Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

1899-05-02 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:85, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

1

N:o 85.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1899, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det

nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: från riksgäldskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt riksgäldskontorets

inkomster, och öfriga tillgångar utom lånefordringarna,

I § 25, angående Riksdagens bibliotek, har utskottet vidtagit den ändring,

som betingas af Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess memorial n:o 56.

Den föreslagna § 41 grundar sig på Riksdagens bifall till det sammansatta statsoch

baukoutskottets memorial n:o 2 angående vidtagande af åtgärder för beredande

af ökad tillgång på utländska betalningsmedel.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

bestämmelser i 1898 års reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att få vid den slutliga uppställningen ändra

paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 2 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Samt, 1 Afd. 51 Höft, (N:o 85).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 85.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöning:!!'', förvaltningsutgifter, m. m.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag Föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af fyra tusen fem

hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens

bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års Riksdagar vidtagna ändringar,

samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar........................................... » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

3

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringsponningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att

under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af

högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom

hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 26.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af

Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem faststälda arfvoden till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 85.

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på

Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,

som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser

öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af

de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening hör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen hör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

5

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som

utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 55 omförmälda

uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen

kronor till den andre af Deputerade.

§ 30.

A/löningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår,

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 85.

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode

eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda

eller medgifna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

1

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 33-

Derest Enke- och Pupillkassatis vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 85.

§ 35.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

9

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1899 och 1900 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskoslnader

samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag

af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den

liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket

upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de

till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller

öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda

afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 39.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt''Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning,

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kong]. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 4. Sami, l Afd. 51 Haft. 2

/

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

10

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter ar 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar ma vara gällande med afseende a de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med

1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången

af år 1900; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå

Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 40.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 41.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas

riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt;

hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i

riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de

erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som

genom medlens upplåning asamkas kontoret för den tid, under hvilken samma

medel af banken disponeras.

§ 42.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets

upplåning).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

11

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontor upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till

banda och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras’

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån

af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 85.

12

efter föregången, af Riksgäldskontor verkstad uppsägning; varande åt Fullmäktige

öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.