Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens län m. m.

1899-05-08 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:95, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens län m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

1

N:o 95.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1899, kl. 5 e. ra.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande

åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan

tillhörig mark i Norrbottens län m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden

den 14 nästlidne april har Kongl. Maj:t i eu samma dag aflåten

proposition (n:o 84) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna

öfverloppsmark finge till aktiebolaget Gellivare Malmfält på arrende under

en tid af femtio år upplåtas det område, som, innefattande en areal af

619,784 hektar, funnes omförmäldt i bolagets skrift af den 8 december

1898 och å den vid samma skrift fogade karta till sina gränser närmare

angifvet — dock med undantag af dels sådana delar af området, hvilka

till äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till

andra, dels ock den del af området, som i jernvägsstyrelsens utlåtande

den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof erforderlig och

som å den vid sagda utlåtande fogade ritning innefattades inom de med

bokstäfverna d, e, f, g, h, i, s, d beteckade linier, med rätt för bolaget

att såsom hittills å sistnämnda del af området afgiftsfritt begagna (len

mark, hvilken af bolagets redan befintliga byggnader upptoges eller som

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 55 Höft. (N:o 95). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

kunde komma att ytterligare tagas i anspråk för byggnader, som bolaget

framdeles kunde få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot förpligtelse

för bolaget ej mindre att i fråga om användningen af berörda mark underkasta

sig samma bestämmelser, som i liknande fall af styrelsen plägade

fastställas för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägsområde sig

upplåten, än ock att till styrelsen återställa samma mark, i den mån den

blefve för bolagets malmlastning obehöflig eller kunde för jernvägens anläggningar

erfordras — samt under följande vilkor:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars

erlägga arrende till belopp, som Kongl. Maj:t på gemensamt förslag

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverj äg mästaren i

Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet bestämde

för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt

inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på

området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne

bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare i händelse af

tvist skulle bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot det att

egarne till bolaget erlade årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget

åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet mellan

dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll, dock

med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet att afträda densamma,

derest sådant kunde finnas erforderligt, vare sig med hänsyn till bolagets

behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn eller för åstadkommande

af ordnad byggnadsverksamhet; skolande egare af sådan lägenhet

jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägenheten

inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara deraf uppstode

för allmän ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall iägenhetens egare skulle vara skyldig afträda

densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

bestämd tid bortföra af honom derå uppförda byggnader,

hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skulle af bolaget erläggas

samt vid brist af åsämjande bestämmas af gode män; skolande det

tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i händelse af tvist afgöra

fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna och nästföregående

punkt omförmäldes;

att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet

icke måtte ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes

å det till bolaget upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i särskildt fall funne sådana omständigheter föreligga, att in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

3

utlutning icke finge ske närmare någon viss, på området befintlig byggnad,

tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan

angåfve;

att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i

väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kongl. Maj:t att

förklara bolagets arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till

någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan än

bolaget komme att idkas inom området och för sådan af annan idkad

grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig behöflig!, Kongl.

Maj:t måtte ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad som för ändamålet

kunde anses erforderligt och skäligt; skolande i fall, som i denna

punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift ega rum;

att bolaget skulle vara skyldigt att utan särskild ersättning af området

afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde finnas erforderligt

för anläggning af allmän väg eller till utrymme för jernväg eller

för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller

framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området, som

för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt

undantoges, bolaget skulle vara skyldigt att underkasta sig Kongl. Maj:t,s

bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande

skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra

dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega

annan rätt till skogen å området, än att bolaget måtte dels, efter anvisning

af vederbörande skogstjensteman och, derest från skogsvårdens synpunkt

hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som af

domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats,

mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande

erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens

vidmagthållande å Malmberget och närmaste derintill belägna område af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;

att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt beträffande

fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande

arrende måtte tillkomma bolaget;

att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas, med

mindre Kongl. Maj:t sådant medgåfve; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende föreslagna området

finge af bolaget tillträdas, skulle hafva genom lagligen gällande handling,

som till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverleinnades, förbundit sig ej

mindre att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar, hvilkas

inmutningspunkter vore belägna inom gränserna för nedan omförmälda, å

den af ingeniören H. Wennerström under januari månad år 1898 upprättade

karta med litt. x betecknade område, än äfven att i fråga om sina

öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar icke begära, att gränserna

för något utmål sträcktes in å nyssnämnda område;

dels att det i bolagets skrift den 29 maj 1897 omförmälda, å den vid

skriften fogade karta med litt. x betecknade, af ingeniören Wennerström

under januari månad år 1898 å karta planlagda område om 145,192 hektar

måtte — med undantag af den del af området, som jernvägsstyrelsen

enligt dess utlåtande den 17 mars 1898 af anförda skäl ansett böra för

kronans räkning bibehållas och som å den vid samma utlåtande fogade

ritning innefattades inom de med bokstafvera v, s, k, o, 1, r, q, v betecknade

linier — från kronans mark afskiljas samt i hufvudsaklig enlighet

med omförmälda, af Wennerström uppgjorda regleringsplan, sedan en

lämplig tomt till bostadsplats för en skogsbevakare afsatts, fördeladt i

tomter, för bebyggande åt enskilde med eganderätt upplåtas under iakttagande,

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle, samtidigt

för alla tomterna, uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en

af Kongl. Majts befallningshafvande utsedd person, hvarvid särskildt värde

borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;

skolande värderingsmännen, der de stannade i olika meningar rörande värdet

af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon af de utaf

länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän för

arrendevärderingar;

att tomt derefter finge af Kongl. Majt:s befallningshafvande till pris,

motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas

till den, som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till

erhållande af sådan tomt och dervid erlade värdet för å tomten befintlig

skog jemte en femtedel af köpeskillingen för jorden;

att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att under iakttagande

af de särskilda föreskrifter, som med afseende å områdets ordnande

och bebyggande kunde varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen hafva å

tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus, salubod

eller annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om det försum
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

5

mades, att tomtinnehafvaren skulle vara sin rätt till tomten och den derför

erlagda andel af köpeskillingen förlustig;

att tomtinnehafvare skulle vid enahanda äfventyr, sedan han inom

den förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens

bebyggande ålegat, sist vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga

återstoden af köpeskillingen; samt

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpeskillingen

till fullo guldits, köpebref å tomt skulle af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

för tomtinnehafvaren utfärdas;

dels ock att köpeskillingarne för tomterna å sistberörda. område, efter

afdrag af kostnaden för den af ingeniören Wennerström i januari månad

år 1898 uppgjorda regleringsplan jemte beskrifning öfver området, finge,

tills vidare, och intill dess annorlunda kunde varda af Kongl. Maj:t bestämdt,

användas till bestridande af sådana utgifter, som funnes erforderliga

för områdets behöriga ordnande, samt för sådant ändamål, till en början

och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kong]. Maj:ts befallningshafvande

disponeras för att, när municipalstyrelse kommit till stånd,

omhändertagas af denna.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen,

jemte redogörelse öfver hvad som i ärendet förekommit och förä n - ledt den af Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag aflåtna proposition i

detta ämne, samt med erinran, att Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1898

tillkännagifvit, att kamrarne i afseende å nämnda proposition stannat i

olika beslut, i följd hvaraf frågan för den riksdagen förfallit, vidare anfört

följande.

I skrift af den 25 juli 1898 hade aktiebolaget Gellivare Malmfält

anhållit, att från det område på eller i närheten af Gellivare Malmberg,

som jernvägsstyrelsen begärt att få till sig upplåtet, måtte undantagas

den areal, hvarpå bolagets kajer och skrädhus vore belägna, jemte skäligt

utrymme utanför sjelfva byggnaderna, samt att nyttjanderätt till den sålunda

undantagna marken måtte till bolaget upplåtas.

Till stöd härför hade bolaget framhållit, att en anordning, hvarigenom

bolaget skulle hafva dispositionen öfver lastkajer och skrädhus, men

styrelsen öfver den mark, hvarå dessa byggnader vore belägna, icke skulle

vara ändamålsenlig, i ty att ett dylikt sambruk eldigt bolagets förmenande

oundvikligen skulle leda till slitningar och tvister, som onödigtvis komme

att försvåra bolagets arbete. Särskildt skulle, såsom bolaget ansåge, den

olägenhet uppkomma, att, derest för bolaget nppstode tillfälligt behof att

för något ändamål, exempelvis upplag, använda en jordbit bakom eller vid

sidorna af berörda lastkajer och skrädhus, sådant icke skulle kunna ske,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o D5.

förrän bolaget hunnit utverka sig tillstånd dertill af vederbörande distriktsförvaltning,

hvilket åter skulle medföra betydande tidsutdrägt och deraf

följande stagnation i rörelsen.

I häröfver infordradt yttrande af den 22 december nästlidet år hade

jernvägsstyrelsen anfört följande. Derest ordning och skick skulle kunna

inom jernvägens område af dess personal upprätthållas, måste nödvändigtvis

styrelsen sjelf ega dispositionsrätt öfver marken inom området äfvensom

rätt att bestämma öfver användningen och skötseln af samma mark.

Erfarenheten hade gifvit vid handen, att slitningar och tvister ingalunda

behöfde uppkomma deraf, att styrelsen innehade eganderätt till mark, som

för uppförande af byggnader eller annat ändamål kunde hafva till trafikanter

eller andra blifvit upplåten. De tillfälliga behof af upplagsplatser,

bolaget antydde, kunde i regel icke antagas uppstå så hastigt, att bolaget

icke med något förutseende från dess tjenstemäns sida borde kunna göra

ansökan om upplåtelse af för ändamålet erforderlig mark i så god tid, att

stagnation i bolagets rörelse icke behöfde uppstå. Om mot förmodan

genom oförutsedd händelse någon gång frågan om dylik tillfällig upplagsplats

skulle tarfva en skyndsammare behandling, borde vederbörande sektionsbefäl

kunna lemna bolaget erforderligt medgifvande tills vidare, intill dess

distriktsförvaltningens beslut kunde erhållas. Bolagets begäran om upplåtelse,

förutom af det område, som af dess hittills uppförda kajer och

skrädhus upptoges, jemväl af skäligt utrymme utanför sjelfva byggnaderna

syntes alltför sväfvande. Om upplåtelse af ett till storleken icke angifvet

område medgåfves, kunde bolaget komma att behöfva och sålunda såsom

skäligt anse så stort utrymme, att svårighet för styrelsen att, tillgodose

jernvägens egna behof deraf kunde uppkomma.

På grund af hvad sålunda anförts har styrelsen afstyrkt bifall till

bolagets förevarande anhållan, hvaremot styrelsen förklarat, att, då lastkajer

och skrädhus vore för bolagets rörelse nödvändiga, styrelsen ansåge

bolaget böra såsom hittills medgifvas rätt att afgiftsfritt begagna de områden,

hvilka af bolagets redan befintliga byggnader upptoges eller hvilka

kunde komma att ytterligare tagas i anspråk för byggnader, som bolaget

framdeles kunde få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot förpligtelse

för bolaget ej mindre att i fråga om användningen af berörda områden

underkasta sig samma bestämmelser, som i liknande fall af styrelsen plägade

fastställas för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägsområde

sig upplåten, än ock att till styrelsen återställa samma områden, i den

mån de blefve för bolagets malmlastning obehöfliga eller kunde för jernvägens

anläggningar erfordras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

7

Vidare hade bolaget i en till Kong!. Magt ingifven, den 8 december

1898 dagtecknad skrift andragit hufvudsakligen, att bolaget för att o-öra

allt, som vore bolaget möjligt för underlättande af lösningen af förevarande

för så väl bolaget som dess talrika arbetarepersonal ytterligt vigtiga fråga,

beslutit sig för att ytterligare inskränka det område, hvilket bolaget anhållit

få åt sig upplåtet; att bolaget sålunda afstode från all den mark,

som bolaget efter noggrann undersökning och pröfning funnit sig icke

under den närmaste framtiden oundgängligen behöfva disponera för ett

ändamålsenligt bedrifvande af bolagets rörelse; att, då det område, bolaget

i sm först mgifna ansökning anhållit få arrendera, innehölle en areal°af

1,370 hektar samt bolaget, pa sätt förut nämnts, återkallat samma ansökning

i fråga om två egolotter, innefattande tillsammans 146,892 hektar, och

nu ytterligare afstode från en areal af 603,324 hektar, allenast en areal af

619,784 hektar återstode af det först afsedda området; samt att bolaget beträffande

nämnda återstående område, som funnes med röd färg inlagdt å

en bolagets förevarande skrift bilagd karta, vidhölle sin ansökning om~upplåtelse

för redan angifna ändamål.

Efter det Kongl. Maj:t genom remiss den 16 i sistnämnda månad

anbefalt kammar- och kommerskollegierna att efter domänstyrelsens hörande

skyndsamt afgifva utlåtande i anledning af bolagets sistberörda skrift, hade

kollegierna, med öfverlemnande af domänstyrelsens yttrande, den 21 sistlidne

mars inkommit med utlåtande i ärendet.

Domänstyrelsen hade i sitt nyssberörda yttrande dels åberopat sitt

i ärendet afgifna utlåtande af den 20 januari 1896, deri styrelsen med

vissa smärre modifikationer rörande upplåtelsevilkoren tillstyrkt bifall till

bolagets ansökning på det sätt, densamma då blifvit af ‘Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordad, dels vidare anfört, att, på sätt den bolagets

senaste ansökning bilagda karta utvisade, det område, bolaget nu begärde

få åt sig på arrende upplåtet, bestode af mark, belägen dels inom och

emellan bolagets utmåRområden, dels omedelbart invid’dessa. Med upplysning

tillika, a,tt det ifrågavarande markområdet helt och hållet läge inom

kronan vid afvittningen i Gellivare socken tillfallen, ännu odisponerad

öfverloppsmark, hade domänstyrelsen derför hemstält, att detta område

måtte hufvudsakligen på de vilkor, som i Kong], Maj:ts proposition i

ämnet till 1898 års Riksdag funnes omföririälda, åt bolaget upplåtas.

för egen del hade kollegierna anfört följande. Kollegierna funne

sig så mycket mindre hafva anledning till erinran om upplåtelse åt bolaget

af nu ifrågavarande område, som kollegierna, hvart för sig, i sina förut i

ärendet afgifna utlåtanden på anförda skäl tillstyrkt bifall till då förelig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

gande ansökningar af bolaget om upplåtelse för angifna ändamål af väsentligt

större områden.

Beträffande de i nämnda proposition angifna vilkor och bestämmelser

för den då föreslagna upplåtelsen af mark åt bolaget anförde vid

nästlidet års riksdag statsutskottet i sitt i anledning af samma proposition

till Riksdagen afgifna utlåtande, att bland berörda vilkor och bestämmelser

förekomme föreskrift derom, att, derest hus och byggnader vid den tid,

då bolagets arrenderätt inträdde, funnes vara utan särskild från kronans

sida gjord upplåtelse på området uppförda af annan än bolaget, egare af

sådan lägenhet skulle, i det fall, att å lägenheten inhystes personer, hviska

förde ett sådant lefnadssätt, att fara deraf uppstode för allmän ordning

och säkerhet, vara skyldiga att afträda densamma utan lösen. Denna föreskrift,

som förefölle utskottet väl sträng, syntes höra ändras derhän, att

lägenhetens egare vid afträdandet egde rätt att bortföra af honom uppförda

byggnader.

Äfven sådan lägenhet å nämnda område, som blifvit bebyggd etter

den 4 augusti 1895, skulle enligt Kongl. Majts förslag afträdas utan lösen.

Nämnda dag hade visserligen i Gellivare församlings kyrka upplästs en af

Kongl. Map.ts befallningshafvande utfärdad kungörelse, hvari meddelats

varning mot att utan behörigt tillstånd uppföra boningshus och andra

byggnader å Malmberget på kronomark, hvars upplåtande åt bolaget vore

ifrågasatt, och derjemte erinrats, att de sålunda uppförda husens.egare och

i främsta rummet egarne af de hus, hvilka hindrade platsens ifrågasatta

reglering för en ordnad byggnadsverksamhet, äfventyrade att varda från

området°afhyste, så fort detsamma för annat ändamål behöfde tagas i .anspråk.

Denna kungörelse syntes dock hafva utfärdats under förutsättning,

att anordningar omedelbart blefve vidtagna för beredande af tillfälle till

lämpliga byggnadsplats^^ erhållande. Då emellertid lång tid sedan dess

förflutit och vid anställande af ökadt antal arbetare å denna ort omständigheterna

oemotståndligt framkallat behofvet af nya bostäder, syntes

nämnda kungörelse icke nu böra föranleda sådana lägenhetsegares afhysande

under så stränga vilkor, som Kongl. Majtts förslag innefattade,

hvarför desse liksom öfrige lägenhetsinnehafvare, med undantag af de

nyss oinförmälde, syntes böra ega rätt att vid lägenhetens afträdande

erhålla lösen för derå uppförda byggnaders värde.

Bland förenämnda vilkor förekomme vidare, att bolaget skulle aflöna

den polisstyrka, som till ordningens vidmagthållande å Malmberget och

närmaste derintill belägna område af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordnades. Då sålunda denna polisstyrka helt och hållet vore beroende

af länsstyrelsen, syntes det ej böra befaras, att densamma skulle komma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

9

att stå i något underordnadt förhållande till bolaget, men på det att hvarje

sken deraf måtte undanrödjas, ansåge utskottet, att i stället för bestämmelsen

derom, att polisstyrkan skulle aflönas af bolaget, borde föreskrifvas,

att erforderliga medel för sagda polisstyrkas aflönande skulle af bolaget

tillhandahållas Kongl. Maj:ts befallningshafvande, så att polismännens aflöning

icke komme att utbetalas å bolagets kontor, utan genom länsstyrelsen.

Kollegierna, som på de af statsutskottet anförda skäl funne sig

kunna biträda de af utskottet sålunda föreslagna ändringar i vilkoren

för ifrågavarande upplåtelse, ville alltså tillstyrka Kongl. Maj:t att i ny

proposition föreslå Riksdagen medgifva, att af den kronan vid afvittring

i Gellivare socken tillfallna öfverloppsmark måtte till aktiebolaget Gellivare

Malmfält på arrende under eu tid af femtio år upplåtas det område, som,

innefattande en areal af 619,784 hektar, funnes omförmäldt i bolagets skrift

af den 8 december 1898 och å den vid samma skrift fogade karta till

sina gränser närmare angifvet, dock med undantag af dels sådana delar

af området, hvilka till äfventyra redan blifvit af kronan i vederbörlig ordning

upplåtna till andra, dels ock den del af området, som i jernvägsstyrelsens

utlåtande den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof

erforderlig och som å den vid sagda utlåtande fogade ritning innefattades

inom de med bokstäfverna d, e, f, g, h, i, s, d betecknade linier, samt

under de i ornförmälda proposition till 1898 års Riksdag upptagna vilkor,

dock med de ändringar i dessa vilkor, som af statsutskottet vid samma

Riksdag ifrågasatts.

Med förmälan att frågan om ordnande af bosättningsförhållandena

vid Gellivare Malmberg och särskildt den del af frågan, som anginge upplåtelse

under eganderätt af byggnadstomter åt enskilde, kräfde en snål''

lösning och att representanter för arbetarne vid Malmberget fått tillfälle

att vid sammanträde inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttala sig i

ämnet, hade vidare Kongl. Maj:ts befallningshafvande i skrifvelse den 8

december 1898, med bifogande af en af vederbörande bergmästare upprättad

karta till upplysning om hvilka inmutningar funnes å det, af

ingeniören Wennerström planlagda område, redogjort för hvad vid berörda

sammanträde förekommit och i öfrigt lemnat en framställning af hvad som

synts Kongl. Maj:ts befallningshafvande vara att andraga med hänsyn till

spörsmålet, huruvida vid en förnyad proposition i ämnet någon ändring

kunde vara önskvärd i de vilkor och bestämmelser, som för ifrågakomna

jordupplåtelse föreslagits.

Dervid hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört hufvudsakligen

följande. Kongl. Maj:ts befallningshafvande hölle, i likhet med de vid omförmälda

sammanträde närvarande arbetarerepresentanter, före, att syftet

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sand. 1 Afd. 50 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

med uppkomna tomtupplåtelser, hvilket väsentligen vore att bereda tillfälle

för arbetare samt yrkes- och näringsidkare vid Malmberget att förvärfva

egna hem, bäst skulle vinnas genom tomternas upplåtande under eganderätt,

men ansåge tillika nödigt, att vid tomtupplåtelserna vissa grundsatser

och regler tillämpades för att så vidt möjligt förekomma, att tomterna

öfverginge till personer, som, utan att ega någon som helst i yrke eller

sysselsättning grundad anknytning till platsen, blott i spekulationssyfte

ville förvärfva lägenheter derstädes. Ett medel till motverkande af dylika

spekulationer läge deri, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid tomternas

afyttrande ej vore ©vilkorligt förbunden att antaga ett högre köpeanbud

framför ett lägre, der Kongl. Maj ds befallningshafvande funne antagandet

af det lägre anbudet mera öfverensstämmande med upplåtelsernas hufvudändamål.

Till vinnande af samma syfte syntes ett bestämdt företräde till

inlösen af tomt kunna lemnas den, som derå redan hade uppfört boningshus

af bättre, icke provisorisk beskaffenhet. Vidare borde i allmänhet

icke mer än en tomt upplåtas åt eu och samma person, en regel, som dock

ej borde gälla bland arbetarne bildade bostadsföreningar, hvilka, derest de

med hänsyn till bestämmelserna i deras reglementen kunde anses lämpade

att på ett fullt betryggande och rigtigt sätt genomföra sin uppgift, borde

till tomtinköp njuta skälig företrädesrätt. Innan ännu köpebref erhållits

å tomt, borde densamma icke få till annan öfverlåtas utan Kong]. Maj:ts

befallningshafvandes medgifvande. Från nu angifna synpunkt ansåge Kongl.

Majds befallningshafvande det jemväl vara välbetänkt, att icke alla tomterna,

derest sådant kunde ifrågakomma, genast afyttrades, utan att eu del

af dem tills vidare reserverades för den händelse, att staten möjligen sjelf

skulle vilja å platsen uppföra bostäder, som sedan finge af arbetare genom

amortering inlösas. De ordalag, hvari Kong]. Maj ds omförmälda proposition

till 1898 års Riksdag varit affattad, syntes väl medgifva Kong!. Majds

befallningshafvande att vid upplåtandet af tomter förfara och laga efter

omständigheterna på sådant sätt, som af det nu anförda betingades, men

Kongl. Majds befallningshafvande hade dock ansett sig böra särskildt framhålla

förenämnda grundsatser och regler, för den händelse desamma skulle

finnas vara i ett eller annat hänseende origtiga eller ock särskilda och

uttryckliga bestämmelser i en eller annan punkt kunde finnas erforderliga.

Beträffande bestämmelserna om den byggnadsskyldighet, som skulle

åligga blifvande tomtinnehafvare, hade arbetarnes representanter vid sammanträdet

inför Kongl. Maj ds befallningshafvande ansett, att, i enlighet

med hvad statsutskottet vid 1898 års Riksdag föreslagit, de tider, inom

hvilka tomtinnehafvare skulle hafva å sin tomt påbörjat och fullbordat

boningshus, salubod eller annan dermed jemförlig'' byggnad, lämpligen borde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

11

utsträckas till respektive två och tre år. I fråga om påföljderna för försummad

byggnadsskyldighet syntes upplåtelsevilkoren billigtvis böra ändras

derhän," att i intet fall större andel af köpeskillingen för tomt än en

femtedel blefve genom dylik försummelse förverkad; och kunde enligt

Kongl. Maj:ts befallniugshafvandes förmenande sådan ändring enklast ske

på det sätt, att den andel af köpeskillingen för jorden, som vid upplåtelsen

skulle erläggas, bestämdt fixerades till en femtedel. Den föreslagna

bestämmelsen om äfventyret för underlåtenhet att efter fullgjord byggnadsskyldighet

inbetala återstående ogulden köpeskilling kunde synas gifva anledning

till tvekan beträffande tidpunkten för de stadgade påföljdernas inträdande,

men enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvande» uppfattning vore

denna bestämmelse att tolka så, att påföljderna icke skulle inträda förr än

vid den medgifna byggnadstidens utgång.

Vid förutnämnda sammanträde inför Kongl. Maj:ts befallningshafvande

hade uttalats den önskan, att köpeskillingarne för tomterna måtte

få komma det samhälle, som å det för reglering afsedda området skulle

bildas, till godo och användas till åtgärder för dettas ordnande, såsom till

reglering af gator och andra allmänna platser, till torrläggning af sankmark

inom området m. m. Derjemte och med hänsyn till det allmänna

gagnet af dessa och liknande ändamål samt önskvärdheten deraf, att de

åtgärder, som med ifrågavarande medel kunde befrämjas, måtte blifva i

möjligaste mån redan i och med tomtupplåtelsernas första början vidtagna,

hade vid sammanträdet hemstälts, huruvida icke, i den mån upplåtelser

komme att ske, statsverket kunde låta till användning för samhällets behof

omedelbart anvisa hvad som motsvarade beloppet af de vid dessa upplåtelser

betingade köpeskillingarne, oafsedt att blott viss andel af dessa

inbetalts, hvarefter de belopp, som statsverket sålunda kunde komma att

förskjuta, sedermera skulle ersättas af köpeskillingarne, när dessa i sin

helhet inflöte. Kongl. Maj:ts befallningshafvande,, som ansåge de sålunda

fram strida önskningarna vara högeligen behjertansvärda, tillstyrkte lifligt

hvad härutinnan andragits och föresloge att, i händelse af bifall till ifrågavarande

begäran, medlen till en början och innan egentligt municipalsamhälle

på platsen bildats finge af Kongl. Maj:ts befallningshafvande disponeras

för att, när municipalstyrelse kommit till stånd, omhändertagas

af denna.

Sedan Kongl. Maj:t genom remiss den 16 december 1898 anbefall

kammar- och kommerskollegierna att efter domänstyrelsens hörande skyndsamt

afgifva utlåtande jemväl öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förevarande framställning, både kollegierna deri 21 sistlidne mars inkommit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

med det sålunda infordrade utlåtandet och dervid tillika öfverlemnat domänstyrelsens

yttrande i ärendet.

Domänstyrelsen hade förklarat sig icke hafva något att erinra mot

hvad Kong]. Maj:ts befallningshafvande i sin nu ifrågavarande framställning

andragit och hemstält.

Jemväl kollegierna hade förmält sig i hufvudsak dela de åsigter,

som i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förevarande framställning uttalats.

I några punkter hade dock kollegierna funnit sig föranlåtna att mot hvad

Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört och föreslagit göra några erinringar.

Sålunda hade kollegierna, ehuru det syntes antagligt, att hvad som

anförts om önskvärdheten deraf att de inflytande köpeskillingarne för tomter

komme det blifvande arbetaresamhället till godo skulle visa sig befogadt,

likväl funnit betänkligheter möta, att i frågans nuvarande läge, utan

närmare utredning om det blifvande samhällets behof, och innan någon

erfarenhet vunnits om köpeskillingarnes belopp, en föreskrift skulle meddelas

derom, att köpeskillingarne i deras helhet ovilkorligen skulle för

samhällets behof användas, likasom kollegierna, med hänsyn till osäkerheten

deraf att ingångna aftal om tomtupplåtelser komme att vederbörligen

medelst byggnadsskyldighetens fullgörande och köpeskillingens fulla inbetalande

af tomtinnehafvare fullföljas, ansett mindre lämpligt, att statsverket

skulle åtaga sig att förskottsvis utbetala betingade köpeskillingsbelopp, som

kanske aldrig komme att inflyta. Enligt kollegiernas mening syntes det

lämpligast kunna få bero på Kongl. Maj:ts pröfning, i hvad mån köpeskillingarne

skulle tillgodokomma det blifvande samhället eller användas

till inköp af skogbärande eller för skogsbörd tjenlig mark.

I öfrigt hade kollegierna ansett att, utom de föreslagna ändringarna

i bestämmelserna om den andel af köpeskillingen, som vid upplåtelse af

tomt borde erläggas, och om tiden för byggnadsskyldighetens fullgörande,

jemväl ett förtydligande af stadgandet rörande äfventyret för underlåten

köpeskillingsliqvid lämpligen borde ske till öfverensstämmelse med den af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande åt detta stadgande gifna tolkning, hvarjemte

kollegierna hållit före, att, på sätt statsutskottet vid 1898 års riksdag

föreslagit, det borde bestämmas, att tomt å inmutadt område eller

utmål ej finge försäljas, förr än rätten till grufdrift derstädes upphört.

I en den 14 sistlidne mars till Kongl. Maj:t ingifven skrift hade

bolaget, med erinran att mot förslaget att använda sistberörda område till

byggnadstomter blifvit anmärkt, att åtskilliga inmutningar vore belägna å

detta område, förklarat, att bolaget, för att icke denna omständighet skulle

utgöra hinder för områdets användande i nämnda syfte, beslutit att, i den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

13

mån sådant utan intrång i bolagets redan uppgjorda brytningsplan kunde

ske, afstå från alla å området belägna inmutningar under förutsättning att

bolaget erhölle visshet, att ingen annan kunde få möjlighet att derstädes

göra nya inmutningar. En del af ifrågavande inmutningar vore emellertid

så belägna, att bolaget icke utan väsentlig rubbning af den faststälda

brytningsplanen och dermed följande afbräck för bolagets grufdrift kunde

afstå från deras tillgodogörande. Det så kallade Kaptenslagret, hvars bearbetande

norr om Tingvallskullespåret bolaget påbörjat, .sträckte sig

nemligen söder om spåret in å ifrågavarande område, och bolaget hade

ordnat sin verksamhet för att följa malmsträckningen in å detta område

och kunde af sådan anledning icke afstå från de inmutningar, hvilka vid

blifvande utmålsläggning bolaget tänkt sig skola erhålla de gränser, som

å en skriften bilagd karta funnes utmärkta med gröna linier. Af den

mark inom den så kallade stadsplanen, hvilken vore belägen inom de å

kartan utmärkta gröna linierna, vore det emellertid icke nödvändigt för

bolaget att för sin rörelse ofvan jord förfoga öfver större del än den, som

å kartan vore betecknad med röda, punkterade gränslinie!’. Möjligt vore

ock, att det för bolagets rörelse framdeles kunde visa sig tillräckligt att

ofvan jord disponera öfver endast den mark, som innefattas inom de å

kartan uppdragna hela, röda linier, och ville bolaget i sådant fall åtnöja

sig dermed.

Bolaget ville alltså gifva tillkänna, att bolaget afstode från alla

inom den så kallade stadsplanens område belägna inmutningar med undantag

af dem, hvilkas gränser, när de utmålslagts, folie inom det å nyssnämnda

karta med gröna linier utmärkta område, samt att bolaget i fråga

om detta områdes användande ofvan jord underkastade sig nu omförmälda

inskränkning, dock under förutsättning att ingen annan erhölle möjlighet

att inom gränserna för den så kallade stadsplanens område göra någon

inmutning.

I utlåtande af den 24 sistlidne mars hade domänstyrelsen, med öfverlemnande

af vederbörande öfverjägmästares yttrande, hemstält, att ä

det till bebyggande af enskilde afsedda område måtte genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg efter öfverjägmästarens hörande afsättas en

tomt till bostadsplats för en vid Malmberget behöflig skogsbevakare.

Slutligen hade i skrifvelse till Kong]. Maj:t af den 8 nästlidne april

aktiebolaget Gellivare Malmfält, under åberopande af sin skrift i ärendet

af den 14 nästförutgångne mars, af förekommen anledning ytterligare gifvit

till känna:

dels att bolaget afstode från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar,

hvilkas inmutningspunkter vore belägna inom gränserna för den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottet* UHåtaiide N:o 95.

så kallade stadsplanen, under förutsättning att bolaget erhölle visshet, att

ingen annan kunde få möjlighet att derstädes göra någon inmutning;

dels att bolaget i fråga om sina öfriga inmutningar förpligtade sig

att vid blifvande utmålsläggningar icke begära, att gränserna för något

utmål sträcktes in å området för den så kallade stadsplanen;

dels ock att samtliga de af civilingeniören (}. Thisell uttagna mutsedlar

rörande område å Malmberget blifvit öfverlåtna å bolaget, hvadan

allt, som i ärendet anförts beträffande bolagets inmutningar, egde tillämplighet

jemväl å de af Thisell gjorda inmutningarna.

För egen del hade departementschefen anfört, att såsom redan tillförene

upprepade gånger framhållits, kräfde frågan om ordnandet af bosättningsförhållandena

vid Gellivare Malmberg ovilkorligen att snarast möjligt

vinna sin lösning. Vid frågans behandling inom Riksdagen nästlidet

år hade jemväl detta från alla håll erkänts, men mot det då af Kongl. Maj:t

framlagda förslaget till frågans lösning hade i åtskilliga afseenden framstälts

anmärkningar, hvilka föranleda att förslaget, ehuru detsamma med

endast vissa smärre ändringar beträffande upplåtelsevilkoren af statsutskottet

förordats till antagande, ej vunnit Riksdagens bifall.

De hufvudsakligaste anmärkningar, som mot förelaget framförts, hade

galt dels och i främsta rummet, att det område, som afsetts att på arrende

till bolaget upplåtas, vore väsentligt större, än som kunde vara för bolaget

behöfligt, dels att tiden för arrendeupplåtelsen skulle vara för långt tilltagen,

dels ock att tillräcklig utredning saknades angående beskaffenheten

af och dispositionsrätten till den mark, som ifrågasatts att, fördelad i tomter,

till enskilde under eganderätt afyttras.

Beträffande först storleken af det till utarrendering åt bolaget afsedda

område ville departementschefen, under åberopande af hvad han i

sådant afseende anfört vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den

24 mars nästlidet år, nu endast ånyo framhålla, att, enligt hvad de i

ärendet hörda myndigheter förklarat, det näppeligen läte sig göra att

åstadkomma en fullt nöjaktig utredning angående huru stor del eller

hvilka särskilda delar af det af bolaget först begärda området kunde anses

för bolagets verksamhet oundgängligen erfordras. Vid sådant förhållande

hade den ändamålsenligaste utvägen synts vara, att, sedan till upplåtelse

åt enskilde afsätta en viss areal af den derför lämpligast belägna mark

inom området, återstoden deraf med de inskränkningar, som af de i ärendet

hörda myndigheter föreslagits, utarrenderades åt bolaget, men att deremot

vid upplåtelsen meddelades sådana vilkor och bestämmelser, att det allmännas

intresse gent emot bolagets blefve behörigen tillgodosedt. Nu

hade emellertid bolaget, för att underlätta frågans lösning, afstått från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

15

dispositionsrätt till all den mark inom det förut af bolaget begärda området,

som bolaget funnit sig icke under den närmaste framtiden oundgängligen

behöfva för ett ändamålsenligt bedrifvande af sin rörelse, samt

vidhållit sin ansökning endast i fråga om en sammanlagd areal af 619,784

hektar af sagda område. Någon anmärkning derom, att jemväl sistberörda

areal skulle vara väsentligen större, än som för bolaget erfordrades dels

för ändamålsenligt bedrifvande af dess affärsrörelse, dels ock för beredande

af lämpligt belägna bostadsplatser åt i bolagets tjenst anstälde eller eljest

af bolaget beroende personer, ansåge departementschefen ej med fog kunna

framställas. Från det nu senast ifrågasatta området borde i allt fall,

såsom vederbörande myndigheter föreslagit, undantagas dels sådana delar

af området, hvilka till äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig

ordning upplåtna åt andra, dels ock den del af området, som i jernvägsstyrelsens

utlåtande den 17 mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens

behof erforderlig, dock, hvad anginge sistberörda del af området, med de

rättigheter och skyldigheter för bolaget i afseende å de byggnader, bolaget

kunde erhålla tillstånd att derå hafva uppförda, som af jernvägsstyrelsen

i sådant hänseende föreslagits.

I den till nästlidet års Riksdag i förevarande ämne aflåtna proposition

hade upptagits bland de för arrendeupplåtelsen åt bolaget föreslagna

vilkor tre punkter, enligt hvilka, derest Gellivare kommun för uppförande

af allmänna hus hade behof att använda någon del af det under bolagets

arrende inbegripna område eller kommunen för annat ändamål än uppförande

af allmänna hus hade behof af någon del af området eller derest

för idkande af annan rörelse eller yrke än grufbrytning upplåtelse inom

området af tomtplats för bebyggande önskades af annan än bolaget, bolaget

skulle vara pligtig! att under vissa vilkor upplåta erforderlig mark, allt

med viss pröfningsrätt för Kongl. Majsts befallningshafvande. Då bolaget

nu icke begärt att få på arrende öfvertaga mer än omkring hälften af

den areal, som enligt nyssnämnda proposition föreslagits till upplåtande

åt bolaget, kunde nyssnämnda tre punkter såsom numera öfverflödiga utgå,

och detta med så mycket större skål som enligt en annan punkt bolaget

skulle, om af någon anledning det nu eller framdeles skulle visa sig

angeläget, att någon sådan del af området, som för bolaget icke vore

oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt undantoges, vara skyldigt

underkasta sig Ivongl. Maj:ts bestämmande härutinnan. Bland de förut

föreslagna upplåtelsevilkoren kunde äfven den punkt utgå, som ålade

bolaget att öfvervaka och i första hand ansvara för,] att helsovårdsstadgans

föreskrifter samt andra till den allmänna sundhetens befrämjande gifna

bestämmelser iakttoges inom det område, som till bolaget upplätes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Deremot borde som uttryckligt vilkor för arrendeupplåtelsen stadgas,

att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende föreslagna området finge

af bolaget tillträdas, skulle hafva genom lagligen gällande handling, som

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnades, förbundit sig ej mindre

att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar, hvilkas inmutningspunkter

vore belägna inom gränserna för det område, som vore afsedt att

för bebyggande åt enskilde med eganderät.t upplåtas, än äfven att i fråga

om sina öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar icke begära,

att gränserna för något utmål sträcktes in å nyssnämnda område.

Hvad derefter anginge tiden för arrendeupplåtelsen, inskränkte sig

departementschefen till att erinra, att för en så omfattande affärsrörelse

som bolagets måste erfordras anläggningar, afsedda för längre tid, och att

det för den skull vore för bolaget vigtigt att få så lång upplåtelsetid som

möjligt. Någon betänklighet vid att bestämma denna tid till femtio år

syntes ej böra möta, då tillika föreskrefves, att arrendeskillingen skulle

bestämmas endast för en tid af tio år i sänder, hvarigenom betryggande

garanti vunnes, att kronan under hela aiTendetiden erhölle nöjaktig afkastning

af sitt fastighetskapital, äfven om en förhöjning i jordens värde skulle

under tiden inträffa.

Vidkommande slutligen beskaffenheten af och dispositionsrätten till

det område, som skulle för bebyggande åt enskilde upplåtas, påpekade

departementschefen, att, enligt hvad den härutinnan förebragta utredning

gåfve vid handen, detta område vore afsatt å den för ändamålet lämpligast

belägna plats å södra sluttningen af Malmberget samt så rundligt tilltaget,

att, äfven om den sankmark, som funnes inom området och som ju

vore af sedd att torrläggas, till en början icke toges i anspråk för bebyggande,

området dock måste anses vara för en lång följd af år tillräckligt

för tillgodoseende af behofvet af tomtplatser till bebyggande för enskilde

vid Malmberget. Då bolaget afstått från rätten till de inom området befintliga

inmutningar, bland hvilka de, som förut innehafts af annan person,

numera öfverlåtits å bolaget, kunde det så kallade stadsplansområdet,. innefattande

en areal af 145,192 hektar, i sin helhet upplåtas till försäljning åt

enskilde med undantag allenast af det område, utgörande 6,482 bär,, som

erfordrades för jernvägsstyrelsens behof, äfvensom en tomt, hvilken, i enlighet

med hvad domänstyrelsen hemstält, borde afsättas till bostadsplats

för en skogsbevakare och tills vidare undantagas från försäljning.

I sin senast i ämnet gjorda framställning hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

närmare utvecklat, huru Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge böra i åtskilliga hänseenden förfaras vid upplåtelse af tomtplatser

å merberörda område. De grunder, Kongl. Maj:ts befallningshafvande an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

17

sett böra härvid följas, syntes departementschefen välbetänkta och egnade

att befrämja det syfte, som med upplåtelserna afsåges. Meddelande af särskilda

bestämmelser i omförmälda hänseenden borde icke erfordras, utan

syntes lämpligast vara, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde härvid

efter omständigheterna förfara.

Till en af de i fråga om tomtupplåtelserna föreslagna bestämmelserna

syntes ett tillägg erforderligt. Enligt denna skulle nemligen förslag till

köpeskilling för de särskilda tomterna, samtidigt för alla tomterna, uppgöras

af vederbörande revirförvaltare och en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

utsedd person. Den värdebestämning, som sålunda komme till

stånd, vore visserligen endast ett förslag, men dock i så måtto bindande

för Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att tomten icke linge af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande upplåtas till lägre pris än den på sådant sätt föreslagna

köpeskillingen. Nu kunde det lätteligen tänkas inträffa, att de båda värderingsmännen

stannade i olika meningar rörande värdet å någon tomt och

att således något gemensamt förslag icke kunde komma till stånd. För

sådant fall syntes skyldighet böra åläggas de båda värderingsmännen att

tillkalla en tredje, och borde deras valrätt lämpligen begränsas till någon

af de utaf länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän

vid arrendevärderingar.

Beträffande dispositionen af inflytande köpeskillingar för försålda

tomter funne sig departementschefen, med föranledande af de i sådant

afseende af arbetarnes representanter vid förenämnda sammanträde inför

Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttalade önskemål, böra tillstyrka, att, i

öfverensstämmelse med hvad förut i vissa fall medgifvits vid upplåtelse

af kronomark, afsedd till bostadsplatser för enskilde, de inflytande köpeskillingarne

finge, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda af

Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande af sådana utgifter, som

funnes erforderliga för områdets behöriga ordnande, för hvilket ändamål

medlen borde, på sätt Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, till en

början och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande disponeras för att, när municipalstyrelse kommit till

stånd, omhändertagas af denna.

Hvad åter anginge det vid nyssberörda sammanträde jemväl framstälda

förslag, att statsverket skulle åtaga sig att, i den mån upplåtelserna

af tomter komme att ske, förskottsvis utbetala de betingade köpeskillingarne

till användning för det å området uppkommande samhällets behof, hvarefter

de belopp, som statsverket sålunda kunde komma att förskjuta, sedermera

skulle ersättas af köpeskillingarne, när dessa i sin helhet inflöte, funne

Bill. till Iiiksd. Prot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

departementschefen, som delade de af kollegierna mot ett sådant förfarande

uttalade betänkligheter, sagda förslag icke böra bifallas.

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemstälde han,

som i öfriga, nu icke särskild! vidrörda punkter anslöte sig till kollegiernas

mening, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen afgifva det förslag föreliggande

proposition innefattar.

I afseende å förevarande, till statsutskottet remitterade proposition

får utskottet till en början erinra, att, på sätt af statsutskottet i utlåtandet

öfver Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag aflåtna framställning

i detta ämne jemväl framhållits, det är af största vigt, att ifrågavarande

angelägenheter varda med det snaraste ordnade. De skäl, som till stöd

för en sådan uppfattning af 1898 års statsutskott anfördes, torde efter de

närmare upplysningar, som sedermera erhållits angående missförhållandena

vid Gellivare, hafva vunnit ökad styrka. Särskild! får utskottet erinra om

hurusom Riksdagens revisorer, med anledning af verkstäldt besök vid

Gellivare, framhållit, att det måste vara af största vigt att kraftiga åtgärder

med det snaraste vidtoges för ordnande af förhållandena vid Malmberget.

Med afseende härå och dä de anmärkningar, som af nästlidet års

statsutskott framstäldes mot det vid samma års riksdag afgifna förslaget i

detta ämne, blifvit i det nu föreliggande iakttagna, då den under ärendets

behandling inom Riksdagen gjorda erinran beträffande storleken af det område,

som är afsecR att till bolaget upplåtas, gifvit anledning till en betydlig

inskränkning i detta område, och då jemväl öfriga invändningar mot 1898

års förslag dels blifvit bemötta, dels föranledt rättelser och förändrade

bestämmelser, finner utskottet sig böra i hufvudsak förorda Kongl. Maj:ts

nu framlagda proposition i ämnet.

I Kongl. Maj:ts förslag om hvad som bör iakttagas vid det ifrågavarande

planlagda, för bebyggande af enskilda afsedda områdets upplåtande,

förekommer, att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna

skall uppgöras samtidigt för alla tomterna. Härvid har utskottet velat

erinra, att då det otvifvelaktigt vore förmånligt om bebyggandet koncentrerades

å vissa delar af området, hvarigenom kostnaderna för vägars

anläggning och underhåll in. m. kunde minskas, det förefaller, som

om till en början endast sammanhängande tomter å området borde

till försäljning utbjudas, der ej redan uppförda byggnader eller andra

anledningar skulle förorsaka ett motsatt förfarande. Vid sådant förhållande

synes ej erforderligt att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, alla

tomterna samtidigt åsättas köpevärde, hvilket måhända skulle befrämja

tomtspekulation och i öfrigt ur ekonomisk synpunkt torde vara så

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

19

mycket otjenligare, som i den mån platsen bebygges och samhället utvecklar

sig, tomtvärdet antagligen måste komma att ej oväsentligt stiga.

Utskottet anser alltså, att föreskriften härom bör utgå.

Beträffande köpeskillingarna för tomterna å detta område, har Kongl.

Maj:t föreslagit, att de efter afdrag af vissa kostnader må, tills vidare och intill

dess annorlunda kan varda af Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande

af sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga ordnande.

Mot denna bestämmelse, som icke förekom i Kongl. Maj:ts förslag i

ämnet till nästlidet års Riksdag och som innebär ett frångående från den

hittills i allmänhet följda åsigten om dispositionen af köpeskillingar för

försåld kronomark, har utskottet haft vissa betänkligheter. Men då det

torde vara af vigt, att inga medel försummas, som kunna bidraga till att

ifrågavarande område varder så snart som möjligt ordnadt, har utskottet

icke velat motsätta sig hvad Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagit, helst

utskottet antager, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att, så snart omständigheterna

sådant medgifva, enligt det derom gjorda förbehållet, bestämma

om köpeskillingarnes indragande till statsverket.

På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen må med hufvudsakligt, bifall till

hvad Kongl. Maj:t föreslagit medgifva,

dels att af den kronan vid afvittringen i Gellivare

socken tillfallna öfverloppsmark må till aktiebolaget Gellivare

Malmfält på arrende under en tid af femtio år

upplåtas det område, som, innefattande en areal af

619,784 hektar, finnes omförmäldt i bolagets skrift af

den 8 december 1898 och å den vid samma skrift fogade

karta till sina gränser närmare angifvet — dock

med undantag af dels sådana delar af området, hvilka

till äfventyra redan blifvit af kronan i vederbörlig

ordning upplåtna till andra, dels ock den del af

området, som i jernvägsstyrelsens utlåtande den 17

mars 1898 uppgifvits vara för jernvägens behof erforderlig

och som å den vid sagda utlåtande fogade

ritning innefattas inom de med bokstäfverna d, e, f, g,

h, i, s, d betecknade luder, med rätt för bolaget att

såsom hittills å sistnämnda del af området afgiftsfritt

begagna den mark, hvilken af bolagets redan befintliga

byggnader upptages eller som kan komma att ytterligare

tagas i anspråk för byggnader, som bolaget framdeles

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

kan få styrelsens tillstånd att uppföra, dock mot förpligtelse

för bolaget ej mindre att i fråga om användningen

af berörda mark underkasta sig samma bestämmelser,

som i liknande fall af styrelsen pläga fastställas

för andra trafikanter, hvilka fått mark af jernvägsområde

sig upplåten, än ock att till styrelsen återställa

samma mark, i den mån den blifver för bolagets malmlastning

obehöflig eller kan för jernvägens anläggningar

erfordras, — samt under följande vilkor:

att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen

senast den 14 mars erlägga arrende till belopp, som

Kongl. Maj:t på gemensamt förslag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län, öfverjäginästaren i

Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet

bestämmer för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets

arrenderätt inträder, finnas vara utan särskild från

kronans sida gjord upplåtelse på området uppförda af

andra än bolaget, under arrendetiden må af egarne bibehållas

tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare i

händelse af tvist skall bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

mot det att egarne till bolaget erlägga

årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget åliggande

arrendeskilling, som å tomten belöper efter förhållandet

mellan dennas areal samt hela det till bolaget

upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för

innehafvare af dylik lägenhet att afträda densamma,

derest sådant kan finnas erforderligt vare sig med hänsyn

till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn

eller för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet;

skolande egare af sådan lägenhet jemväl

vara skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägenheten

inhysas personer, hvilka föra ett sådant lefnadssätt,

att fara deraf uppstår för allmän ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens egare skall vara

skyldig afträda densamma utan lösen, dock med rätt att

inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande bestämd

tid bortföra af honom derå uppförda byggnader, hvaremot

i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skall af bolaget

erläggas samt vid brist af åsämjande bestämmas af gode

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

21

män; skolande det tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att i händelse af tvist afgöra fråga om skyldighet

att afträda lägenhet i fall, som i denna och nästföregående

punkt omförmälas;

att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga

finnes föreskrifvet icke må ega tillämpning å hus, tomtplats

eller trädgård, som befinnes å det till bolaget

upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i särskildt fall finner sådana omständigheter

föreligga, att inmutning icke må ske närmare någon viss

på området befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård,

än hvad omförmälda § i grufvestadgan angifver;

att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller bedrifver

densamma i väsentligen minskad omfattning, det

skall ankomma på Kong]. Maj:t att förklara bolagets

arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till

någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift

af annan än bolaget kommer att idkas inom området

och för sådan af annan idkad grufdrift utrymme

utöfver sedvanliga utmål visar sig behöfligt, Kongl. Maj:t

må ega bestämma, att bolaget skall afstå hvad som för

ändamålet kan anses erforderligt och skäligt; skolande i

fall, som i denna punkt afses, proportionerlig minskning

af bolagets arrendeafgift ega rum;

att bolaget skall vara skyldigt att utan särskild

ersättning af området afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts

bepröfvande kan finnas erforderligt för anläggning af

allmän väg eller till utrymme för jernväg eller för dess

drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd,

det nu eller framdeles skulle visa sig angeläget, att

någon sådan del af området, som för bolaget icke är

oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt undantages,

bolaget skall vara skyldigt underkasta sig Kongl.

Maj:ts bestämmande härutinnan;

att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker

å den växande skogen inom området, samt i sin mån söka

att till laga ansvar befordra dem, som till dylik åverkan

göra sig skyldiga;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende

icke skall ega annan rätt till skogen å området, än att

bolaget må dels, efter anvisning af vederbörande skogstjensteman

och derest från skogsvårdens synpunkt hinder

icke möter, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som

af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afrödja skog,

som finnes å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen

likaledes bestämmer;

att bolaget skall tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande

erforderliga medel för aflönande af den

polisstyrka, spm till ordningens vidmagthållande å Malmberget

och närmaste derintill belägna område af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förordnas;

att den enligt gällande grufvestadga jordegare

tillhörande rätt beträffande fyndigheters tillgodogörande

icke på grund af nu ifrågavarande arrende må tillkomma

bolaget;

att. bolagets arrenderätt icke får af bolaget å

annan öfverlåtas, med mindre Kongl. Maj:t sådant medgifver;

samt

att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende

föreslagna området får af bolaget tillträdas, skall hafva

genom lagligen gällande handling, som till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande öfverlemnas, förbundit sig ej mindre

att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga inmutningar,

hvilkas inmutningspunkter äro belägna inom gränserna

för nedan omförmälda, å den af ingeniören IL Wennerström

under januari månad år 1898 upprättade karta

med litt. x betecknade område, än äfven att i fråga om

sina öfriga inmutningar vid blifvande utmålsläggningar

icke begära, att gränserna för något utmål sträckas in

å nyssnämnda område;

dels att det i bolagets skrift den 29 maj 1897

omförmälda, å den vid skriften fogade karta med litt. x

betecknade, af ingeniören Wennerström under januari

månad år 1898 å karta planlagda område om 145,192

hektar må — med undantag af den del af området,

som jern vägsstyrelsen enligt dess utlåtande den 17

mars 1898 af anförda skäl ansett böra för kronans

räkning bibehållas och som å den vid samma utlåtande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

23

fogade ritning innefattas inom de med bokstäfverna v,

s, k, o, 1, r, q, v betecknade linier — från kronans mark

afskiljas samt i hufvudsaklig enlighet med omförmälda,

af Wennerström uppgjorda regleringsplan, sedan en

lämplig tomt till bostadsplats för en skogsbevakare afsätta,

fördeladt i tomter, för bebyggande åt enskilde med

eganderätt upplåtas under iakttagande,

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna

skall uppgöras af vederbörande revirförvaltare och

en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsedd person,

hvarvid särskilt värde bör åsättas å tomt befintlig skog

och särskildt värde sjelfva jorden; skolande värderingsinännen,

der de stanna i olika meningar rörande värdet

af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon

af de utaf länets landsting eller hushållningssällskap

utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att tomt derefter må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till pris, motsvarande minst den på nämnda

sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den, som hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till erhållande

af sådan tomt och dervid erlägger värdet för

å tomten befintlig skog jemte en femtedel af köpeskillingen

för jorden;

att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig

att, under iakttagande af de särskilda föreskrifter,

som med afseende å områdets ordnande och bebyggande

kunna varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vid upplåtelsen meddelade, inom ''två år från upplåtelsen

hafva å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år

fullbordat boningshus, salubod eller annan dermed jemförlig

byggnad'', vid äfventyr, om det försummas, att

tomtinnehafvaren skall vara sin rätt till tomten och den

derför erlagda andel af köpeskillingen förlustig;

att tomtinnehafvare skall vid enahanda äfventyr,

sedan han inom den förelagda tiden af fem år fullgjort

hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålegat, sist

vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga återstoden

af köpeskillingen; samt

_ att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen

fullgjord och köpeskillingen till fullo guldits, köpebref

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

å tomt må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande för tomtinnehafvaren

utfärdas;

dels ock att köpeskillingarne för tomterna å sistberörda

område, efter afdrag af kostnaden för den af

ingeniören Wennerström i januari månad år 1898 uppgjorda

regleringsplan jemte beskrifning öfver området,

må, tills vidare och intill dess annorlunda kan varda af

Kongl. Maj:t bestämdt, användas till bestridande af sådana

utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga

ordnande, samt för sådant ändamål, till en början

och innan municipalsamhälle på platsen bildats, af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande disponeras för att, när municipalstyrelse

kommit till stånd, omhändertagas af denna.

Stockholm den 8 maj 1899.

■ .b ■/ A / :■'' lr>''-''

På statsutskottets vägnar:

.jrm CHR. LUNDEBERG.

>fl l

Stockholm 1899. Kung! Boktryckeriet, P. A. Norstedt k. Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:137 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark i Norrbottens s. 1 i texten