Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående de afsutna rusthällstrujjpernas likställande med det roterade infanteriet beträffande rusthållarnes skyldigheter och rättigheter.
1899-05-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1899:91, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående de afsutna rusthällstrujjpernas likställande med det roterade infanteriet beträffande rusthållarnes skyldigheter och rättigheter.
Dokumentets text
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 91.
N:o 91.
Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1899, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående de afsutna rusthällstrujjpernas likställande
med det roterade infanteriet beträffande rusthållarnes
skyldigheter och rättigheter.
(I. A.)
1 en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 71) kar herr J. W. Bengtsson erinrat, hurusom åtskilliga
regementen och corpser, som vid rusthållets införande under konung
Karl XI:s regering ordnades och uppsattes såsom berustadt kavalleri,
blifvit satta på vakans, hvad anginge anskaffandet och underhållet af
kavallerihästar, under det att rusthållare fortfarande finge bibehålla
skyldigheten att hålla karl. Dessa regementen och corpser hade derigenom
faktiskt förvandlats till infanteri och blifvit s. k. afsutna rusthållstrupper,
och då det väl svårligen läte sig tänka, att dessa afsutna
rusthållstrupper skulle åter komma att uppsitta, och att sålunda remonterings-
och hästunderhållskyldigheten skulle för rusthållare åter inträda,
då vidare ifrågavarande trupper utförde enahanda tjenstgöring
och underginge enahanda utbildning som det roterade infanteriet, och
då slutligen det helt visst skulle leda till reda och förenkling, om de
afsutna rusthållstrupperna blefve i fråga om såväl rättigheter som skyldigheter
likstälda med sistnämnda infanteri, har motionären föreslagit, att
Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag i syfte att de afsutna
Statsutskottets Utlåtande N:o 91.
19
rusthållstrupperna, nemligen behörig del af Lifregemente! till fot (d. v. s.
förutvarande Lifregementets grenadiercorps), Andra lifgrenadierregementet,
Vestgöta regemente och Smålands grenadiercorps måtte komma att
beträffande de rusthållarne åliggande skyldigheter och tillkommande
rättigheter likställas med det roterade infanteriet.
Då enligt lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 2 december 1892 rusthållare för närvarande åtnjuta enahanda
lindring i besvären efter deras uppskattade värde som rotehållarne,
och således rusthållare, i den mån de äro mera betungade än rotehållare,
komma i åtnjutande af större lindring, anser utskottet anledning icke
förefinnas till vidtagande af den utaf motionären föreslagna åtgärd. I
öfrigt får utskottet erinra, att från och med år 1904, då lindring i
besvären erhålles med hela beloppet af deras värde, blifva rust- och
rotehållare i detta afseende fullt likstälda.
Utskottet hemställer derför,
att herr Bengtssons omförmälda motion icke må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 4 maj 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.