigor;

3) 2 matsalar för betjening och sköterskor m. fl.;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

4) tvättafdelning i två våningar jemte ruin för lappning af linne

och förvaring af detsamma;

5) bostadsrum för tvättpigor och tvättförestånderska, som tillika

förestode linneförrådet;

6) bostad för sysslomannen, 4 rum och kök;

7) bostad för en maskinist, 1 rum och kök;

8) maskinafdelning, innehållande ångpannor för uppvärmning och

ventilation, vattenpump samt maskiner för elektrisk belysning;

9) desinfektionsugn med nödiga rum; samt

10) nödiga källare m. m.

Byggnaden hade enligt uppgjordt förslag beräknats kosta:

Husets uppförande ..................................................

............... kr.

43,250:

—

Uppvärmning och ventilation..................................

................ J>

4,220:

—

Inredning af maskinafdelning, tvättafdelning,

kök och

desinfektionsrum ..............................................

................ »

20,800:

—

Elektrisk belysning....................................................

............... »

39,500:

—

Gas-, vatten- och afloppsledningar......................

Inredning för öfrigt ................................................

................ »

3,177:

—

................ D

2,386:

60

Summa kr.

113,333:

60

Efter bottenvåningens befriande ej mindre från maskineriet med

ångpannor samt från köksafdelningen, än äfven från barnbördsafdelningen,

sysslomannens bostad m. m., skulle, enligt hvad fakulteten

vidare yttrat, den ena hälften af våningen kunna användas till bostäder

åt den del af tjenstepersonalen, som ej finge plats eller på grund af

sina åligganden ej kunde inhysas i ekonomihuset eller i de nya sjukpaviljongerna,

likasom åt de sköterskor, som ej nödvändigt måste bo

inom de särskilda sjukafdelningarna, nemligen öfversköterskan och nattsköterskorna,

De flesta af dessa bostäder skulle förläggas i nordvestra

delen af bottenvåningen, hvarjemte i denna del skulle inredas rum till

kontor, expeditionslokal åt öfversköterskan, 2 förråd för öfversköterska

och syssloman, matsal för underläkarne samt apotek och 2 laboratorierum

för de tjenstgörande medicine kandidaterna,

I den sydöstra delen af bottenvåningen skulle beredas bostäder

för några få af personalen; för öfrig! skulle dit förläggas värmekammaren

för ventilationen, äfvensom badafdelningen för sjukanstaltens

läkare samt för högre och lägre betjening. Vidare skulle i bottenvåningen

i rum, som i följd af läge och anordning icke borde användas

till sjukrum, inrättas laboratorier för vetenskapliga ändamål,

stälda under medicine och kirurgie professorernas omedelbara inseende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

13

I dessa laboratorier skulle verkställas bakteriologiska, kemiska, mikroskopiska,

fysikaliska samt fotografiska arbeten och undersökningar.

Behofvet af dylika laboratorier i samband med de kliniska institutionerna

vore allmänt erkändt. Sådana erfordrades för sjukvården,

men vore i synnerhet oumbärliga, för att läraren skulle kunna på

tillbörligt sätt följa utvecklingen af sin vetenskap, hvadan ock vid

serafimerlasarettet i Stockholm beqväma och rymliga kliniska laboratorier

inrättats. De förut till laboratorier upplåtna rummen skulle åter upplåtas

åt »de tjenstgörande», hvilkas hittillsvarande rum måste tagas i anspråk

för undersökning under kloroformering, smärre aseptiska operationer

och dylikt samt till förvaring af aseptiska instrument.

De beräknade kostnaderna för förändringarna i den nuvarande sjuk
-

husbyggnaden utgjorde:

för ventilation ........................................................................... kr. 16,695: —

» inredning af jordvåningen ....................... » 15.300: —

» klosett-torn........................................................................ » 7,500: —

» inredning af kurhusafdelningen.................................... » 1,525: 50

» gas- och afloppsledningar för medicinska och kirurgiska

afdelningen.......................................................... » 5,416: —

» dylika ledningar för klosett-tornen ............................. » 1,131: —

» » » » kurafdelningen............................. » 1,828: —

» hissens omkonstruering.................................................... » 5,150: —

» inredning af 5 badrum .................................................... » 5,520: —

» annan inredning ................................................................ » 6,604: —

Summa kr. 66,669: 50.

Det hade emellertid icke varit de anförda sanitära och administrativa

missförhållandena vid det nuvarande akademiska sjukhuset, som ensamt

förmått fakulteten att framlägga behofvet af förbättringar och

utvidgningar af detsamma, utan hade den i första hand härtill föranledts

af den kliniska undervisningens kraf på utvidgade lokaler och ökadt

material. I afseende härå hade fakulteten anfört: under den tid af 30

år, som förflutit, sedan det nuvarande akademiska sjukhuset öppnades

för undervisningen, hade den praktiska medicinens olika grenar nått en

betydande utveckling, som särskildt yttrat sig genom inrättande vid de

medicinska läroanstalterna af särskilda lärostolar för specialfack. Visserligen

hade vid Upsala medicinska fakultet blott en verkligen ny klinisk

lärostol upprättats, nemligen professuren i gynekologi och obstetrik,

men genom ändring af två af de gamla adjunkturerna hade fakulteten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

vunnit två nya extra ordinarie professurer, som uteslutande afsåge den

kliniska undervisningen, och egde sålunda för närvarande, förutom en

lärostol i psykiatri, tre ordinarie professurer — i kirurgi, medicin samt

gynekologi och obstetrik — och två extra ordinarie professurer — i

pediatrik och praktisk medicin samt i oftalmiatrik. Fakulteten förfogade

sålunda öfver lärostolar i alla den praktiska medicinens hufvudsakliga

grenar. Derest undervisningen och läkarevetenskapen skulle kunna af

dessa krafter hafva tillbörligt gagn, vore det af nöden, att alla dessa

lärare finge tillfälle att å egna kliniska afdelningar utbilda både sig

sjelfva och sina lärjungar.

Fakulteten ansåge ej nödigt att vidlyftigare orda om eller utreda

nödvändigheten af att undervisningen i medicinens praktiska grenar meddelades

vid sielfva sjuksängen och att de kliniska lärarne finge tillfälle

att såsom sjukhusläkare, sjelfständiga hvar på sin afdelning, sjelfva

vinna den erfarenhet om sjukdomarnes gång och behandling, som de

sedan skulle meddela åt sina lärjungar, enär det numera i hela den

civiliserade verlden gälde såsom en sjelfklar sanning, att eu blott teoretisk

undervisning i praktisk medicin saknade värde.

Deremot ansåge sig fakulteten böra med några ord motivera, hvarför

denna undervisning ej kunde meddelas å det nuvarande sjukhuset,

så att nybyggnader vore af nöden.

Det nuvarande sjukhuset bestode af tre afdelningar, en för invertes

sjuka, en för utvertes sjuka och eu för veneriskt smittade. Afdelningarna

för medicin och kirurgi bildade på grund af sin anordning hvar

för sig ett slutet helt, som ej kunde utan svåra olägenheter fördelas i

två eller flera afdelningar. Sköterskerummens, de enskilda rummens

och tekökens antal och belägenhet, operationssalarnes anordning samt

sköterskepersonalens antal och fördelning omöjliggjorde en delning; och

äfven om en sådan kunde tänkas försiggå, vore den ur undervisningens

och den vetenskapliga forskningens synpunkter ingalunda önskvärd, i ty

att det kliniska materialet icke vore så rikligt, att eu nöjaktig klinisk

undervisning kunde af de ordinarie professorerna bedrifvas, derest afdelningarna

delades mellan två lärare. Redan nu vårdades i den medicinska

afdelningen en hel del kroniska, för undervisningen föga lärorika

fall, och materialets beskaffenhet vore följaktligen sådant, att den ordinarie

professorn ej kunde med framgång undervisa, om hans afdelning

delades och materialet sålunda för honom minskades. A den kirurgiska

afdelningen förefunnes samma hinder äfvensom svårigheter med

afseende å operationssalarne af den art, att hvarken professorn i

gynekologi och obstetrik eller extra ordinarie professorn i oftal
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

15

miatrik der kunde finna plats för egen klinik eller undervisning i dessa

ämnen. A kurafdelningen funnes ej heller plats för någon ny klinik.

Fakulteten hade vidare tagit i öfvervägande, huruvida undervisningen

skulle kunna så fördelas, att dessa lärare undervisade alternerande

skilda månader å de nu befintliga kliniska afdelningarna. Men detta

hade i töjd af undervisningens natur visat sig outförbart.

Det återstode sålunda ingen annan utväg än att genom nybyggnad

åstadkomma nya sjelfständiga kliniker åt de tre lärare, som deraf vore

i saknad. Att behofvet af dylika kliniker i sanning vore trängande,

framginge enligt fakultetens åsigt måhända bäst af den osparda möda,

hvarmed den medicinska fakulteten under de gångna åren uppsökt alla

utvägar för att lösa sjukhusfrågan. Då hittills hos Kongl. Maj:t gjorda

framställningar samt hänvändanden såväl till landstinget som till stadsfullmägtige

i i Upsala ej ledt till målet, hade fakulteten gripit till nödfallsutvägen

att i privathus i staden inrätta provisoriska sjukafdelningar,

nemligen en åt extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin

samt en för professorn i obstetrik och gynekologi.

Extra ordinarie professorn i pediatrik och praktisk medicin hade

alltifrån sin utnämning år 1884 meddelat undervisning i fysikalisk diagnostik

å den ordinarie professorns kliniska afdelning och följaktligen

varit hänvisad att demonstrera och undervisa vid sin praktiska kurs å

samma sjuka, som för öfrigt demonstrerats och behandlats af ordinarie

professorn. Huru ogynsam denne lärares ställning i följd häraf varit,

vore lätt att inse. Ehuru sjelfständig lärare, hade han ej haft någon

sjelfständig ställning såsom ordinerande läkare. Tydligt vore äfven, att

denna anordning, enligt hvilken två lärare undervisade och demonstrerade

å samma sjukafdelning, måste för de sjuka blifva tröttande och

obehaglig, i synnerhet som dessa sjuka dessutom dagligen undersöktes,

utom af ordinarie professorn jemte underläkaren, äfven af de yngre

medicine kandidater, åt hvilka de blifvit af ordinarie professorn anförtrodda

för undersökning. Också hade det inträffat mer än en gång,

att extra ordinarie professorn vid sina demonstrationer mötts af motstånd

från de sjuka och att han måste utbyta eller ändra sin föreläsning,

hvarigenom planen för hans undervisning rubbats. Huru trängande

extra ordinarie professorn i anledning af dessa förhållanden känt behofvet

af att för undervisningen disponera en egen sjukafdelning, framginge

deraf, att han, efter flera års fåfäng väntan att se sina önskningar

förverkligade, beslutit sig för att, då lokal för en klinisk afdelning för

bröstsjuka ej kunde få hyras i staden, på egen risk inköpa och inreda

lokal för sagda ändamål. Med tillåtelse af universitetets kansler hade

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

alltså eu provisorisk klinik för bröstsjuka den 1 september 1897 öppnats

i det hittills s. k. gymnastiska institutet — en envåningsbyggnad

af trä, som extra ordinarie professorn O. V. Petersson inköpt jemte

tomt, och som, sedan den på hans bekostnad inredts, skulle mot låg

ränta uthyras åt universitetet till klinisk afdelning. I denna provisoriska

afdelning skulle plats beredas för 24 sjuksängar.

Ehuru fakulteten hade all anledning att vara ifrågavarande lärare

tacksam för denna hans offervillighet, kunde fakulteten dock ej underlåta

att framhålla dels det otillfredsställande förhållandet, att en af universitets

lärare skulle, i följd af bristande tillgång till kliniska lokaler

för undervisningens bedrifvande, se sig tvungen att uppoffra egna medel

för anskaffande af dylika, dels ock att i anskaffandet af denna lokal

ingalunda läge någon garanti för att den ifrågavarande undervisningen

komme att derstädes fortfara någon längre tid, enär bemälde lärare icke

kunde förbindas att för framtiden upplåta lokalen för nämnda ändamål,

och omständigheter lätt kunde inträffa, hvarigenom den ej mer blefve

tillgänglig, helst anslag till uppehållande af denna kliniska afdelning af

universitetet lemnats endast under uttryckligt förklarande, att berörda

afdelning komme att upprätthållas endast så länge kostnaderna för densamma

kunde bestridas af sjukhusets medel, och att för ändamålet icke

vore att påräkna bidrag från universitetets reservfond.

I följd häraf funnes ingen garanti för att den nu vidtagna, förbättrade

anordningen af den propedeutiska undervisningen i fysikalisk

diagnostik, som med nödvändighet inginge i den undervisning, hvilken

enligt kongl. stadgan af den 13 november 1874 vore obligatorisk för

inträde å klinikerna vid serafimerlasarettet och hvilken för den praktiske

läkarens hela framtida verksamhet vore grundläggande, komme att

blifva bestående.

Garanti för ett fortsatt, ändamålsenligt bedrifvande af denna propedeutiska

undervisning kunde endast erhållas genom att staten sjelf inrättade

en klinisk afdelning för ifrågavarande extra ordinarie professor.

Endast genom en sådan anordning kunde ock universitetet hoppas att

vid sig binda dugliga lärare.

Till följd deraf ville fakulteten — som från trädde sina förut gjorda

framställningar om sjukhusets tillbyggnad med en flygel — föreslå, att

en särskild paviljong för bröstsjuka, afsedd för 32 patienter, blefve inrättad,

dervid betonande vigten af att den nya byggnaden, med hänsyn

till sitt ändamål, ej sammanbyggdes med andra sjukhusbyggnader.

Ifrågavarande paviljong vore afsedd att byggas af sten, i två våningar,

af hvilka den nedre, som uteslutande vore ämnad för lungsotspatienter,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

17

skulle innehålla 4 sjuksalar med ett sängantal af 4 i hvarje samt 2 mindre

sjukrum för 2 patienter i hvartdera jemte demonstrationsrum och amanuensrum,

tekök, badrum och klosetter, förrådsrum och ett rum för en manlig

tjenare. Den öfre våningen åter skulle innehålla, jemte nödiga klosett-,

bad- och snyggningsrum, rum för öfverläkaren, laboratorium, tekök och

förrådsrum, 2 sjuksalar med plats för 4 patienter i hvardera samt 2

mindre sjukrum för 2 patienter i hvartdera. Å vinden skulle ett sjuksköterskerum

inredas. I hela paviljongen skulle således beredas plats

för 32 sjuka, hvaraf 20 tuberkulöst sjuka i nedre våningen och 12

andra bröst- och hjertsjuka i den öfre.

Längs byggnadens södra fasad skulle anordnas veranda, till hvilken

de lungsotssjuka hade särskild utgång från sina sjuksalar på nedre

botten, och en dylik veranda skulle äfven finnas i öfre våningen såsom

en öfverbyggd balkong, till hvilken den sistnämnda våningens sjukrum

hade utgång. Denna anordning hade föreslagits särskilt med hänsyn

till den friluftsbehandling, som numera så högt uppskattades för alla

lungsjuka, i synnerhet de tuberkulösa. Sjuksalarna skulle hafva en

bredd af 5 meter och en längd af 6,4 meter.

Det hithörande kostnadsförslaget upptoge:

för sjelfva paviljongens uppförande...................................... kr. 63,776: 69

)) uppvärmning och ventilation........................................... » 7,800: —

» gas-, vatten- och kloakledningar.................................... » 5,187: —

» utredningen af paviljongen.............................................. » 8,257: 42

» arbetsritningar in. m.......................................................... » 1,736: 31

Hela kostnadsförslaget belöpte sig alltså till en summa af kr. 86,757: 42

Vidare hade medicinska fakulteten meddelat, att densamma med

kanslerns tillåtelse förhyrt lokal, der eu gynekologisk klinik nödtorfteligen

inrättats. En kortfattad redogörelse för denna klinik hade redan

lemnats vid anmälan inför Kongl. Maj:t den 14 januari 1898 om behofvet

af anslag för universitetet i Upsala. Här ville departementschefen

blott nämna, hurusom fakulteten angifvit åtskilliga, mycket stora

olägenheter, som varit förknippade med denna klinik såväl från sjukvårdens

som undervisningens och administrationens synpunkt, hvarjemte

fakulteten framhållit, att klinisk undervisning ej borde i längden bedrifvas

i en dylik, för sitt nuvarande ändamål naturligen mindre ändamålsenlig

lokal.

Fakulteten hade derför föreslagit inrättandet af en ny gynekologisk

afdelning och ansett, att denna för besparings skull kunde anordnas i

samma paviljong som barnbördsafdelningen och den oftalmiatriska kliBih.

till Blind. Brot. 18111). 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

niken. Enligt den upprättade planen skulle den gjmekologiska afdelningen

intaga mellersta våningen i paviljongen med egen trappuppgång,

skild från barnbördsanstaltens ingång. Den vore beräknad att i 4 rum,

deraf ett enskildt, innehålla 15 —16 sängar, hvilket antal kunde anses

utgöra ett minimum för en för undervisning afsedd afdelning. A

andra sidan funnes god utsigt att få den fullt belagd. I sjukrummen

vore för hvarje säng beräknad en golfyta om 8 qvadratmeter och en

luftrymd af 30 kubikmeter. Afdelningen skulle dessutom innehålla ett

rum för sköterska, ett för en operationssköterska, badrum, tekök,

klosettrum samt en operationssal med steriliseringsrum jemte rum för

professorn och underläkaren.

Utom nu nämnda två kliniska afdelningar behöfdes en förlossningsanstalt

och en ögonafdelning.

Beträffande den nuvarande barnbördsafdelningen hade fakulteten

anmärkt:

1) att rummen vore små;

2) att en del af rummen läge under markens nivå och så lågt,

att utanför gående med lätthet kunde skåda in i rummen;

3) att för de särskilda rummen skilda utgångar saknades;

4) att förlossningsrummet sammanhängde med de öfriga och ej

kunde isoleras vid fall af barnsängsfeber;

5) att isoleringsrum ej funnes;

6) att badrum och

7) lämpligt desinfektionsrum för tjenstgörande äfven saknades;

8) att afskeda klosettrum ej funnes, i ty att klosetten vore inrymd

i en mörk garderob;

9) att till förvaringsrum af linne och smutsiga kläder likaså brukades

en mörk skrubb;

10) att både föreläsningsrum och arbetsrum för professor och

tjenstgörande alldeles saknades; samt slutligen

11) att särskild ventilering saknades.

I följd af dessa missförhållanden vore, hade fakulteten yttrat, de

nämnda rummen mycket olämpliga till sjuk- och förlossningsrum, i synnerhet

som tillfällen till isolering af febersjuka saknades. Dylika hade

derför stundom förflyttats till medicinska eller kirurgiska kliniken, der

de utgjort en fara för öfriga patienter.

Nyssnämnda olägenheter kunde ej afhjelpas genom ändrad inredning

af den nuvarande lokalen, utan blott genom nybyggnad. I afseende

å sängantalet borde, på grund af erfarenheten från den provisoriska

kliniken, den nya afdelningen beräknas för minst 12 sängar,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

19

hvarjemte afdelningen borde erhålla nödiga lokaler för sjukvårdens och

undervisningens tidsenliga ordnande.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle den nya barnbördsanstalten, såsom

redan nämnts, förläggas till samma paviljong som den gynekologiska

afdelningen och i denna paviljong intaga bottenvåningen. Barnbördsanstaltens

anordning framginge i någon mån af följande redogörelse för

dess lokaler, livilka skulle omfatta:

1) 2 förlossningsrum, ett för aseptiska och ett för eventuelt med

feber behäftade barnsängsqvinnor;

2) 3 sjuksalar;

3) ett isoleringsrum;

4) ett tekök och 2 badrum;

5) ett rum för barnmorskan;

6) ett större rum med utbygdt fönster, afsedt både till undersöknings-

och föreläsningsrum samt till förvaringsrum för klinikens bokförråd

och samlingar af planscher och instrument;

7) linne- och förrådsrum; samt

8) kapp- och tvättrum för de tjenstgörande.

Beträffande behofvet af en oftalmiatrisk klinisk afdelning vore att

framhålla, att undervisningen i oftalmiatrik vid universitetet i Upsala

ännu kämpade med stora svårigheter i följd af brist på lämplig lokal.

Detta gälde mindre sådana ögonsjukdomar, som kunde behandlas å poliklinik,

utan förnämligast sådana, som måste behandlas å sjukhus. Dylika

fall måste för närvarande intagas å den kirurgiska afdelningen, spridda

öfver densamma, och den vård af dessa fall, som genom särskild öfverenskommelse

med kirurgie professorn öfverlemnats åt professorn i oftalmiatrik,

vore i följd af nyssberörda förhållande förenad med olägenheter

af mångahanda slag. Vissa delar af den oftalmiatriska undervisningen

vore dessutom, i följd af brist på rum för nödigt förarbete å laboratorium,

alldeles uteslutna.’ Så t. ex. kunde undervisning ej lemnas i

de bakteriologiska ögonundersökningarna, hvilka likväl blefve allt mer

värdefulla och oundgängliga.

Den nu föreslagna oftalmiatriska afdelningen, hvilken skulle förläggas

2 trappor upp i nyssnämnda paviljong, vore afsedd att omfatta

två sjuksalar, hvardera för 4—5 patienter, samt ett mindre sjukrum för

1—2 patienter jemte erforderliga bad-, klosett- och sköljrum, tekök,

förrådsrum och rum för sköterska. Vidare skulle der inrättas en föreläsningssal,

ämnad att användas äfven såsom undersökningsrum och

arbetsrum för de tjenstgörande, ett mörkt undersökningsrum, ett operationsrum,

ett arbetsrum för professorns laboratoriearbeten samt ett bo
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

stadsrum för amanuensen, förutom två mindre rum, af hvilka det ena

vore afsedt för sterilisering, det andra för expedition samt urinundersökningar

m. in. och förvaring af medicin. Möjlighet vore äfven beredd

att, om så skulle erfordras, meddela poliklinisk undervisning å afdelningen.

Kostnaden för hela den nu ifrågavarande paviljongen skulle utgöra:

för husets uppförande............................................................. kr. 113,500: —

» inredning af barnbördsafdelningen............................... » 2,172: 25

» inredning af gynekologiska afdelningen................... » 1,270: 09

» inredning af oftalmiatriska afdelningen .................. » 6,670: —

Summa kr. 123,612: 34

Ytterligare upptoge det af medicinska fakulteten framlagda förslaget

en isoleringsafdelning för smittosamma sjukdomar. I fråga härom hade

fakulteten yttrat: »Behofvet af en isoleringslokal har länge varit kändt,

och öfverläkaren å medicinska afdelningen har sett sig föranlåten att i

skrifvelse af den 12 november 1890 hos länets lasarettsdirektion påpeka,

att i följd af öfverbefolkningen å sjukhuset och bristande isoleringslokal

sjuka, behäftade med smittosamma sjukdomar, vanligtvis, då utrymmet

det tillåtit, måst inläggas å de enskilda rummen, och att det oaktadt

tyvärr tid efter annan åtskilliga fall af nosokomial smitta af nervfeber,

halsåkommor, rödsotsartade diarréer, rosfebrar och dylikt inträffat, hvilka

sannolikt kunnat undvikas, om sjukhuset varit försedt med tidsenliga

isoleringsrum.)) Hvarje nyare länslasarett vore också, enligt hvad fakulteten

antoge, försedt med lämplig isoleringsafdelning, något som för

det såsom länslasarett begagnade akademiska sjukhuset vore desto mera

nödvändigt, som sjuka, behäftade med smittosamma sjukdomar, af humanitetsskäl

icke kunde nekas inträde å sjukhuset, sedan de införts

den ofta långa vägen från hemmet å landsbygden till staden.

Uppbyggande af isoleringspaviljong hade ock enhälligt förordats af

de komitéer, som nedsatts af landstinget och universitetet, och landstinget

hade såsom vilkor för sitt bidrag till nybyggnader vid sjukhuset

uppstält, att minst 14 sängar uppsattes i en isoleringsafdelning.

Beträffande kostnaden för isoleringsafdelningen, hvilken skulle komma

att förläggas till en paviljong, belägen afsides å sjukhusets tomt, och i

två skilda afdelningar innehålla 6 sjukrum med 14 sjukplatser, skulle

densamma utgöra 26,422 kronor 14 öre, enligt följande beräkning:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 21

paviljongens uppförande ......................................................... kr. 21,540: —

gas-, vatten- och afloppsledningar......................................... » 1,521: —

inredningen ........................................................................... » 3,361: 14

Summa kr. 26,422: 14

Efter den utvidgning af sjukhuset, som nu föreslagits, skulle sjukhuset

komma att innehålla:

i nuvarande sjukhuset:

12 salar å medicinska och kirurgiska afdelningarna

med tillsammans .................................................... 120 sängar

4 halfenskilda rum med 2 sängar hvartdera............ 8 »

i kurhusafdelningen 7 rum med tillsammans 34 å 36 »

11 enskilda rum med tillsammans ................................. 15 »

i paviljongen för bröstsjuka ............... 32 »

i paviljongen för barnbörds- och gynekologiska

samt oftalmiatriska afdelningarna:

i barnbördsafdelningen .................................................... 12 »

i gynekologiska afdelningen ............................................. 15 å 16 »

i oftalmiatriska afdelningen .................... 12 »

samt i isolering saf delning en............................................... 14 »

Inalles 262 å 265 sängar.

Ett sammandrag af de af fakulteten framlagda kostnadsförslagen

för de tilltänkta nybyggnaderna och förändringarna samt i samband

med dem nu afsedda arbeten utvisade följande poster:

ekonomibyggnaden .....................................

kr.

113,333:

60

gamla sjukhuset ...........................................

»

66,669:

50

paviljongen för bröstsjuka ........................

»

86,757:

42

» » oftalmiatriska och gyneko-

logiska afdelningarna..........................

)>

123,612:

34

isoleringspaviljongen ...................................

)>

26,422:

14

416,795:

Gemensamma anordningar in. m.:

planering m. m..............................................

kr.

4,525:

30

rörledningar mellan paviljongerna .........

»

2,700:

—

Transport

kr.

7,225:

30

416,795:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Transport

kr.

7,225

30

416,795: —

ångpanneanläggniug ...................................

»

10,500

—

vedbod..........................................................

»

750

—

kolgård...............................................................

»

736

20

likkällare .......................................................

»

1,400

—

yttre kloakledning .....................................

»

485

—

åskledare ......................................................

»

674

—

oförutsedda utgifter jemte utgifter för

brandposter, vedskjul m. m. utöfver

hvad förut upptagits..........................

»

6,434

50

28,205: —

Angående förslaget i dess helhet

hade

Summa kr.

fakulteten

445,000: —

yttrat: »Vid

utarbetandet af det förslag, som nu framlägges, har fakulteten å ena

sidan ansett för sin pligt att göra detta förslag till förbättring och

utvidgning af de kliniska anstalterna så fullständigt, att det kan sägas

fylla de oundgänliga kraf, som den kliniska undervisningen och forskningen

samt en tidsenlig sjukvård och ekonomisk administration ställa

på en sjukvårdsanstalt sådan som denna, men å andra sidan har fakulteten

sökt reducera alla sina fordringar till ett minimum, under hvilket

fakulteten icke kan gå utan att äfventyra, att derigenom de föreslagna

byggnaderna på ett felaktigt och mindre tillfredsställande sätt fylla de

anspråk, som på dem måste ställas.»

»Genom erfarenhet, samlad under hela den tid af 30 år det

nuvarande sjukhuset fungerat och särskildt under den tid af 15 år,

under hvilken fakulteten oaflåtligen varit sysselsatt med lösningen af

denna sjukhusfråga, har fakulteten vunnit den öfvertygelsen, att denna

fråga, i hvilken sjukvårdens, undervisningens och forskningens likasom

universitetets och länets intressen äro nära med hvarandra förbundna,

ej kan lösas med mindre uppoffring af penningmedel än som beräknats.

I detta hänseende har ock det fleråriga arbete, som utförts af

skilda komitéer, tillsatta än af fakulteten, än af landstinget och universitetet,

varit lika lärorikt som mödosamt. De af dessa komitéer

utarbetade olika förslagen visa till fyllest, att fakulteten sökt genom

mindre omfattande och billigare förslag än det nu framlagda lösa sjukhusfrågan,

men att mot hvarje af dessa så vigtiga anmärkningar, än

ur sjukvårdens än ur undervisningens eller administrationens synpunkter,

framstälts, att de måst falla och gifva plats för bättre och följaktligen

dyrare förslag. Särskildt hafva de gjorda förslagen att i sjukhusets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

bottenvåning inrymma sjukafdelningar visat sig så litet tillfredsställande,

att de måst öfvergifvas.»

»En lycklig lösning af frågan, huru sjukhusets bottenvåning lämpligen

skall användas, så att omkostnaderna derigenom nedbringas, synes

det nu framlagda förslaget innebära, då ena delen af denna våninganordnas

till bostadsrum åt sköterskor och betjening och den andra

till badrum och laboratorier, gemensamma för hela sjukhuskomplexen

och afsedda för vetenskaplig forskning. Genom denna anordning har

man kurmat undvika särskild nybyggnad till bostäder för betjening

och för vetenskapliga laboratorier».

»Det nuvarande sjukhusets historia visar för öfrigt, hvart det

leder, om man af brist på medel nödgas från början acceptera en

mindre lämplig plan. Derest nemligen från början en särskild ekonomibyggnad

blifvit i enlighet med den ursprungliga planen uppförd, så

hade säkerligen ej så snart berättigade klagomål öfver sjukhuset hörts,

och de nu föreslagna dyrbara förändringarna till en betydlig del kunnat

undvikas.»

»Skulle fakulteten i det nuvarande förslaget hafva sökt ytterligare

minska kostnaderna genom indragning af den ena eller andra posten,

så komme utan tvifvel sjukhusets årliga förvaltningsomkostnader att stiga,

och ej många år skulle gå, innan universitetet måste inkomma till Kong].

Maj:t med begäran om ökade anslag till förbättringar och utvidgning».

»Det är af dessa skäl och särskild!, för att minska förvaltningsomkostnaderna,

som fakulteten ansett sig böra begära anläggande af tvättinrättning,

hvarigenom de årliga utgifterna för tvätten kunna till ett minimum

nedbringas, samt af elektrisk belysning, som är billigare och mer sanitär

än den nuvarande med gas och fotogenlampor».

»I afseende å bostäder och köksafdelning- har endast begärts det

oundgängligen nödvändigaste. I afseende å sjuksängar har fakulteten

varit bunden dels af de anspråk på 170 sängar, som landstinget uppstält

såsom vilkor för sitt bidrag, dels af den kliniska undervisningens

kraf. Undervisningslokaler och laboratorier hafva så anordnats, att de

skola under en längre följd af år kunna fylla sitt ändamål.»

Fakulteten hade derefter gjort en jemförelse mellan föregående

förslag och det nu framlagda och dervid ansett sig kunna, med förklaring

att de brister, som vidlådit, föregående förslag, vore afhjelpta i

det nya, beteckna det sistnämnda såsom för våra förhållanden tidsenligt

och tillfredsställande både ur sanitära och administrativa synpunkter

samt med afseende å undervisningens kraf. Fakulteten trodde sig ock

kunna uttala, att, om detta förslag realiserades, de föreslagna nybygg
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

naderna skulle under en längre följd af år visa sig fylla alla billiga

kraf, som kunde ställas på universitetets kliniska anstalter.

Sammanlagda kostnaderna för det ifrågavarande förslagets utförande

hade, såsom förut blifvit nämndt, af fakulteten upptagits till 445,000

kronor.

Till täckande af denna summa hade fakulteten i första rummet

beräknat det af landstinget under vissa vilkor utfästa räntefria lånet å

107,353 kronor 64 öre. Vidare hade fakulteten påräknat ett anslag af

50,000 kronor ur den s. k. Regnellska fonden, med afseende hvarå

fakulteten åberopat utdrag af protokoll, hållet vid Regnellska donationsnämndens

sammanträde den 15 maj 1897, enligt hvilket nämnden medgifvit,

att en summa af 50,000 kronor finge med minst 5,000 kronor i

början af hvarje kalenderår från och med år 1899 utgå såsom bidragtill

utförande af byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i öfverensstämmelse

med det af medicinska fakulteten utarbetade förslag.

Med frånräknande af nyssberörda belopp hade fakulteten funnit, att

en summa af 287,646 kronor 36 öre skulle ytterligare erfordras, hvilken

summa, med afdrag för hvad universitetet kunde af egna medel skaffa,

fakulteten ansåge böra äskas hos Riksdagen.

Fakulteten hade härefter öfvergått till frågan om driftkostnaderna

för det akademiska sjukhuset och hela den af fakulteten nu föreslagna

sjukhuskomplexen, hvilken fråga, såsom fakulteten anmärkt, nära sammanhängde

med den om sjukhusets förhållande till länet i afseende å

sjukvården. Fakulteten hade dervid redogjort för huru den blifvande

sjukhuskomplexens ekonomi skulle kunna på billigaste sätt ordnas. Först

hade fakulteten erinrat om bestämmelserna i den år 1868 mellan länet

och akademien träffade öfverenskommelse, hvilken fakulteten funnit

hafva inneburit ganska hårda vilkor för universitetet, helst med hänsyn

till de under årens lopp stegrade fordringarna på sjukvårdens beskaffenhet.

I afseeende härå hade fakulteten åberopat en vid dess skrifvelse

fogad bilaga, hvaraf framginge, att dagkostnaden redan under perioden

1869—1879 stegrats från 90,9 öre för hela riket och 112 öre för det

akademiska sjukhuset till 143 öre för hela riket och 161 öre för

nämnda sjukhus.

1 följd häraf hade ock tid efter annan landstingets ersättningsskyldighet

reglerats; och hade densamma under de senare åren utgjorts i

nära öfverensstämmelse med förut omförmälda med 1895 års landsting

preliminärt upprättade nya kontrakt, som skulle träda i kraft året efter

det de ifrågasatta nybyggnaderna och förändringarna blifvit genomförda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

26

Fakulteten, som af konsistoriet fått i uppdrag att på grundvalen af

det nya kontraktet uppgöra förslag i sjukhusfrågan, hade derför till

grund för beräkningarna öfver förvaltningskostnaderna för den nu af

fakulteten föreslagna sjukhuskomplexen lagt hufvudsakligen det förslag,

som 1895 års landsting för sin del antagit, hvarjemte fakulteten —

med framhållande att dess beräkningar till följd af möjlig stegring i

sjukvårdsutgifterna ej kunde afse en längre följd af år — utgått dels

från den senast upprättade staten för sjukhuset, dels i allmänhet från

medeltalen för utgifterna under åren 1891—1895.

Såsom inkomster hade fakulteten upptagit nuvarande årsanslaget från

universitetet, 5,000 kronor, statsanslaget för vård af sjuka från främmande

län, 2,500 kronor, samt räntan af särskilda fonder likasom af

fonderna till frisängar, vidare studentcorpsens bidrag enligt bestämmelserna

för år 1897 samt det från universitetet nu utgående anslaget å

indragningsstat, 2,000 kronor, hvilket beräknats komma att permanent

utgå.

I afseende å antalet sjuka och sjukdagar hade för akademiens

sjukvård begagnats medeltalet för åren 1891 —1895, medan i afseende å

länslasarettets sjuka sjukdagarna med hänsyn till det ökade antalet

sjuksängar måst höjas och ansetts kunna beräknas till 55,000. Hela

årsinkomsten hade sålunda beräknats skola uppgå till 106,699 kronor

75 öre.

Beträffande utgifterna hade den föreslagna utvidgningen i hela dess

omfattning lagts till grund för beräkningen, och enligt den närmare redogörelse,

som fakulteten i sin skrifvelse och åtskilliga bilagor till densamma

med afseende härå lemnat, skulle de årliga utgifterna komma

att ställa sig sålunda:

till aflöningsstaten ................................................................... kr. 26,095: —

» utspisning .............................................................................. » 46,976: 60

)> bränsle, lyse och tvätt..................................................... » 14,630: —

» medikamenter ..................................................................... » 6,402: —

» instrumenter ........................................................................• » 1,637: —

» förbrukningsartiklar......................................................... » 10,250: —

» inventariers underhåll......................................................... » 4,246: —

» linne-, gång och sängkläder .......................................... » 4,000: —

» skri!- och tryckningskostnader...................................... » 1,456: —

» lägerhalm ............................................................................. » 179: —

)> byggnaders och planteringars underhåll..................... » 3,197: —

Transport kr. 119,068: 60

Bih. till Bifall. Blot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 45 ffäft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

till

onera ................................................................

Transport kr.

.............. B

119,068

302

60

))

särskildt biträde och handräckning........

..................... ))

1,333

—

»

diverse utgifter................................................

..................... ))

1,904

—

»

ersättning för skurning och rengöring..

................... ))

1,500

—

Summa kr.

124,107

60

Droges från denna utgiftssumma summan af de beräknade

inkomsterna.............................................................. kr. 106,699: 75

uppstode en brist af........................................................... kr. 17,407: 85

Under framhållande dels deraf, att de gjorda beräkningarna blott

afsåge de närmaste åren, dels af nödvändigheten att sjukhusets ekonomi

så ordnades, att ingen verklig fara för brist vid sjukhusets förvaltning

måtte uppstå, i hvilket fall nya svårigheter skulle uppkomma, hade fakulteten,

på samma gång som den framstält förslag om nybyggnader

och förbättringar vid sjukhuset, funnit sig böra anhålla om ett årsanslag

af 17,500 kronor för sjukhusets driftkostnader, att af statsmedel

utgå från den tid, de föreslagna anstalterna öppnades.

Sin vidlyftiga framställning hade fakulteten afslutat med att framhålla

den trängande nödvändigheten af att dess begäran om förbättrade

och utvidgade kliniska anstalter ofördröjligen framlades för Riksdagen,

och i sammanhang dermed påpekat, att den kliniska undervisningen och

forskningen vid Upsala medicinska fakultet arbetade med svårigheter,

som måhända ingen annan af universitets fakulteter och få medicinska

läroverk i utlandet erfore. För bedrifvande af eu tidsenlig undervisning

och forskning inom den praktiska medicinen fordrades icke blott

skicklighet och energiskt arbete af fakultetens lärare i de praktiska

ämnena; dertill erfordrades äfven ett tillräckligt kliniskt material och

sanitära sjukvårdsanstalter. Det kliniska materialet vore den reella

grundval, på hvilken all verkligt god klinisk undervisning måste hvila,

och från samma källa skulle forskningen hemta sin näring. Den unge

i lifvet utgående läkaren borde ej och kunde ej med framgång uppfostras

till sitt kall å ett både ur klinisk och sanitär synpunkt otillfredsställande

sjukhus. Renlighet och ordning vore hufvudgrunder och

hufvudvilkor för den allmänna och enskilda helsovården, inom den invärtes

medicinen såväl som inom kirurgiens alla grenar, och skulle det

lyckas den unge läkaren att genomföra dessa helsovårdens vilkor inom

sitt blifvande verksamhetsområde, så måste han ock vara uppfostrad å

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

27

en anstalt, der han sett, huru renlighet och ordning tillämpades, och

hvilka resultat derur framgått.

Det vore till följd af detta inre sammanhang mellan undervisning

och uppfostran af de unga läkarne å ena sidan samt helso- och sjukvård

å den andra, som fakulteten ansåge den nu föreslagna utvidgningen

af sjukvårdslokalerna och det nuvarande sjukhusets försättande i

tidsenligt sanitärt skick vara af vital betydelse för hela den medicinska

undervisningen och för fakultetens framtid.

Öfver det af medicinska fakulteten sålunda afgifna förslaget hade

direktionen öfver akademiska sjukhuset anmodats att yttra sig. I anledning

deraf hade direktionen vitsordat det stora behofvet af förändringar,

förbättringar och tillbyggnader vid akademiska sjukhuset samt

lifligt förordat fakultetens framställningar, under framhållande att de

ökade kostnader, som det nu framlagda förslaget innebure i jemförelse

med dem, som förut varit å bane, hufvudsakligen föranleddes af den

kliniska undervisningens flerfaldigt behof, i det att dels särskilda grenar

af denna undervisning under senaste tiden vunnit den ökade vigt

och betydelse, att för dem måste beredas ändamålsenliga undervisningslokaler,

och dels för en tidsenlig undervisning och för det vetenskapliga

arbete, som derför förutsattes, inrättande af laboratorier måste anses

oundgängligt. Särskildt hade direktionen påpekat, att man vid en

sådan undervisningsanstalt som det akademiska sjukhuset icke längre

kunde uppskjuta vidtagande af åtgärder för tuberkelsjukas afskiljande

från öfriga sjuka.

Vidare hade fakultetens förslag remitterats till universitetets drätselnämnd.

Då ärendet behandlats hos denna myndighet, hade erinrats,

att man vid föregående förslag ansett sig kunna beräkna bidrag från

universitetet för en gång till belopp af omkring 60,000 kronor och utgått

derifrån, att driftkostnaden efter sjukhusets utvidgning åtminstone

under de första åren skulle betäckas med universitetets medel, hvilket

antagande ytterligare utredning dock visat ohållbart.

Universitetets reservfond — den enda universitetet tillhöriga fond,

hvarifrån anslag för de ifrågasatta nybyggnaderna och förändringarna

kunde tagas — hade sjunkit från en behållning vid 1895 års utgång

af 108,848 kronor 88 öre till en behållning vid 1896 års utgång af

65,654 kronor 45 öre, hvilken sänkning dock delvis uppkommit genom

afskrifningar dels å extra-utgifts-kontot med 5,472 kronor 76 öre, dels

å hemmansförsäljnings- och inköpskontot med 26,647 kronor 37 öre,

dels å akademiska sjukhusets fastighets-värdes-konto med 20,000 kronor.

Drätselnämnden hade redogjort lör anledningarna till berörda afskrif
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

ningar och dervid i fråga om tredje posten yttrat, bland annat, att

denna afskrifning, utan att egentligen kunna anses nödvändig, föranledts

af önskan att småningom och efter förnyade afskrifningar ur räkenskapen

aflägsna ett konto, som endast kunde anses såsom förvillande

för öfverskådligheten af universitetets tillgångar.

Hvad anginge reservfondens nyss omförmälda behållning vid 1896

års utgång, hade drätselnämnden förklarat, att nämnden måst under år

1897 begära tillstånd att, med anlitande af reservfonden helt och hållet

eller åtminstone delvis, afskrifva brister, som under år 1896 uppstått

å »extra utgiftstiteln» och å »landtmäterititeln» till sammanlagdt belopp

af 20,008 kronor 92 öre, samt att reservfonden komme att i sista hand

drabbas af utgifter under år 1897 till belopp af minst 20,000 kronor

för de språkliga seminariernas flyttning och inrymmande i f. d. länslasarettsgården

samt för en af universitetet utgifven festskrift. Det

vore vidare att märka, att under år 1897 drätselnämndens uppmärksamhet

fästs på nödvändigheten att genom en öfverföring från reservfonden

rätta en på det vederbörligen faststälda formuläret för hufvudboken

beroende oegentlighet, hvarigenom hufvudboken i sitt utgående

balanskonto kommit att utvisa universitetets tillgångar vara 33,198

kronor 33 öre större än vederborde, bestående nyssberörda oegentlighet

i sättet för bokförandet af vissa fonder. Ytterligare hade drätselnämnden

velat påpeka, att i följd af räntesänkningar reservfondens förnämsta

inkomstpost, öfverskottet från hufvudbokens generalkonto, under de

senare åren visat ett fallande, såsom från 45,295 kronor 14 öre år

1894 till 18,053 kronor 97 öre år 1895 och 11,109 kronor 42 öre

år 1896.

Till följd af samtliga nu anförda förhållanden hade drätselnämnden

funnit sig icke kunna tillstyrka bidrag från universitetets sida för

sjelfva byggnadsföretaget på långt när till det belopp, hvarom förut

varit fråga. Men då förut omförmälda, i universitetets räkenskaper förekommande

»akademiska sjukhusets fastighets-värdes-konto» tillkommit

för att i räkenskaperna balansera mot den ansvarighet, som universitetet

vid sjukhusets uppförande åtagit sig gent emot Upsala läns landsting

och Upsala stad för deras till sjukhusbyggnaden lemnade kontanta bidrag

— i det att, på samma gång som på »diverse skulders konto»

uppförts såsom en universitetets skuld det belopp af 82,535 kronor 20

öre, för hvilket till landstingets och stadens säkerhet inteckning vid

den tiden faststälts i sjukhuset, jemväl sagda fastighetsvärdes konto

upplagts med ett alldeles lika stort belopp af sjukhusets värde, upptaget

såsom en universitetets tillgång — ansåge drätselnämnden, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

29

utväg för åstadkommande af åtminstone något bidrag för en gång af

universitetets medel till sjelfva byggnadsföretaget vid akademiska sjukhuset

lämpligen kunde beredas genom höjande å nyo af akademiska

sjukhusets fastighets-värdes-konto från dess nuvarande tillgång af 62,535

kronor 20 öre till dess ursprungliga belopp af 82,535 kronor 20 öre,

hvarigenom reservfonden åter tillfördes ett belopp af 20,000 kronor, som,

på sätt omförmälts, under år 1896 afförts från fonden för verkställande

af motsvarande afskrifning å nämnda fastighets-värdes-konto.

Hvad deremot beträffade den förökade årliga kostnaden för sjelfva

sjukhusdriften hade drätselnämnden ansett, att universitetet icke vore

i tillfälle att åtaga sig någon ansvarighet härutinnan. I afseende härå

hade nämnden velat erinra, att universitetet för att vara beredt att vid

kontraktstidens slut kunna återbetala skulden till landstinget, 150,000

kronor, borde under 40 år afsätta årligen ett amorteringsbelopp af 1,733

kronor 44 öre, hvarjemte vore att märka, att det nu föreliggande förslaget

skulle för universitetet medföra en betydligt drygare underhållsoch

reparationskostnad, än hvad universitetet hittills fått vidkännas

för sjukhuset och de förut uppgjorda, mindre omfattande förslagen

skulle medfört. Redan under nuvarande förhållanden hade akademiska

sjukhusets underhållskostnad, i medeltal för de sista tio åren räknadt,

utgjort 3,329 kronor 17 öre för år.

I fråga om det af Regnellska fonden utfästa anslag hade drätselnämnden

låtit uträkna det verkliga belopp, hvartill detta anslag kunde

anses uppgå, kapitaliseradt på en gång; och hade dervid befunnits, att

anslaget motsvarade ett belopp af 41,000 kronor.

Drätselnämnden hade alltså tillstyrkt, att en summa af 20,000

kronor anvisades af universitetets medel att för en gång utgå för nybyggnads-

och förändringsarbetena, men att hvad derutöfver erfordrades,

såväl för dessa arbeten som för betäckande af den förökade årliga

driftkostnaden, måtte begäras i statsanslag. Den summa, som enligt

nämndens mening borde begäras i statsanslag för en gång, blefve alltså,

efter afdrag från totalkostnaden åt förutnämnda belopp af 41,000 och

20,000 kronor, 276,646 kronor 36 öre, hvarvid drätselnämnden dock

velat upplysa, att nämnden vid granskning af kostnadsberäkningarna

trott sig finna anslagssummorna för oförutsedda utgifter nog lågt beräknade.

Med anledning af sistborörda anmärkning hade yttrande infordrats

från arkitekten A. Kumlien, hvilken uppgjort vissa af kostnadsberäkningarna

och som nu förordade, att kostnadsförslaget måtte höjas med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

10,000 kronor på grund af den prisstegring, som efter förslagets utarbelände

egt rum.

Härefter hade det större akademiska konsistoriet ingått till kanslern

för rikets universitet med en skrifvelse i ämnet, afseende framställning

om statsanslag till belopp, som medicinska fakultetens och drätselnämndens

yttranden angifvit såsom erforderliga, med tillägg af nyssberörda

belopp af 10,000 kronor.

Till stöd för denna sin framställning hade konsistoriet anfört, att,

om den nu förberedda öfverenskommelsen mellan landstinget och universitetet

komme att träda i kraft, landstinget iklädde sig uppoffringar

och förpligtelse!'', som ungefärligen motsvarade de fördelar för dess

sjukvård, som landstinget kunde genom sjukhusets utvidgande och ombyggande

vinna. De förslag till sjukvårdsanstaltens utvidgning och

förändring, som förut varit å bane, hade visat sig icke kunna lemna

tillfredsställande resultat; framför allt hade någon hänsyn icke kunnat

tagas till behofvet af kliniska laboratorier, hvilket dock i fråga om en

sådan institution som det akademiska sjukhuset måste anses oafvisligt.

För att rätt tillvarataga den kliniska undervisningens och den medicinskt

vetenskapliga forskningens intressen hade den medicinska fakulteten

vid sitt nya förslag något utvidgat programmet för sjukhusets

tillökande och förbättrande, på det att alla de redan insedda behofven

måtte blifva tillgodosedda på bästa möjliga sätt och arbetena kunna

utföras i ett sammanhang, hvarigenom de måste falla sig jemförelsevis

billigare. Beträffande de nuvarande sjukhuslokalernas otillräcklighet och

bristfällighet i synnerhet med hänsyn till den kliniska undervisningens

och det vetenskapliga forskningsarbetets kraf ville konsistoriet i allo instämma

i de af medicinska fakulteten och sjukhusdirektionen gjorda

uttalanden.

Konsistoriet ville tillika erinra, att statsverket tillförene icke lemnat

något byggnadsanslag till ifrågavarande vigtiga universitetsinstitution,

medan betydande statsanslag beviljats för ombyggande af det med akademiska

sjukhuset i många afseenden jemförliga serafimerlasarettet, samt

att det nu äskade anslaget visserligen kunde förefalla stort, men att,

derest de nu föreslagna om- och tillbyggnaderna vid sjukhuset icke

kunde åstadkommas, i alla händelser särskilda byggnader för inrymmande

af kliniska undervisningslokaler snarligen blefve alldeles oundgängliga,

om den kliniska undervisningen och forskningen vid Upsala

universitet skulle kunna upprätthållas, och att de häraf föranledda kostnaderna

säkerligen ej skulle understiga det nu begärda anslaget.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

Då enligt de nu framlagda förslagen icke blott sjukhuset skulle

komma i ett vida bättre skick än landstinget år 1895 vid antagandet

af förslaget till kontrakt mellan landstinget och universitetet kunde beräkna,

utan äfven universitetet funnit sig nödsakadt att äska särskild!''

statsanslag för driftkostnaderna, ansåge sig konsistoriet förpligtadt föreslå,

. att det äskade statsanslaget till driftkostnader vid sjukhusets för

klinisk undervisning afsedda afdelningar måtte beviljas under vilkor att

§ 13 i kontraktet — motsvarande § 14 i förslaget — erhölle det af

landstinget uteslutna tillägget.

Konsistoriet ville till sist uttala, att det ansåge de ifrågavarande

universitetsbehofven vara af den art, att deras tillgodoseende vore ett

verkligt lifsintresse för universitetets medicinska fakultet och sålunda

för universitetet sjelft, samt derjemte så trängande, att hvarje uppskof

med deras fyllande ovilkorligen måste vålla den medicinska undervisningen

oberäknelig skada.

Vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af medicinska fakultetens och

det större akademiska konsistoriets ifrågavarande framställningar samt

öfriga handlingar i ärendet hade kanslern för rikets universitet i skrifvelse

den 4 december 1897 förklarat sig, med kännedom om de nuvarande

förhållandena vid det akademiska sjukhuset, för egen del kunna

vitsorda giltigheten af de utaf vederbörande anförda skälen för de begärda

anslagens behöflighet. Kanslern hade alltså på det lifligaste tillstyrkt

konsistoriets framställning och hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen göra proposition om statsanslag dels af 286,646 kronor

36 öre till fyllnad i den summa, som beräknats behöflig för till- och

ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar vid Upsala universitets

akademiska sjukhus, och som till öfriga delar skulle åstadkommas

genom . bidrag af Upsala läns landsting och af medel, öfver hvilka

universitetet kunde för ändamålet förfoga, dels af 17,500 kronor årligen

till bestridande af driftkostnaderna vid sjukhusets för klinisk undervisning

afsedda afdelningar, att utgå från den tid, då de föreslagna

anstalterna öppnades.

Sedan medicinalstyrelsens yttrande i ärendet infordrats, hade styrelsen

i skrifvelse till Kongl. Maj: t den 22 december 1897 hufvudsakligen

anfört: på grund af bristande medel vid uppförandet vore det nuvarande

akademiska sjukhuset, oaktadt under årens lopp vidtagna mindre förändringar,

behäftadt med många för sjukvården mycket ofördelaktiga

anordningar. Styrelsen afsåge, bland annat, ventilationens otillräcklighet,

klosetternas förläggning och den låga bottenvåningens användning.

Bristerna vore numera så stora, att de måste afhjelpas. De under

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

senare år uppförda länslasaretten öfverträffade, i fråga om resurserna

för en god sjukvård, vida det numera icke tidsenliga akademiska sjukhuset

i Upsala.

Enligt förslaget skulle de sjukhuset nu vidlåtande bristerna afhjelpas.

Beträffande de föreslagna nybyggnaderna hade styrelsen ej annat

att anmärka, än att verandorna å paviljongen för bröstsjuka syntes

komma att, särskilt under vintern, beröfva sjuksalarna en del för dessa

lägenheter väl behöflig! ljus. Hvad anginge ett från det egentliga

sjukhuset skildt ekonomihus, hade en dylik anordning visat sig nödvändig

vid uppförandet af nyare länslasarett och större förändringar af

äldre sjukhus.

Medicinalstyrelsen ansåge alltså, att genomgående förändringar och

nybyggnader vid akademiska sjukhuset vore nödvändiga för att bereda

en utvidgad sjukvård och än mer af behofvet påkallade, derest en tidsenlig

och tillräckligt omfattande undervisning skulle kunna lemnas åt

vid sjukhuset tjenstgörande unge läkare, på sätt afsedt varit med de

af Riksdagen under senare år beviljade anslag till nya lärareplatser

inom medicinska fakulteten i Upsala. Medicinalstyrelsen hade derför

tillstyrkt framställning i ämnet till Riksdagen.

Härefter hade yttrande infordrats från öfverintendentsembetet, som

i skrifvelse den 5 januari 1898 meddelat, att embetet för sin del icke

funnit något att mot de i ärendet företedda ritningarna erinra, dock

att embetet, i anledning af hvad medicinalstyrelsen anfört beträffande

paviljongen för bröstsjuka, ville såsom sin åsigt uttala, att, derest vid

arbetets utförande glasytorna i bottenvåningens fönster på lämpligt

sätt ökades, den fyra meter höga verandan icke — då den sida af

byggnaden, hvarå densamma vore afsedd att anbringas, vette mot fii

plats åt söder — skulle medföra någon'' nämnvärd olägenhet i det af

medicinalstyrelsen antydda afseende. Hvad anginge kostnadsförslagen,

ansåge embetet, att de redan den 1 juni 1895 upprättade förslagen

rörande ekonomibyggnaden och isoleringspaviljongen skäligen borde, i

betraktande af de under senare tider inträffade prisstegringar, höjas

med minst 12 procent, men att kostnadsberäkningarna af den 11 maj

1897 öfver arbetena å nuvarande sjukhusbyggnaden samt med uppförande

af obstetriska och bröstsjukpaviljongerna, ökade, såsom nämnts,

med 10,000 kronor, icke från embetets sida gåfve anledning till anmärkning.

Embetet ville emellertid påpeka, att embetet, i saknad. af

ritningar jemte beskrifningar öfver de tilltänkta ventilationsanoidningarna

i gamla sjukhusbyggnaden, icke kunnat föranstalta om någon

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75. 33

granskning af lämpligheten af sagda anordningar eller den derför beräknade

kostnad.

Sedan ärendet härefter remitterats till universitetskanslern med befallning

att efter vederbörandens hörande till Kongl. Maj:t afgifva utlåtande

i anledning af hvad öfverintendentsembetet i ärendet anfört,

hade kanslern med egna utlåtanden af den 27 januari och den 5 februari

1898 till Kongl. Maj:t öfverlemnat yttranden från det större akademiska

konsistoriet jemte ritningar, kostnadsförslag och beskrifning öfver de

tilltänkta ventilationsanordningarna i gamla sjukhusbyggnaden, Af nyssberörda

yttranden och utlåtanden inhemtades, att den af öfverintendentsembetet

föreslagna ändrade anordningen af fönstren å paviljongen för

bröstsjuka ej föranledt någon erinran och ansetts kunna vidtagas utan

förhöjning i den ursprungligen beräknade kostnaden; att den af öfverintendentsembetet

påyrkade förhöjningen i vissa delar af kostnadsberäkningen

jemväl ansetts af behofvet påkallad; att den nödiga förhöjningen

beräknats utgöra 7,188 kronor; samt att, då universitetet fortfarande

vore urståndsatt att till byggnadsföretaget lemna större bidrag än förutnämnda

belopp, 61,000 kronor, och universitetet således saknade tillgång

att af egna medel bestrida nyssberörda tillskott å 7,188 kronor,

ett statsanslag å 293,834 kronor 36 öre numera visade sig vara af

nöden till fyllande af den summa, som beräknats vara behöflig för tilloch

ombyggnader samt dermed förbundna förbättringar vid det akademiska

sjukhuset; och hade kanslern fördenskull anhållit om proposition

till Riksdagen angående beviljande af sagda belopp.

Vidare hade öfverintendentsembetet i förnyadt utlåtande den 15

februari 1898 anmält, att embetet, efter skedd granskning af förslaget

till uppvärmning och ventilation i gamla sjukhusbyggnaden samt efter

erhållna upplysningar i vissa delar från förslagets författare, ingeniören

H. Theorell, för sin del icke funnit något att erinra vare sig mot sjelfva

förslaget eller mot den för densammas utförande beräknade kostnad.

Efter att sålunda hafva redogjort för hvad tillförene i ärendet

förekommit har departementschefen öfvergått till den senast gjorda

framställningen i ämnet och dervid meddelat, hurusom i såväl det akademiska

konsistoriets yttrande som kanslersembetets den 8 oktober nästlidna

år till Kong]. Maj:t aflåtna skrifvelse framhållits väsentligen enahanda

synpunkter, som förut gjorts gällande, samt än ytterligare påpekats

den stora fördel, särskilt, med hänsyn till den kliniska undervisningen,

förslagets förverkligande innebure. Konsistoriet hade tillika

tillkännagifvit, att Upsala läns landsting den 20 september 1898 förklarat

det af landstinget genom beslut den 18 september 1895 gjorda,

Bih. till Riksd. Prot. 4 Rami. 1 Afä. 45 lläft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

.34

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

förut omförmälda anbud tills vidare bestå, dock med vilkor att svar

derå af universitetet afgåfves till landstinget sist före den 1 juli 1899,

hvarjemte landstinget på derom af konsistoriet gjord hemställan medgift,

bland annat, att det af landstinget uteslutna momentet i § 13

af det uppgjorda förslagskontraktet mellan landstinget och universitetet

finge i paragrafen qvarstå.

För egen del har departementschefen anfört:

De sakkunniges yttranden syntes lemna utan tvifvel, att de ifrågasatta

nybyggnaderna och förändringarna vid akademiska sjukhuset i

Upsala vore af stort behof påkallade, framför allt med hänsyn till den

kliniska undervisningen. Af nämnda yttranden framginge ock, enligt

departementschefens åsigt, att de framstälda förslagen vore väl genomtänkta

och egnade att afhjelpa de bestående missförhållandena samt

tillika motsvarade nutidens berättigade fordringar på en rationel sjukvård.

Hvad anginge Upsala läns landstings bidrag till sjukhusets

utvidgande och förbättring ansåge departementschefen detsamma vara

afvägdt efter hvad förhållandena kräfde och medgåfve. Då det tillika

syntes vara omöjligt för universitetet att lemna vidare bidrag än som

nu afsetts, funne departementschefen sig böra understödja de gjorda

framställningarna om statsanslag för ifrågavarande ändamål. Då emellertid

förhöjningen i årsanslaget först blefve erforderlig, sedan de ifrågasatta

byggnadsarbetena fullbordats, ansåge departementschefen framställning

derom icke för närvarande böra göras; och då hela det ifrågasatta

byggnadsanslaget, 293,834 kronor 36 öre, hvilket borde afrundas

till 293,835 kronor, icke syntes komma till användning under nästkommande

år, ansåge departementschefen det utan olägenhet kunna

fördelas på två år.

På grund af hvad sålunda anförts, tillstyrkte departementschefen,

att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

Utskottet har vid pröfning af Kongl. Maj:ts förevarande'' framställning

funnit den ifrågasatta till- och ombyggnaden af akademiska

sjukhuset i Upsala vara af behofvet påkallad; och den i statsrådsprotokollet

framlagda planen för dessa arbetens verkställande har icke

gifvit utskottet anledning till någon erinran. Beträffande åter de

grunder, efter hvilka kostnaderna skulle emellan staten och Upsala län

fördelas, har utskottet, i betraktande af de kostnader, som länen i allmänhet

måste vidkännas för uppförande och underhåll af sjukhus, ansett

billigheten fordra, att, derest Upsala akademiska sjukhus fortfarande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

35

såsom hittills tillika skall vara Upsala läns sjukhus, länet i väsentligen

högre grad än som nu föreslagits bör deltaga i kostnaderna för dess

utvidgning. Vid sådant förhållande och då det kan synas vara ovisst,

huruvida från Upsala läns landsting kan förväntas större bidrag än de

af landstinget redan utfästa, har utskottet ansett det kunna ifrågasättas,

huruvida sambandet mellan den kliniska undervisningen vid universitetet

och länets sjukvård bör fasthållas i sin nuvarande form. Men då

utskottet funnit, att genom upplösning af nämnda samband stora svårigheter

skulle uppkomma för landstingsområdet och att äfven för den

akademiska undervisningen olägenheter häraf möjligen kunde vara att

befara, har utskottet icke velat föreslå en sådan åtgärd, åtminstone

icke utan att landstinget först blifvit satt i tillfälle att taga frågan om

bidrag till sjukhuset under förnyadt öfvervägande.

För sådant ändamål har utskottet ansett sig böra för Riksdagen

framlägga förslag till beviljande af visst statsanslag för sjukhusets utvidgning

och ^undsättande under förutsättning af dess fortfarande

användande såsom länssjukhus, hvilket anslag emellertid bör utgå

endast under den förutsättning, att i öfrigt erforderliga kostnader komme

att af landstingsområdet bestridas. I sammanhang härmed har utskottet

med afseende å sjukhusets årliga driftkostnader ansett, sig böra föreslå

vissa förändringar i det i statsrådsprotokollet delvis intagna, af landstinget

för dess del antagna kontrakt emellan landstinget och universitetet;

och har utskottet ansett jemväl dessa förändringar böra uppställas

såsom vilkor för statsanslaget.

Kostnaderna för de ifrågavarande arbetena hafva beräknats till

462,188 kronor. Från universitetets sida har såsom bidrag härtill

erbjudits dels al de s. k. Regnellska donationsmedlen 41,000 kronor

och dels af universitetets egna medel 20,000 kronor. Sedan dessa

medel tagits i anspråk återstår sålunda till fördelning emellan staten

och landstingsområdet en kostnad af 401,188 kronor. Då den af 1894

års landsting tillsatta, i statsrådsprotokollet omförmälda komité hemstält

att landstinget till den af nämnda komité föreslagna, till en kostnad

af 200,000 kronor beräknade utvidgningen af sjukhuset, hvarigenom

för landstingets räkning skulle kunna der inrymmas 120 sjuksängar,

skulle bidraga med ett räntefritt lån å 157,353 kronor 64 öre, har

utskottet ansett någon invändning icke skäligen kunna från landstingets

sida framställas deremot att landstinget till den nu ifrågavarande utvidgningen,

för hvars genomförande landstinget förbehållit sig dispositionsrätt

till 170 sängplatser, lemnade ungefär samma bidrag som staten

eller i jemnadt tal 200,000 kronor. Beträffande detta landstingets bi
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

drag har utskottet emellertid ansett, att, derest så skulle befinnas mera

önskvärd! för landstinget, det bör medgifvas landstinget att efter derom

med Upsala universitet träffad öfverenskommelse tillhandahålla bidraget

i form af räntefritt lån. Kraf på uppoffringar i detta fall från landstingets

sida synes kunna med så mycket större fog framställas, som,

i händelse landstinget skulle på annat sätt fullgöra sina skyldigheter

i fråga om sjukvården, kostnaderna för uppförande af sjukhus otvifvelaktigt

skulle väsentligen öfverstiga sistnämnda belopp, och det af

utskottet gjorda förslaget sålunda måste anses vara för landstinget synnerligen

fördelaktigt. Statens bidrag skulle härigenom komma att

uppgå till 201,188 kronor, hvaraf synes böra för år 1900 anvisas lika

stort belopp som Kongl. Maj:t äskat eller 150,000 kronor.

De årliga omkostnaderna för sjukhusets förvaltning bestridas, enligt

hvad i statsrådsprotokollet upplyses, till hufvudsakligaste delen genom

patientaf gifter.

Enligt § 4 af det af landstinget antagna kontraktsförslaget skall

ersättning af länet utgå med endast 1 krona 35 öre för hvarje inom

antalet 33,000 fallande sjukdag samt 1 krona 50 öre för hvarje sjukdag

som öfverskjuter nämnda antal. Utskottet har dock erhållit upplysning

derom, att den verkliga kostnaden ej oväsentligt öfverskrider äfven det

sist nämnda beloppet. Ehuru det utan obillighet synes kunnat påfördras,

att landstinget för sina sjuka betalte hela den verkliga kostnaden, har

likväl utskottet med hänsyn dertill, att å sjukhuset meddelas klinisk

undervisning, ansett sig endast böra hemställa, att sedan för sjukvården

användts dels de inkomster, öfver hvilka sjukhuset nu disponerar, och

dels de afgifter, som landstingsområdet enligt omförmälda kontrakt är

skyldigt erlägga, staten och landstinget till täckande af derutöfver

gående kostnader för vården af sjuke från landstingsområdet bidraga

med hälften hvardera.

Såsom vilkor för statsanslags beviljande anser utskottet slutligen

äfven böra uppställas v att, på sätt 1894 års landstingskomité i § 6 af

sitt kontraktsförslag ifrågasatt, landstinget skulle till byggnadernas

underhåll bidraga med 1,000 kronor årligen.

Derest emellertid landstinget skulle, på sätt utskottet nu föreslagit,

tillförbindas att till väsentlig del såväl bekosta sjukhusets byggnader

och deras underhåll som ock deltaga i sjukhusets driftkostnader, synes

billigheten jemväl fordra, att landstinget tillerkännes rättighet att genom

insättande i sjukhusets direktion af halfva antalet direktionsledamöter

öfva inflytande på sjukhusets förvaltning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 75.

37

*

På grund af livad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må såsom bidrag till kostnaderna

för till- och ombyggnader samt dermed förbundna

förbättringar vid akademiska sjukhuset i Upsala,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet

om förmälda ritningar och förslag, bevilja

ett anslag af 201,188 kronor och deraf på extra

stat för år 1900 anvisa ett belopp af 150,000 kronor;

dock under vilkor

att från Upsala läns landstingsområde för enahanda

ändamål beviljas 200,000 kronor antingen såsom

anslag eller, efter öfverenskommelse med Upsala

universitet, i form af räntefritt lån;

att sedan för sjukvården användts dels de inkomster,

öfver hvilka sjukhuset nu disponerar och

dels de afgifter, som landstingsområdet enligt gällande

kontrakt är skyldigt erlägga, staten och landstinget

till täckande af derutöfver gående kostnader för vården

af sjuke från landstingsområdet bidraga med hälften

hvardera; samt

att landstinget för underhåll af sjukhusets byggnader

lemnar ett årligt bidrag af 1,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

af herr K. A. Kihlberg, som ansett, att utskottet bort hemställa

om bifall till Kongl. Maj:ts i förevarande ämne gjorda framställning.

(i

Bih. till Ri/csd. Piot. 1809. 4 Rami. 1 Åfd. 45 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.