Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsreglering en för år 1900.

1899-05-09 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1899:97, Memorial, angående statsreglering en för år 1900.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

I

N:o 97.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 11 f. m.

Memorial, angående statsreglering en för år 1900.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag

blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda,

hvartill såväl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och

postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,

stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1900 skola beräknas, äfvensom beslut fattats angående

dispositionen af riksbankens vinst för år 1898, får statsutskottet,

jemlikt 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet af

statsregleringen jemte den utskottet åliggande utredning af riksgäldskontorets

behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa

väckta, ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af

vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 28) har herr

C. F. Wcern föreslagit, bland annat, att det öfverskott af inkomster,

deruti äfven bovillningen af fast egendom samt af inkomst inbegripen,

öfver samtliga af Riksdagen beslutade utgifter, som vid uppgörande

af statsregleringen vid innevarande riksdag befunnes uppkomma, skulle

öfverföras till fonden för reserverade medel.

lhh. till Riksd. Frat. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft. (N:o 97).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört:

»I § 62 regeringsformen är föreskrifvet, att sedan statsverkets

behof blifvit af Riksdagen pröfvade, ankommer det på Riksdagen att

en deremot svarande bevillning sig åtaga.

Detta stadgande har sin historiska grund deruti, att det var genom

bevillningar Rikets Ständer fylde de stora behof, som krigen under

sextonhundratalet förorsakade, och uti de tvister, hvilka 1786 och

följande riksdagar uppstodo mellan konung Gustaf III och ständerna,

på grund hvaraf det blef särskild t angeläget att 1809 uttryckligen i

grundlagen stadga ständernas uteslutande rätt att om bevillningen besluta.

I de enklare förhållanden, som då förefunnos, ansågos ock statsverkets

öfriga inkomster mera bestämda, och att det alltid var genom

förändringar i bevillningen jemvigt mellan utgifters och inkomsters

belopp skulle vinnas, och äfven var tänkbart, att i det fall, att öfriga

inkomster blefve fullt tillräckliga för utgifternas bestridande, ingen

bevillning skulle åtagas. Men i detta förhållande ha sedan dess stora

förändringar inträda i det att, i följd af det i kommunallagarne bestämda

sambandet mellan bevillningen och kommunalskatterna, utgående

af bevillning gjorts nödvändigt; och genom de högtidliga förklaringarne

derom, att det i följd af grundskatternas afskrifning och

lindringarne i rustnings- och roteringsbesvären uppkomna större behofvet

åt andra statsinkomster skulle genom direkta skatter fyllas,

kan, åtminstone för den närmaste framtiden, ej minskning i bevillningen,

men väl möjligt behof af tilläggsbevillning tänkas.

Numera är det derför vid statsregleringarnes uppgörande icke

den allmänna bevillningen, som skall afpassas efter utgifterna, utan

utgifterna, som skola afpassas så, att just det behof af bevillning uppkommer,

som Riksdagen vill åtaga sig. Derför uppskjutes riksdag

efter riksdag behandlingen i statsutskottet af vissa ifrågakommande

anslag eller afsättningar till fonder, till dess att de under hufvudtitlarne

förekommande utgifterna blifvit af Riksdagen bestämda och

statsverkets inkomster utom bevillningen beräknade, hvarför också de

anslag, som derefter beslutas, upptagas under rubrik »utom hufvudtitlarne».

Detta förfarande medför dock ganska stora olägenheter. Hufvudtitlarnes

genomgående medhinnes icke förr än inemot den tid, då

riksdagarne vanligen afslutas; och återstående ärenden kunna då icke

få lika grundlig utredning och moget öfvervägande, som kommit tidigare

behandlade ärenden till godo.

Det öfvervägande flertalet af medlemmarne af den svenska Riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

3

dagen äro män, som hafva enskild verksamhet. Denna kan anses mer

eller mindre betydande, men sådan den för en hvar befinnes, är dess

öfvervakande för honom af högsta vigt. Eftersyn deraf försvåras genom

riksdagsarbetet, naturligen i all synnerhet för de i landsorten

boende riksdagsmännen. Mot den vanliga tiden för en riksdags afslutande

blifva krafven på deras hemkomst oafvisliga, och särskild!

för landtbrukarne är väl detta i medlet af maj oftast fallet. Det blir

då en så stark och allmän åtrå efter riksdagens snara slut, att dess

förlängning för beredande af rymligare tid för vissa frågors behandling

ej kan ske. Mången gång är dock den nödtvungna snabba behandlingen

af vigtiga ärenden mycket olämplig och har ej undgått att

väcka förargelse.

Det har flera gånger blifvit ifrågasatt att för vinnande af mera

tid för vigtigare riksdagsärender behandling göra en förändring i

riksdagsordningen, hvarigenom det skulle blifva möjligt att från en

riksdag till en annan uppskjuta afgörande! af ett ärende, men dertill

uppgjorda förslag hafva befunnits medföra sina egna väsentliga olägenheter

och hafva derför ej vunnit bifall.

Då grundorsaken till den öfverklagade olägenheten är, att besluten

om vissa utgifters belopp ansetts hafva så stort inflytande på

behofvet af bevillning, att de först vid bestämmandet af dess belopp

d. v. s. vid statsregleringen borde afgöras, så synes enklaste sättet

att afhjelpa den vara att utfinna ett annat medel för regleringen, så

att beloppen af de nämnda utgifterna och af bevillningen blifva af

hvarandra oberoende.

Sedan det blifvit beslutadt, att den allmänna bevillningen icke

längre skulle ingå till riksgälds-, utan derefter till statskontoret, jemte

flera förändringar angående statsregleringen, har 1874 i rikshufvudboken

intagits ett konto, kalladt fonden för reserverade medel. Denna

fond godtgöres för öfverskotten af statsverkets inkomster öfver beräknade

belopp och uppkomna besparingar i förslagsanslag efter afdrag

af brister å vissa inkomsttitlar och brister i förslagsanslag; vidare öfverföras

dit myntverkets behållningar och odisponerade behållningar å

extra statsanslag samt sådana tillfälliga behållningar i konsulskassan

eller hos postverket m. fl., som Kongl. Maj:t finner vara för sina ursprungliga

ändamål öfverflödiga. Uppstår deremot något år det förhållande,

att brister i beräknade inkomster och i förslagsanslag uppgå

till belopp, som öfverstiga öfverskotten å inkomster och besparingarne

å förslagsanslagen jemte öfriga fonden tillkommande behållningar, så

påföres fonden den öfverskjutande bristen, och denna måste då påföl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o ''J7.

jande riksdag ersättas. Fondens behållning balanseras i vanlig ordning,

och det är denna behållning, som, för såvidt den icke genom föregående

Riksdagars beslut redan blifvit disponerad, hvarje riksdag under

benämning »öfverskott å statsregleringen för föregående år» ställes till

Riksdagens disposition. — Om nu Riksdagen icke disponerade hela

detta öfverskott, utan qvarlemnade en del deraf, eller vid statsregleringens

uppgörande väl toge hela öfverskottet i beräkning, men

när det visade sig att inkomsterna öfverstego eller utom bevillningen

fullt betäckte samtliga utgifterna, till fonden lemnade ett så stort belopp,

att derefter för behofvens fyllande återstode just så mycket, som

ansåges böra genom bevillning uttagas, så skulle deremot vid tillfälle,

då utgifterna öfverstego inkomsterna med mera än det belopp, som

Riksdagen ville genom bevillning uttaga, bristen kunna från fonden

fyllas. — Om t. ex. 6 millioner ansågos vara ett passande belopp för

bevillning af fast egendom samt af inkomst, och statsverkets öfriga

inkomster blifvit beräknade till .130 millioner, samt utgifterna bestämda

till 126 millioner, så borde 10 millioner lemnas till fonden för reserverade

medel; och om deremot vid eu följande riksdag alla inkomster

utom nämnda bevillning beräknades till blott 120 millioner, men samtliga

utgifter bestämts till 130 millioner, så borde 4 millioner tagas från

fonden för att jemte 6 millioner bevillning fylla behofvet, och tilläggsbevillning

blefve onödig.

På liknande sätt förfors verkligen vid 1892 års riksdag, då af

befintligt öfverskott från 1890 års statsreglering kronor 7,318,398: 33

endast kronor 5,818,000 togos i anspråk för 1893 års statsreglering,

och den hos fonden för reserverade medel qvarlemnade återstoden, omkring

1 £ million, kom synnerligen väl till pass vid 1893 års riksdag,

då det upplystes, att brist i statsregleringen för 1891 uppkommit till

belopp af kronor 661,413 och beräknades eu brist i 1892 års statsreglering

af 844,000 kronor, eller tillsammans ungefär just det belopp,

som 1892 sparats.

Någon förlust för statsverket eller olägenhet deraf, att millioner

qvarlemnades eller öfverfördes till fonden för reserverade medel, kan

ej uppkomma, ty denna fond kan alls ej qvarhålla några medel. Under

förutsättning, att statskontorets kassaförlagsfond vore tillräcklig för dess

behof, skulle dessa millioner genast efter Riksdagens föreskrifter, dem

statskontoret noga följer, för förräntning öfverlemnas till riksgäldskontor,

och således inbringa motsvarande ränta mot den, som, om ett

motsatt förfarande följdes och millionerna användes till statsbanebyggnader

i stället för att för dem upplåna medel, skulle besparas stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

5

verket, men skilnaden är den, att de vid det förra förfarandet vore för

kommande Riksdagar i händelse af behof disponibla, i stället för att

vid det senare uppkommande behof öfver tillgångar genast måste fyllas

med nya eller ökade skatter. Det är dessutom väl att ihågkomma,

att dessa för räkning af fonden för reserverade medel hos statskontoret

qvarlemnade belopp skulle göra samma tjenst som dess kassaförlagsfond,

och således under eu motsatt förutsättning mot den nyssnämnda,

eller i det fall, att kaseaförlagsfonden vore otillräcklig för statskontorets

behof, skulle vara till synnerlig nytta och afvärja tvång för statskontoret

att begära försträckning af riksgäldskontoret. Beräkningen,

att en kassaförlagsfond af 15 millioner skulle vara tillräcklig för statskontorets

behof, gjordes 1891, för hvilket år riksstatens slutsumma var

kronor 94,950,000 och slutsumman för 1899 års riksstat är deremot

kronor 123,393,000, och kassaförlaget måste stå i tillfredsställande

förhållande till riksstatens slutsumma, ty utgifterna måste till fullo och

punktligt bestridas, äfven om inkomsterna af någon anledning skulle

slå fel, och ju större beloppen äro, desto större kan ock lätteligen en

brist blifva. Det är de med förvånande ymnighet inflytande stora

statsinkomsterna, som hittills ej gjort behofvet af en större kassaförlagsfond

märkbart.

Om förenämnda förfaringssätt antages, finnes ej längre något

hinder för att å de tider, statsutskottet finner lämpligast, i riksdagens

början, eller under dess fortsättning, företaga behandling af de ärenden,

som hittills blifvit uppskjutna till sjelfva slutet af riksdagen, för att

afgöras i samband med statsregleringen, och då denna endast skulle

bestå i jemförelse af de då kända faktorerna: beloppen af beslutade

utgifter, beloppen af beräknade inkomster och beloppet af den bevillning,

som i sig sjelf ansåges lämpligast, så skulle beräkningen af det

tillskott, som skulle göras till fonden för reserverade medel, eller den

fyllnadssumma, som derifrån skulle hemtas, ej gifva anledning till

Riksdagens förlängning.»

Med motionärens förevarande framställning åsyftas en genomgripande

förändring i de grunder, som för närvarande tillämpas vid

uppgörandet af statsregleringen. Enligt motionärens förslag skulle

nemligen vid statsregleringen fonden för reserverade medel användas

för betäckande af den brist eller mottagande af det öfverskott, som

kundo visa sig uppstå vid jemförelse mellan de af Riksdagen beviljade

anslag och de påräkneliga inkomsterna, deruti inberäknadt jemväl bevillningen

af fäst egendom och af inkomst. Denna bevillning skulle

sålunda, i motsats till hvad nu är förhållandet, vara till beloppet be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 97.

stämd redan innan statsregleringen uppgjordes. Härvid må emellertid

erinras, att i regeringsformens 62 § stadgas, att, sedan statsverkets

behof blifvit af Riksdagen pröfvade, det ankommer på Riksdagen att

en deremot svarande bevillning sig åtaga. I öfverensstämmelse härmed

bör ock, såsom hittills förfarits, den allmänna bevillingen fastställas

först efter det riksstatens samtliga utgifter å ena sidan och

deras öfriga inkomsttitlar å den andra blifvit bestämda. Enligt utskottets

mening utgör nämnda grundlagsstadgande ett bestämdt hinder

för antagande af motionärens berörda förslag, och får utskottet på

grund häraf hemställa,

l:o.

att herr Waerns ifrågavarande förslag icke må

af Riksdagen bifallas.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsreglering ärna för föregående

år 21,316,000 kronor.

Beträffande resultatet af 1897 års statsreglering hade statskontoret

i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 15 juli nästlidet år anmält, att å

statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått

ett nettoöfverskott af ............................................... kronor 20,129,227: 23

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1897 enligt

nådigt bref den 5 maj 1882 .................................... „ 1,102,616: 84

besparing å nionde hufvudtitelns anslag

»bidrag till folkskolelärares pensionering»............ „ 916: 6 7

samt odisponerade behållningar å en del

extra statsanslag enligt särskilda Kongl. Maj:ts

föreskrifter.................................................................... „ 82,988: 15.

så att öfverskottet. i sin helhet uppginge till...... kronor 21,315,748: 89.

I samma skrifvelse hade statskontoret jemväl redogjort för den

i rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel»

upplagda särskilda räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringane,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

7

hvaraf inhemtades, att behållningen å denna fond vid 1897 års början

utgjorde...........................................................*............... kronor 35,140,471: so

hvartill komme ofvannämnda öfverskott............... ,, 21,315,748:89

tillsammans kronor 56,456,220: 3 9

att om derifrån afräknades hvad i 1897 års riksstat

blifvit anvisadt att från fonden utgå... „ 8,296,000: —

uppkörande det belopp af.......................................... kronor 48,160,220: 3 9,

hvartill enligt 1897 års rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda

särskilda räkning vid samma års slut uppginge, samt att. af denna

behållning, hvaraf vore disponeradt enligt 1898 års riksstat 14,229,000

kronor och enligt 1899 års riksstat 12,615,000 kronor, alltså återstode

att disponera en summa af 21,316,220 kronor 39 öre.

Angående statsregleringen för år 1898 har statsrådet och chefen

för finansdepartementet meddelat, att enligt en approximativ beräkning

öfverskottet å densamma skulle blifva omkring 19,632,000 kronor,

hvilket öfverskott departementschefen ansett böra reserveras för den

statsreglering, som skall uppgöras för år 1901.

I eu af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra m. fl. inom Andra

Kammaren väckt motion (n:o 181) har föreslagits, att af föregående

års öfverskott, 21,316,000 kronor, måtte bestridas kostnaderna för alla

under år 1900 förekommande jernvägsbyggnader för statens räkning,

och att derjemte ett belopp af 2,000,000 kronor öfverlemnas till riksgäldskontoret

för att, efter dess fullmägtiges bepröfvande, användas

antingen till afbetalning å 1887 års statslån eller ock till inköp utelöpande

statsobligationer.

Motionärerna synas afse, att ifrågavarande öfverskott å statsregleringarna

för föregående år icke skulle upptagas såsom tillgång i

1900 års riksstat, utan att å denna öfverskottssumma skulle direkt

anvisas dels de för samma år beviljade anslag till jernvägsbyggnader

för statens räkning, dels ock ett angifvet belopp för afbetalning å

statsskulden. Såsom af de i motionen anförda skäl framgår, hafva

motionärerna härmed velat vinna, att upplåning skulle kunna för nästkommande

år undvikas. Uppenbart är, att ett sådant resultat kan

uppnås endast för sä vidt, de af Riksdagen beslutade utgifterna för året

till fullo betäckas af statsverkets tillgångar och inkomster. Om deremot

detta icke kan påräknas, skulle ett i motionens syfte fattadt

beslut att utan upplåning bestrida samtliga anslag till jernvägsbygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

nåder endast leda derhän, att i stället medel måste upplånas för täckande

af andra statsutgifter, kvilket ingalunda synes innebära någon fördel.

Vid sådant förhållande och då det synes utskottet i och för sig vara

mindre lämpligt att å ifrågavarande öfverskottssumma anvisa särskilda

statsutgifter, men berörda behållning torde vara i sin helhet erforderlig

för de å riksstaten för nästa år förekommande anslag, får utskottet

hemställa,

2:o

a) att såsom tillgång vid statsregleringen för

år 1900 må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna

för föregående år 21,316,000 kronor; och

b) att ifrågavarande, af herr O. A. Ericsson m. fl.

väckta motion må anses besvarad genom utskottets

under mom. a) gjorda hemställan.

I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

medgifva, att till arbetareförsäkringsfonden måtte i riksstaten för år 1900

afsättas ett belopp af 1,400,000 kronor.

Uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner har i fråga

om afsättande af medel till nämnda fond föreslagits

af herr J. P. Jansson i Saxhyttan i motionen n:o 126:

att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Maj:t till arbetareförsäkringsfonden

i 1900 års stat begärda anslag 1,400,000 till 3,000,000 kronor;

af herr A. Hedin m. fl. i motionen n:o 129:

att Riksdagen måtte besluta, att år 1900 skall till arbetareförsäkringsfonden

afsättas, utöfver den af Kongl. Maj:t föreslagna

summan, ett belopp af 8,400,000 kronor,

och af herr D. Bergström in. fl. i motionen n:o 208:

att Riksdagen måtte bevilja 20 millioner kronor att under åren

1900—1903 afsättas till arbetareförsäkringsfonden, samt deraf i riksstaten

för år 1900 afsätta ett belopp af 5 millioner kronor.

I riksstaten för hvart af åren 1896—1899 har afsatts ett belopp

af 1,400,000 kronor, som tillgodoförts den enligt kongl. brefvet den

15 november 1895 under statskontorets förvaltning stälda arbetareförsäkringsfonden.

Efter erinran härom har chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet anfört, att den utgång, arbetareförsäkringsfrågan

erhöll vid förra riksdagen, icke syntes innefatta någon anledning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:ö 97.

9

att nu upphöra med dessa afsättningar, enär under alla förhållanden

försäkringen, då den en gång blefve genomförd, komme att kräfva

betydliga belopp, särskilt på det att pensionsförmånerna skulle komma

äfven den nuvarande generationen till del.

Äfven utskottet anser, att Riksdagen bör jemväl för nästkommande

år afsätta medel till ifrågavarande fond. Hvad angår beloppet för

denna afsättning, synes emellertid, särskilt med hänsyn till de skilda

meningar, som inom Riksdagen gjort sig gällande rörande arbetareförsäkringsfrågans

lösning, giltig anledning saknas att öfverskrida den

summa, som i sådant afseende af Kongl. Maj:t föreslagits och som

jemväl för hvart af de föregående åren tillgodoförts fonden.

Utskottet hemställer derför,

3:o

a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, må besluta, att till arbetareförsäkringsfonden

skall i riksstaten för år 1900 afsättas ett belopp af

1,400,000 kronor; och

b) att ofvan omförmälda, af herrar J. P. Jansson,

A. Hedin m. fl. och D. Bergström m. fl. väckta motioner

må anses besvarade genom utskottets under mom. a)

gjorda hemställan.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande måtte i riksstaten för år 1900 afsättas 250,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har statsrådet och chefen för finansdepartementet

i denna fråga anfört följande:

»På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen, till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande, uppfört i riksstaterna för hvart afåren 1891—1895 ett belopp

af 100,000 kronor och i riksstaten för år 1899 ett belopp af 250,000

kronor. Af de i staterna för åren 1891—1895 afsätta medlen återstodo

vid 1897 års utgång 275,897 kronor 81 öre. Då, enligt hvad chefen

för civilpartementet meddelat mig, utgifterna för ifrågavarande ändamål

under den senaste tiden vuxit så mycket, att det icke synes vara

säkert, att det nu tillgängliga beloppet skall räcka ända till Blutet, af

Bill. till Iiiksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afä. 57 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 97.

år 1900, får jag, efter samråd med chefen för nämnda departement,

tillstyrka, att för ändamålet må för år 1900 afsättas 250,000 kronor.»

I enlighet härmed hemställer utskottet,

4:o.

att Riksdagen må i riksstaten för år 1900 uppföra

ett belopp af 250,000 kronor att till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och

sjukkassors bildande afsättas.

Uti ofvan omförmälda, inom Första Kammaren väckta motion

(n:o 28) har herr C. F. Wcern vidare föreslagit, att ett förslagsanslag

af en million kronor till restitution af tillverkningssJcatt för denatureradt

bränvin skulle upptagas bland sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag.

Med afseende å detta förslag har motionären anfört:

»I rikshufvudboken men ej i riksstaten förekommer under rubriken

»utom hufvudtitlarne» eu utgiftspost med det betydliga beloppet af

nära en million, med hvars bestämmande eller beräkning Riksdagen ej

tagit någon befattning. Utgiftsposten är restitution af tillverkningsskatt

för denatureradt bränvin, och orsaken till detta märkliga förhållande

är, att Riksdagen beslutat, att restitutionen skall utgå af

bränvinstillverkningsskatten. Denna bestämmelse är likformig med

den, att tullverkets utgifter bestridas direkt af tullmedlen, postverkets

kostnader direkt af postmedlen, telegrafverkets af telegrafmedlen och

lots- och fyrinrättningens af fyr- och båkmedlen, men är väl i sig

sjelf oegentlig, enär statskontoret ej har någon sådan särskild befattning

med bränvinstillverkningsskatten som de nämnda verken med de till

dem ingående inkomsterna, utan nämnda skatt till statskontoret inlemnas

bland andra skatter, och likaså utgiften bestrides bland andra utgifter.

Den enda påföljd nämnda beslut kunnat hafva — förutom dess ickeförekommande

i riksstaten — är derför, att utgiften i bokföringen af

utgifter införes i kolumnen: »statsverkets inkomster godtgöra», och i

bokföringen af inkomsterna framför bränvinstillverkningsskatten upptages

motsvarande belopp i kolumnen »särskilda utgiftsanslag godtgöras»;

men derigenom vinnes icke ens att nettobeloppet af tillverkningsskatten

blir synlig, och om man särskildt vill utreda denna, så bör

man väl ock afdraga utgifterna för kontrollkostnaderna, hvilka äro i

riksstat under sjunde hufvudtiteln upptagna. Så bör väl äfven ske

med restitutionen af skatt för det denaturerade bränvinet.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

11

Utskottet tiar icke kunnat finna, att någon verklig olägenhet är

förenad med den af motionären påpekade anordningen, enligt hvilken

restitution af tillverkningsskatt för denatureradt bränvin afföres direkt

å den inflytande bränvinstillverkningsskatten. Vid sådant förhållande

och då, såsom äfven i motionen blifvit upplyst, motsvarande anordning

är genomförd jemväl beträffande vissa andra utgiftsposter, torde giltig

anledning saknas att vidtaga den af motionären föreslagna förändringen.

Utskottet hemställer alltså,

5:o

att herr Waerns förevarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.

Med bifall till utskottets hemställan i punkten 3:o af dess utlåtande

n:o 30 har Riksdagen, till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade jernvägar, för år 1900 anvisat 5,590,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 590,000 kronor; och

har utskottet i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme

att afgifva förslag om sättet för anskaffande af berörda anslag.

I detta hänseende har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit, att anslaget i fråga måtte anvisas att utgå å riksstaten utom

hufvudtitlarna.

Deremot har herr C. F. Wcern i sin ofvan nämnda motion (n:o 28)

yrkat, att anslaget till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar skulle upptagas å extra ordinarie staten under sjette hufvudtiteln.

Detta motionärens yrkande sammanhänger med hans i samma

motion väckta förslag om förändradt förfaringssätt vid statsregleringens

uppgörande. Detta förslag, som till behandling upptagits under punkten

l:o här ofvan, har af anförda skäl blifvit af utskottet afstyrkt;

och får utskottet, med afseende härå och då någon olägenhet icke

visats vara förenad med det sedan längre tid tillbaka i regel iakttagna

förfarandet att å riksstaten utom hufvudtitlarne uppföra anslag

af ifrågavarande beskaffenhet, hemställa,

6:o

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 97.

slag och med afslag å herr Wasrns i ämnet gjorda

yrkande, må till utgående å 1900 års riksstat utom

hufvudtitlarne anvisa det för nästkommande år beviljade

anslaget å 5,590,000 kronor till anskaffande af

ny rörlig materiel vid statens redan trafikerande jernvägar.

I enlighet med utskottets hemställan i punkten 4:o'' af dess utlåtande

n:o 30 har Riksdagen, till fortsättning af statsbanan mellan Boden

och Ytter-Morjärv, för år 1900 beviljat ett anslag af 1,000,000 kronor.

Vidare har Riksdagen med anledning af Kongl. Maj:ts framställning

(statsutskottets utlåtande n:o 58) för år 1900 anvisat 1,000,000

kronor till anskaffande af en ångfärja att insättas i ångfärjeförbindelsen

mellan Malmö och Köpenhamn.

Om sättet för anskaffande af dessa belopp åligger det utskottet

att nu afgifva yttrande.

Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till fortsättning af statsbanan

mellan Boden och Ytter-Morjärv måtte anvisas å riksstaten utom

hufvudtitlarna, men att det till anskaffande af en ångfärja äskade beloppet

måtte utgå från riksgäld skontoret.

Då emellertid statsregleringen lemnar tillgång att utan upplåning

betäcka båda dessa belopp, hemställer utskottet,

7:o

att anslaget för år 1900 till fortsättning af statsbanan

mellan Boden och Ytter—Morjärv 1,000,000

kronor må anvisas att utgå å nämnda års riksstat

utom hufvudtitlarna; och

8:o

att jemväl anslaget för nästkommande år till

anskaffande af en ångfärja att insättas i ångfärjeförbindelsen

mellan Malmö och Köpenhamn 1,000,000

kronor må uppföras å samma års riksstat utom

hufvudtitlarna.

Riksdagen har vidare, med anledning af Kongl. Maj:ts framställningar,

för år 1900 beviljat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

13

till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och rilcsgränsen

4,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande n:o 30 punkten 5:o) och

till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee 2,000,000

kronor (statsutskottets utlåtande n:o 78 punkten 2:o).

Då upplåning synes erforderlig för anskaffande af ej mindre förenämnda

två anslag än äfven de för år 1900 beviljade 1,500,000 kronor

af 1896 års fond till låneunderstöd för enskilda jernvägar, får utskottet

hemställa,

9:o

att dels anslaget till fortsättning af statsbanan

mellan Gellivare och riksgränsen 4,000,000 kronor,

dels anslaget till fortsättning af statsbanan från Göteborg

till Skee 2,000,000 kronor, dels ock de af 1896

års Riksdag för år 1900 beviljade 1,500,000 kronor

till låneunderstöd för enskilda jernvägar, må till utgående

från riksgäldskontoret anvisas, att enligt

Kongl. Maj:t.s disposition utbetalas, och riksgäldskontoret

bemyndigas att medelst försäljning af svenska

statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig

tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

Riksdagen har, med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition

och utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 25, bemyndigat

riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling

af statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million kronor, att

i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t

pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta,

motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret inom tolf år

från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån

telegrafverkets medel dertill lemnade tillgång, dock så, att dylika afbetalningar

borde en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas.

Med bifall till derom af Kongl. Maj:t gjord framställning (statsutskottets

utlåtande n:o 78 punkten l:o) har Riksdagen härjemte, under

godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskon trakt angående

förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om

trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala

godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven

för år 1900 anvisat

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi.

.......................................................................... kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ................................................ „ 300,000: —

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ............ „ 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontor.

Med anledning häraf hemställer utskottet

10:o

att i förslagsberäkningen öfver riksgäldskontorets

inkomster och utgifter må upptagas fullmägtige medgifven

upplåningsrätt ej mindre för ofvannämnda till

fortsatt utveckling af statens telefonväsende anvisade

summa 1,000,000 kronor, än äfven för de belopp, riksgäldskontor

på grund af Riksdagens förberörda beslut

har att utbetala för förvärfvande åt staten af bandelen

Örebro—Frövi samt till kompletteringsarbeten,

inköp af rullande materiel och fullbordande af statsbanan

mellan Krylbo och Frövi m. m.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till fonden

för extra amortering af statsskulden måtte, utöfver det belopp, som jemlikt

1889 års Riksdags beslut bör dit ingå, afsättas 307,740 kronor.

Med anledning af upptagandet af 1888 års svenska tre procents

statslån, å hvilket någon viss årlig amortering icke blifvit utfäst, beslöt

1889 års Riksdag, att till de under riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna skulle årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den

för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken

annuitet ränta å 1888 års lån främst skulle utgå och återstoden användas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97. 15

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

Sedan i slutet af nästlidna år i riksgäldskontoret annullerats obligationer

å tillsammans 1,555,555 kronor 56 öre af 1888 års statslån,

hvilka obligationer blifvit uppköpta för fonden för extra amortering af

statsskulden, utgör kapitalåterstoden af nämnda lån numera 25,111,111

kronor 11 öre. Den efter tre procent beräknade årliga räntan å denna

summa uppgår till 753,333 kronor 33 öre, och om detta belopp fråndrages

förberörda annuitetsanslag å 885,333 kronor 33 öre, återstår

132,000 kronor att jemlikt 1889 års Riksdags beslut öfverföras till

fonden för extra amortering af statsskulden. Härutöfver lemnar statsregleringen

tillgång att till nämnda fond afsätta 237,100 kronor; och

får utskottet med anledning häraf hemställa,

ll:o

att Riksdagen må besluta, att under år 1900

skall till den under riksgäldskontorets förvaltning

stående fonden för extra amortering af statsskulden,

förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags

beslut bör till densamma ingå, utbetalas 237,100

kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,

och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke

vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning

bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,

statsregleringen för år 1900 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

öfverskott å statsregleringarna för föregående

år .................................................................. kronor 21,316,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets

utlåtande n:o 94)................................................ „ 22,541,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(bevillningsutskottets betänkande n:o 29):

Tullmedlen ................................ kronor 45,200,000: —

Postmedlen ................................. „ 10,800,000: —

Transport kronor 56,000,000: — 43,857,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Transport kronor 56,000,000:

Bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ...

Stämpelmedlen...........................

Bränvinstillverkningsskatten

Hvitbetssockértillverknings
afgiften

....................................

hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1900,

med undantag af bevillningen af fast egendom

43,857,000: —

V

V

17

750,000

4,700,000

17,000,000

9,000,000:

87,450,000: —

samt af inkomst, uppgå till................................... kronor 131,307,000:

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifva bestämda

till följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 2) ........................kronor 1,320,000: —

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) ........................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4) .......................

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 5 samt memorial

n:is 33 och 44)...........................

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 6) ........................

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7, 7 a och 74

samt memorial n:o 34)............

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 8 och 60 samt

o memorial n:is 35, 71 och 79)

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 9 och memorial

n:o 69) .........................

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 10)...............

3,842,450: —

629,250: —

27,461,078: —

7,484,840: —

5,831,900: —

20,747,890: —

14,194,672: —

3,429,450: — 84,941,530: —

Transport kronor 84,941,530: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutkottets Memorial N:o 97.

17

De extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1900 anvisade

att utgå från statskontoret, utgöra:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 2) ........................

Andrahufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) ........................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4 och memorial

n:o 32)..........................................

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 5 och memorial

n:o 33 samt sammansatta statsoch

lagutskottets utlåtande n:o

3 och memorial n:o 4)............

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 6 och memorial

n:o 70) ..........................................

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7, 30, 68, 74

och 77)..........................................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 8 samt memorial

on:is 35 och 72)...........................

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 9, 21 och

75 samt memorial n:o 69)......

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 10)...............

Transport kronor

kronor 100,000: —

„ 94,700: —

„ 4,500: —

6,390,372: —

13,134,760: —

6,131,900: —

2,110,610: —

2,202,328: —

1,540,000: —

Härtill komma

dels utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade

jernvägar (statsutskottets

utlåtande n:o 30)............... kronor 5,590,000: —

till fortsättning af statsbanan

Transport kronor 5,590,000: —

Bill, till Rilcsd. Prat. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.

84,941,530: —

31,709,170: —

116,650,700: —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Transport

mellan Boden och Ytter Morjärv

(statsutskottets utlåtande

n:o 30)..........................................

till anskaffande af en ångfärja

att insättas i ångfärjeförbindelsen

mellan Malmö och Köpenhamn

(statsutskottets utlåtande

n:o 58)...........................

dels till utgående från riksgäldskontor:
riksdags-

och revieionskostnader

samt aflöningar m. m., förslagsvis

...............................................

räntor och afbetalningar å statsskulden

kronor 14,760,100: —

efter afdrag

af de till

riksgäldskontor

ingående

rånte- och

kapitalbetalningar,

förslagsvis „ 4,135,800: —

kronor 5,590,000:— 116,650,700: —

„ 1,000,000: —

,,_______1,000,000: — 7,590,000: —

„ 792,000: —

kronor 10,624,300:— 11,416,300: —

dels ock, om utskottets här ofvan under punkterna

3:o och 4:o gjorda förslag bifallas:

afsättning till arbetareförsäkringsfonden............ kronor 1,400,000: —

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande..................................................................... „ 250,000: —

kronor 137,307,000: —

hvilket utgiftsbelopp med ..................................... „ 6,000,000: —

öfverstiger summan af de här ofvan angifna

tillgångarna och inkomsterna, bland hvilka

bevillning af fast egendom samt af inkomst

ej beräknats ............................................................ kronor 131,307,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

19

Utskottet hemställer alltså,

12:o

att Riksdagen må för år 1900 åtaga sig en bevillning

af fast egendom samt af inkomst till belopp

af sex millioner kronor; samt

13:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att

föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kongl Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen

må medgifva, att vid statsregleringen för år 1900 de i Rikets

Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å

dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande måtte blifva

gällande.

Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, får hemställa,

14:o

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen

för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse

den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å

dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande

skola blifva gällande.

Till närmare upplysning om såväl innehållet af riksstaten för år

1900, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock

riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1900 års slut, jemväl

sådana de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande

bilagor n:is 1, 2 och 3.

Enligt bilagorna n:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar

öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 4

innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets

utgifter:

för tiden från och med den 4 innevarande maj

till detta års slut ............................................... kronor 85,993,669: 88.

samt under år 1900 ............................................. „ 24,672,800: —

Summa kronor 110,666,469: 8 8.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits

till:

under år 1899, nu befintlig behållning inberäknad, kronor 89,374,905: 64.

och under år 1900 ...................................................... ,i 24,672,800: —

Summa kronor 114,047,705: 64.

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad,

öfverstiga således utgifterna med 3,381,235 kronor 76 öre,

utgörande riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1900 års slut.

Stockholm den 9 maj 1899.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Bil.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarna för föregående år

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster ................................................

Bevillningar:

Tullmedel ........................................................

Postmedel ........................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner ock

rättigheter ....................................................

Stämpelmedel....................................................

Bränvinstillverkningsskatten .................... ......

Hvitbetssockertillverkningsafgiften ................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

21,316,000 —

22,541,000:

45,200,000:

10,800,000:

750,000

4,700,000

17,000,000

9.000. 000

6.000. 000

93,450,000: — 115,991,000

Summa kronor 137,307,000]-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

23

No 1.

för år 1900.

Ordinarie.

Extra.

Summa.

Kronor.

ö.

Utgifter:

Att utgå från statskontoret:

Första hufvudtiteln........................

1,320,000

—

100,000

—

1,420,000

—

Andra d:o ........................

3,842,450

—

94,700

—

3,937,150

—

Tredje d:o ........................

629,250

—

4,500

—

633,750

—

Fjerde d:o ........................

27,461,078

—

6,390,372

—

33,851,450

—

Femte d:o .......................

7,484,840

—

13,134,760

—

20,619,600

—

Sjette d:o ........................

5,831,900

—

6,131,900

—

11,963,800

—

Sjunde a:o .......................

20,747,890

—-

2,110,610

—

22,858,500

—

Åttonde d:o .......................

14,194,672

—

2,202,328

—

16,397,000

—

Nionde d:o ........................

3,429,450

—

1,540,000

—

4,969,450

—

Utom liufvudtitlarne:

Till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan träff-

kerade jernvägar ..................

— —

—

5,590,000

—

5,590,000

—

Till fortsättning af statsbanan

mellan Boden och Ytter-Morjärv

- -

—

1,000,000

—

1,000,000

—

Till anskaffande af en ångfärja

att insättas i ångfärjeförbin-

delsen mellan Malmö och Ko-

penhamn...................................

- -

—

1,000,000

—

1,000,000

—

Summa

84,941,530

—

39,299,170

—

—

—

124,240,700

—

Att utgå från riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöniDgai

m. ra., förslagsvis

792,000:

Räntor och afbetalningar å statsskulden ......

. 14,760,100:-

efter afdrag af de till riksgäldskontor in-

•

gående ränte- och kapitalbetalningar ......

4,135,800: -

förslagsvis...................................

10,624,300:

—

11,416,300

—

Afsättning till arbetareförsäkringsfonden............

1,400,000

—

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olyclcsfallsförsäkring och

sjukkassors bildande ...............

250,000

—

Summa kronor

137,307,000

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Bil.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Riksgäldskontorets kassabehållning den 4 maj 1899 .................... 1,619,750: 26

Kapitalfordran å tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer ................................ 940,985: 36.

„ reverser och depositionsbevis .................... 18,920,100: — 19,861.085: 36

Å särskild depositionsräkning insatta medel.................................... 13,000,000: —

Utländska valutor................................................................................ 6,755,555:56.

Saldo å räkningar med utländska banker och bankirhus ............ 208,733: 20

Fordran af liqvidations- och amortissementsfonderna .................... 7,143: 26

Valutan för ett till konsortium för öfvertagande af 1899 års lån

försåldt obligationsbelopp å nominelt............................................ 36,000,000:_

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,

som förfalla med 2,309,400 kronor, hvaraf beräknas

inflyta................................................................................................ 2,205,900: —

Ränta å utbetalda belopp från odlingslånefonden ........................ 177,969: 43.

D:o å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af

statens telefonväsende ................................................................... 214,100:

D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel.................... 370,000: —

D:o å det lånebelopp, som 1899 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret

att upptaga för atf ställas till riksbankens förfogande 437,500: —

Upplåning:

Vid 1898 års riksdag beräknad upplåning:

för samma och föregående år ........................ 11,783,418: 57.

år 1899........................................................ 6,536:400: — 18,319,818:57.

För inlösen af återstoden af Skåne—Hallands jernvägsaktiebolags

af riksgäldskontoret öfvertagna, till betalning den 1B/7

1899 uppsagda obligationer....................................................... 850,000:_

Transport 19,169,818: 57.

Kronor.

77,452,267

64

3,405,469

43

80,857,737|07

s. 25 Kontrollera mot PDF

.Statsutskottets Memorial N:o 97.

25

N:o 2.

utgifter från och med den 4 maj 1899 till samma års slut.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt avlöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader ........................ 250,000: —

Kostnader för Riksdagens hus

„ „ „ bibliotek....................

Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o

Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition................

15,000: —

545: 84.

47,400: —

8,400: —

16,062:50. 337,408: 3 4,

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen....................................

Å 1889 års rånte- och annuitetsanslag:

för 1880 års lån................................................ 1,726,609: 60.

1886

1887

1888

1890

1894

1899

2,295,205: 66.

1,756,764: —

376,666: 67.

572,973: 33.

270,000: —

630,000: —

Ränta och amortering å Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms

jernvägsaktiebolags af riksgäldskontoret öfvertagna

obligationslån .................................................. 142,660: —

Inlösen af återstoden af Skåne—Hallands jernvägsaktiebolags

till d. 1B/7 1899 uppsagda

obligationer ................................ 850,000: —

jemte derå upplupen ränta ....... 5,312: 60 855,312: 60.

"nta och amortering ä af riksgäldskontoret öfvertagna kommunlån.

...............................................................................................

Transport

ih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.

300,000:

7,628,219: 06

Kronor.

997,972: 60.

59,621: 81.

9,323,221: 71.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Kronor. ö.

Transport 19,169,818: 57.

Vid 1899 års riksdag beviljadt lån till kongl. telegrafstyrelsen

för fortsatt utveckling af statens telefonväsende .................... 1,000,000: —

Vid samma års riksdag medgifven upplåning af medel att ställas

till riksbankens förfogande ........................................................ 25,000,000: —

Kronor 45,169,818: 57.

som minskas med:

under tiden från den 8 maj 1898 verkstäld upplåning genom

försäljning af 1887 års 3 6/10 % obligationer 5,150: —

af kongl. svenska aktiebolaget för jernväg mellan

Köping och Hult i anledning af samma jernvägs

försäljning återbetaldt anslagsbelopp .... 160,000: —

af kongl. telegrafstyrelsen återbetalda lånemedel 487,500: —

beloppet af till konsortium för öfvertagande af

1899 års lån försålda obligationer af samma

lån, nominel ................................................... 36,000,000: — 36,652,650: —

80,857,737 07

8,517,168 57

I

Summa kronor 89,374, 6

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

27

9,323,221: 71

14,473: 36.

Transport

Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond äfvensom inlösningsprovision

å Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms jern
vägsaktiebolags

förfallna obligationer och kuponger ............

Utelöpande, förfallna obligationer af 1891 års tillfälliga lån........

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.......................

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag, högst

4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, återstoden

......................................................................................

Vid 1890 års riksdag anvisade medel, 250,000 kronor, till bestridande

af ifrågakommande kostnader vid inköp af jern
vägen

mellan Luleå och norska gränsen, återstoden............

Vid 1898 års riksdag beviljadt anslag, 4,650,000 kronor, till

påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen,

återstoden ................................................................................

Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar, 1896 års fond

Återstoden af 1897 års anslag 1,500,000 kronor................

1898 års anslag....................................................................... 1,500,000:

1899 „ .......................................................................... 1,500,000:

Vid 1899 års riksdag beviljadt lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling

af statens telefonväsende.....................................

Odlingslåueforrden:

1893 års anslag, återstoden af kronor 661,595: 47 .......

1894 ,. „ ...............................................................

1895 „ „ ...............................................................

1896 „ ................................................................

1897 „ „ ........................................ 1,000,000:

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till kongl. statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån .................................... 525,500

730: 31

49,984: 61.

1,950,000:

626,666: 67.

511,595: 47.

32,446: Öl.

63,301: 73.

116,604: 47.

1898 års anslag ................................................ 1,000,000

efter enahanda afdrag ................................ 571,800

1899 åri

efter

anslag ................................................ 1,000,000

nahanda afdrag ................................ 613,600

474,500: —

428,200: —

386,400: —

[Till liqvidations- och amortissementsfonderna .....................

Återbetalning till kong!, statskontoret af till riksgäldskontorets förvaltning öfver
lemnade

kassabehällningar ..................................................................................

{Till riksbankens förfogande af valutan för 1899 års lån .......................................

{Beräknad behållning vid 1899 års slut......................................................................

Kronor.

|Ö.

9,337,695

07

8,280

—

1,007,218

60

2,000,714

82

3,626,666

67

1,000,000

2,013,047

68

47

14

42,000,000

_

25,000,000

—

3,381,235

76

Summa kronor

89,374,905:64

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Bil.

Förslagslberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1900Jårs början .....

Inkomster:

Kronor

3,381,235

76

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,

som under år 1900 förfalla med 2,711,100 kronor, hvaraf beräknas

inflyta ............................................................................................ 2,543,600: —

Ränta å 1885—1900 års hela anslag till odliugslånefonden ........ 265,600: —

D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel .................... 200,000: —

D:o å lån till kong!, telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af

statens telefonväsende.................................................................... 251,600: —

D:o å det lånebelopp, som 1899 års Riksdag bemyndigat riksgälds
kontoret

att upptaga, för att ställas till riksbankens förfogande 875,000: —

4,135,800

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1900 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor och amortering

å öfrig statsskuld....................................................................... 15,552,100: —

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma tid

beräknade inkomst af kapital- och ränteinbetalningar............ 4,135,800: —

11,416,300

Upplåning:

till betäckande af motstående beräknade utgifter:

för lån till enskilda jern vägsanläggningar ................................ 1,500,000: —

„ odlingslånefonden .................................................................... 325,000: —

„ inköp af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings

jernväg ....................................................... 160,000: —

„ anläggning afen spårförbindelse mellan Frövi—

Ludvika och Örebro—Köpings jernvägar 98,200: — 258,200:_1

Transport 2,083,200: —

18,933,335

76

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

29

N:o 3.

inkomster och utgifter år 1900.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m. :

Riksdags- och revisionskostnader........................................................ 650,000

Kostnader för Riksdagens hus............................................................ 25,000

„ „ „ bibliotek.................................................... 4,500

Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret........................ 76,350

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o................................ 14,400:

Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition ....................................................................... 21,750: —

Kr. 792,000: —

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ............................................................ 300,000: —

Annuitetsanslag: Kapital. Ränta.

1880 års 3 V2 % lån ................ 1,633,500

1886

1890

1894

1899

3 V* »

3 Va %

3 %

3 V2 %

254,666

369,777

132,300

— 3,424,632:75.

67. 2,031,625: 55.

78. 1,139,475:55.

— 540,000: —

— 1,260,000: —

Ränteanslag:

1887 års 36/10 % lån 1,756,764: —

1888 „ 3 % „ 753,333:33.

= 2,390,244: 45. 8,395,733: 85.

-- 2,510,097:33.

Till fonden för extra amortering

af statsskulden........................... 369,100:

Kr. 2,759,344:45. 10,905,831:18. 13,665,175:63.

Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkstäld upplåning 528,000: —

Transport 15,285,175: 63.

Kronor

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 97.

Transport 2,083,200:

för kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi 237,500: —

inköp af rullande materiel för linien Spånga —

Frövi—Örebro....................................................... 300,000: —

„ fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och

Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ........... 500,000: — 1,037,500

,, fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen 4,000,000

„ fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee ................ 2,000,000

Kronor

18,933,335

76

9,120,700 —

Summa kronor

28,054,035

76!

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 97.

31

Transport 15,285,175: 63.

Ränta och amortering å Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags

af riksgäldskontoret öfvertagna obligationslån ........ 70,340: —

Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfvertagna,

för teckning af aktier i Skåne—Hallands,

Mellersta Hallands och Göteborg—Hallands jern
vägsaktiebolag

upptagna kommunlån........................ 65,051:81. 135,391:81.

(Ränta å 4 % från 1900 års början till och med d. 20/12 samma

år å återstående d. 20/12 1 90 7 förfallna köpeskillingen, 3,000,000

kr. för bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg.... 116,333: 33.

Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital samt

å Göta kanals reparationsfond äfvensom inlösningsprovision å

Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags förfallna obligationer

och kuponger, tillsammans kronor 15,226: 55 öre, som för motstående

ersättningsbelopps utjemnande upptagas till ................ 15,199: 23.

Kronor

Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar:

1900 års anslag ...................................................

Vid 1898 års riksdag anvisade medel till odlingslånefonden:

1900 års anslag................................................................................ 1,000,000: —

efter afdrag för samma år beräknade, till kongl. statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån ........................ 675,000: —

Vid 1899 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel

för inköp af bandelen Örebro—Frövi af Örebro —

Köpings jernväg .................................................... 160,000

„ anläggning af en spårförbindelse mellan Frövi—

Ludvika och Örebro—Köpings jernvägar............ 98,200

kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi 237,500

inköp af rullande materiel för linien Spånga—

Frövi—Örebro........................................................ 300,000

fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och

Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ............ 500,000

258,200:

— 1,037,500

„ fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränseu 4,000,000

„ fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee................ 2,000,000

Beräknad behållning vid 1900 års slut...................................

15,552,100

1,500,000

325,000

7,295,700

3,381,235

i

Summa kronor] 28,054,035

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:131 Skrifvelse till Konungen angående statsreglering en för år 1900 och sättet för anvisande af vissa anslag sbelopp. s. 13 i texten