Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående utredning i fråga om inlösen af frälseskatteräntor.
1899-05-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1899:90, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående utredning i fråga om inlösen af frälseskatteräntor.
Dokumentets text
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
N:o 90.
Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1899, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående utredning i fråga om inlösen af frälseskatteräntor.
(I. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad,
motion (n:o 137) har herr J. A. Sjö hemstält, att Riksdagen måtte
hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda så väl
rätta naturen och antalet af de s. k. frälseskatteräntorna som ock deras
räntebelopp samt derefter, om skäl dertill syntes föranleda, inkomma
till Riksdagen med förslag om att dessa räntor måtte af statsverket
inlösas och afskrifvas.
Vid behandling under senare åren af motioner i enahanda syfte
som den nu föreliggande har utskottet upprepade gånger framhållit,
att den uppfattning af rättvisa och billighet, som föranledt Riksdagens
beslut om skattefrälseräntornas inlösen, icke kan med skäl åberopas
beträffande nu ifrågavarande slags räntor, hvilka så väl med afseende
å sin tillkomst som sin beskaffenhet och storlek varit beroende af
enskildt aftal, och att det icke synes rådligt att ikläda staten någon
skyldighet att inlösa räntor och afgäld, som utan någon statens mellankomst
tillkommit eller kunna tillkomma genom aftal mellan enskilde.
Med afseende härå och under erinran att frälseskatteräntorna icke
lämpligen kunna, såsom motionären förmenat, jemföras medvdet från
viss jord i Skåne m. fl. provinser hittills utgående kyrkotionde,
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
17
hvilket närmast är att förlikna med grundskatterna, finner sig utskottet
icke kunna tillråda inlösning och afskrifning af förenämnda räntor, vid
hvilket förhållande den af motionären föreslagna utredningen icke heller
kan af utskottet tillstyrkas.
Utskottet hemställer derför,
att herr Sjös förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 maj 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Reservation
af herr J. A. Sjö.
liih. till Riksd. Vrot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 52 Raft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.