Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag af kronan tillhörig mark i Juckasjärvi socken i Norrbottens län m. m. jemte i ämnet väckta motioner.

1899-05-09 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:96, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag af kronan tillhörig mark i Juckasjärvi socken i Norrbottens län m. m. jemte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

1

N:o 96.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag af

kronan tillhörig mark i Juckasjärvi socken i Norrbottens

län m. m. jemte i ämnet väckta motioner.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden

den 14 april innevarande år har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten

proposition (n:o 85) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att af den vid afvittringen i Juckasjärvi socken till kronopark

afsätta mark finge till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för en köpeskilling

af tio tusen kronor under eganderätt upplåtas det i bolagets skrift

af den 19 november 1898 angifna samt å den vid samma skrift fogade

afvittringskarta med gula gränslinier utmärkta och med litt. A betecknade

område, med undantag af den mark, som kunde finnas erforderlig för

statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen äfvensom för anläggning af

allmän väg, under vilkor:

att tillträdet finge ega rum, sedan den till undantagande föreslagna

mark blifvit genom jern vägsstyrelsens försorg på bolagets bekostnad uppmätt

samt å karta affattad och beskrifven;

att, sedan den erbjudna köpeskillingen, 10,000 kronor, som skulle

gäldas senast vid tillträdet, blifvit erlagd, köpebref å det försålda området

finge af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län utfärdas;

Bill. till Rilcsd. Brok 1899. 4 Sami. 1 Afd. 56 Häft. (N:o 96.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

att bolaget skulle vara skyldigt att utan ersättning tåla ej mindre det

intrång, som genom jernvägens anläggande kunde uppstå, än äfven framdragandet

af utfartsväg för stationssamhälle; samt

att bolaget skulle ensamt vidkännas alla med lagfarten förenade

kostnader;

dels och att af omförmälda kronomark finge till förenämnda bolag

på arrende under en tid af femtio år upplåtas de i bolagets skrift af den

19 november 1898 likaledes angifna, å berörda afvittringskarta med gula

gränslinier utmärkta och med litt. B och C betecknade områden, dock

med undantag af sådana delar af ifrågavarande områden, hvilka till

äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till andra,

samt under följande vilkor:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars

erlägga arrende till belopp, som Kongl. Maj:t, på gemensamt förslag af

Kong! Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverjägmästaren i

Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet bestämde

för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt

inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på

området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne

bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, livilket senare i händelse af

tvist skulle bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot det att

egarne erlade till bolaget årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget

åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet mellan

dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll, dock

med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet att afträda densamma,

derest sådant kunde finnas erforderligt vare sig med hänsyn till bolagets

behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn eller för åstadkommande

af ordnad byggnadsverksamhet; skolande egare af sådan lägenhet

jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall, att å lägenheten

inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara deraf uppstode

för allmän ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens egare skulle vara skyldig afträda

densamma utan lösen, men med rättighet att inom viss, af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande bestämd tid bortföra der befintliga, honom tillhöriga

byggnader, hvaremot i öfriga fåll lösen för byggnadernas värde skulle af

bolaget erläggas samt vid brist af åsämjande bestämmas af gode män;

skolande det tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i händelse af

tvist afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna

och nästföregående punkt omförmäldes;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

3

att hvad i § 3 inom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet

icke skulle ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes

å de till bolaget upplåtna områden, derest icke Kong! Maj:ts befallningshafvande

i särskild! fall funne sådana omständigheter föreligga, att inmutning

icke finge ske närmare någon viss, på ifrågavarande mark befintlig

byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda paragraf i grufvestadgan

angåfve;

att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i

väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kongl. Magt att

förklara bolagets arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till

någon del af områdena, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan

än bolaget komme att idkas inom ifrågavarande områden och för sådan

af annan idkad grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig

behöflig!, Kongl. Maj:t skulle ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad

som för ändamålet kunde anses erforderligt och skäligt; skolande i fall,

som i denna punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendest

fgi it ega rum;

att bolaget skulle vara skyldigt att utan särskild ersättning af områdena

i fråga afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde

finnas erforderligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme för

jernväg eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om af anledning, som förut icke blifvit nämnd, det nu eller framdeles

skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af ifrågavarande områden,

som för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets

arrenderätt undantoges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Kongl.

Maj:ts bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande

skogen inom områdena, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra

dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega

annan rätt till skogen å områdena, än att bolaget finge dels, efter anvisning

af vederbörande skogstjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt

hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadsvirke till pris, som af domänstyrelsen

bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats, mot

ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Kongl. Majts befallningshafvande

erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens vidmagthållande

å Luossavaara och Kiirunavanra malmfält och närmast ''derintill

belägna områden af Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt beträffande

fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande

arrende finge tillkomma bolaget;

att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas, med

mindre Kongl. Maj:t sådant medgåfve; samt

att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende föreslagna området

finge af bolaget tillträdas, skulle hafva genom lagligen gällande handling,

som skulle till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnas, förbundit

sig att afstå från samtliga de bolaget tillhöriga, inom nedan omförmälda

å den af geologen Lundbohm upprättade karta med litt. X och X1 utmärkta

områden befintliga inmutningar;

dels att de å förenämnda, af geologen Lundbohm sammandragna karta

med gröna gränslinier utmärkta samt med litt, X och X1 betecknade områden

skulle — med undantag af den del af området X, som för jernvägens

behof erfordrades, samt den mark i öfrigt, Kongl. Maj:t kunde

finna böra för något allmänt behof undantagas — från kronans mark afskiljas

för att, fördelade i tomter, för bebyggande åt enskilde med eganderätt

upplåtas under iakttagande,

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle, samtidigt

för alla tomterna, uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsedd person, hvarvid särskildt värde

borde åsättas å tomt befintlig skog och särskildt värde sjelfva jorden;

skolande värderingsmännen, der de stannade i olika meningar rörande värdet

af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon af de utaf

länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän för

arrendevärderingar;

att tomt derefter skulle af Kongl. Maj:ts befallningshafvande till pris,

motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas

till den, som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig till erhållande

af sådan tomt och dervid erlade värdet för å tomten befintlig

skog jemte en femtedel af köpeskillingen för jorden;

att den, åt hvilken tomt upplätes, skulle vara skyldig att, under iakttagande

af de särskilda föreskrifter, som med afseende å områdets ordnande

och bebyggande kunde varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen hafva å tomten

påbörjat samt inom ytterligare tre år fullbordat boningshus, salubod eller

annan dermed jemförlig byggnad, vid äfventyr, om det försummades, att

tomtinnehafvaren skulle vara sin rätt till tomten och den derför erlagda

andel af köpeskillingen förlustig;

att tomtinnehafvare skulle vid enahanda äfventyr, sedan han inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

5

den förelagda tiden af fem år fullgjort hvad honom i fråga om tomtens

bebyggande ålegat, sist vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga

återstoden af köpeskillingen; samt

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen fullgjord och köpeskillingen

till fullo guldits, köpebref å tomt skulle af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

för tomtinnehafvaren utfärdas;

dels oek att köpeskillingen för det till Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag med eganderätt upplåtna område Unge, på samma sätt som

köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendoinar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, samt

att köpeskillingarne för tomterna å de för bebyggande af enskilde afsedda

områdena finge, efter afdrag af kostnaden för den regleringsplan jemte

beskrifning, som kunde komma att öfver områdena upprättas, tills vidare

och intill dess annorlunda kunde varda af Kongl. Maj:t bestämdt, användas

till bestridande af sådana utgifter, som funnes erforderliga för områdets

behöriga ordnande, samt för sådant ändamål, till eu början och innan

municipalsamhälle på platsen bildats, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

disponeras för att, när municipalstyrelse kommit till stånd, omhändertagas

af denna.

Af omförmälda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift, med förmälan,

att bolagets grufutmål å de i Juckasjärvi socken af Norrbottens län belägna

Luossavaara och Kiirunavaara malmfält icke egnade sig för bebyggande

samt att mark i enskild ego icke funnes att tillgå i närheten af

grufvorna, anhållit att för eu köpeskilling af 10,000 kronor få under

eganderätt förvärfva ett af förste landtmätaren C. A. Sjöberg å karta affattadt

och beskrifvet område om t!2G hektar 52 ar 70 qvadratmeter, beläget

å kronan tillhörig mark i närheten af nämnda malmfält.

Till stöd för ansökningen hade bolaget anfört, att bolaget hade för

afsigt att å ifrågavarande område uppföra adininistrationsbyggnader, kraftledningsverk,

bostäder för tjensteman och arbetare äfvensom öfriga för

grufrörelsen erforderliga byggnader, hvilka icke med nödvändighet måste

förläggas till sjelfva grufvorna, samt att, då större delen af de för dessa

byggnadsändamål erforderliga penningmedel måste anskaffas genom lån,

det vore af vigt för bolaget att förvärfva eganderätt till den mark, hvarå

byggnaderna komme att uppföras, och derigenom sättas i tillfälle att bereda

långifvarne säkerhet genom inteckning i samma område med derå

uppförda byggnader.

Förste landtmätaren Sjöberg hade i ett vid ansökningen fogadt, yttrande

meddelat, bland annat, att inom området ginge den för Gellivare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

—Ofotenbanan utstakade jernvägslinien, samt att så väl öster om Kiirunavaara

grufutmål som ock öster och vester om Luossavaara utmål funnes

välbelägna områden af betydlig utsträckning, lämpliga till tomtplatser för

industriella eller andra anläggningar äfvensom till bostadsplatser för handlande,

handtverkare och andra arbetare.

öfver ifrågavarande ansökning hade kammarkollegium efter remiss

afgifvit utlåtande, hvarjemte kollegium öfverlemnat inhemtade yttranden

från vederbörande öfverjägmästare, förste landtrnätaren Sjöberg, Kong!

Maj:ts befallningshafvande i länet samt domänstyrelsen.

öfverjägmästaren hade anfört, att ifrågavarande område vore beläget

ofvan odlingsgränsen å mark, som enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes

den 30 december 1896 meddelade utslag angående afvittring af Juckasjärvi

socken afsatts till kronopark. Derest området ansåges kunna och

böra afhändas kronan, skulle något egentligt förfång för statens skogsintressen

derigenom icke uppstå, enär marken vore af fullständig fjellnatur

och beväxt endast med förkrympt björkskog. Den af bolaget erbjudna

köpeskilling vore också, sedt uteslutande från skogsväsendets synpunkt,

nöjaktig. Öfverjägmästaren hölle emellertid före, att afhändande

åt enskild person eller bolag under eganderätt af ett så stort och vigtigt

område som det nu ifrågakomna, hvilket upptoge i längd 3 V2 kilometer

eller snart sagdt all mark mellan rikets största och mägtigaste malmberg,

kunde innebära faror af allvarsammaste slag. I sådant afseende ville

öfverjägmästaren erinra, att den jernväg från Gellivare till riksgränsen,

om hvars anläggning för statens räkning proposition aflåtits till 1898 års

Riksdag, vore afsedd att framgå öfver området, hvarest dessutom landsväg

komme att anläggas äfvensom tomtutrymme för blifvande samhälle, stationsområde

och andra allmänna platser att ovilkorligen erfordras; att, i

händelse området upplätes under eganderätt, återförvärfvande af nödig

mark för nyssnämnda ändamål skulle kunna omöjliggöras eller på ett

oskäligt sätt fördyras, samt att tillfälle till nedsättning för andra enskilda,

för grufdrift intresserade personer skulle genom en sådan upplåtelse nära

nog göras om intet. Då emellertid det syntes tillkomma staten att så

vidt möjligt främja ett för ifrågavarande aflägsna landsdel så banbrytande

företag som det, hvarpå bolaget grundat sin framställning, ansåge öfverjägmästaren,

att eganderätt till ett mindre, efter rörelsens kraf afpassadt

område äfvensom nyttjanderätt till återstående delen af det i ansökningen

afsedda område icke skäligen kunde förvägras bolaget.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade, jemte erinran, att den väg,

som funnes utmärkt å förenämnda karta, vore anlagd af bolaget samt

att området icke vore såsom renbetesland användt eller användbart, vi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

7

dåre anfört, att, såsom erfarenheten visat och sakens natur i öfrigt gåfve

vid handen, en affär af den omfattning som bolagets hade oundgängligt

behof af vida större område, än det bolagets utmål erbjöde. På sätt

bolaget i ansökningen antydt och Kong! Maj:ts befallningshafvande jemväl

kunde vitsorda, funnes mark i enskild ego icke att tillgå i närheten af

omförinälda malmfält. För Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som icke

kunde förbise företagets gagn och fromma för denna landsända, ej heller

dess betydelse för landet i öfrigt, framstode det såsom synnerligen

önskvärdt, att bolaget, i den mån sådant kunde ske utan åsidosättande

af andra högre statsintressen, vunne det understöd, som från statens

sida kunde vara erforderligt för åstadkommande af en rationel grufdrift

i syfte att tillgodogöra sig ifrågavarande gruffälts rika malmtillgångar,

h vilka nästan uteslutande disponerades af bolaget, och Kongl. Maj:ts

befallningshafvande funne derför bolagets ansökning högst behjertansvärd.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande förutsåge också det af öfverjägmästaren

anmärkta behofvet af utrymme för allmänna ändamål, för

deri händelse jernväg skulle komma att framdragas öfver området i fråga,

och i sådant hänseende erforderlig mark borde derför från upplåtelsen

undantagas. Deremot kunde Kongl. Maj:ts befallningshafvande icke dela

öfverjägmästarens uppfattning angående de faror i öfrigt, som den sökta

upplåtelsen skulle innebära. Enligt hvad förste landtmätaren Sjöberg,

som undersökt omförinälda trakter, framhållit och för Kongl. Maj:ts

befallningshafvande jemväl eljest vore kändt, funnes nemligen i närheten

af malmfälten mark om flera hundra hektars utsträckning, hvilken mark

med afseende å läge i förhållande till så väl malmfälten som den ifrågasatta

jernvägslinien vore fullt jemförlig med det i ansökningen oinförmälda

området. Äfven med hänsyn till beskaffenheten vore denna

mark i lika grad som den, hvilken bolaget önskade förvärfva, egnad att

kunna beredas till lämpliga byggnadstomter äfvensom att lemna utrymme

för åstadkommande af omfattande grufdrift vid sidan af den, som kunde

komma att utöfvas af den eller dem, som disponerade det i bolagets ansökning

åsyftade området. Om också sistnämnda område kunde anses

alltför stort för att bolaget skulle för sin rörelse behöfva eller kunna tillgodogöra

sig hvarje del deraf, mötte dock ytterlig svårighet att nu föreslå

någon viss areal, som borde från upplåtelsen undantagas, alldenstund bolagets

behof till äfventyra kunde komma att sträcka sig i mer eller mindre

mån till alla hufvudsakliga delar af området, om än samma delar icke

behöfde annorledes än partielt af bolaget tagas i anspråk. Med hänsyn

härtill och då ordningens upprätthållande å stället påkallade eu viss utsträckning

af upplåtelsen, ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande sig icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

höra föreslå annan lokal begränsning än den, som kunde påkallas af den

ifrågasatta jernvägens framdragande öfver området. Det af öfverjägmästaren

framstälda förslaget att med eganderätt till bolaget upplåta en del af

området och att tillförsäkra bolaget allenast nyttjanderätt till återstoden

deraf, genom hvilken anordning bolaget skulle betagas förmånen att kunna

med hela det upplåtna området vidtaga de åtgärder, hvartill en egare vore

lagligen berättigad, syntes, med hänsyn till den förut omnämnda rika tillgången

på kronomark i ifrågavarande trakter, icke hafva erforderligt stöd

vare sig af de skäl, öfver] ägmästaren framhållit, eller af andra nu kända

förhållanden. Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig fördenskull

böra för sin del understödja bolagets ansökning och föreslå, att det i

ansökningen åsyftade område med undantag af den mark, som kunde vara

för jernvägens behof erforderlig, måtte mot en köpeskilling, beräknad

efter 10,000 kronor för hela området, till bolaget under eganderätt upplåtas,

med skyldighet dock för bolaget eller dess rättsinnehafvare att

tåla det intrång, som framdragande af allmän väg genom området kunde

medföra.

Domänstyrelsen hade, enär enskild tillhörig mark ej funnes att förvärfva

i närheten af malmfälten samt dessas utmål ej lämpade sig för

bebyggande, ansett giltiga skäl föreligga för upplåtande af kronomark för

ifrågavarande industriella företag. Styrelsen hade också för sin del ej haft

annat att tillägga till hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit,

än att, då station för jernvägen vore afsedd att förläggas inom nu ifrågavarande

område och detta följaktligen komme att blifva ett centrum för

rörelsen, utrymme äfven syntes höra undantagas för andra allmänna behof,

såsom för allmänna byggnader, äfvensom för ett så kalladt stationssamhälle,

der handtverkare med flera personer kunde förvärfva tomtplatser

för bebyggande in. in.; och hade med anledning häraf styrelsen hemstält,

att det i ansökningen åsyftade område med undantag af den mark, som

Kongl. Maj:t funne vara för jernvägens behof och för beredande af byggnadsplats

för ett stationssamhälle samt för allmänna byggnader äfvensom

för anläggande af allmänna vägar erforderlig, måtte mot eu köpeskilling

af 10.000 kronor till bolaget under eganderätt upplåtas.

Då, förutom nu ifrågavarande område, annan välbelägen samt för

bostads- och byggnadsplatser lämplig mark vore att tillgå i omedelbar

närhet af så väl Luossavaara och Kiirunavaara malmfält som ock den föreslagna

jernvägen, hade kammarkollegium, under förutsättning, att från upplåtelsen

undantoges erforderlig mark för jernvägens och ett blifvande stationssamhälles

behof, förklarat sig finna de i ärendet uttalade betänkligheter

icke förtjena afseende; och hade kollegium på grund af hvad i ärendet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96. 9

förekommit hemstält, att af den vid afvittringen till kronopark afsätta, i

närheten af Luossavaara och Kiirunavaara malmfält belägna mark finve

åt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag under eganderätt upplåtas det i

bolagets forenåmnda ansökning omförmälda, å den af förste landtmätaren

oj »berg ar 1897 upprättade karta med röd kantfärg inom bokstäfverna a,

D, c, d, e t, g a betecknade område om 326 hektar 52 ar 70 qvadratmeter

med undantag af den mark, som kunde finnas erforderlig för iernvdgens

behof samt till plats för allmänna byggnader m. m. kring en blifvande

station å området, under vilkor, g

att tillträdet finge ega ram, sedan den till undantagande föreslagna

mfi7t\a!nf S fT11 J^g^tyi-eisens: försorg på bolagets bekostnad uppiricitt

samt a karta afiattad. och bcskrifVcn;

att, sedan den erbjudna köpeskillingen, 10,000 kronor som skulle

gäldas senast vid tillträdet, blifrit erlagd, köpebref å det försålda området

finge af vederbörande myndighet utfärdas;

. . oatt boIaSet skulle vara skyldigt att utan ersättning tåla ej mindre det

intrång som genom jernvägens anläggande kunde uppstå, än äfven framdragandet

af utfartsväg för stationssamhället; samt

kostnaderb°Iaget SkUlle vidkännas alla med lag&rten förenade

iad''f?äl. kommerskollegium den 13 december 1898

afgifvit utlåtande, deri kollegium meddelat, att, sedan kollegium anmodat

renTbskrif^s?enrtai?re*att mk°E??ia med ylande i ämnet, bergmästaren

1 skrifvelse till kollegium uppgift, att, såvidt anginge under de senare

aren tågna inmutningar, som kunde anses vara fortfarande gällande, inom

tet område, hvars upplåtande åt bolaget vore ifrågasatt, funnes endast eu

llhörd1fngbrfiV ter''lV01’e- bfnt?ig in°m Sagda områdes nordöstra hörn och

tillhörde bolaget hvarjemte bergmästaren förklarat, att han i öfrigt icke

både något att erinra i afseende å förevarande ansökning 0

bana från"reirran fJ8?8 årS RiksdaS beslutat släggning af en statsb‘ina

™ vare förbi Luossavaara och Kiirunavaara malmfält till riksgransen,

hade kollegium vidare anfört, att enligt hvad i ärendet uppgift,

vore förutom nu ifrågavarande område annan välbelägen samt för bfstadsoch

by gg n ad s platser lämplig mark att tillgå i omedelbar närhet af så väl

stationen 8r01m d£n beslutade jernvägen. Med hänsyn dertill att

stationen för jernvägen hvilken vore afsedd att förläggas inom det af

bolaget sökta området, kunde antagas komma att blifva ett centrum för

1 resen pa platsen, både kollegium emellertid, under förutsättning af bifall

. hufvudsak till bolagets förevarande framställning, ansett, att utrymme

invid jeinvägsstationen borde från området undantagas jemväl för ett sä

Bih. till Kikad. 1\ol. 1U9U. 4 Samt. 1 Afd. do Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

kalladt stationssamhälle, der handtverkare, handlande och andra enskilda

personer kunde förvärfva tomtplatser för bebyggande; och som i ärendets

dåvarande skick erforderlig ledning saknades för bedömandet af hvilken

och huru stor del af det utaf bolaget sökta området, som kunde och borde

för nyss oinförmälda ändamål användas, och hvithet vederlag i utrymme

kunde böra tilläggas bolaget för fyllandet af dess behof åt. mark, hade

dels enligt kollegii beslut föredraganden af ärendet i kollegium för vinnande

af närmare kännedom om de lokala förhållandena å ifrågavarande

plats besökt densamma, dels ock bolaget lemnats tillfälle förebringa ytterligare

utredning i ärendet, hvarjemte kollegium i skrifvelse till jernvägsstyrelsen

begärt upplysning rörande det område, som för jernvägens behof

vore på ifrågavarande plats samt närmast söder derom erforderligt äfvensom

angående det blifvande stationshusets tilltänkta storlek och läge.

Med anledning häraf hade kollegium från jernvägsstyrelsen fått emottaga

en skrifvelse af den 14 september 1898, af hvilken skrifvelse framginge,

att styrelsen icke då kunnat definitivt afgöra fragan, utan endast

approximativt angifva det område, som syntes vara behöfligt för den blifvande

statsbanans räkning samt till brandgata och allmän väg, äfvensom

stationshusets tilltänkta läge, hvilket allt blifvit med gröna linier utmärkt

å den vid bolagets ansökning fogade, af förste, landtmätaren Sjöberg upprättade

karta, hvarjemte styrelsen tillkännagifvit, att j.emkningar i den sålunda

framstälda planen sannolikt kunde vidtagas vid det definitiva förslagets

uppgörande; och hade, sedan bolaget till Kongl. Maj:t inkommit

med en den 19 november 1898 dagtecknad skrift i ämnet med vid samma

skrift fogade tre särskilda kartor öfver ifrågavarande trakt jemte tillhörande

beskrifningar, nemligen dels styrkt utdrag af eu vid afvittring

år 1887 af J. Flodmark upprättad .karta, dels en af geologen vid Sveriges

creolo°iska undersökning Hjalmar Lundbohm i skalan 1 : 8000 sammandragen

karta och dels en af landtmäteriauskultanten Kennait Biännström

i skalan 1 : 2000 likaledes år 1898 upprättad karta, samt dessutom en

med derå inlagda höjdkurvor försedd kopia af sistnämnda karta, berörda

handlingar och kartor genom remiss öfverlemnats till kollegium för. att

tagas i öfvervägande vid afgifvande af det utlåtande, hvarmed kollegium

hade att till Kongl. Maj:t inkomma. . ,

I nyssberörda skrift hade bolaget andragit hufvudsakligen följande.

Sedan bolaget till Kongl. Maj:t ingifvit sin ansökning af den 1 februari

1898, hade det kommit till bolagets kännedom, att det ansåges ömkligt,

om en del af det område, som i ansökningen afsåges, kunde varda

upplåtet till enskilde för bebyggande. Då det icke kunde förnekas,

att ifrågavarande, på sluttningen af Haukivaara belägna trakt genom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

11

sitt läge midt emellan de båda malmfälten och i närheten af sjön •

Luossajärvi erbjöde vigtiga fördelar såsom byggnadsområde för allmänheten,

lika väl som den egnade sig såsom plats för de centrala anordningarna

för bolagets rörelse, funne sig bolaget, som för sin del ville

göra allt för att befordra uppkomsten af ett ordnadt samhälle vid malmfälten,

böra afstå från sin anhållan om upplåtelse af den del af ifrågavarande

område, som ansåges behöflig till byggnadsplats^'' för enskilde,

och bolaget återkallade derför sin ansökning, så vidt anginge den

å förenämnda afvittringskarta med gröna gränslinier utmärkta, med

litt. X betecknade del af det i ansökningen afsedda område. Ifrågavarande

del, som omfattade inemot hälften af det af bolaget förut

begärda området på Haukivaara, borde för många år vara fullt tillräcklig

för beredande af tomtplatser åt de enskilda personer, vare sig

bolagets arbetare eller andra, som önskade uppföra egna bostäder. Om

emellertid området skulle i framtiden befinnas för knappt, förefunnes

icke något hinder för utvidgandet af byggnadsplanen åt sydost, hvarest

på södra sluttningen af Haukivaara funnes för ändamålet tjenlig terräng.

Mot utläggande af byggnadstomter å det sålunda angifna stället kunde

erinras, att å ifrågavarande mark flera bolaget tillhöriga inmutningar

vore belägna. På det att icke denna omständighet skulle finnas utgöra

hinder för områdets upplåtande till bebyggande af enskilde, ville emellertid

bolaget, derest området blefve utlagdt. till byggnadstomter, afstå från

sina inom byggnadsplanen belägna inmutningar, så snart bolaget erhölle

visshet derom, att icke annan kunde förvärfva inmutning å samma plats.

Då det i bolagets ansökning af den 1 februari 1898 afsedda område utgjorde

så stor areal, som bolaget ansett behöflig för de i ansökningen

antydda ändamål, och då bolaget numera återkallat ansökningen i fråga

om en betydande del af denna areal, samt en annan del af densamma

komme att tagas i anspråk för jernvägens behof, vore det naturligt, att

bolaget måste begära nöjaktig godtgörelse för minskningen. Denna ersättning

syntes lämpligast kunna beredas bolaget derigenom, att bolaget erhölle

dels en tillökning österut af det återstående området, dels ock området

mellan bäcken från Luossajärvi och Kiirunavaaras nordligaste del, hvilket

senare område på grund af sitt läge särskild! egnade sig för uppförande

af flera af de för rörelsen erforderliga byggnader och för andra anordningar.

Ifrågavarande tillökningar jemte den återstående delen af det af

bolaget förut begärda område vore å den skriften bilagda afvittringskartan

utmärkta med gula gränslinier samt betecknade med litt. A. Bolaget anhölle

sålunda att få förändra sin den 1 februari 1898 gjorda ansökning

derhän, att bolaget nu anhölle om upplåtelse med full eganderätt till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

m bolaget af det å afvittringskartan med gula gränslinie!’ utmärkta, med litt.

A betecknade område. Den areal, bolaget nu begärde få köpa af staten,

vore, såsom förut blifvit nämndt, afsedd till byggnadsplats för bolagets

administrationsbyggnader, kraftledningsverk, bostäder för tjensteman och

arbetare äfvensom öfriga för rörelsen erforderliga byggnader, hvilka icke

med nödvändighet måste förläggas vid sjelfva grufvorna. Med upplåtelsen

af detta område vore emellertid bolagets hela behof af mark för grufrörelsen

icke tillgodosedt. Alla bolagets byggnader kunde nemligen icke

uppföras å det område, bolaget önskade köpa af staten, utan åtskilliga

måste förläggas vid sjelfva grufvorna. Och äfven för andra ändamål vore

bolaget i trängande behof af dispositionsrätt till mark derstädes. För

bolaget vore det i sjelfva verket af lika stor vigt att erhålla nödigt utrymme

vid sjelfva grufvorna som att bekomma tillräcklig tomtplats för

administrations- och bostadshus, kraftstation m. m. Brytningen af Luossavaara-

och Kiirunavaaramalinerna komme säkerligen att fortgå under århundraden,

och det vore derför i förevarande fall mer än i andra af

vigt, att brytningen redan från början anordnades så, att malmerna kunde

uttagas såvidt möjligt fullständigt och med så ringa kostnad, att ekonomisk

vinst uppstode. Att detta icke kunde ske, med mindre bolaget i grufvornas

omedelbara närhet förfogade öfver tillräckligt utrymme för upplag

af malm och varp, för anläggning af rutschbanor, lastkajer och stallar,

för uppförande af så kallade grufstugor, skrädhus, smedjor och andra

mindre byggnader, läge i öppen dag, och lika uppenbart syntes vara, att

det för bolaget vore nödvändigt att redan nu vid uppgörandet af brytningsplanen

hafva kännedom om de områden, öfver hvilka bolaget egde

förfoga. Bolaget hade derför låtit anställa undersökning om den nödiga

arealen och det tjenligaste läget, af de områden, hvilka bolaget för nu

ifrågavarande ändamål behöfde disponera, och dervid kommit till det

resultat, att bolaget för ett ändamålsenligt anordnande af grufdriften vore

i behof af de områden, som å förenämnda afvittringskarta funnes utmärkta

med gula gränslinier samt betecknade med litt. B och C, belägna det förra

å Luossavaaras och det senare å Kiirunavaaras sluttning.- Huru önskligt

det än vore för bolaget att kunna förvärfva eganderätt till dessa båda

områden, förelåge dock icke i sådant afseende någon tvingande nödvändighet

för bolaget, och bolaget ville derför inskränka sig till eu begäran

att få arrendera dessa båda områden af staten på viss tid, hvilken med

afseende å den omfattande tidsperiod, för hvilken grufanordningarna måste

beräknas, icke skäligen syntes böra sättas kortare än till femtio år. Utom

de båda sistomförmälda områdena, öfver hvilka bolaget genast behöfde

förfoga, funnes ett tredje område, å nyssnämnda karta utmärkt likaledes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

18

med gula gränslinier samt betecknadt med litt. 1), hvilket sannolikt inom

kort äfven måste tagas i anspråk för bolagets rörelse. Beträffande tidpunkten,

då bolaget behöfde dispositionsrätt till detta område, som, på

sätt kartan utvisade, vore beläget på södra och sydöstra sluttningarna af

Kiirunavaara, vore denna tidpunkt beroende af, huru snart bolagets i närheten

belägna utmål och inmutningar komme att bearbetas, men sannolikt

vore den icke långt aflägsen, och när grulbrytningen å denna trakt

begynte, kunde bolaget icke undvara dispositionsrätten öfver sistnämnda

område, utom af skäl, som anförts i fråga om områdena B

och C, särskildt derför, att det här blefve nödvändigt att uppföra

arbetarebostäder, enär ifrågavarande trakt vore belägen på mer än en

half mils afstånd från det projekterade grufsamhället. Utan att för närvarande

begära upplåtelse af detta område, hade bolaget emellertid ansett

sig redan nu höra fästa Kongl. Maj:ts uppmäksamhet derå, att bolaget

antagligen inom kort såge sig nödsakadt att i sådant afseende göra

framställning. Beträffande de fyra särskilda, ofvan omförmälda områdena

A, B, C och D upplyste bolaget, att desamma i areal innehölle:

A 304,5 hektar, B 136 hektar, C 301 hektar och I) 274 hektar, hvarjemte

bolaget meddelade, att förberörda, af statsgeologen Lundbohm sammandragna

karta jemte tillhörande beskrifning upprättats på anmodan af

bolaget för att åskådliggöra den kring malmbergen belägna traktens

naturbeskaffenhet samt läget af alla derstädes befintliga utmål och inmutningar.

För egen del hade kommerskollegium anfört, att kollegium beträffande

malmtillgångarna vid Luossavaara—Kiirunavaara malmfält den

8 december 1897 till Kongl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande och dervid

tillika öfverlemnat en af bemälde Lundbohm då afgifven redogörelse

för å stället verkstäld undersökning af ifrågavarande jernmalmsförekomster.

Enligt hvad denna undersökning utvisade, innehölle de båda malmfälten

öfver den närbelägna sjön Luossajärvis vattenyta åtminstone

233,000,000 ton jernmalm, hvarförutom högst betydliga, för närvarande

ej beräkneliga myckenheter jernmalm funnes under nämnda nivå. Bolaget

innehade, på sätt ofvan nämnts, nästan uteslutande inmutningsrätten till

båda malmfälten. Den malmtransport från dessa fält, som utgjort den

närmaste anledningen till byggandet af statsbanan från Gellivare förbi

malmfälten till riksgränsen, hade beräknats till öfver 1,000,000 ton

om året.

Att, med hänsyn till den omfattande grufdrift, som sålunda vore

afsedd att för en lång framtid ega rum å ifrågavarande, hittills så godt

som alldeles öde och obefolkade trakt, bolaget skulle, för uppförande af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

bostäder, administrationsbyggnader, verkstäder, kraftledningar, transportvägar,

upplagsplatser med flera anläggningar, hafva oafvisligt behof af

ett ansenligt utrymme utöfver utmålen för bolagets grufvor, läge, på sätt

äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, i sakens natur, hvarjemte

det otvifvelaktigt vore af största vigt för bolaget att redan vid

företagets början förfoga öfver det för rörelsens ändamålsenliga ordnande

erforderliga utrymme. I betraktande häraf måste det vara för bolaget

angeläget att erhålla upplåtelse så val af mark invid grufvorna som äfven

af ett mellan de båda malmfälten beläget område för uppförande å detta

område af administrations-, bostads- och andra byggnader, som icke med

nödvändighet måste förläggas vid sjelfva grufvorna.

På sätt förut nämnts, hade bolaget i sin skrift af den 19 november

1898 återkallat sin i ärendet förut ingifna ansökning, så vidt densamma

afsåge det å förberörda afvittringskarta med gröna gränslinie!- utmärkta,

med litt. X betecknade område. Detta område syntes kollegium, i betraktande

särskildt af detsammas belägenhet invid så väl jern vägsstationen

som sjön Luossajärvi, lämpligen böra från kronans mark afskiljas för att,

fördeladt i tomter, för bebyggande åt enskilde med eganderätt upplåtas.

Ehuru området i fråga borde, på sätt bolaget anmärkt, för en längre tid

vara fullt tillräckligt för sagda ändamål, ansåge emellertid kollegium, att,

då det för jernvägens behof erforderliga, men ännu icke definitivt bestämda

område, hvilket, så vidt det blifvit i jernvägsstyrelsens ofvan omförmälda

skrifvelse med tillhörande karta angifvet, genom kollegii försorg

inlagts å den i ärendet jemväl åberopade, af Lundbohm sammandragna

kartan och der utmärkts med blåa linier, i alla händelser komme att icke

oväsentligt inkräkta på området X, å sistnämnda karta utmärkt med

gröna gränslinier, och då, för utvidgning af samma område, från inmutningar

i det närmaste fritt fält för närvarande funnes, redan nu en

något ökad areal borde afsättas till byggnadsplatser åt enskilde. Kollegium

hade derför låtit med gröna, prickade linier å sistnämnda karta utmärka

ett med litt. X1 betecknadt område, hvilket, beläget öster om området X,

men sammanhängande med detta, likaledes väl lämpade sig för ifrågavarande

ändamål. Båda områdena innehölle en sammanlagd areal af

omkring 165 hektar. Området X1 folie helt och hållet utom de områden,

om hvilkas upplåtande bolaget i sin senare skrift anhållit och hvilka områden

blifvit med gula gränslinier utmärkta jemväl å den af Lundbobm

sammandragna kartan.

Enligt hvad denna karta utvisade, funnes inom områdena X och

X1 en del bolaget tillhöriga inmutningar. Dessa inmutningar skulle dock,

hvad anginge det förra området, icke komma att utgöra hinder för upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

15

låtande af samma område i dess helhet till byggnadstomter, alldenstund

bolaget, på sätt ofvan omförmälts, förklarat sig afstå från sina inmutningar

inom detta område, om bolaget finge visshet derom, att icke någon annan

kunde der förvärfva inmutningsrätt. En dylik förklaring af bolaget äfven

beträffande dess inmutningar å området X1 syntes höra utgöra en förutsättning

för detta områdes upplåtande i dess helhet till byggnadstomter.

Till förekommande att genom andra inmutningar a ifrågavarande

två områden desamma, till hinder för deras ifrågasätta upplåtelse och

reglering, skulle göras till föremal för spekulation, vore det dock angeläget,

att redan i ärendets nuvarande skick förklarande meddelades^ derom, att

sistnämnda båda områden skulle anses såsom tomtplats och sålunda vara

undantagna från rätt till inmutning, en åtgärd, som kollegium funne sig

så mycket hellre kunna tillstyrka, som, enligt hvad kollegium inhemtat,

sannolikhet ej funnes för att någon afsevärd mineralfyndighet förekomme

inom dessa områden.

Hvad sålunda anförts beträffande angelägenheten af att omradena A

och X1 blefve förklarade för tomtplats syntes emellertid, med afseende å

den ifrågasatta användningen hufvudsakligen till bostads- och andra byggnadsplatser

jemväl af det område, bolaget senast begärt att fa med eganderätt

till sig upplåtet, ega giltighet äfven i fråga om sistnämnda, med litt.

A betecknade område. Enligt hvad kollegium hade sig bekant, Ilande också

bolaget hos Kongl. Maj:t gjort framställning om samma områdes förklarande

för tomtplats.

Kollegium, som ansett sig sakna anledning att yttra sig i fråga om

storleken af det område, som kunde för jernvägens behof erfordras, hade

dock ansett sig, i besittande af den för områdena A och X ifrågasätta

användning, böra framhålla önskvärdheten af, att jeinvägens stationshus

måtte kunna förläggas omkring 175 meter längre åt norr, än hvad jernvägsstyrelsen

i sin ofvanberörda skrifvelse föreslagit; att jernvägens blifvande

utrymme å områdena A och X inskränktes till minsta möjliga

bredd; att största möjliga område invid sjöstranden måtte kunna förenas

med områdena A och X; samt att nödiga vägar och öfvergangar anordnades

öfver jernvägen till sjöstranden.

Slutligen hade Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag i ^ skrift af den

8 sistlidne april gifvit till känna, att bolaget afstode jemväl från sina inom

området X1 belägna inmutningar under samma vilkor, som åt bolaget

uppstälts i fråga om inmutningarna inom området X.

Departementschefen ansåge sig böra erinra derom,. att jemlikt § 7 i

den mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag den 2 juli

1898 upprättade öfverenskommelse rörande anläggande af en jernväg

opaginerad Kontrollera mot PDF

lb Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

mellan Geni vare och riksgränsen in. m. bolaget för underlåtenhet att fullgcra

sina ataganden enhgt sagda kontrakt utfäst, jemte den ersättningsskyldighet,

som kunde för bolaget uppkomma, ett vite af 2,000,000 kronor,

ivi ket vite skulle utgå, i den mån Ivongl. Maj:t funne skäligt derom föro!

na, äfvensom till säkerhet för berörda vite medgifvit första inteckning

i all den fasta egendom inom Juckasjärvi socken, som bolaget kunde

komma att ega.

Under erinran vidare, att Kong! Maj:t den 17 sistlidne mars förklarat,

att de a förenämnda kartor med litt. A samt X och X1 betecknade områden

skulle, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda förordnadt,

anses såsom tomtplatser, hemstälde departementschefen, med åberopande

af hvad ofvan blifvit anfördt, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen

anat a det förslag, förevarande proposition innefattar.

, 1 sammanhang med denna framställning har utskottet tillbehandling

t öre natt tva inom Andra Kammaren väckta motioner, nemligen motionen

mo -51 åt herr T. Zetterstrand, som hemstält, att, med bifall i öfrigt till

hvad Kongl Maj:t i förevarande proposition föreslagit, högst 150 hektar

åt ofvan omförmälda med litt. A betecknade område måtte till Luossavaara

—Kiirunavaara aktiebolag under eganderätt upplåtas, hvaremot återstoden

åt sagda egohgur matte jemte områdena litt. X och X1 till enskilde af
f-u^An

blnni°m att köPesk''llinoen för berörda 150 hektar måtte bestämmas

tdl 100,000 kronor; samt motionen n:o 252, deri herr J. II. G. Fredholm

toreslagit, att vid avtalet med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag angående

mkopet af ifrågavarande område bland köpevilkoren skulle upptagas

att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande rätt

beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund af detta köp skulle

tillkomma bolaget, 1

Hvad först beträffar det i förevarande proposition omförmälda område,

ar atsedt att till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag försälias, kan

utskottet icke dela den af herr Zetterstrand i hans förenämnda motion

uttalade mening att det bör begränsas till högst 150 hektar. Den areal

som nu föreslås till försäljning, är betydligt mindre än det område, bolaget

ursprungligen. begärt att få köpa, och då denna areal, som, enligt hvad af

handlingarna ^i ärendet inhemtas, uppgifvits till 304,5 hektar, deraf mossar

ji^f 95,5 hektar sjöar 20 hektar och skogsmark 185 hektar, är afsedd

till byggnadsplats för bolagets adininistrationsbyggnader, kraftledningsveik,

bostäder för tjensteman och arbetare äfvensom öfriga för rörelsen

erforderliga byggnader, hvilka icke med nödvändighet måste förläggas vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

17

sjelfva grufvorna, synes en alltför stor minskning i densamma ej lämpligen

böra ega rum. Härvid torde äfven böra beaktas, att, då bolaget till säkerhet

för det vite af 2,000,000 kronor, hvartill bolaget förbundit sig i

det mellan staten och bolaget upprättade kontrakt angående anläggande

af jernväg mellan Gellivare och riksgränsen, medgifvit första inteckning i

all den fasta egendom inom Juckasjärvi socken, som bolaget må komma

att ega, denna säkerhet ökas i samma mån som bolaget beredes tillfälle

att å inköpt mark i denna trakt uppföra byggnader eller i öfrig! nedlägga

kostnader.

Emellertid skulle enligt Kong! Maj:ts förslag ej hela berörda areal

af 304,5 hektar till bolaget försäljas, enär derifrån skall undantagas

den mark, som kan finnas erforderlig för statsbanan mellan Gellivare och

riksgränsen äfvensom för anläggning af allmän väg. En ytterligare inskränkning

i detta område synes dock utskottet kunna utan större olägenhet

vidtagas; och föreställer sig utskottet, att de två å det vid detta

utlåtande fogade aftryck (bil. I) af en del af den Kongl. Maj:ts proposition

bilagda karta med bokstafvera a b c d e f och g h i k angifna

områden, beräknade, det förra till 44,5 kektar och det senare till 19 hektar,

eller tillsammans 63,5 hektar, kunde undantagas från försäljningen och

jemte öfrig till utarrendering afsedd mark upplåtas till bolaget på arrende.

Den i kongl. propositionen föreslagna arealen skulle således komma att

minskas med 63,5 hektar till 241 hektar. Utskottet har emellertid velat

uttala den förutsättning, att ifrågavarande områdes areal kommer att i

köpebrefvet till siffran angifvas.

Vidkommande härefter den köpeskilling, som skall af bolaget för

ifrågavarande område erläggas och af Kong! Maj:t föreslagits till 10,000

kronor, föreligger ingen som helst utredning, utan har denna endast upptagits

till det belopp, som af bolaget erbjudits. Detta belopp synes emellertid

utskottet vara alltför lågt; ty om än måste medgifvas, att denna mark

hittills kan anses hafva varit nästan väldelös, bör dock tagas i betraktande,

att genom den jernväg, som nu anlägges i dessa trakter, och det tillstånd

till malmbrytning å kronans der belägna jord, som meddelats — således

genom åtgörande från det allmännas sida — verkligt värde tillförts ifrågavarande

område, hvilkets förvärfvande under nuvarande förhållanden är

för bolaget af stor ekonomisk betydelse. Härjemte har utskottet ansett sig

böra taga hänsyn dertill, att det invid denna mark belägna område, som

är afsedt att, fördeladt i tomter, upplåtas för bebyggande af enskilde, skall

för hvarje särskild tomt värderas, och efter all sannolikhet kommer att

åsättas pris, som alltför bjert skulle afsticka mot det för nu ifrågavarande

område föreslagna. Utskottet anser derför, att en ej obetydlig höjning i

llih. till lii/rsd. 1''rot. 1699. 4 Sand. 1 Af it. r>(j Haft. ;j

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

köpeskillingen för detta område bör ega rum. Ett så högt belopp, som

det af herr Zetterstrand i förenämnda motion föreslagna, eller 100,000

kronor för hälften af den i Kong! Maj:ts proposition upptagna arealen,

anser sig utskottet dock ej böra ifrågasätta, men föreställer sig att samma

belopp, eller en köpeskilling af 100,000 kronor, skäligen bör kunna betingas

för det område, utskottet anser sig böra till försäljning föreslå.

I fråga om herr Fredholms ofvannämnda förslag, att kronan vid försäljning

af berörda område skulle förbehålla sig jordegares rätt beträffande

fyndigheters tillgodogörande, har utskottet funnit det kunna ifrågasättas,

huruvida det må vara med nuvarande rättsförhållanden i vårt land förenligt,

att den, som afhänder sig eganderätten till jord, dervid förbehåller

sig viss rätt, som annars alltid plägar medfölja eganderätten; och gifvet

är, att ett sådant förbehåll i framtiden måste föranleda förvecklingar och

tvister. Med afseende härå och då, enligt hvad kommerskollegium upplyst,

sannolikhet ej finnes för att någon afsevärd mineralfyndighet förekommer

inom detta område, har utskottet icke ansett sig böra biträda herr

Fredholms ifrågavarande förslag.

Hvad slutligen angår Kongl. Maj:ts i nu föreliggande framställning

förekommande förslag dels om samtidigt uppgörande af förslag till köpeskilling

för de särskilda tomterna å förenämnda till bebyggande af enskilde

afsedda område samt dels beträffande sådana köpeskillingars användande,

tillåter sig utskottet hänvisa till hvad utskottet i denna dag afgifvet utlåtande

i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande af

mark åt aktiebolaget Gellivare Malmfält i fullkomligt likartade frågor

anfört.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver,

dels att af den vid afvittringen i Juckasjärvi socken

till kronopark afsätta mark må till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag för en köpeskilling af ett hundra tusen

kronor under eganderätt upplåtas det i bolagets skrift

af den 19 november 1898 angifna samt å den vid samma

skrift fogade afvittringskarta med gula gränslinier utmärkta

och med litt, A betecknade område med undantag

af de utaf utskottet här ofvan angifna områden å tillsammans

63,5 hektar samt med undantag tillika af den

mark, som kan finnas erforderlig för statsbanan mellan

Gellivare och riksgränsen äfvensom för anläggning af

allmän väg, under vilkor:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottels Utlåtande N:o 96.

19

att tillträdet må ega rum, sedan den till undantagande

föreslagna mark blifvit genom jernvägsstyrelsens

försorg på bolagets bekostnad uppmätt samt å karta

affattad och beskrifven;

att, sedan den betingade köpeskillingen, 100,000

kronor, som skall gäldas senast vid tillträdet, blifvit

erlagd, köpebref å det försålda området må af Kong!

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län utfärdas;

att bolaget skall vara skyldigt att utan ersättningtåla

ej mindre det intrång, som genom jernvägens anläggande

kan uppstå, än äfven framdragandet af utfartsväg

för stationssamhälle; samt

att bolaget skall ensamt vidkännas alla med lagfarten

förenade kostnader;

dels ock att af omförmälda kronomark må till förenämnda

bolag på arrende under en tid af femtio år

upplåtas de i bolagets skrift af den 19 november 1898

likaledes angifna, å berörda afvittringskarta med gula

gränslinie!’ utmärkta och med litt. B och C betecknade

områden äfvensom de delar af det med litt. Å å samma

karta betecknade område, hvilka, enligt hvad här ofvan

sägs, skola från försäljningen undantagas, dock med

undantag af sådana delar af ifrågavarande områden,

hvilka till äfventyrs redan blifvit af kronan i vederbörlig

ordning upplåtna till andra, samt under följande

vilkor:

att bolaget skall för ifrågavarande mark årligen

senast den 14 mars erlägga arrende till belopp, som

Kong!. Magt på gemensamt förslag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län, öfver]ägmästaren i

Norrbottens distrikt och bergmästaren i norra bergmästaredistriktet

bestämmer för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets

arrenderätt inträder, finnas vara utan särskild från kronans

sida gjord upplåtelse på området uppförda af

andra än bolaget, under arrendetiden må af egarne

bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket

senare i händelse af tvist skall bestämmas af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, mot det att egarne erlägga

till bolaget årlig afgäld, motsvarande den del af den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten belöper

efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till

bolaget upplåtna områdets ytinnehåll, dock med skyldighet

för innehafvare af dylik lägenhet att afträda

densamma, derest sådant kan finnas erforderligt vare

sig med hänsyn till bolagets behof af utrymme för sin

rörelse, af helsovård shänsyn eller för åstadkommande af

ordnad byggnadsverksamhet; skolande egare af sådan

lägenhet jemväl vara skyldig att afträda densamma i

det fall, att å lägenheten inhysas personer, hvilka föra

ett sådant lefnadssätt, att fara deraf uppstår för allmän

ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens egare skall vara

skyldig afträda densamma utan lösen, men med rättighet

att inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

bestämd tid bortföra der befintliga, honom tillhöriga

byggnader, hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas

värde skall af bolaget erläggas samt vid brist af åsämjande

bestämmas af gode män; skolande det tillkomma

Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i händelse af, tvist

afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall,

som i denna och nästföregående punkt omförmälas;

att hvad i § 3 mom. 1 af gällande grufvestadga

finnes föreskrifvet icke må ega tillämpning å hus, tomtplats

eller trädgård, som befinnes å de till bolaget upplåtna

områden, derest icke Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i särskildt fall finner sådana omständigheter

föreligga, att inmutning icke må ske närmare någon

viss, på ifrågavarande mark befintlig byggnad, tomtplats

eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan

angifver;

att, om bolaget nedlägger grufrörelsen eller bedrifver

densamma i väsentligen minskad omfattning, det

skall ankomma på Kongl. Maj:t att förklara bolagets

arrenderätt upphäfd antingen helt och hållet eller till

någon del af områdena, hvarjemte, för den händelse

grufdrift af annan än bolaget kommer att idkas inom

ifrågavarande områden och för sådan af annan idkad

grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visar sig

behöfligt, Kongl. Maj:t må ega bestämma, att bolaget

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

21

skall afstå hvad som för ändamålet kan anses erforderligt

och skäligt; skolande i fall, som i denna punkt afses,

proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift

ega rum;

att bolaget skall vara skyldigt att utan särskild

ersättning af områdena i fråga afstå hvad som enligt

Kong. Maj:ts bepröfvande kan finnas erforderligt för anläggning

af allmän väg eller till utrymme för jernväg

eller för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att,

om af anledning, som förut icke blifvit nämnd,

det nu eller framdeles skulle visa sig angeläget, att

någon sådan del af ifrågavarande områden, som för

bolaget icke är oundgängligen behöflig, från bolagets

arrenderätt undantages, bolaget skall vara skyldigt underkasta

sig Kong! Maj:ts bestämmande härutinnan;

att bolaget skall öfvervaka, att åverkan icke sker

å den växande skogen inom områdena, samt i sin mån

söka att till laga ansvar befordra dem, som till dylik

åverkan göra sig skyldiga;

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende

icke skall ega annan rätt till skogen å områdena, än

att bolaget må dels, efter anvisning af vederbörande

skogstjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt

hinder icke möter, erhålla nödigt byggnadsvirke till

pris, som af domänstyrelsen bestämmes, dels ock afrödja

skog, som finnes å tomtplats, mot ersättning, som

domänstyrelsen likaledes bestämmer;

att bolaget skall tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande

erforderliga medel för aflönande af

den polisstyrka, som till ordningens vidmagthållande

å Luossavaara och Kiirunavaara malmfält och närmast

derintill belägna områden af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förordnas;

att den enligt gällande grufvestadga jordegare tillhörande

rätt beträffande fyndigheters tillgodogörande

icke på grund af nu ifrågavarande arrende må tillkomma

bolaget;

att bolagets arrenderätt icke får af bolaget å annan

öfverlåtas, med mindre Kongl. Maj:t sådant medgifver;

samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

att bolaget, innan det till upplåtelse på arrende

föreslagna området får af bolaget tillträdas, skall hafva

genom lagligen gällande handling, som till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande öfverlemnas, förbundit sig att afstå

från samtliga de bolaget tillhöriga, inom nedan omförmälda

å den af geologen Lundbohm upprättade karta

med litt. X och X1 utmärkta områden, befintliga inmutningar;
dels

att de å förenämnda, af geologen Lundbohm

sammandragna karta med gröna gränslinie!’ utmärkta

samt med litt. X och X1 betecknade områden må —

med undantag af den del af området X, som för jernvägens

behof erfordras, samt den mark i öfrigt, Kongl.

Maj:t kan finna böra för något allmänt behof undantagas

— fram kronans mark afskiljas för att, fördelade

i tomter, för bebyggande åt enskilde med eganderätt

upplåtas under iakttagande,

att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna

skall uppgöras af vederbörande revirförvaltare och en

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande utsedd person,

hvarvid särskildt värde bör åsättas å tomt befintlig skog

och särskildt värde sjelfva jorden; skolande värderingsmännen,

der de stanna i olika meningar rörande värdet

af någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon

af de utaf länets landsting eller hushållningssällskap

utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att tomt derefter må af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till pris, motsvarande minst den på nämnda

sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den, som

hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmäler sig till

erhållande af sådan tomt och dervid erlägger värdet

för å tomten befintlig skog jemte en femtedel af köpeskillingen

för jorden;

att den, åt hvilken tomt upplåtes, skall vara skyldig

att, under iakttagande af de särskilda föreskrifter, som

med afseende å områdets ordnande och bebyggande

kunna varda honom af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

vid upplåtelsen meddelade, inom två år från upplåtelsen

hafva å tomten påbörjat samt inom ytterligare tre år

fullbordat boningshus, salubod eller annan dermed jern
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

23

förlig byggnad, vid äfventyr, om det försummas, att

tointinnehafvaren skall vara sin rätt till tomten och

den derför erlagda andel af köpeskillingen förlustig;

att tomtinnehafvare skall vid enahanda äfventyr,

sedan han inom den förelagda tiden af fem år fullgjort

hvad honom i fråga om tomtens bebyggande ålegat,

sist vid utgången af nämnda tid vara skyldig erlägga

återstoden af köpeskillingen; samt

att, sedan byggnadsskyldigheten blifvit behörigen

fullgjord och köpeskillingen till fullo guldits, köpebref

å tomt må af Kong! Maj:ts befallningshafvande för

tomtinnehafvaren utfärdas;

dels ock att köpeskillingen för det till LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag med eganderätt upplåtna område

må, på samma sätt som köpeskillingarne för försålda

mindre kronoegendomar, användas till inköp för

kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, samt att köpeskillingarne för tomterna å

de för bebyggande af enskilde afsedda områdena må,

efter afdrag af kostnaden för den regleringsplan jemte

beskrifning, som kan komma att öfver områdena upprättas,

tills vidare och intill dess annorlunda kan varda

af Kong! Maj-.t bestämdt, användas till bestridande af

sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets

behöriga ordnande, samt för sådant ändamål, till en

början och innan municipalsamhälle på platsen bildats,

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande disponeras för att,

när municipalstyrelse kommit till stånd, omhändertagas

af denna;

b) att herr Zetterstrands förenämnda motion icke

må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda; samt

c) att herr Fredholms ofvan omförmälda motion

icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 9 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 96.

Reserv ationer:

af herr K. Bohnstedt;

vid mom. c): af herrar P. Pehrson, P. Ersson, K. A. Kihlberg, 0. Larsson

O. Erickson och J. A. Sjö.

Herr IT. Andersson har begärt- få antecknadt, att han icke deltagit

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Ivar llseggströrns boktryckeri, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:136 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till LuossavaaraKiirunavaara aktiebolag af kronan tillhörig mark i Jucka s. 1 i texten