Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående anläggning af en centralverkstad för reparation af lokomotiv för mellersta och södra Sveriges statsbanor.

1899-05-01 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:77, Utlåtande, angående anläggning af en centralverkstad för reparation af lokomotiv för mellersta och södra Sveriges statsbanor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

1

N:o 77.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1899, kl. 11 f. in.

Utlåtande, angående anläggning af en centralverkstad för reparation

af lokomotiv för mellersta och södra Sveriges statsbanor.

(R. A.)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1900 å riksstatens sjette hufvudtitel

anvisa 2,228,600 kronor till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik. Af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 13 januari 1899 inhemtas, att af den sålunda

äskade summan ett belopp af 350,000 kronor afses för påbörjande af anläggning

vid Örebro af en centralverkstad för reparation af lokomotiv.

Sedan statsutskottet i sitt utlåtande n:o 30 till behandling förehaft Kongl.

Maj:ts ofvanberörda framställning i hvad den angår öfriga ifrågasatta byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik, får utskottet nu afgifva

yttrande öfver förslaget om verkstadsanläggning vid Örebro.

I förevarande fråga har jernvägsstyrelsen uti en till ofvannäirmda

statsrådsprotokoll anmäld skrifvelse af den 21 november 1898 anfört

följande.

Under de sista åren hade statens jernvägars rullande materiel högst

betydligt ökats; och ej mindre byggandet af banorna mellan Krylbo och

Örebro, i Bohuslän samt mellan Gellivare och riksgränsen, än äfven den

ofantligt stegrade rörelsen på det redan trafikerade jernbanenätet komme

otvifvelaktigt att föranleda en så stor ytterligare ökning af den rullande

inaterielen, att denna måste förutses inom några år komma att uppgå till minst

600 lokomotiv och 16,000 vagnar (bogievagn dervid räknad = 2 vagnar).

Bill. till Rilcsd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. (N:o 77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

Med tillväxten af materielen hade emellertid hittills ej på långt när följt

en motsvarande utvidgning af reparationsverkstäderna.

Hvad som återhållit styrelsen från att förr än nu framlägga behofvet

af utvidgade reparationsverkstäder för lokomotiv i mellersta och södra

Sverige och äfven föranledt styrelsen att ej upptaga den af 1893 års

jernvägskomité framkastade tanken på en anläggning i Elmhult hade varit

dels t. f. generalstabschefens uttalande i utlåtande den 20 december

1893 angående ifrågasatt anläggande af en verkstad vid Tomteboda, gående

derpå ut, att en utvidgning af de i kustorterna belägna verkstäderna och

förråden måste ur militär synpunkt anses såsom synnerligen olämplig;

dels den väntade tillväxten af trafiken på Göteborgs, Malmö och

Liljeholmens bangårdar, hvilka torde kräfva utvidgningar och förändringar

af dessa stationer, så vidtomfattande, åtminstone hvad den förstnämnda

anginge, att rent af en förflyttning af reparationsverkstäderna ej synts

osannolik;

dels kännedom om, att systemet med en central verkstad för lokomotivreparationer

i utlandet med allt större framgång tillämpades;

dels i sammanhang dermed utsigten att efter öppnandet af Örebro

Krylbobanan kunna framlägga förslag om en dylik anläggning inom ett

område, hvilket på samma gång vore centralt för alla statsbanorna söder

om Ange och motsvarade t. f. generalstabschefens i hans ofvannämnda

utlåtande uttalade åsigt, att statens nya reparationsverkstäder borde förläggas

till någon plats mellan Venern, Vettern och Hjelmaren;

dels i viss mån äfven ovissheten angående trafikdistriktens antal och

resp. områden.

Under de sista åren hade nu visat sig, att efter all sannolikhet en

flyttning af verkstäderna i Göteborg blefve nödvändig, och att något ytterligare

område för utvidgning af verkstäderna i Malmö och vid Liljeholmen

ej kunde vinnas, hvadan frågan om förstoringen af någon af dessa verkstäder

måste anses förfallen. Deremot hade utrönts, att omedelbart invid

Örebro stad, hvilken efter Örebro—Krylbobanans byggande som statsbana

komme att blifva medelpunkten för statsbanorna söder om Ange, en synnerligen

lämplig plats funnes för anläggandet af en dylik verkstad.

Visserligen hade styrelsen låtit sig angeläget vara att för fullständig

utrednings skull äfven granska förhållandena vid andra centrala orter, och

hade styrelsen dervid fäst sin uppmärksamhet äfven på Motala, som

vid granskningen befunnits vara den enda plats utom Örebro, hvilken för

ändamålet erbjöde följande afsevärda fördelar, nemligen:

l:o) behöflig! jordområde med god byggnadsgrund, tillhörande staten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

3

och ej för annat statsändamål taget i anspråk samt dessutom stort nog

äfven för framtida utveckling af anläggningen;

2:o) riklig vattentillgång och vatten transportväg i närheten;

3:o) tillgång på bostäder åt arbetarne utan byggnadsföretag från statens

sida;

4:o) riklig tillgång på lifsförnödenheter; samt

5:o) möjlighet att erhålla elektrisk drifkraft.

Vid jemförelse mellan Örebro och Motala hade nu utrönts, att, hvad

punkterna l:o) och 2:o) anginge, de båda orterna kunde anses likstälda,

att, i fråga om tillgång till bostäder och lifsförnödenheter, Motala vore

väsentligt underlägset Örebro, samt att billig elektrisk drifkraft kunde

erhållas i Örebro från en närbelägen, med vattenkraft drifven, stor elektrisk

anläggning, under det att i Motala färdig tillgång till dylik drifkraft

för närvarande saknades. Visserligen hade styrelsen på grund deraf, att

staten egde vattenfall i Motala ström, tagit i öfvervägande frågan om att

i samband med en eventuel verkstadsanläggning bygga ett eget elektriskt

verk, men då det visat sig, att kostnaderna endast för vattenbyggnaderna

dervid måste beräknas blifva så höga, att de ej stode i rimligt förhållande

till den drifkraft, som erfordrades i verkstaden, hade frågan fått förfalla.

Med fästadt afseende å nu angifna förhållanden och då Örebro både

i administrativt hänseende såsom eu af andra distriktets hufvudorter och

ur militär synpunkt — såsom beläget mellan Venern, Vettern och Hjelinaren

— hade afgjordt företräde framför Motala, så vore enligt styrelsens

mening Örebro den lämpligaste orten för verkstadsanläggningen.

Hvad det närmare bestämmandet af platsen beträffade, hade styrelsen

efter jemförande undersökningar af de obebyggda fälten omkring Örebro

funnit, att de s. k. Alnängarne, belägna öster och norr om staden

mellan Lillån och Svartån, erbjöde den bästa och lämpligast belägna platsen

för anläggningen.

För bedömandet af anläggningens omfång har styrelsen meddelat

följande.

Efter fullbordandet vid 1899 års slut af nu kontraherade leveranser

komme antalet lokomotiv på de tre södra distrikten att utgöra 426 stycken,

och det torde, med hänsyn till den uppenbara, otillräckligheten af denna

dragkraft, vara att förutse, att inom få år lokomotivens antal derstädes

kommer att uppgå till ''1.50 stycken. För dessa maskiners reparation skulle,

om ingen utvidgning af reparationsverkstäderna i dessa distrikt egde rum,

finnas disponibla, på första distriktet 19 platser, på andra distriktet 17

platser och på tredje distriktet 14 platser, eller in alles 50 platser. Fn

reparation,spluts skulle sålunda motsvara 9 lokomotiv, under det att enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

vanliga beräkningsgrunder en sådan plats borde finnas för hvart femte

lokomotiv, en relation, som i vårt land, med hänsyn till det utsträckta

reparationsarbetet i lokomotivstallarne, väl borde kunna något modifieras,

dock ej mera än till 6 å 7 lokomotiv för hvarje plats. Häraf följde, att

antalet behöfliga nya reparationsplatser inom några år komme att utgöra

allra minst 20.

Det förslag, som styrelsen med hänsyn såväl härtill som till de lokala förhållandena

samt efter mönster af dylika nya anläggningar i utlandet låtit uppgöra

till en centralreparationsverkstad för lokomotiv, hade beräknats komma

att betinga en kostnad af ungefär 500,000 -kronor, afsedd att användas

under två år med 350,000 kronor under det första och 150,000 kronor

under det andra året.

Planen för anläggningen innebure möjlighet att utan svårighet utvidga

verkstäderna, om så skulle påfordras, med ytterligare 40 platser och

deröfver, hvadan sålunda intet hinder mötte att, i händelse den nuvarande

lokomotivreparationsverkstaden i Göteborg måste bortflyttas, i vederbörlig

proportion förstora den nu föreslagna anläggningen i Örebro.

I sammanhang härmed ansåge sig styrelsen böra omnämna, att Alnängarne

dessutom för en eventuel anläggning af en reparationsverkstad

för godsvagnar bredvid lokomotivreparationsverkstaden erbjöde behöfligt

område med för detta ändamål tillräckligt god grund.

Otillräckligheten af de verkstäder, som för närvarande finnas för

reparation af de mellersta och södra statsbanornas lokomotiv, synes utskottet

vara till fullo ådagalagd, och frågan om beredande af ett större

antal platser för sådana reparationer torde så mycket mindre kunna undanskjutas,

som den fortgående utvidgningen af statsbanesystemet i förening

med den stigande rörelsen å de redan trafikerade jernvägarne år för år

föranleder eu betydande tillökning af den rullande materielen. På sätt

jernvägsstyrelsen framhållit, lärer ifrågavarande ändamål icke lämpligen

kunna vinnas genom utvidgning af nuvarande verkstäder för lokomotivreparationer,

och med afseende å dessa verkstäders belägenhet vid kusten

tala ock vigtiga strategiska skäl mot en sådan anordning. A andra sidan

torde, såsom erfarenheten från utlandet gifver vid handen, stora fördelar

beredas genom anslutning till systemet med en centralverkstad för större

reparationer; och jernvägsstyrelsen tiar ock funnit sig böra i detta syfte

göra framställning.

Genom den verkstadsanliiggning, som jernvägsstyrelsen ansett böra

nu närmast komma till utförande, och för hvilken kostnaden beräknats till

500,000 kronor, hvaraf 350,000 skulle utgå under nästkommande år, skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

5

beredas 20 nya reparationsplatser för lokomotiv, men med hänsyn till

framtida behof har det befunnits vara tillrådligt, att verkstaden anlades

så, att den utan svårighet kunde utvidgas med ytterligare 40 dylika platser.

Det synes ock utskottet vara af nödig förtänksamhet påkalladt, att det

område, som anvisas för den nya centralverkstaden för lokomotivreparationer,

lemnar fullt tillräckligt utrymme för den sålunda förutsedda utvidgningen

och jemväl möjliggör anläggning derstädes af en måhända framdeles

erforderlig ny vagnreparationsverkstad.

Hvad angår den ort, der den nya centralverkstaden skulle förläggas,

har dels Motala, dels Örebro föreslagits. Med afseende å belägenheten

inom statens järnvägsnät synas båda dessa orter kunna för ändamålet

ifrågakomma; dock torde, efter det Örebro genom statsbana kommit i förbindelse

med Krylbo, denna stad genom ett mera centralt läge i angifna

hänseendet hafva något företräde framför Motala.

Af stor vigt för frågans afgörande är gifvetvis det jordområde, som

kan för anläggningen disponeras. Vid Motala skulle bärtill kunna användas

en nära jernvägsstationen belägen hagmark, tillhörande kronohemmanet

Dufvedal. Genom att för ändamålet taga i anspråk detta område,

skulle ett åtminstone någorlunda tillräckligt utrymme kunna vinnas

för verkstaden, dock icke för de nödvändiga uppställnings- och vexlingsspåren.

För möjliggörande af verkstadens utvidgning måste emellertid angränsande,

enskild mark inköpas, och i allt fall skulle särskilda kostnader

föranledas genom byggandet af ny landsväg i stället för den nuvarande,

som går tvärs igenom den för anläggningen afsedda hagmarken.

Vid en jemförelse mellan omförmälda byggnadsplats vid Motala och

de af jernvägsstyrelsen för ändamålet förordade Alnängarne vid Örebro,

synes emellertid sistnämnda område otvifvelaktigt erbjuda betydligt större

fördelar särskildt genom dess för anläggningen synnerligen lämpliga figur

och stora utsträckning samt särdeles gynsamma belägenhet invid jernvägsstationen.

Utskottet har med hänsyn till de vattenfall, staten eger i Motala

ström, sökt vinna kännedom, huruvida dessa vattenfall skulle kunna med

fördel användas till åstadkommande af den för verkstaden behöfliga drifkraft

och belysning. Enligt från jernvägsstyrelsen lemnad uppgift skulle

för verkstaden med den omfattning, hvaruti den närmast borde komma

till utförande, erfordras 60 hästkrafter, men vid den utvidgning, som för

framtiden stälts i utsigt, komme kraftbehofvet att uppgå till 250 hästkrafter.

Genom kraftens framställande med ångmaskin beräknas den årliga

kostnaden i förra fallet belöpa sig till 8,400 kronor och i senare fallet

till 27,500 kronor. I Örebro kunde emellertid elektrisk kraft för ända
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

målet förhyras från enskildt bolag; och beräknad efter dess allmänna taxa,

hvaruti dock någon nedsättning borde kunna betingas för statens ifrågavarande

förbrukning, skulle den årliga kostnaden för verkstadens kraftbehof

utgöra resp. 6,450 och 25,000 kronor. Det har synts utskottet

böra utrönas, huruvida för en verkstadsanläggning i Motala kostnaden

för kraften skulle ställa sig väsentligt lägre, derest för detta ändamål

statens vattenfall i Motala ström toges i anspråk. Efter uppdrag af jernvägsstyrelsen

har ock utredning verkstälts angående tillgodogörande af

denna statens vattenkraft och särskildt rörande dess användning för drifvande

af ifrågavarande reparationsverkstad. Denna utredning, hvilken

såsom bilaga är fogad vid detta utlåtande, har emellertid gifvit till resultat,

att under nuvarande förhållanden icke någon ekonomisk vinst kan beredas

en ifrågasatt jernvägsverkstad vid Motala genom användande af statens

vattenkraft i Motala ström samt att denna kraft allt framgent lämpligast

kan göras vinstgifvande genom uthyrning till enskilda personer eller bolag.

Med afseende å de upplysningar, som genom berörda utredning vunnits,

och då enligt hvad ofvan anförts den för verkstadsanläggningen föreslagna

platsen vid Örebro i flera afseenden har afgjordt företräde framför det

för ändamålet ifrågasatta området vid Motala, tvekar utskottet icke att

förorda bifall till Kongl. Maj:ts på jernvägsstyrelsens hemställan grundade

förslag i ämnet.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, till påbörjande af anläggning vid

Örebro af en centralverkstad för reparation af lokomotiv,

må för år 1900 å riksstatens sjette hufvudtitel anvisa

350,000 kronor.

Stockholm den 1 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation:

af herrar E. Fränekel, S. G. von Friesen, S. O. Nyländer, C. Persson,

I. Månsson, O. Larsson, O. Erickson och J. A. Sjö, hvilka ansett att utskottet

under närvarande förhållanden bort afstyrka Kong]. Maj:ts framställning

i ämnet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

7

Bilaga.

Till kongl. jernvägsstyrelsen, Stockholm.

Sedan styrelsen genom skrifvelse af den 24 mars behagat anmoda

mig att verkställa utredning rörande möjligheten att tillgodogöra kronans

vattenkraft i Motala ström för drifvande af en ifrågasatt reparationsverkstad

i närheten af Motala verkstad samt att derjemte uppgöra ett

approximativt förslag till uttagande af hela den staten tillhöriga vattenkraften,

har jag med biträde af ingeniören Nils Westerberg utfört erforderliga

besigtningar och undersökningar och far härmed vördsamt afgifva

följande

Utlåtande.

Enligt i styrelsens skrifvelse meddelad uppgift eger staten den vattenkraft,

som uttages dels vid Motala Ilerreqvarn och Motala Storgårdsqvarn,

å bifogade kartskiss betecknade med n:is I och II, och dels vid Dufvedals

qvarn (n:o III), samt likaledes den nedanför sistnämnda qvarn belägna

forsen förbi den utrifna Dufvedals såg (n:o IV). Mellan n:is II och III

egas stranden och vattenkraften af enskilda personer, hvarför en sammanslagning

af statens samtliga fall icke är möjlig, utan måste kraften uttagas

i två af hvarandra oberoende system, det öfre omfattande n:is I och II

och det nedre n:is III och IV.

För hvart och ett af dessa båda system gäller således att fastställa

de faktorer, hvilka bestämma det disponibla kraftbeloppet, nemligen vattentillgången

och fallhöjden.

Öfre systemet.

V attentillgången.

Rörande Motala ströms vattenvariationer föreligga tyvärr icke några

tillförlitliga uppgifter. De svenska vattendragens stora betydelse har hit
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

tills icke blifvit tillräckligt beaktad, och vi sakna ännu en efter utländska

mönster ordnad hydrografisk statsinstitution, som systematiskt undersöker

sjöarnas och flodernas vattenstånd och omsättning. Vi få i allmänhet

basera våra beräkningar på enstaka sifferuppgifter, resultaten af tillfälliga

mätningar af olika personer under olika förhållanden, och kunna endast i

mycket sällsynta fall med säkerhet fastställa de maximi- och miniinivärden,

som böra läggas till grund för hvarje vattenkraftsanläggnings konstruktiva

anordningar samt för beräkningen af dess rentabilitet.

Vid af ingeniör Westerberg i slutet af mars månad verkstäld uppmätning

utgjorde den vid Hårstorpsbron framrinnande vattenmängden c:a

60 kubikmeter pr sekund — en qvantitet, som dock betydligt öfverstiger

strömmens medelvattentillgång. På senhösten 1898, då likaledes högt

vattenstånd var rådande i Vettern, uppmätte löjtnant C. Insulander

vattenmängden till omkring 40 m!. Motala ströms minsta observerade

vattenmängd skall enligt major Nermans tryckta utredning öfver »Motala

ström och dess dalgång» hafva utgjort endast 13 m° i sekunden, oberäknad!

Göta kanals och Motala verkstads vattenförbrukning; och då en

elektrisk kraftöfverföring försigtigtvis bör baseras på den under alla förhållanden

disponibla vattentillgången, torde i brist på säljare uppgifter

sistnämnda siffra böra läggas till grund för beräkningen af strömmens

minimivattenmängd.

Enligt nu gällande vattenrättsförordningar skulle staten, såsom egare

af norra stranden, kunna förfoga öfver en 1/s häraf, eller 4,33 m’ i sekunden.

Dock torde under exceptionella förhållanden kungsådran, såsom egande

betydelse uteslutande för fisket, endast behöfva framsläppa 3 m3 i sekunden

och hvarje strandegare få uttaga 5 rn3 i sekunden.

Emellertid bör man kunna hysa den förhoppningen, att denna qvantitet

framdeles kan betydligt ökas genom reglering af sjön Vetterns vattentillstånd.

Intet svenskt vattensystem förfogar öfver en så vidsträckt naturlig

hålldamm, och ingenstädes kan en fullständig reglering af afloppsmängden

erhållas genom enklare och billigare medel. Motala ström är redan nu

en kraftig pulsålder i Östergötlands industriella lif, och storartade anläggningar

äro utförda och projekterade för vattenkraftens tillgodogörande.

Det kommer sannolikt ej att dröja länge, innan den vattenkraft, som

erhålles vid minimivatt e n t i l Ig dng, befinnes otillräcklig, och industriens kraf

fordra en sådan hushållning med Vetterns reservförråd, att man i stället

kan förfoga öfver medelvattentillgången. Äfven under mycket ogynsamma

antaganden kan man då beräkna vattenmängdens fördubbling och vattenkraftens

ökande med tiotusentals hästkrafter, hvarigenom den ekonomiska

vinsten mångdubbelt öfverstiger kostnaden för Vetterns reglering. I betrak
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

9

tande af denna omständighet bör man med säkerhet kunna för framtiden

beräkna en drifvattenmängd af minst 10 rns i sekunden.

Fallhöjd.

Vid ingeniör Westerbergs afvägning var höjdskilnaden mellan öfre

och nedre vattenytorna:

vid Herreqvarn .................... 0,85 m.

» Storgårdsqvarn .................. 0,90 m.

Uttagas båda vattenfallen i en gemensam kraftstation, blir således den

totala fallhöjden 1,75 och med afdrag för oundvikliga förluster

1,7 meter.

Anläggningens effekt,

uttryckt i naturliga hästkrafter, blir således:

under nuvarande förhållanden

5000 • 1,7

75 13’

Under antagande, att turbinerna tillgodogöra 75 °/0 af naturkraften,

erhållas

85 effektiva hästkrafter.

Om denna vattenkraft medelst dynamomaskiner förvandlas i elektrisk

energi, som genom en trådledning öfverföres till den blifvande verkstaden,

uppgå förlusterna i de båda olika maskinsystemen, ledningen och transformatorerna

till sammanlagdt 30 % och det för verkstadens behof disponibla

kraftbeloppet blir

0,7 • 85 = 59,5

eller afrundadt

60 hästkrafter,

alltså precis lika med verkstadens uppgifva nuvarande kraftbehof.

Då enligt uppgift 250 hästkrafter beräknas för verkstadens framtida

utvidgning, blir således det öfre systemets vattenkraft otillräcklig, äfven om

vattentillgången framdeles fördubblas genom Vetterns reglering.

Häraf framgår således, att, om det öfre systemets vattenkraft öfver

hufvud taget skall kunna tillgodogöras på ett mera rationelt sätt än geBih.

till lliksd. Prut. 1899. 4 Samt. 1 Afd. 47 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

nom de nuvarande anordningarna, den dock redan trän början bör disponeras

för något annat behof än jernvägsverkstadens. På grund af i koncept

utförda ritningar och beräkningar får jag härtill föreslå följande, å

bifogade ritning angifna, allmänna anordningar.

Innanför Storgårdsqvarnens leddamm nedsänkas nya kistor, hvarefter

dammen påbygges i nivå med Herreqvarnens damm och förlänges upp till

den sistnämndas nedre afsilning. För motverkande af det sålunda ökade

vattentrycket i kanalens nedre del anbringas innanför kistorna en spantvägg,

som hindrar vattnet att passera genom eller under densamma. Storgårdsqvarnens

öfverbyggnad rifves, och dess grund påbygges för erhållande

af erforderliga turbinkammare, hvarefter uppföres ett nytt maskinhus af

tegel med dynamomaskiner och dertill hörande inredning. Två 85 hästkrafters

turbiner insättas, hvardera drifvande en dynamomaskin; ett af

dessa system är således beräknadt såsom reserv. Framdeles, när vattenmängden

blifvit ökad, insättes ett tredje system.

För att möjliggöra den ofvan föreslagna begränsningen af kungsadrans

vattenmängd afstänges vid lågvatten en del af dess bredd medelst s. k.

dammnålar, manövrerade från bron vid Herreqvarn.

Anordningarna för fisket bibehållas oförändrade.

Kostnaderna för dessa anläggningar kunna approximativt beräknas

sålunda:

A) För den första anläggningen.

Nåldamm vid inloppet........ ............... kr. 1,000

Påbyggnad och förlängning af Storgårdsqvarnens leddamm ...... » 15,000

Kraftstationsbyggnad med isgrind och luckanordningar............... » 20,000

2 maskinsystem med transmissioner och öfrig inredning ............ » 35,000

Tillsyn och diverse............................................................................. * 9,000

Summa kr. 80,000

Om hvarje dynamomaskins effekt beräknas till högst 80 hästkrafter,

blir således anläggningskostnaden) pr disponibel elektrisk hästkraft 1,000

kronor. De årliga omkostnaderna för förräntning, amortering och underhåll

kunna beräknas till 8 °jo af anläggningskapitalet, alltså till 80 kronor

pr hästkraft och år, hvilket är mera, än som kan beräknas i inkomst, om

utgifterna för kraftöfverföringen skola testridas af konsumenten. Da härtill

kommer, att en dylik anläggning skulle medföra förlust af arrendena

för Herre- och Storgårdsqvarnarna, torde vara uppenbart, att de nuvarande

anordningarnas bibehållande innebär frågans bästa ekonomiska lösning.

B) Om framdeles vattenmängden ökas med 5 in3 i sekunden och ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

11

tredje maskinsystem insattes, ökas anläggningskostnaden med 20,000 kronor

och driftkostnaden med 1,600 kronor, alltså till 9,600 kronor för 160

elektriska hästkrafter och 60 kronor pr elektrisk hästkraft. Då äfven detta

är mera, än som åtminstone under nuvarande förhållanden kan anses motsvara

en dylik kraftstations uthyrningsvärde, torde således frågan om det

öfre kraftsystemets reglering icke ens under framdeles förbättrade förhållanden

förtjena att upptagas till pröfning.

Nedre systemet.

Vattentillgång.

Sedan många år tillbaka uttages från Göta kanal för drifvande af

Motala verkstads turbiner en ganska betydlig vattenmängd — enligt uppskattning

cirka 5 m:i i sekunden — som åter utsläppes i Motala ström

omedelbart ofvanför Dufvedals qvarn. Strömmens minimivattentillgång

vid nämnda qvarn kan således beräknas till 13 + 5 = 18 m3 i sekunden;

och om fortfarande 3 m3 anslås åt kungsådran, återstår för hvarje strandegare
7,

5 m3 i sekunden,

hvilken qvantitet efter Vetterns reglering bör kunna ökas till minst 12,5

in3 i sekunden.

Fallhöjden,

räknad frän öfre vattenytan vid Dufvedals qvarn till vattenytan nedanför

den utrifna sågen, utgjorde vid ingeniör Westerbergs afvägning 4 meter.

Med afdrag af 0,4 meter för förluster inom anläggningen, återstår för

turbinernas drifvande

3,6 meter.

Anläggningens effekt blir således:

A) Vid den första anläggningen i naturliga hästkrafter

--— 360 hästkrafter;

i turbinhästkrafter

0,75 • 360 — 270 hästkrafter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande h’:o 77.

och med afdrag af 30 °j0 för den elektriska kraftöfverföringen till verkstaden

—

0,7 • 270 = 190 hästkrafter.

B) Efter Vetterns reglering:

i naturliga hästkrafter

12,500-3,6 , , „

-~-=600 hästkrafter;

i turbinhästkrafter

0,75 • 600 = 450 hästkrafter;

och vid verkstaden

0,7 • 450 = 315 hästkrafter.

I båda fallen erhålles således något mera drifkraft, än som torde

kunna erfordras för verkstadens behof, under förutsättning att Vetterns

reglering verkställes före verkstadens utvidgning.

För enkelhets skull antages, att öfverskottet i krafttillgång kan användas

på samma sätt och till samma kostnad som den för verkstaden

erforderliga kraften. Anläggningens rentabilitet beräknas således för öfverföring

af 190 respektive 315 hästkrafter till verkstaden.

De konstruktiva anordningarna blifva följande:

Qvarnen rifves; leddammen ombygges och förstärkes samt förlänges

c:a 150 m. nedåt strömmen, der vattenytan sänkt sig 3 m., hvarefter

vattnet i en och framdeles två trätuber föres till den vid forsens slut

förlagda kraftstationen. Leddammens förlängning utföres på sätt som

förut beskrifvits för det öfre systemet, det vill säga med sänkkistor under

och murverk ofvan vattenytan.

Tuberna hvila på jordfyllning innanför en kaj af stenkistor och

murverk.

I kraftstationen insättas 3 turbiner, hvardera afsedd att under den

första tiden konsumera 3,75 m3 vatten i sekunden med utvecklande af

135 hästkrafter, och tillika så anordnad, att vattenmängden framdeles

kan ökas till 4,17 m:i och hästkraftantalet till 150. Den första anläggningen

omfattar således 3 system, hvaraf ett afses såsom reserv, och de

båda återstående utveckla 270 hästkrafter. Efter Vetterns reglering insättes

ett Ijerde system, hvarvid turbinstationen utom reserven erhåller en

effekt af 450 hästkrafter.

Liksom för det öfre systemet erfordras här vid bron eu nåldamm,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

13

afsedd att vid lågvatten begränsa kungsådrans vattenmängd till 3 m3 i

sekunden.

Anläggningskostnaderna blifva följande:

A) Vid den första anläggningen:

Nåldamm ................................................................................................... kr. 1,000

Ombyggnad af Dufvedalsqvarnens leddamm ................................... » 5,000

Förlängning af leddammen..................................................................... » 40,000

Isgrind och luckor ................................................................................ » 5,000

Trätub af 2 m. diameter ........................... » 8,000

Utfyllning och kaj för d:o .................................................................... » 20,000

Kraftstationsbyggnad.............................................................................. » 30,000

3 maskinsystem med transmissioner och öfrig inredning ............ » 50,000

Tillsyn och diverse................................................................................ » 21,000

Summa kr. 180,000

Dertill kommer kostnaden för kraftledning, transformatorer och verkstadens

motorer, hvilken enligt maskindirektör Klemmings mig delgifna

utredning kan beräknas till c:a 30,000 kronor.

Totalsumman uppgår följaktligen till 210,000 kronor, eller, i verkstaden

räknad t, 1,100 kronor pr elektrisk hästkraft, motsvarande en årlig driftoch

räntekostnad af omkring 90 kronor.

Fördelas vidare arrendet för Dufvedals qvarn, 1,300 kronor, på 190

hästkrafter, erhålles ett tillägg af 7 kronor pr hästkraft, och totalkostnaden

blir

90 + 7 = 97 eller afrundadt

100 kronor pr hästkraft och år.

Då enligt maskindirektör Klemmings beräkning motsvarande kostnad

för ångkraft uppgår till 140 kronor, skulle genom vattenkraftens tillgodogörande

erhållas en årlig vinst af 40 kronor pr hästkraft.

Om nu, enligt det från början gjorda antagandet, staten genom eu

enda kraftledning kan öfverföra och uthyra hela det nedre systemets

vattenkraft, kan hvarje elektrisk hästkraft utan föi •lust afyttras för 100

kronor om året, och mera torde icke under nuvarande konjunkturer kunna

påräknas i inkomst. Statens effektiva vinst skulle således inskränka sig

till den minskade driftkostnaden för verkstadens (JO hästkrafter, eller 2,400

kronor om året. Men härvid bör beaktas, att kraftens distribution till

olika afnämare svårligen kan ske genom en och samma kraftledning, samt

att det, torde blifva nästan omöjligt att träffa aftal med industriidkare om

uthyrning af ett öfverskott, som nu utgör 130 hästkrafter, inen som årligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

kominer att minskas i följd af verkstadens ökade behof. Skulle återigen

kraftstation och maskinerier anordnas och skötas uteslutande för öfverföring

af 60 hästkrafter till verkstaden, blir naturligtvis kraften så mycket

dyrare, att den ofvan beräknade årliga vinsten af 2,400 kronor med all

säkerhet går förlorad.

B) Om framdeles vattentillgången efter Vettems reglering ökas med

5 m3 i sekunden och kraftanläggningen i motsvarande grad utvidgas, ■ tillkomma

följande kostnader:

Ny trätub............................................................ kr. 8,000

Ett fjerde maskinsystem ...................................... » 20,000

Motorer och öfriga anordningar i verkstaden » 20,000

Diverse........................................................ * 2,000

Summa kr. 50,000

och anläggningskapitalet ökas till 260,000 kronor, hvilket fördeladt på

315 elektriska hästkrafter gifver 820 kronor pr hästkraft, motsvarande

en årlig drift- och räntekostnad af 65 kronor. Lägges härtill 4 kronor

pr hästkraft för det utgångna arrendet af Dufvedals qvarn, blir totalkostnaden
65

+ 4 — 69 eller afrundadt

10 kronor per hästkraft och är,

eller endast hälften af kostnaden för ångkraft.

Då emellertid verkstadens framtida kraftbehof beräknas till 250 hästkrafter,

kunna återstående 65 svårligen disponeras på annat håll, hvarför

äfven under dessa förhållanden vattenkraften uteslutande torde blifva

disponerad för verkstadsdriften, hvarigenom kostnaden pr hästkraft betydligt

ökas.

För öfrigt ligger det i sakens natur, att en beräkning, som grundar

sig på ett så omfattande företag som sjön Vett ems reglering, alltid måste

lemna mycket osäkra resultat. Under alla förhållanden blir minskningen

i verkstadens driftkostnad af så försvinnande betydelse i denna institutions

årliga budget, att den i och för sig icke torde kunna innebära något afgörande

motiv för jernvägsverkstadens förläggande till Motala.

Deremot synes af ofvanstående utredning framgå, att det nedre systemets

vattenkraft efter Vetterns reglering kan för andra ändamål tillgodogöras

för en årlig totalkostnad af 70 kronor per elektrisk hästkraft, beräknadt

vid en industriel anläggning med ungefär samma läge som den ifrågasatta

jernvägsverkstaden. Med ett uthyrningspris af 100 kronor erhålles

då en årlig vinst af 30 kronor pr hästkraft eller sammanlagdt cirka

10,000 kronor. Äfven om denna vinst icke kan motivera en af staten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 77.

15

anlagd och drifven elektrisk kraftstation, torde det dock vara uppenbart,

att staten genom vattenfallens uthyrning framdeles kan påräkna en årlig

inkomst, som betydligt öfverstiger den nuvarande arrendeafgiften för

Dufvedals qvarn, och en sådan anordning synes mig derför innebära

frågans bästa ekonomiska lösning.

På grund häraf vågar jag uttala såsom min bestämda öfvertygelse,

att under nuvarande förhållanden icke någon ekonomisk vinst kan beredas

en ifrågasatt jernvägsverkstad vid Motala genom användande af statens

vattenkraft i Motala ström, samt att denna kraft allt framgent lämpligast

kan göras vinstgifvande genom uthyrning till enskilda personer eller bolag.

Stockholm den 17 api-il 1899.

Gast. Richert.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:112 Skrifvelse till Konungen, angående anläggning af en centralverkstad för reparation af lokomotiv för mellersta och södra Sveriges statsbanor. s. 1 i texten