Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Örebro samt fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee.

1899-05-01 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:78, Utlåtande angående fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Örebro samt fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande iV:o 78.

1

N:o 78-

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1899, kl. 11 f. in.

Utlåtande angående fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Örebro samt fortsättning af statsbanan från Göteborg

till Skee.

(R. A.)

I.

Uti eu till Riksdagen den 6 sistlidne mars aflåten proposition Ang'' *uUbm~

(n:o 62) har Kongl. Maj:t gjort framställning dels om fortsättning af fanan "mellan

statsbanan från Göteborg till Skee, dels ock beträffande fullbordandet Krylbo och

af statsbanan mellan Krylbo och Örebro. Örebro.

I sistnämnda hänseende har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,

med godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående

förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af

Örebro — Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om

trafikerande af Örebro—Svärta jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontor

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala

godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven

för år 1900 anvisa

Bih. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sand. 1 Afd. 48 Raft. (N:o 78.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—

Frövi................................................................................... kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ................................................ » 300,000: —

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ............ » 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontor.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 240) har herr

E. Sahlin hemstält, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts proposition

n:o 62 i den del, som afser fullbordandet af Örebro—Krylbobanan,

ville för år 1900 anvisa till inköp af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags

verkstadsområde i Örebro och den dermed sammanhängande

bibanan till Skebäck ...................................................... kronor 450,000: —

till fullbordande af statsbanan från Krylbo till

Örebro återstoden af den beräknade anläggningskostnaden

........................................................................... » 2,254,000: —

eller tillsammans kronor 2,704,000: —

Riksdagen beslöt år 1897 anläggning enligt Kongl. Maj:ts förslag

af en statsbana från Krylbo till Örebro, för hvilken jernväg kostnaden

beräknats till 9,054,000 kronor. För denna bananläggning har Riksdagen

å’ riksstaten utom hufvudtitlarne anvisat:

för år 1898 ........................................................................... 3,000,000 kronor.

» s 1899 ........................................................................... 3,800,000 __»

eller tillsammans 6,800,000 kronor.

Af den beräknade anläggningskostnaden för hela denna bana skulle

alltså återstå oanvisadt ett belopp af 2,254,000 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 6 sistlidne mars har föredragande departementschefen i

detta ärende till en början anfört följande:

»Den 13 november 1852 utfärdades nådigt privilegium för Kongl.

svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult att företaga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

3

och fullborda anläggningen af en jernväg mellan nämnda orter samt

derå bedrifva rörelsen. Genom nådig resolution den 21 december 1883

medgaf Kongl. Maj:t, att bolagets ändamål finge anses inskränkt till

att, såsom egare af jernvägen mellan Örebro och Köping, å samma

jernväg underhålla regelbunden person- och godstrafik.

Sedan ofvannämnda aktiebolag för jernväg mellan Köping och

Hult vid bolagsstämmor under år 1897 antagit ett från trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, såsom representant för ett konsortium,

inkommet anbud att för visst pris köpa Köping—Hultbolagets alla tillgångar,

och ett aktiebolag bildats för öfvertagande af detta köp, faststälde

Kongl. Maj:t den 23 juli 1897 bolagsordning för Örebro—Köpings

jern vägsaktiebolag, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade, att binder från

Kongl. Majtts sida icke mötte för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

att förvärfva, ega och trafikera jernvägen mellan Örebro och Köping

under benämning Örebro—Köpings jernväg i enlighet med förut stadgade

samt då särskildt ändrade eller tillagda vilkor.

Till liqviderande af köpeskillingen bar Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag

upptagit ett obligationslån å 6,000,000 kronor, hvilket lån

icke kan återbetalas förrän efter den 20 december 1907.

Bandelen Örebro—Frövi är 25 kilometer lång och har räler af

stål af omkring 32,2 1 kilograms vigt per meter samt syllar till ett antal

af 1,260 per kilometer. Banvallens krönbredd är 5,2 å 6 meter, ballastens

krönbredd 3,6 meter och dess djup omkring 0,4 5 meter. Den

största lutningen på banan är 7,5 på 1,000 och förekommer endast å en

sträcka af 328 meter. Den minsta kurvradien är 380 meter i en enda

kurva, dernäst 520 meter likaledes blott i en kurva. Endast sex kurvor

hafva mindre radie än 600 meter.

Till jernvägen höra derjemte ej mindre fastigheter invid jernvägsstationen

i Örebro, hvilka fastigheter numera, etter det vissa mindre

afsöndringar egt rum, bestå af något öfver 10 tunnland jord med derå

befintliga spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader m. m.,

än äfven en bibana till Skebäcks hamn med dithörande lastplats vid

Svartån. Denna bibana löper utmed den tillämnade platsen för den

stora centralverkstaden å Alnängarne.

Dessutom må omförmälas, att bolaget på grund af kontrakt den

27 oktober 1895 under en tid af femtio år, räknadt från och med år

1897, har att ombesörja trafiken af den sistnämnda år öppnade Örebro—

Svärta jernväg.»

Enligt hvad vidare i statsrådsprotokollet erinrats, hade Kongl.

Maj:t, då uppdrag den 19 juni 1896 lemnades jernvägsstyrelsen att gå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande JS’:o 78.

i författning om upprättande af fullständig, af kostnadsförslag åtföljd

plan för anläggning af en statsbana från Krylbo till Örebro, förordnat,

att dervid särskildt borde undersökas, huruvida den redan befintliga

jernvägssträckningen mellan Frövi och Örebro lämpligen borde förvärfvas

åt staten.

Jernvägsstyrelsen hade med anledning häraf uppgjort alternativa

förslag rörande jernvägens sträckning söder om Spånga, nemligen dels,

under förutsättning att inköp af Frövi—Örebrolinien icke skulle ega rum,

en linie öfver Ullersäter samt öster om sjön Wäringen till Örebro och

dels, under förutsättning af inköp af sagda handel, eu linie från Spånga

till Frövi. I den skrifvelse af den 31 december 1896, hvarmed styrelsen

till Kongl. Maj:t öfverlemnat plan- och profilritningar jemte kostnadsförslag

rörande den föreslagna statsbanan från Krylbo till Örebro, hade

styrelsen framhållit, att enligt styrelsens förmenande linien Spånga—

Frövi—Örebro i trafikekonomiskt hänseende erbjöde högst väsentliga

fördelar framför sträckan Spånga—Ullersäter—Örebro och från denna

synpunkt sålunda vore att föredraga. Då härtill komme, att statens

inlösen af bandelen Frövi—Örebro skulle utesluta den konkurrens med

Köping—Hults jernväg, som Ullersätersliniens tillkomst skulle medföra,

samt att anordningarna vid Örebro i sådant fall kunde blifva betydligt

förenklade emot hvad förhållandet blefve, om ytterligare eu bana skulle

å nämnda station inledas, hade styrelsen funnit sig böra förorda Frövilinien

framför Ullersäterslinien under den förutsättning, att bandelen

Frövi—Örebro kunde för rimligt pris åt staten förvärfvas.

Vid föredragning i statsrådet den 26 februari 1897 af jernvägsstyrelsens

berörda skrifvelse hade statsrådet och chefen för civildepartementet

yttrat, att goda skäl syntes hafva andragits för att staten, i

stället för att från Spånga bygga ny jernväg öster om sjön Wäringen,

lämpligen borde bygga allenast linien Spånga—Frövi samt inköpa den

del af Köping—Hults jernväg, som sträckte sig mellan Frövi och Örebro

på vestra sidan af sagda sjö, men att, då Köping—Hults jern vägsaktiebolag

icke vore skyldigt att på några förut bestämda vilkor till staten

afstå allenast denna handel och för ty frågan om inlösen af densamma

måste blifva beroende på de vilkor, för hvilka den kunde förvärfvas,

samt bolaget ännu icke derom lemnat definitivt besked, det för det

dåvarande icke syntes &kunna föreslås annat än att draga fram linien

från Spånga öster om Wäringen till Örebro, dock att, derest antagligt

saluanbud å linien Frövi—Örebro af bemälda bolag afgåfves, förändrad

framställning i anledning deraf kunde till Riksdagen göras.

I enlighet med den mening, departementschefen sålunda uttalat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

o

hade samma dag proposition till Riksdagen aflåtits angående byggande

af en statsbana från Krylbo till Örebro; och hade denna framställning

af Riksdagen bifallits.

Rörande det ifrågasatta inköpet af bandelen Frövi—Örebro både

derefter, på sätt af statsrådsprotokollet (sid. 12—15) inhemtas, underhandlingar

pågått, hvilka slutligen ledt till det resultat, att mellan jernvägsstyrelsen

och styrelsen för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag ingåtts

ett förslagskontrakt angående bandelens förvärfvande för svenska

statens räkning, bvilket kontrakt jemte bilagor, nemligen ett förslagskontrakt

angående öfvertagande af trafikerandet af Örebro—Svartå

jernväg och en förteckning å personal, som skulle med jernvägen öfvertagas,

finnas fogade vid ifrågavarande statsrådsprotokoll.

Vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af detta kontrakt hade jernvägsstyrelsen

i skrifvelse den 28 sistlidne februari anfört, att af handlingarne

framginge, bland annat, att af den egentliga köpeskillingen,

3,160,000 kronor, skulle mot 4 procent årlig ränta innestå ett belopp

af 3,000,000 kronor till dess efter den 20 december 1907 Örebro —

Köpings jernvägsaktiebolags obligationslån kunde inlösas och bandelen

följaktligen göras gravationsfri, men att återstående delen af köpeskillingen

skulle kontant erläggas vid tillträdet; att vid statens öfvertagande

af kontraktet rörande trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg

skulle inträda vissa modifikationer i kontraktsbestämmelserna, samt att

den staten i koncessionen å denna jernväg förbehållna rätt att inlösa

jernvägen i alla händelser skulle äfven under kontraktstiden qvarstå;

att bolagsstyrelsens förut framstälda fordran att staten skulle på sin

bekostnad anlägga en spårförbindelse från lämplig punkt å Frövi—

Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—Köpings jernväg mellan

Frövi och Ullersäter ändrats derhän, att staten skulle för bestridande

af kostnaden för denna spårförbindelses utförande genom bolagets försorg

till bolaget vid tillträdet öfverlemna ett kontant belopp af 98,200

kronor; att i köpet nu skulle, i motsats till hvad under föregående förhandlingar

varit förutsatt, ingå jemväl Frövi—Ludvika jernvägs andel

i Frövi station; att i köpet deremot icke heller nu skulle inberäknas

rullande materiel, sådana lösa inventarier, som icke vore utlemnade å

stationerna eller å linierna, samt i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar;

samt att vissa å en särskild förteckning upptagna, i

bolagets tjenst nu anstälda tjenstcmän och betjente till ett antal af 113

skulle tillerkännas rätt att öfvergå i statens jern vägars tjenst utan

minskning i de enhvar enligt samma förteckning t Ilkommande aflöningsförmåner,

dock undor förbehåll, bland annat, att de icke skulle vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

berättigade att erhålla konstitutorial å ordinarie beställning vid statens

jernvägar med ty åtföljande delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning,

utan tillsvidare anställas på tre månaders ömsesidig

uppsägning och att det således skulle blifva beroende på statsbaneförvaltningens

pröfning i hvarje särskildt fall, huruvida de blefve till

ordinarie befattningar konstituerade, med rätt likväl för dem af ifrågavarande

personal, som icke före den 1 februari 1901 blifvit till ordinarie

befattningar konstituerade, att af statsmedel erhålla lifräntor, att utgå

vid fylda 65 eller, hvad tågpersonal beträffade, 60 år med belopp, motsvarande

omkring två tredjedelar af eu hvars ordinarie aflöning, enligt

förteckningen, allt under förutsättning att vederbörande vid uppnåendet

af sagda ålder af 65 resp. 60 år ännu qvarstode i tjenst.

Med afseende å de sålunda uppstäda särskilda köpevilkoren hade

jernvägsstyrelsen erinrat om, bland annat, följande.

Hvad anginge öfvertagandet för Örebro—Ivöpingsbolagets del af

kontraktet angående trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg, så hade

detta öfvertagande ingått bland köpevilkoren redan vid föregående förhandlingar

i ämnet; och torde bolaget i sjelfva verket icke kunna försälja

bandelen i fråga, om det icke befriades från fullgörandet af sina

förpligtelser på grund af berörda kontrakt. Statsbaneförvaltningen

skulle nu öfvertaga samma kontrakt med vissa modifikationer; och vore

styrelsen öfvertygad, att förvaltningen kunde göra detta utan risk för

staten, då Örebro—Svartåbanan torde ega goda förutsättningar att lemna

ett tillfredsställande ekonomiskt resultat, och kontraktet icke syntes

vara ofördelaktigt för den trafikerande förvaltningen. I detta hänseende

ville styrelsen framhålla att, enligt hvad styrelsen inhemtat, den

50 kilometer långa Örebro—Svartåbanan under år 1898 — det första

hela kalenderår, hvarunder banan trafikeras — lemna! en bruttotrafikinkomst

af 144,690 kronor 76 öre, samt att, medan Örebro - Köpings

jernvägsaktiebolag kontraktsenligt till bestridande af driftkostnaderna

uppburit ett belopp af 70 procent deraf eller i rundt tal 101,000 kronor,

dess verkliga driftkostnader kunnat begränsas inom ett belopp af 95,000

kronor. Svartåbanan hade i öfrigt under år 1898 tillfört Örebro—

Köpingsbanan en icke obetydlig trafik och trafiken å förstnämnda bana

befunne sig jemväl i stigande.

Det direkta förbindelsespår mellan Frövi—Ludvika och Örebro—

Köpings jernvägar, som bolaget ville hafva till stånd vid Frövi, hade

af jernvägsstyrelsen beräknats komma att med jordlösen samt vexeloch

signalsäkerhetsanordningar kosta 98,200 kronor, hvarvid afsetts,

att spåret skulle framdragas under statsbanelinien från Spånga. Här
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

7

till komme emellertid kostnaden för ökade terrasseringsarbeten m. m.

vid sagda statsbanelinie i och för dess förande öfver förbindelsespåret,

16,800 kronor, hvadan alltså anordningen i dess helhet skulle betinga

en kostnad för staten af 115,000 kronor.

Frö vi—Lud vikabanans andel i Frö vi station, hvilken andel Örebro

—Köpingsbolaget nu skulle med full eganderätt kostnadsfritt öfverlemna

till staten, besutte ett icke obetydligt värde. Frövi—Ludvikabanan

egde nemligen vid nämnda station dels ett jordområde om tillhopa

42 qvadratref 60 qvadratstänger, hvilket i inköp betingat en

kostnad af omkring 2,400 kronor, dels 2,320 meter spår med 10 st.

vexlar, korsningar m. m. till värde af omkring 19,400 kronor, dels slutligen

två boställshus, hvilka vore brandförsäkrade för tillhopa 16,000

kronor. Då härtill komme, att åtskilliga bergsprängnings-, grusningsoch

planeringsarbeten utförts för en åt bolaget till 45,000 kronor angifven

kostnad, visade det sig att, äfven om jordområdet icke beräknades

till högre värde än det ursprungliga inköpspriset, Frövi—Ludvikabolagets

andel i Frövi station icke kunde uppskattas lägre än till

omkring 82,000 kronor.

Den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst anstälda personalen

egde icke delaktighet ide enskilda jernvägarnes pensionskassa,

utan hade bildat en egen kassa, hvartill bolaget lemnade något årligt

bidrag. Från denna kassa, i hvilken jemväl verkstadsarbetare o. d.

vore delegare, kunde emellertid tillfredsställande pensionering icke bestridas,

utan hade praxis varit den att, då en ordinarie tjensteman eller

betjent funnits till följd af ålder eller sjukdom icke längre kunna på

ett nöjaktigt sätt fullgöra sina åligganden, han af bolaget beviljats

afsked med pension till belopp ungefärligen motsvarande två ti-edjedelar

af den egentliga lönen. Bolagsstyrelsen hade nu uppstält såsom

ett oeftergifligt vilkor för köpet, att staten skulle ej mindre taga viss

angifven personal till ett antal af 113 i sin tjenst, utan äfven i

pensioneringshänseende sörja för den del af samma personal, som i

följd af sin ålder eller andra orsaker ej funnes lämpligen kunna beredas

delaktighet i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning; och hade

statens mellankomst i detta senare hänseende xxnder för handen varande

förhållanden ansetts bäst kunna ske under den form, att staten åt

denna del af personalen inköpte lifräntor att vid viss ålder utgå under

förutsättning att vederbörande ända till dess blefve i tjensten qvarstående.

Under antagande att enligt regeln alla af ifrågavarande personal,

som icke vore äldre än 40 år, skulle vinna inträde i statens

jern vägstrafiks pensionsinrättning, kunde, enligt hvad styrelsen inhemtat,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

kostnaden för inköp af lifräntor till de återstående — tillsammans

några och tjugu personer — beräknas komma att uppgå till omkring

75,000 kronor, dervid premiebeloppet skulle till staten återbetalas för

dem, hvilka före den för enhvar utsatta tiden toge afsked eller blefve

från tjensten entledigad. För den händelse fyra under åren 1858 och

1859 födda personer tillätes inträda i pensionsinrättningen, skulle emellertid

kostnaden nedgå till omkring 58,000 kronor.

Då jernvägsstyrelsen derefter öfvergått till frågan, huruvida det

kunde anses med statens intresse förenligt, att bandelen Örebro—Frövi

med hvad dertill hörde inköptes på de vilkor, som, enligt hvad förslagskontraktet

utvisade, blifvit från bolagsstyrelsens sida uppstälda,

och att således söder om Spånga nybyggnad egde rum endast från

Spånga till Frövi, eller om staten hellre borde fortsätta nybyggnaden

från Spånga öfver Ullersäter till Örebro, hade styrelsen till en början

funnit en jemförelse böra göras mellan de kostnader, som i ena eller

andra fallet kunde komma att drabba staten.

Hvad då först anginge kostnaden för det fortsatta banbyggandet

öfver Ullersäter, så hade i det förslag, som legat till grund för Kongl.

Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag angående Krylbo—örebrobanans

byggande, anläggningskostnaden för linien Spånga—Ullersäter

—Örebro beräknats till 1,946,000 kronor, eller efter afdrag af kostnaden

för expropriation af erforderlig mark, hvilken kostnad enligt

Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle bestridas af landsting,

kommuner eller enskilde, 1,872,000 kronor. Oafsedt att de sedermera

inträffade ökningarna i arbetslöner och pris på materialier torde komma

att höja denna siffra, hade emellertid, sedan beslutet om Krylbo—

örebrobanans byggande fattades, en omständighet mellankommit, som

syntes böra föranleda till en ökad utgift i fråga om denna banbyggnad.

Då Köping—Hults jernvägsaktiebolag, hvithet bolag vid kostnadsförslagets

uppgörande egde banan mellan Örebro och Köping, icke varit

skyldigt att medgifva anslutning för ny bana, innefattade den ursprungliga

planen för Krylbo—Ullersäter—örebrolinien en öfvergång af ifrågavarande

bana vid Ullersäter medelst viadukt. Den nuvarande egaren

af Örebro—Köpingsbanan, Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag, vore

deremot enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse i resolution den 23 juli 1897

skyldig medgifva dylik anslutning, och vid sådant förhållande torde

någon tvekan icke kunna råda derom att, för den händelse staten

byggde en banlinie från Spånga öfver Ullersäter till Örebro, en föreningsstation

borde i det allmännas intresse anordnas vid Ullersäter. Enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

af styrelsen uppgjord beräkning betingade en dylik anläggning eu

kostnad för staten af omkring 200,000 kronor, med livilket belopp

alltså kostnaden för Ullersäterlinien skulle komma att ökas.

Då genom användande af bibanan till Skebäck en lämplig förbindelse

skulle utan nämnvärd kostnad erhållas från Örebro station till

den tillämnade centralverkstaden på Alnängarna vid Örebro, samt denna

omständighet vore en af de faktorer, som gjorde Örebro—Frövibandelens

förvärfvande önskvärdt, borde vid en jemförelse mellan de båda nu

föreliggande alternativen jemväl tagas i betraktande den kostnad,

anläggningen af ett förbindelsespår från statsbanan till sagda verkstad

skulle komma att kräfva, för den händelse Skebäcksspåret ej skulle af

staten förvärfvas. Uti ifrågavarande hänseende hade styrelsen låtit

uppgöra ett förslag, som slutade å ett belopp af 135,000 kronor, dervid

emellertid vore att märka att, då jordvärdena vid Örebro vore i starkt

stigande, beloppet kunde komma att ökas derigenom, att expropriationskostnaderna

blefve större än nu beräknats.

Sammanstäldes nu anförda siffror, så visade det sig, att Ullersäteralternativet

skulle betinga en beräknad kostnad af (1,872,000 + 200,000

+ 135,000 =) 2,207,000 kronor.

Hvad derefter anginge kostnaden för Frövialternativet, så framginge

af det föregående, att följande belopp i detta hänseende redan

vore gifna, nemligen: bandelens inköpspris, 3,160,000 kronor, kostnaden

för förbindelsespåret vid Frövi, 115,000 kronor, samt kostnaden för

beredande af lifräntor åt äldre personal, 75,000 kronor eller eventuelt

58.000 kronor. Men härtill måste läggas dels kostnaden för banbyggnaden

från Spånga till Frövi, hvilken beräknats komma att uppgå till

308.000 kronor, oafsedt det belopp af 16,800 kronor, som banans

ledande öfver förbindelsespåret vid Frövi skulle betinga och livilket

redan inberäknats i den nyss angifna kostnaden för detta spår, dels

ock kostnaden för Örebro—Fröviliniens försättande i samma skick, som

afsetts för linien från Spånga öfver Ullersäter till Örebro. I detta

senare hänseende hade de närmare undersökningar, styrelsen nu företag^.

vid handen, att en utgift af 510,000 kronor vore erforderlig,

af hvithet belopp dock endast 269,000 kronor torde i sammanhang med

öfvertagandet af bandelen behöfva nedläggas å densamma, medan återstoden,

241,000 kronor, torde kunna successivt ingå i kostnaderna för

bandelens underhåll. Af ofvannämnda belopp, 269,000 kronor, representerade

största delen ko''stnaden för utbyte af äldre och lättare, före

år 1883 nedlagda räler mot sådana af 40 kilograms vigt äfvensom ny

öfverbyggnad m. m. å befintliga broar.

Bill. till Rilcsd. Vrot. 189!). 4 Samt. 1 Afd. 48 lläft.

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

Vid beräkning af de utgifter, inköpet komme att medföra, syntes

äfven för fullständigbetens skull böra tagas hänsyn till den omständigheten,

att staten jemlikt kontraktet skulle komma att under eu tid af

8 år binda sig vid en räntefot af 4 procent å ett kapital af 3,000,000

kronor. I betraktande deraf att man under senare tid vid motsvarande

beräkningar utgått från förutsättningen af en räntefot af 3,8 procent,

syntes den kostnad, staten i följd af nyssnämnda bestämmelse i kontraktet

komme att få vidkännas, kunna beräknas till omkring 50,000

kronor.

En sammanställning af nu angifna utgiftsbelopp gåfve vid handen,

att bandelens inköp skulle betinga följande kostnader:

inköpspris ..........................................

förbindelsespår vid Frö vi..............

linien Spånga—Frövi ....................

omedelbar kompletteringskostnad

lifräntor ............................................

ränteskilnad .......................................

......... kronor 3,160,000

.. . „ 115,000

„ 308,000

....... „ 269,000

... „ 75,000

............... „_ 50,000

Summa kronor 3,977,000

eller, om kostnaden för lifräntornas inköp skulle begränsas till 58,000

kronor, 3,960,000 kronor.

Under det att alternativet Spånga—Ullersäter—Örebro skulle kräfva

en utgift af 2,207,000 kronor, skulle alltså alternativet Spånga—Frövi

—Örebro representera en kostnad af åtminstone 3,960,000 kronor,

hvarvid vore att märka, att kostnaden för anskaffandet af rullande

materiel icke inginge i någotdera beloppet, men att deremot å båda

sidor upptoges en summa af 75,000 kronor — hvad det senare alternativet

anginge, inbegripet i kostnadssumman, 308,000 kronor, för linien

Spånga—Frövi — för sådana spårutvidgningar vid Örebro station,

hvilka voro erforderliga för mottagandet af den nya trafiken från

Krylbo.

Ehuru alternativet Spånga—Frövi—Örebro alltså skulle betinga

en betydligt större kostnad, erbjöde det enligt styrelsens förmenande

betydligt större fördelar. Till en början erkölles genom detta någonting

mera än en jernvägslinie från Spånga till Örebro, nemligen bolagets

fasta egendom i Örebro jemte bibanan till Skebäck med lastplatsen

vid Svartån. Vid en af baningeniören Hj. Renborg i november

månad år 1896 på styrelsens uppdrag verkstäld approximativ värdering

uppskattades denna egendom, bestående af 19 tunnland 16

kappland jord inom Örebro stad och hängbro socken, med spår, vexlar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

11

kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader af olika slag, lokomotivstall,

boställshus, vagnbod, vändskifvor, lyftkran och vagnvåg m. m. till ett

värde af 432,000 kronor. Sedan dess både visserligen ett mindre jordområde

frånsålts, men å andra sidan jordvärdet betydligt stegrats. Vid

sådant förhållande och då bolagsstyrelsen förklarat sig villig att försälja

ifrågavarande egendom särskildt för sig för ett pris af 450,000 kronor,

med vilkor, bland annat, att till bolaget med eganderätt lemnades

lämplig plats i närheten af Örebro norra station för ett lokomotivstall

med dertill hörande verkstad och ditledande spår, syntes samma egendoms

värde numera icke kunna beräknas lägre än till 460,000 kronor.

Om från den ofvan angifna kostnadssumman för Frö vialternativet,

3.960.000 kronor, droges sagda belopp, 460,000 kronor, skulle alltså

återstående beloppet, 3,500,000 kronor, angifva den verkliga kostnaden

för detta alternativ i jemförelse med kostnaden för Ullersäteralternativet,

2.207.000 kronor.

Genom förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi skulle emellertid

staten kunna redan från början påräkna en betydande inkomst på jernvägslinien

Örebro—Spånga. Afkastningen af jernvägen mellan Örebro

och Köping hade nemligen — jemväl om inkomsten för malmtransporterua

å linien Frövi—Valskog frånräknades — sedan flera år tillbaka

befunnit sig i ständigt och snabbt stigande. Hvad särskildt anginge

linien Örebro—Frövi, så utvisade en af bolagsstyrelsen tillhandahållen

detaljerad tabell (bilagd statsrådsprotokollet), att hela trafikbruttoinkomsten

på linien Örebro—Frövi utgjort:

för år 1896 ............................................................................... kr. 331,529: —

» » 1897 ............................................................................. b 346,318: —

» » 1898 .............................................................................. b 385,084: —

och hade, enligt hvad jernvägsstyrelson inhemta!, motsvarande tal varit:

fcir år 1892 .............................................................................. kr. 312,402: —

» » 1893 ............................................................................... » 316,964: —

J> » 1894 ............................................................................... » 317,985: —

» » 1895 ............................................................................. b 322,125: —

Då styrelsen sökt uppgöra eu beräkning öfver den nettoinkomst,

staten, om don beslöte sig för Frövialternativet, skulle under den närmaste

tiden kunna påräkna å linien Örebro—Frövi—Spånga, hade styrelsen,

med hänsyn till den alltjemt stegrade trafiken, ansett tillfyllest

att till grund för denna beräkning lägga trafikresultaten under do tre

senaste åren. Beräkningen, rörande hvars detaljer utskottet tillåter

sig hänvisa till sid. 23—25 i statsrådsprotokollet, har gifvit till resultat:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

bruttoinkomst ................................................................. kr. 339,774: —

driftkostnad|................................................................... » 188,997: —

nettobehållning .............................................................. kr. 150,777: —

Kapitaliserad efter en räntefot af 4 proc. gifver denna nettobehållning

ett värde af 3,769,425 kronor.

Enligt hvad jernvägsstyrelsen vidare anfört, borde den angifna

nettobehållningen sammanställas med kostnadssumman för linien Spånga

—Frövi—Örebro, 3,500,000 kronor, ökad med värdet af den rullande

materiel, som kunde böra beräknas för samma linie. I detta senare hänseende

hade vid uppgörandet af kostnadsförelagen för Krylbc—Örebrobanan

upptagits ett belopp af 75,000 kronor för hvarje banlängd af 10

kilometer; och då linien i fråga skulle få en längd af c:a 30 kilometer,

skulle alltså enligt denna beräkningsgrund rullande materiel behöfva

anskaffas för en summa af 225,000 kronor. Med hänsyn till den stora

trafik, som vore att förvänta å linien, syntes emellertid ett något högre

belopp böra beräknas; och hade styrelsen, med fästadt afseende jemväl

derå att eu icke ringa del af trafiken skulle komma att utgöras af

transitotrafik, ansett en förhöjning med c:a 33 procent vara skälig.

Den erforderliga rullande materielens värde skulle alltså upptagas till

300,000 kronor, vid hvilket förhållande kostnadssumman för bandelen

ökades till 3,800,000 kronor.

Äfven med beräkning af en så betydande kostnad för bandelens

förvärfvande skulle emellertid, enligt hvad den uppgjorda kalkylen utvisade,

staten kunna på bandelen beräkna en afkastning af omkring 4

procent. I sjelfva verket torde emellertid afkastningen blifva vida

större. Ty om också tilläfventyrs den i kalkylen ingående mindre betydande

faktorn bruttoinkomst på linien Frövi—Spånga upptagits till

väl högt belopp, funnes å andra sidan, då linien Örebro—Frövi i trafiktekniskt

hänseende erbjöde stora fördelar, sannolikhet för, att utgiftsprocenten

för bandelen i fråga konnne att icke obetydligt understiga

den nu beräknade utgiftsprocenten; och härtill komme, att med undantag

för linien Frövi—Spånga hänsyn i kalkylen icke tagits till den nya

trafik, som måste uppstå genom Krylbobanans tillkomst.

Styrelsen ansåge sig för den skull fullt berättigad uttala den

mening, att förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi på de i förslagskontraktet

uppstälda vilkor ''skulle för statsverket vara en förmånlig

affär, oafsedt den fördel, som läge i undvikandet af konkurrens med

Örebro—Köpings jernväg å sträckan mellan Ullersäter och Örebro.

Hvad särskilt anginge den förmån, som skulle beredas statens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

13

jernvägar genom förvärfvandet af bolagets område i Örebro jemte spåret

till Skebäck, så hade redan förut framhållits betydelsen för den

ifrågasatta verkstadeanläggningen på Alnängarna af att staten erhölle

dispositionsrätt öfver sagda spår. Men besittningen af jordområdet vid

Örebro station vore af ej mindre vigt för statens jernvägar. Det belopp

af 75,000 kronor, som i de olika kostnadsberäkningarna för Krylbo—

Örebrobanan upptagits för utvidgning af Örebro station, afsåge endast

att åstadkomma för den nya trafikens mottagande direkt erforderliga

spårförändringar. Den alltjemt fortgående stegringen i rörelsen vid

Örebro station måste emellertid inom en nära liggande framtid nödvändiggöra

en betydande utvidgning af denna station, och kostnaden härför

skulle kunna i afsevärd mån begränsas, om staten egde bolagets nuvarande

jordområde. Exempelvis skulle, då en förflyttning af det nu

öster om spårsystemet befintliga godsmagasinet under alla förhållanden

måste ingå i planen för en utvidgning af stationen, detta magasin lämpligen

kunna flyttas till bolagets likaledes öster om spårsystemet belägna

område, medan åter, om staten ej egde detta område, plats icke gerna

kunde anskaffas för magasinet öster om spårsystemet, utan man blefve

nödsakad förlägga detta vester derom, hvilket i sin ordning skulle medföra,

att hufvudvägen till godsmagasinet måste anordnas medelst en

vägport under spårsystemet, då korsning i plan icke utan väsentliga

olägenheter och stor fara för trafiksäkerheten skulle kunna ifrågakomma.

Vägporten skulle emellertid på grund af lokala förhållanden icke kunna

anordnas utan en betydlig höjning af bangårdens hela spårsystem och

eljest obehöfliga förflyttningar af husbyggnader.

Vid bedömandet af nu föreliggande fråga syntes icke heller böra

lemna» utan afseende, att staten genom försäljning till tomter af en

del af ifrågavarande område skulle kunna återbekomma eu icke obetydlig

del af köpeskillingen för detsamma.

På grund af hvad sålunda anförts hade jernvägsstyrelsen hemstält,

det Ivongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta proposition

om förvärfvande för statens räkning af bandelen Örebro—

Frö vi af Örebro—Köpings jernväg mot den köpeskilling och på de vilkor

i öfrigt, som angåfves i det mellan styrelsen och styrelsen för

Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag upprättade förslagskontrakt, äfvensom

pm framdragande af den under byggnad varande statsbanan mellan

Krylbo och Örebro i ändrad rigtning från Spånga, nemligen till Frövi

med nämnda plats såsom slutpunkt.

Rörande kostnaderna för fullbordandet af linien Krylbo—Frövi,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

under förutsättning att bandelen Frövi—Örebro inköpes för statsverkets

räkning, har vederbörande föredragande inom jern vägsstyrelsen

lemnat följande utredning:

»Den af kongl. jernvägsstyrelsen år 1896 verkstälda utredningen,

hvilken ligger till grund för 1897 års Riksdags beslut rörande statsbaneanläggningen

Krylbo—Örebro, utvisar, bland annat, att denna statsbana

med sträckning öfver Ullersäter till Örebro skulle draga en kostnad

af sammanlagdt 9,053,823 kronor 75 öre — häruti inberäknadt kostnaden

för anskaffande af rullande materiel men icke expropriationskostnader.

Kostnaden för berörda statsbanas framdragande till Frövi, i stället

för Örebro, och anslutning till Örebro—Köpings jernväg å förstnämnda

plats erhålles genom fråndragande från förenämnda summa af såväl

den, oafsedt expropriationskostnaden, till 1,871,836 kronor 75 öre beräknade

anläggningskostnaden för sträckan Spånga—Örebro som äfven

å samma sträcka belöpande andel i kostnaden för anskaffande af

rullande materiel, 217,500 kronor, samt tillägg af dels den ursprungligen

beräknade anläggningskostnaden för bandelen Spånga—Frövi, 308,000

kronor (innefattande jemväl expropriationskostnaden, 12,639 kronor 25

öre), dels ock eu summa af 16,800 kronor, afseende uppförande af en

sedermera såsom nödvändig befunnen vägport för Frövi—Ludvika

jernvägs framdragande i förändrad sträckning under statsbanan och

deraf föranledda ökade terrasseringskostnader, och uppgår sålunda till

ett belopp af 7,289,287 kronor, hvaraf tillsammans 6,800,000 kronor

redan blifvit af Riksdagen beviljade, och erfordras följaktligen ytterligare

ett anslagsbelopp af 489,287 kronor, eller i afrundadt tal 500,000

kronor för ifrågavarande statsbanas framdragande till Frövi, dock utan

att omfatta bandelens Spånga—Frövi förseende med rullande materiel

samt under förutsättning att de på senare tider väsentligt stegrade

arbets- och materialprisen icke föranleda högre anläggningskostnad

för banan i dess helhet, än hvad ursprungligen dertill beräknats.»

Till närmare utredning angående behofvet af förbättringar å bandelen

Frövi—Örebro är vid statsrådsprotokollet fogad en af vederbörande

föredragande inom jernvägsstyrelsen meddelad »öfversigt af

kostnaderna för erforderliga kompletteringsarbeten m. in. å bandelen

Frövi—Örebro vid statens enventuella öfvertagande af sagda handel»,

hvilken utredning, såsom förut nämnts, slutar å ett belopp af 51.0,000

kronor. Enligt hvad departementschefen från jernvägsstyrelsen erfarit,

bör emellertid, då i köpet ingår Frövi—Ludvika jernväg nu tillhöriga

boställshus vid Frövi, från nämnda slutsumma afdragas den beräknade

kostnaden för uppförande af betjeningshus i Frövi 30,000 kronor jemte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

15

motsvarande andel af de till 5 procent å kostnaden beräknade allmänna

utgifterna eller 1,500 kronor, således tillsammans 31,500 kronor.

Dä detta belopp ingår uti summan för de arbeten, som borde

omedelbart verkställas, borde alltså afdrag å denna summa 269,000

kronor, göras med nyssnämnda belopp, 31,500 kronor, eller till 237,500

kronor, hvarigenom också den sammanlagda kostnaden för inköpet af

bandelen i fråga minskades med 31,500 krono!''.

För egen del har departementschefen slutligen yttrat:

»Mot de af jernvägsstyrelsen ingifna båda förslagskontrakten

angående förvärfvande för statens räkning af bandelen Örebro—Frö vi

af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontraktet

om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg har jag icke något att

erinra. Sistnämnda förslagskontrakt innehåller, såsom jernvägsstyrelsen

redan påpekat, uttrycklig bestämmelse derom, att trafikkontraktet upphör

att gälla, om svenska statsverket begagnar sig af den i nådiga

koncessionen för Örebro—Svartå jernväg den 23 november 1894 statsverket

förbehållna rätt att inlösa jernvägen.

Kostnaden för inköpet af bandelen Örebro—Frövi, i synnerhet

då dertill läggas de ytterligare belopp, hvilkas utbetalande enligt jernvägsstyrelsens

utredning blifver nödvändigt, om inköpet beslutas, skulle

visserligen medföra en betydligt större statsutgift än byggandet af

linien Spånga—Ullersäter—Örebro; men då jernvägsstyrelsen efter en

grundlig utredning kommit till det resultat, att trafikinkomsten å bandelen

i fråga redan från början skall komma att gifva en så stor afkastning,

att skälig ränta beredes å alla nedlagda kostnader, synes

mig den med det förra alternativet förenade större utgiften icke böra

blifva för frågans afgörande bestämmande, helst flera goda skäl tala

för inköpet såsom fördelaktigare för staten än byggandet af den nya

linien.

Det är visserligen förenadt med svårighet att tillförlitligen utreda,

huru stor del af den ifrågakommande trafiken skulle, om inköpet ej

sker, komma att belöpa på bandelen Örebro—Frövi och huru mycket

skulle falla på bandelen Ullersäter—Örebro. Men så mycket är i allt

fall tydligt, att det är för staten fördelaktigt att, om möjligt, den

fraktkonkurrens undvikes, som skulle blifva eu följd af byggandet af

linien Ullersäter—Örebro.

Inköpet af bandelen i fråga skulle ock medföra, att trafiken å

Örebro vigtiga station blefvo uteslutande statsbanetrafik, så att skilda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

trafikintressen icke vidare der förekomme, i hvilket sammanhang jag

jemväl vill erinra derom, att enligt förslagskontraktet hela Frövi

station blir, i motsats till hvad förut varit ifrågasatt, uteslutande statsegendom.

Jernvägsstyrelsen har redan framhållit fördelen för statsverket af

att komma i besittning af bolagets sällsynt välbelägna fastigheter i

Örebro och af bibanan till Skebäcks hamn, hvilken bana kommer

att utgöra den lämpligaste spårförbindelsen med verkstadsområdet vid

Alnängarne.

Om jag till det anförda lägger, att vid den nu allmänt öfverklagade

svårigheten för jordbruket att anskaffa tillräckligt antal arbetare

en viss lättnad kan vinnas, om på en, om ock ej alltför afsevärd sträcka

en redan befintlig bana köpes i stället för att ny jernväg bygges, så

anser jag mig hafva tillräckliga skäl att föreslå, att denna fråga förelägges

Riksdagen, och dervid, i nära anslutning till den ställning jag

förut i frågan intagit, tillstyrka, att det föreslagna köpet må komma

till stånd.

Såsom en sista invändning deremot skulle kunna räknas, att t. f.

chefen för generalstaben i utlåtande den 5 februari 1897, för hvilket

är närmare redogjordt uti statsrådsprotokollet för den 26 i samma

månad, uttalat sig till förmån för byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro

på den grund, att man på detta sätt skulle erhålla två

sjelfständiga transportlinier norr och vester om Mälaren, nemligen Krylbo

—Örebro—Hallsberg och Tillberga—Frövi—Örebro—Svartå. Häremot

vill jag nu endast erinra, att, enligt hvad jag inhemtat, bandelen Örebro

—Frövi genom sitt fördelaktiga läge i tekniskt hänseende har en ovanligt

stor trafikförmåga, hvartill kommer att, till följd af bestämmelserna i

1852 års privilegiebref för Köping-— Hults jernväg, den till inköp föreslagna

bandelen å hela sträckan redan har mark för dubbelspår samt

alla broars landfästen anordnade för dubbelspår, om ock, till följd af

ökade fordringar på utrymme mellan spåren, dessa landfästen nu äro

något för smala. Det skulle sålunda icke möta synnerligen stora

svårigheter att vid behof utlägga dubbelspår å den 25 kilometer långa

sträckan mellan Frövi och Örebro, då de omförmälda dubbla transportlinierna

skulle vara minst lika fördelaktigt ordnade, som om Ullersäteralternativet

nu valdes.

Om beslut fattas angående inköp af bandelen Örebro—Frövi, skulle

kostnaden för hela jernvägen mellan Krylbo och Örebro komma att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

17

blifva följande, dervid jag i afseende å detaljerna får hänvisa till jernvägsstyrelsens

utredning:

Bandelen Krylbo—Frövi:

redan anvisadt........................... kr. 6,800,000: —

ytterligare behöflig! anslag,

hvari ock ingå 75,000 kronor

för spårutvidgningar i Örebro,

....................... „ 500,000: — kr.

Bandelen Frövi—Örebro:

köpeskilling (deraf kontant

160,000 kronor) .......... kr. 3,160,000: —

med afdrag af värdet å verkstadsområdet

och Skebäcks
spåret.

...................................... „ 460,000: —

Förlust å ränteskilnad............................................... „

För förbindelsespåret vid Frövi.............................. „

Komplettering af banan........................................... „

Lifräntors inköp ......................................................... „

Rullande materiel......................................................... „

tillsammans kr. 10,760,700: —

Beträffande behofvet af anslag för köpeskillingens liqviderande

och öfriga erforderliga utgifter är först att märka, att den för fullständighetens

skull upptagna posten för ränteskilnad 50,000 kronor

icke är någon utgift, som kräfver anslag, äfvensom att, då enligt

förslagskontraktet frågan derom, för hvilka med banan öfvertagna

tjenstemän och betjente lifräntor skola anskaffas, icke behöfver komma

till slutligt afgörande förrän under år 1901, något anslag för detta

ändamål icke bör äskas af den nu församlade Riksdagen.

Köpeskillingens hufvuddel, 3,000,000 kronor, skall enligt kontraktet

innestå till slutet af år 1907. Vid sådant förhållande synes något anslag

för fullgörande af denna liqvid icke för närvarande vara .erforderligt,

utan torde det lämpligaste vara, att riksgäldskontor erhåller

bemyndigande att i sinom tid fullgöra denna liqvid äfvensom att fullgöra

den räntebetalning intill viss förfallodag, som är i kontraktet

föreskrifven.

Bill. till liiksd. Prof. 1809. 4 Sami 1 Afd. 48 Haft.

7,300,000: —

2,700,000

50.000

98,200

237,500

75.000

300,000

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

På det att hela köpeskillingen må blifva liqviderad i en och

samma ordning, torde ock vara lämpligast, att riksgäldskontoret bemyndigas

att utbetala till bolaget dels den kontanta liqviden af 160,000

kronor, efter ifrågakommande behöriga afdrag, och dels godtgörelsen

för spåranläggningen vid Frövi med 98,200 kronor.

Hvad derefter beträffar utgifterna

för komplettering af bandelen Frövi—Örebro .......... kr. 237,500:

för rullande materiel till linien Spånga—Frövi—Örebro „ 300,000: —

och till färdigbyggande af jernvägen Krylbo—Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro...............................„ 500,000: —

eller tillsammans kr. 1,037,500: —

torde anslag för dessa ändamål böra i vanlig ordning äskas, dervid

jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, anser mig böra

föreslå, att beloppet begäres att utgå från riksgäldskontoret.»

I den af herr Sahlin väckta motionen, till hvars närmare innehåll

utskottet tillåter sig hänvisa, hafva erinringar framstälts beträffande

den utredning, på grund hvaraf jernvägsstyrelsen funnit skäl antaga

det föreslagna inköpet af bandelen Örebro—Frövi vara för staten ekonomiskt

fördelaktigt. Motionären har förmenat, att kostnaderna för

Krylbobanans fullbordande enligt detta alternativ skulle belöpa sig till

en betydligt större summa än den af jernvägsstyrelsen angifva. Till

denna summa borde nemligen efter motionärens tanke läggas ej mindre

det belopp af 241,000 kronor, som beräknats för framdeles erforderlig

komplettering af Örebro—Frövibanan, än äfven 775,000 kronor för

utläggning af dubbelspår å denna bana. JDå emellertid de i förstnämnda

belopp ingående poster närmast äro att hänföra till det framtida underhållet,

anser utskottet giltig anledning saknas att upptaga dem i förevarande

kostnadsberäkning; och hvad angår banans ombyggnad till

dubbelspårig synes det visserligen utskottet uppenbart, att denna anordning,

som föreslagits af strategiska skäl för möjliggörande af hastiga

truppförflyttningar, skulle för detta ändamål vara fullt så effektiv som

två skilda banor mellan samma ändpunkter, men deremot har utskottet

ingalunda kunnat finna behofvet åt eu sådan dubbel förbindelse vara

åtminstone för närmaste framtiden fullt ådagalagdt, och det förefaller

i viss mån egendomligt, att motionären, ehuru han anser de afsedda

fördelarna i strategiskt hänseende icke kunna vinnas genom utläggandet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

19

af dubbelspår å bandelen i fråga, likväl vill belasta inköpsalternativet

med kostnaden härför.

Utskottet, som sålunda icke kunnat finna fog för motionärens

påståenden i förenämnda afseende, utan tvärtom anser den af jernvägsstyrelsen

angifna kostnadssumman vara rundligt tilltagen, har ej heller

kunnat finna, att styrelsen vid beräkning af den nettoinkomst, som

staten under den närmaste tiden kunde hafva att förvänta af linien

Örebro—Frövi—Spånga, kommit till ett alltför förmånligt resultat.

Motionären har härvid anmärkt, att driftkostnaden, som af jernvägsstyrelsen

beräknats efter medeltalet af utgiftsprocenten å statens jernvägar

söder om Storvik under de tre senast förflutna åren, borde sättas

betydligt högre. Enligt hvad utskottet inhemtat, har emellertid utgiftsprocenten

å bandelen Örebro—Frövi under åren 1896 och 1897 i

verkligheten väsentligt understigit motsvarande procenttal å ofvanberörda

statsjernvägar, och då härtill kommer, att genom nämnda handels

öfvertagande af staten en del administrationskostnader, såsom aflöning

till styrelse-, trafik-, maskin- och banbefäl, gifvetvis komma att besparas,

i det att statsjernvägarnas högre förvaltningspersonal icke derigenom

behöfver ökas, synes man hafva grundad anledning antaga, att driftkostnaden

på denna starkt trafikerade och synnerligen välbelägna bana

skall kunna begränsas till den af jernvägsstyrelsen beräknade procenten.

De betänkligheter, motionären uttalat mot statens öfvertagande af

skyldigheten att trafikera Örebro—Svartå jernväg, kan utskottet icke

dela. Högst antagligt är, att inkomsten af denna bana, som för trafik

öppnades först den 1 oktober 1897, kommer att under de följande

åren betydligt stegras. Vid sådant förhållande och då redan under år

1898 ersättningen för banans trafikerande, som enligt kontraktet utgår

med vissa procent af bruttoinkomsten, visat sig mer än tillräcklig för

driftkostnadernas bestridande, synes man icke hafva anledning befara,

att resultatet för framtiden skall visa sig mindre fördelaktigt.

Med stöd af den framlagda utredningen, mot hvars rigtighet

utskottet icke funnit befogade anmärkningar framstälda, har jeruvägsstyrelsen

uttalat den mening, att inköpet af bandelen Örebro—Frövi

på de nu föreslagna vilkoren skulle i ekonomiskt afseende vara

för statsverket förmånligt, i det att skälig ränta redan från början

kunde beräknas å alla deraf föranledda kostnader. Visserligen skulle

Krylbobanan kunna för en väsentligen lägre statsutgift fullbordas genom

byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro. Men dervid är att

märka, att inkomsten af denna bansträcka är ganska oviss, då den

blefve underkastad konkurrens med den äldre linien Örebro—Frövi—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

Ullersäter med dess upparbetade trafik, som jemväl erhåller afsevärdt.

tillflöde genom två tillslutande banor, och i allt fall torde ränteafkastning

icke omedelbart kunna påräknas af det kapital, som nedlägges på

byggandet af en ny jernväg. Af största betydelse vid afgörandet af

denna fråga anser utskottet emellertid vara, att det ur nationalekonomisk

synpunkt måste befinnas mindre rigtigt att anlägga en ny bana,

då trafiken i fråga kan fullt ut besörjas genom anlitande af en redan

befintlig. Eu sådan användning af landets kapitaltillgångar synes utskottet

icke kunna rätt försvaras. Härjemte bör ock vid den i närvarande

tid knappa tillgången på arbetskrafter uppmärksammas, att

genom Krylbobanans framdragande öfver Ullersäter gifvetvis större

anspråk skulle ställas på arbetsmarknaden än genom bifall till det af

Kongl. Maj:t föreslagna alternativet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som icke

har något att erinra mot de i anledning af det föreslagna inköpet upprättade

förslagskontrakten, hemställa,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och med afslag å herr Sahlins i ämnet

väckta motion, Riksdagen må, under godkännande, till

hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt

angående förvärfvande för svenska statens räkning af

bandelen Örebro—Frö vi af Örebro—Köpings jernväg

och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande

af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda

kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande

räntebetalning samt utbetala godtgörelse för

anläggning af ett förbindelsespår vid Frö vi, än äfven

för år 1900 anvisa

till kompletteringsarbeten å

bandelen Örebro—Frövi.................. kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel

för linien Spånga—Frövi—Örebro „ 300,000: —

till fullbordande af statsbanan

mellan Krylbo och Frövi

jemte spårutvidgningar i Örebro..... „ 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att Utgå af riksgäldskontoret.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

21

II.

I ofvan omförmälda proposition (n:o 62) har Kongl. Maj:t vidare Angående

föreslagit Riksdagen att till fortsättning af statsbanan från Göteborg fortsättning af

till Skee för år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgälds- Tätting—

kontoret. Skee.

I skrifvelse den 27 april 1898 anmälde Riksdagen sig hafva beslutat

anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till

Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, samt till

påbörjande af denna bana för år 1899 anvisat 750,000 kronor, med rätt

för Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen borde

genomgå, allt under det af Kongl. Maj:t föreslagna förbehållet om sedvanlig,

kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. för jernvägen, såvidt densamma

genomlöpte Göteborgs och Bohus län, samt med vilkor, att

landsting, kommuner eller enskilde genom förbindelse, som kunde af

Kongl. Maj:t godkännas, dels åtoge sig att två år efter tillsägelse, som

dock ej finge ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat

jernväg från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee

till Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt,

att statsbanans bantåg kunde med skälig hastighet derå framföras, dels

ock medgåfve, att, om jernvägen Skee—Strömstad icke vore färdig å

utsatt tid eller befunnes icke vara byggd enligt faststälda plan- och

profilritningar, staten skulle ega bygga jernvägen färdig eller försätta

densamma i det skick, samma ritningar utvisade, allt på dens eller deras

bekostnad, som förbindelsen utfärdat.

Förbehållet om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. för jernvägen,

såvidt densamma genomlöper Göteborgs och Bohus län, afsåg:

att af landsting, kommuner eller enskilde skulle kostnadsfritt

upplåtas:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallelvägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;

all mark för till följd af jern vägsbyggnaden erforderlig anläggning

af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar;

dels under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att

vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;

samt att upplåtelsen jemväl skulle innebära förpligtelse att lemna

ersättning för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda

vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara

måtte, som kunde anses härflyta af det genom jernvägens anläggning

orsakade intrång;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös

för hvad i ett eller annat afseende härutinnan tilläfventyrs kunde komma

att brista.

Hvad beträffar den del af statsbanan Göteborg—Skee, som genomlöper

Göteborgs- och Bohus läns landstingsområde, meddelas i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 6 sistlidne mars, att nämnda läns

landsting genom laga kraftvunnet beslut den 22 september 1898 förbundit

sig att fullgöra den nu omförmälda kostnadsfria upplåtelsen af

mark, och att denna förbindelse vore affattad i ordagrann öfverensstämmelse

med förbehållets lydelse.

Vidkommande banans sträckning inom Göteborgs stads område

hafva stadsfullmägtige i nämnda stad, efter det ett af dem den 10 november

1898 lemnadt, i statsrådsprotokollet oförmäldt medgifvande i fråga om

upplåtelse af mark för banan befunnits icke vara affattadt med önskvärd

bestämdhet, för frågans förnyade behandling fått från chefen för civildepartementet

mottaga »kostnadsförslag för statsbanan genom Bohuslän

1896 och 1897» jemte tillhörande ritningar, hvilka handlingar, bland

annat, innehålla uppgifter rörande jernvägens föreslagna sträckningar

öfver såväl Kungelf som Ytterby. Med anledning häraf hafva stadsfullmägtige,

enligt till statsutskottet från civildepartementet öfverlemnade

handlingar, den 23 sistlidne mars beslutit förklara, att stadsfullmägtige

vore villiga att för den beslutade jernbanan från Olskrokens station i

Göteborg till Skee — i hvad dess sträckning inom Göteborgs stads

område anginge och vare sig anläggningen skedde enligt eller i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ettdera af de föreliggande förslagen beträffande

jernvägens sträckning öfver Ytterby eller Kungelf — kostnadsfritt

upplåta mark m. m. i väsentlig enlighet med hvad i Riksdagens

berörda skrifvelse den 27 april 1898 fordrats; samt att stadsfullmägtige

för dessa utfästelser uppstält följande vilkor och förbehåll:

att upplåtelsen af mark för viadukterna, utöfver hvad som erfordrades

för deras landfästen med dertill hörande kringfyllning, endast afsåge

den mark, som upptoges af grunden för de bockar, som skulle uppbära

viadukterna; dock att staten egde vid förefallande reparation eller för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

23

ändring af viadukterna fritt disponera derför under arbetstiden ytterligare

behöflig mark;

att viadukterna skulle göras så höga, att vanlig gatutrafik å derför

vid tiden för viadukternas uppförande afsedda punkter derunder

kunde framgå obehindrad, och att gatuytorna icke komma så nära i nivå

med vattenytan, att olägenhet deraf uppstode;

att, till undvikande af olägenhet för trafiken, under viadukt skulle

anbringas lämpligt skydd af jernplåt;

att staten öfver sitt banområde skulle bereda och underhålla lämpliga

och ändamålsenliga vägöfvergångar, der sådana förbindelser emellan

de å ömse sidor om jernbanorna belägna platserna af stadsfullmägtige

pröfvades nödiga och lämpligen kunde anordnas; samt

att staden frikallades från skyldighet att deltaga, utom hvad beträffade

upplåtelse af mark, i kostnaden för sådan omläggning af jernbana,

som i följd af Bohuslänsbanans anläggning kunde komma i fråga.

Beträffande det af Riksdagen uppställa vilkor angående anläggning

af normalspårig jernväg mellan Skee och Strömstad, harMepartementschefen

meddelat, att till fullgörande af detta vilkor Strömstad—

Skee jernvägsaktiebolag genom skriftlig förbindelse, hvilken blifvit af

Kongl. Maj:t godkänd, dels åtagit sig att två år efter tillsägelse, som

dock ej får ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat jernväg

från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee till

Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att

statsbanans bantåg må kunna med skälig hastighet derå framföras, dels

ock medgifvit, att, om jernvägen Skee—Strömstad icke är färdig å utsatt

tid eller befinnes icke vara byggd enligt faststälda plan- och profilritningar,

staten må eg a bygga jernvägen färdig eller försätta densamma

i det skick, samma ritningar utvisa, allt på Strömstad—Skee jernvägsaktiebolags

bekostnad.

Vidare har departementschefen upplyst, att Kongl. Maj:t den 22

december 1898 beviljat Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag, för hvilket

bolagsordning samma dag faststälts, koncession å jernvägsanläggning

från Strömstad till Skee. Vid koncessionsansökningen, öfver hvilken

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och jernvägsstyrelsen haft att yttra

sig, hade fogats ett kostnadsförslag, enligt hvilket denna jernväg med en

spårvidd af 1,4 35 meter och en längd i liufvudspår af 6,4 5 kilometer

skulle komma att kosta 716,000 kronor, deruti emellertid icke inbegripits

kostnad för rullande materiel eller för jernvägens anslutning till

den blifvande statsbanestationen i Skee. Båda de hörda styrelserna

hade sammanstämmande framhållit, att den understälda planen för banan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

syntes uppfylla den af Riksdagen uppstäda fordran, att byggnadssättet

skulle vara sådant, att statsbanans bantåg skulle kunna med skälig

hastighet derå framföras.

Utöfver vanliga vilkor hade i koncessionen särskildt föreskrifvits,

att koncessionsliafvaren skulle vara pligtig tillåta att, på vilkor som

mellan jernvägsstyrelsen och koncessionshafvaren öfverenskommes eller,

om öfverenskommelse ej kunde träffas, af Kongl. Maj:t bestämdes, låta

statsbanans tåg mellan Göteborg och Skee framgå jemväl å linien Skee

—Strömstad.

Med anslutning till de i Riksdagens vilkorsbestämmelse angifna

tider hade i koncessionen föreskrifvits, att arbetet å jernvägsanläggningen

skall börja senast den 1 februari 1901 och derefter så bedrifvas,

att jernvägen må vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1

februari 1903.

Enligt bevis från patent- och registreringsverket hade Strömstad

—Skee jernvägsaktiebolag inregistrerats den 6 februari 1899. Aktiekapitalet

hade då uppgått till 360,400 kronor och kunde utgöra lägst

350,000, högst 900,000 kronor. Å aktiekapitalet hade inbetalts 180,200

kronor, och skulle återstående inbetalning fullgöras å tider, som styrelsen

bestämde, dock före den 23 oktober 1900.

Då härtill komme, att af de tecknade aktierna ett så stort antal,

som svarade mot minimikapitalet, 350,000 kronor, tillhörde Göteborgs

och Bohus läns landsting och hushållningssällskap samt staden Strömstad,

och att nämnda läns landsting den 22 september 1898 besluta

att till aktiebolaget utlåna såväl ett belopp af 380,000 kronor som äfven,

derest det skulle visa sig erforderligt, ytterligare ett belopp af 50,000

kronor, allt mot den ränta, som landstinget sjelft finge betala, syntes

jernvägsanläggningen mellan Skee och Strömstad vara fullt betryggad.

Beträffande det belopp, som borde till arbetenas fortsättande under

år 1900 äskas, har departementschefen erinrat, att Kongl. Maj:t af 1898

års Riksdag för ändamålet begärt 4,000,000 kronor, men att Riksdagen,

med afseende å omfattningen af de för statens räkning för närvarande

bedrifna jernvägsbyggnaderna och af de pågående enskilda jernvägs
anläggningarne

i landet, ansett lämpligt, att arbetet å den ifrågasatta

statsbanan genom Bohuslän framflyttades ett år, och förty för denna

banbyggnad anvisade för år 1899 endast det belopp af 750,000 kronor,

som i propositionen afsetts för förberedande arbeten under år 1898.

*

Af hvad ofvan blifvit meddeladt framgår, att de af nästlidna års

Riksdag uppstälda vilkor för beslutet om anläggning af ifrågavarande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 78.

25

statsbana numera blifvit uppfylda, dervid emellertid stadsfullmägtige i

Göteborg vid sitt medgifvande om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.

fäst vissa förbehåll, hvilka dock icke synas vara af den betydelse, att

utskottet funnit sig böra deremot göra erinran, öfvertygadt som utskottet

är, att vid det definitiva bestämmandet af planen för banans framdragande

genom stadsområdet förhållandena skola kunna på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

Med afseende å de svårigheter, som fortfarande genom bristen på

arbetskrafter beredas jordbruk och näringar, och då arbetena för fullbordandet

af Örebro—Krylbobanan äfven nästa år komma att pågå,

anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att byggandet af Bohuslänsbanan

under samma år bedrifves i den omfattning, som med Kongl. Maj :ts förevarande

framställning afses, utan torde enligt utskottets mening anslaget

för år 1900 begränsas till 2,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen till fortsättning af

statsbanan från Göteborg till Skee för år 1900 anvisar

2,000,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 1 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

vid punkten J:o (angående fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Örebro):

af herrar friherre J. T. Gripenstedt, A. G. L. Billing och /. Wijk,

hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till herr E. Sahlins i

ämnet väckta motion.

Bih. till Riksd. Frot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häfi.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:113 Skrifvelse till Konungen, angående fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Örebro samt fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee. s. 5 i texten