Memorial, angående statsreglering en för år 1900.
1899-05-09 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1899:97, Memorial, angående statsreglering en för år 1900.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 97.
I
N:o 97.
Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1899, kl. 11 f. m.
Memorial, angående statsreglering en för år 1900.
(R. A.)
Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda,
hvartill såväl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och
postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,
stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1900 skola beräknas, äfvensom beslut fattats angående
dispositionen af riksbankens vinst för år 1898, får statsutskottet,
jemlikt 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet af
statsregleringen jemte den utskottet åliggande utredning af riksgäldskontorets
behof.
Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa
väckta, ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.
Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 28) har herr
C. F. Wcern föreslagit, bland annat, att det öfverskott af inkomster,
deruti äfven bovillningen af fast egendom samt af inkomst inbegripen,
öfver samtliga af Riksdagen beslutade utgifter, som vid uppgörande
af statsregleringen vid innevarande riksdag befunnes uppkomma, skulle
öfverföras till fonden för reserverade medel.
lhh. till Riksd. Frat. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft. (N:o 97).
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört:
»I § 62 regeringsformen är föreskrifvet, att sedan statsverkets
behof blifvit af Riksdagen pröfvade, ankommer det på Riksdagen att
en deremot svarande bevillning sig åtaga.
Detta stadgande har sin historiska grund deruti, att det var genom
bevillningar Rikets Ständer fylde de stora behof, som krigen under
sextonhundratalet förorsakade, och uti de tvister, hvilka 1786 och
följande riksdagar uppstodo mellan konung Gustaf III och ständerna,
på grund hvaraf det blef särskild t angeläget att 1809 uttryckligen i
grundlagen stadga ständernas uteslutande rätt att om bevillningen besluta.
I de enklare förhållanden, som då förefunnos, ansågos ock statsverkets
öfriga inkomster mera bestämda, och att det alltid var genom
förändringar i bevillningen jemvigt mellan utgifters och inkomsters
belopp skulle vinnas, och äfven var tänkbart, att i det fall, att öfriga
inkomster blefve fullt tillräckliga för utgifternas bestridande, ingen
bevillning skulle åtagas. Men i detta förhållande ha sedan dess stora
förändringar inträda i det att, i följd af det i kommunallagarne bestämda
sambandet mellan bevillningen och kommunalskatterna, utgående
af bevillning gjorts nödvändigt; och genom de högtidliga förklaringarne
derom, att det i följd af grundskatternas afskrifning och
lindringarne i rustnings- och roteringsbesvären uppkomna större behofvet
åt andra statsinkomster skulle genom direkta skatter fyllas,
kan, åtminstone för den närmaste framtiden, ej minskning i bevillningen,
men väl möjligt behof af tilläggsbevillning tänkas.
Numera är det derför vid statsregleringarnes uppgörande icke
den allmänna bevillningen, som skall afpassas efter utgifterna, utan
utgifterna, som skola afpassas så, att just det behof af bevillning uppkommer,
som Riksdagen vill åtaga sig. Derför uppskjutes riksdag
efter riksdag behandlingen i statsutskottet af vissa ifrågakommande
anslag eller afsättningar till fonder, till dess att de under hufvudtitlarne
förekommande utgifterna blifvit af Riksdagen bestämda och
statsverkets inkomster utom bevillningen beräknade, hvarför också de
anslag, som derefter beslutas, upptagas under rubrik »utom hufvudtitlarne».
Detta förfarande medför dock ganska stora olägenheter. Hufvudtitlarnes
genomgående medhinnes icke förr än inemot den tid, då
riksdagarne vanligen afslutas; och återstående ärenden kunna då icke
få lika grundlig utredning och moget öfvervägande, som kommit tidigare
behandlade ärenden till godo.
Det öfvervägande flertalet af medlemmarne af den svenska Riks
-
Statsutskottets Memorial N:o 97.
3
dagen äro män, som hafva enskild verksamhet. Denna kan anses mer
eller mindre betydande, men sådan den för en hvar befinnes, är dess
öfvervakande för honom af högsta vigt. Eftersyn deraf försvåras genom
riksdagsarbetet, naturligen i all synnerhet för de i landsorten
boende riksdagsmännen. Mot den vanliga tiden för en riksdags afslutande
blifva krafven på deras hemkomst oafvisliga, och särskild!
för landtbrukarne är väl detta i medlet af maj oftast fallet. Det blir
då en så stark och allmän åtrå efter riksdagens snara slut, att dess
förlängning för beredande af rymligare tid för vissa frågors behandling
ej kan ske. Mången gång är dock den nödtvungna snabba behandlingen
af vigtiga ärenden mycket olämplig och har ej undgått att
väcka förargelse.
Det har flera gånger blifvit ifrågasatt att för vinnande af mera
tid för vigtigare riksdagsärender behandling göra en förändring i
riksdagsordningen, hvarigenom det skulle blifva möjligt att från en
riksdag till en annan uppskjuta afgörande! af ett ärende, men dertill
uppgjorda förslag hafva befunnits medföra sina egna väsentliga olägenheter
och hafva derför ej vunnit bifall.
Då grundorsaken till den öfverklagade olägenheten är, att besluten
om vissa utgifters belopp ansetts hafva så stort inflytande på
behofvet af bevillning, att de först vid bestämmandet af dess belopp
d. v. s. vid statsregleringen borde afgöras, så synes enklaste sättet
att afhjelpa den vara att utfinna ett annat medel för regleringen, så
att beloppen af de nämnda utgifterna och af bevillningen blifva af
hvarandra oberoende.
Sedan det blifvit beslutadt, att den allmänna bevillningen icke
längre skulle ingå till riksgälds-, utan derefter till statskontoret, jemte
flera förändringar angående statsregleringen, har 1874 i rikshufvudboken
intagits ett konto, kalladt fonden för reserverade medel. Denna
fond godtgöres för öfverskotten af statsverkets inkomster öfver beräknade
belopp och uppkomna besparingar i förslagsanslag efter afdrag
af brister å vissa inkomsttitlar och brister i förslagsanslag; vidare öfverföras
dit myntverkets behållningar och odisponerade behållningar å
extra statsanslag samt sådana tillfälliga behållningar i konsulskassan
eller hos postverket m. fl., som Kongl. Maj:t finner vara för sina ursprungliga
ändamål öfverflödiga. Uppstår deremot något år det förhållande,
att brister i beräknade inkomster och i förslagsanslag uppgå
till belopp, som öfverstiga öfverskotten å inkomster och besparingarne
å förslagsanslagen jemte öfriga fonden tillkommande behållningar, så
påföres fonden den öfverskjutande bristen, och denna måste då påföl
-
4
Statsutskottets Memorial N:o ''J7.
jande riksdag ersättas. Fondens behållning balanseras i vanlig ordning,
och det är denna behållning, som, för såvidt den icke genom föregående
Riksdagars beslut redan blifvit disponerad, hvarje riksdag under
benämning »öfverskott å statsregleringen för föregående år» ställes till
Riksdagens disposition. — Om nu Riksdagen icke disponerade hela
detta öfverskott, utan qvarlemnade en del deraf, eller vid statsregleringens
uppgörande väl toge hela öfverskottet i beräkning, men
när det visade sig att inkomsterna öfverstego eller utom bevillningen
fullt betäckte samtliga utgifterna, till fonden lemnade ett så stort belopp,
att derefter för behofvens fyllande återstode just så mycket, som
ansåges böra genom bevillning uttagas, så skulle deremot vid tillfälle,
då utgifterna öfverstego inkomsterna med mera än det belopp, som
Riksdagen ville genom bevillning uttaga, bristen kunna från fonden
fyllas. — Om t. ex. 6 millioner ansågos vara ett passande belopp för
bevillning af fast egendom samt af inkomst, och statsverkets öfriga
inkomster blifvit beräknade till .130 millioner, samt utgifterna bestämda
till 126 millioner, så borde 10 millioner lemnas till fonden för reserverade
medel; och om deremot vid eu följande riksdag alla inkomster
utom nämnda bevillning beräknades till blott 120 millioner, men samtliga
utgifter bestämts till 130 millioner, så borde 4 millioner tagas från
fonden för att jemte 6 millioner bevillning fylla behofvet, och tilläggsbevillning
blefve onödig.
På liknande sätt förfors verkligen vid 1892 års riksdag, då af
befintligt öfverskott från 1890 års statsreglering kronor 7,318,398: 33
endast kronor 5,818,000 togos i anspråk för 1893 års statsreglering,
och den hos fonden för reserverade medel qvarlemnade återstoden, omkring
1 £ million, kom synnerligen väl till pass vid 1893 års riksdag,
då det upplystes, att brist i statsregleringen för 1891 uppkommit till
belopp af kronor 661,413 och beräknades eu brist i 1892 års statsreglering
af 844,000 kronor, eller tillsammans ungefär just det belopp,
som 1892 sparats.
Någon förlust för statsverket eller olägenhet deraf, att millioner
qvarlemnades eller öfverfördes till fonden för reserverade medel, kan
ej uppkomma, ty denna fond kan alls ej qvarhålla några medel. Under
förutsättning, att statskontorets kassaförlagsfond vore tillräcklig för dess
behof, skulle dessa millioner genast efter Riksdagens föreskrifter, dem
statskontoret noga följer, för förräntning öfverlemnas till riksgäldskontor,
och således inbringa motsvarande ränta mot den, som, om ett
motsatt förfarande följdes och millionerna användes till statsbanebyggnader
i stället för att för dem upplåna medel, skulle besparas stats
-
Statsutskottets Memorial N:o 97.
5
verket, men skilnaden är den, att de vid det förra förfarandet vore för
kommande Riksdagar i händelse af behof disponibla, i stället för att
vid det senare uppkommande behof öfver tillgångar genast måste fyllas
med nya eller ökade skatter. Det är dessutom väl att ihågkomma,
att dessa för räkning af fonden för reserverade medel hos statskontoret
qvarlemnade belopp skulle göra samma tjenst som dess kassaförlagsfond,
och således under eu motsatt förutsättning mot den nyssnämnda,
eller i det fall, att kaseaförlagsfonden vore otillräcklig för statskontorets
behof, skulle vara till synnerlig nytta och afvärja tvång för statskontoret
att begära försträckning af riksgäldskontoret. Beräkningen,
att en kassaförlagsfond af 15 millioner skulle vara tillräcklig för statskontorets
behof, gjordes 1891, för hvilket år riksstatens slutsumma var
kronor 94,950,000 och slutsumman för 1899 års riksstat är deremot
kronor 123,393,000, och kassaförlaget måste stå i tillfredsställande
förhållande till riksstatens slutsumma, ty utgifterna måste till fullo och
punktligt bestridas, äfven om inkomsterna af någon anledning skulle
slå fel, och ju större beloppen äro, desto större kan ock lätteligen en
brist blifva. Det är de med förvånande ymnighet inflytande stora
statsinkomsterna, som hittills ej gjort behofvet af en större kassaförlagsfond
märkbart.
Om förenämnda förfaringssätt antages, finnes ej längre något
hinder för att å de tider, statsutskottet finner lämpligast, i riksdagens
början, eller under dess fortsättning, företaga behandling af de ärenden,
som hittills blifvit uppskjutna till sjelfva slutet af riksdagen, för att
afgöras i samband med statsregleringen, och då denna endast skulle
bestå i jemförelse af de då kända faktorerna: beloppen af beslutade
utgifter, beloppen af beräknade inkomster och beloppet af den bevillning,
som i sig sjelf ansåges lämpligast, så skulle beräkningen af det
tillskott, som skulle göras till fonden för reserverade medel, eller den
fyllnadssumma, som derifrån skulle hemtas, ej gifva anledning till
Riksdagens förlängning.»
Med motionärens förevarande framställning åsyftas en genomgripande
förändring i de grunder, som för närvarande tillämpas vid
uppgörandet af statsregleringen. Enligt motionärens förslag skulle
nemligen vid statsregleringen fonden för reserverade medel användas
för betäckande af den brist eller mottagande af det öfverskott, som
kundo visa sig uppstå vid jemförelse mellan de af Riksdagen beviljade
anslag och de påräkneliga inkomsterna, deruti inberäknadt jemväl bevillningen
af fäst egendom och af inkomst. Denna bevillning skulle
sålunda, i motsats till hvad nu är förhållandet, vara till beloppet be
-
6
Statsutskottets Memorial N:o 97.
stämd redan innan statsregleringen uppgjordes. Härvid må emellertid
erinras, att i regeringsformens 62 § stadgas, att, sedan statsverkets
behof blifvit af Riksdagen pröfvade, det ankommer på Riksdagen att
en deremot svarande bevillning sig åtaga. I öfverensstämmelse härmed
bör ock, såsom hittills förfarits, den allmänna bevillingen fastställas
först efter det riksstatens samtliga utgifter å ena sidan och
deras öfriga inkomsttitlar å den andra blifvit bestämda. Enligt utskottets
mening utgör nämnda grundlagsstadgande ett bestämdt hinder
för antagande af motionärens berörda förslag, och får utskottet på
grund häraf hemställa,
l:o.
att herr Waerns ifrågavarande förslag icke må
af Riksdagen bifallas.
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å statsreglering ärna för föregående
år 21,316,000 kronor.
Beträffande resultatet af 1897 års statsreglering hade statskontoret
i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 15 juli nästlidet år anmält, att å
statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått
ett nettoöfverskott af ............................................... kronor 20,129,227: 23
hvartill borde läggas:
af myntverkets behållning för år 1897 enligt
nådigt bref den 5 maj 1882 .................................... „ 1,102,616: 84
besparing å nionde hufvudtitelns anslag
»bidrag till folkskolelärares pensionering»............ „ 916: 6 7
samt odisponerade behållningar å en del
extra statsanslag enligt särskilda Kongl. Maj:ts
föreskrifter.................................................................... „ 82,988: 15.
så att öfverskottet. i sin helhet uppginge till...... kronor 21,315,748: 89.
I samma skrifvelse hade statskontoret jemväl redogjort för den
i rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel»
upplagda särskilda räkning öfver öfverskott och brister i statsregleringane,
Statsutskottets Memorial N:o 97.
7
hvaraf inhemtades, att behållningen å denna fond vid 1897 års början
utgjorde...........................................................*............... kronor 35,140,471: so
hvartill komme ofvannämnda öfverskott............... ,, 21,315,748:89
tillsammans kronor 56,456,220: 3 9
att om derifrån afräknades hvad i 1897 års riksstat
blifvit anvisadt att från fonden utgå... „ 8,296,000: —
uppkörande det belopp af.......................................... kronor 48,160,220: 3 9,
hvartill enligt 1897 års rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda
särskilda räkning vid samma års slut uppginge, samt att. af denna
behållning, hvaraf vore disponeradt enligt 1898 års riksstat 14,229,000
kronor och enligt 1899 års riksstat 12,615,000 kronor, alltså återstode
att disponera en summa af 21,316,220 kronor 39 öre.
Angående statsregleringen för år 1898 har statsrådet och chefen
för finansdepartementet meddelat, att enligt en approximativ beräkning
öfverskottet å densamma skulle blifva omkring 19,632,000 kronor,
hvilket öfverskott departementschefen ansett böra reserveras för den
statsreglering, som skall uppgöras för år 1901.
I eu af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra m. fl. inom Andra
Kammaren väckt motion (n:o 181) har föreslagits, att af föregående
års öfverskott, 21,316,000 kronor, måtte bestridas kostnaderna för alla
under år 1900 förekommande jernvägsbyggnader för statens räkning,
och att derjemte ett belopp af 2,000,000 kronor öfverlemnas till riksgäldskontoret
för att, efter dess fullmägtiges bepröfvande, användas
antingen till afbetalning å 1887 års statslån eller ock till inköp utelöpande
statsobligationer.
Motionärerna synas afse, att ifrågavarande öfverskott å statsregleringarna
för föregående år icke skulle upptagas såsom tillgång i
1900 års riksstat, utan att å denna öfverskottssumma skulle direkt
anvisas dels de för samma år beviljade anslag till jernvägsbyggnader
för statens räkning, dels ock ett angifvet belopp för afbetalning å
statsskulden. Såsom af de i motionen anförda skäl framgår, hafva
motionärerna härmed velat vinna, att upplåning skulle kunna för nästkommande
år undvikas. Uppenbart är, att ett sådant resultat kan
uppnås endast för sä vidt, de af Riksdagen beslutade utgifterna för året
till fullo betäckas af statsverkets tillgångar och inkomster. Om deremot
detta icke kan påräknas, skulle ett i motionens syfte fattadt
beslut att utan upplåning bestrida samtliga anslag till jernvägsbygg
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 97.
nåder endast leda derhän, att i stället medel måste upplånas för täckande
af andra statsutgifter, kvilket ingalunda synes innebära någon fördel.
Vid sådant förhållande och då det synes utskottet i och för sig vara
mindre lämpligt att å ifrågavarande öfverskottssumma anvisa särskilda
statsutgifter, men berörda behållning torde vara i sin helhet erforderlig
för de å riksstaten för nästa år förekommande anslag, får utskottet
hemställa,
2:o
a) att såsom tillgång vid statsregleringen för
år 1900 må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
för föregående år 21,316,000 kronor; och
b) att ifrågavarande, af herr O. A. Ericsson m. fl.
väckta motion må anses besvarad genom utskottets
under mom. a) gjorda hemställan.
I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
medgifva, att till arbetareförsäkringsfonden måtte i riksstaten för år 1900
afsättas ett belopp af 1,400,000 kronor.
Uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner har i fråga
om afsättande af medel till nämnda fond föreslagits
af herr J. P. Jansson i Saxhyttan i motionen n:o 126:
att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Maj:t till arbetareförsäkringsfonden
i 1900 års stat begärda anslag 1,400,000 till 3,000,000 kronor;
af herr A. Hedin m. fl. i motionen n:o 129:
att Riksdagen måtte besluta, att år 1900 skall till arbetareförsäkringsfonden
afsättas, utöfver den af Kongl. Maj:t föreslagna
summan, ett belopp af 8,400,000 kronor,
och af herr D. Bergström in. fl. i motionen n:o 208:
att Riksdagen måtte bevilja 20 millioner kronor att under åren
1900—1903 afsättas till arbetareförsäkringsfonden, samt deraf i riksstaten
för år 1900 afsätta ett belopp af 5 millioner kronor.
I riksstaten för hvart af åren 1896—1899 har afsatts ett belopp
af 1,400,000 kronor, som tillgodoförts den enligt kongl. brefvet den
15 november 1895 under statskontorets förvaltning stälda arbetareförsäkringsfonden.
Efter erinran härom har chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet anfört, att den utgång, arbetareförsäkringsfrågan
erhöll vid förra riksdagen, icke syntes innefatta någon anledning
Statsutskottets Memorial N:ö 97.
9
att nu upphöra med dessa afsättningar, enär under alla förhållanden
försäkringen, då den en gång blefve genomförd, komme att kräfva
betydliga belopp, särskilt på det att pensionsförmånerna skulle komma
äfven den nuvarande generationen till del.
Äfven utskottet anser, att Riksdagen bör jemväl för nästkommande
år afsätta medel till ifrågavarande fond. Hvad angår beloppet för
denna afsättning, synes emellertid, särskilt med hänsyn till de skilda
meningar, som inom Riksdagen gjort sig gällande rörande arbetareförsäkringsfrågans
lösning, giltig anledning saknas att öfverskrida den
summa, som i sådant afseende af Kongl. Maj:t föreslagits och som
jemväl för hvart af de föregående åren tillgodoförts fonden.
Utskottet hemställer derför,
3:o
a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, må besluta, att till arbetareförsäkringsfonden
skall i riksstaten för år 1900 afsättas ett belopp af
1,400,000 kronor; och
b) att ofvan omförmälda, af herrar J. P. Jansson,
A. Hedin m. fl. och D. Bergström m. fl. väckta motioner
må anses besvarade genom utskottets under mom. a)
gjorda hemställan.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande måtte i riksstaten för år 1900 afsättas 250,000 kronor.
Till statsrådsprotokollet har statsrådet och chefen för finansdepartementet
i denna fråga anfört följande:
»På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen, till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande, uppfört i riksstaterna för hvart afåren 1891—1895 ett belopp
af 100,000 kronor och i riksstaten för år 1899 ett belopp af 250,000
kronor. Af de i staterna för åren 1891—1895 afsätta medlen återstodo
vid 1897 års utgång 275,897 kronor 81 öre. Då, enligt hvad chefen
för civilpartementet meddelat mig, utgifterna för ifrågavarande ändamål
under den senaste tiden vuxit så mycket, att det icke synes vara
säkert, att det nu tillgängliga beloppet skall räcka ända till Blutet, af
Bill. till Iiiksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afä. 57 Höft. 2
10
Statsutskottets Memorial N:o 97.
år 1900, får jag, efter samråd med chefen för nämnda departement,
tillstyrka, att för ändamålet må för år 1900 afsättas 250,000 kronor.»
I enlighet härmed hemställer utskottet,
4:o.
att Riksdagen må i riksstaten för år 1900 uppföra
ett belopp af 250,000 kronor att till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsättas.
Uti ofvan omförmälda, inom Första Kammaren väckta motion
(n:o 28) har herr C. F. Wcern vidare föreslagit, att ett förslagsanslag
af en million kronor till restitution af tillverkningssJcatt för denatureradt
bränvin skulle upptagas bland sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag.
Med afseende å detta förslag har motionären anfört:
»I rikshufvudboken men ej i riksstaten förekommer under rubriken
»utom hufvudtitlarne» eu utgiftspost med det betydliga beloppet af
nära en million, med hvars bestämmande eller beräkning Riksdagen ej
tagit någon befattning. Utgiftsposten är restitution af tillverkningsskatt
för denatureradt bränvin, och orsaken till detta märkliga förhållande
är, att Riksdagen beslutat, att restitutionen skall utgå af
bränvinstillverkningsskatten. Denna bestämmelse är likformig med
den, att tullverkets utgifter bestridas direkt af tullmedlen, postverkets
kostnader direkt af postmedlen, telegrafverkets af telegrafmedlen och
lots- och fyrinrättningens af fyr- och båkmedlen, men är väl i sig
sjelf oegentlig, enär statskontoret ej har någon sådan särskild befattning
med bränvinstillverkningsskatten som de nämnda verken med de till
dem ingående inkomsterna, utan nämnda skatt till statskontoret inlemnas
bland andra skatter, och likaså utgiften bestrides bland andra utgifter.
Den enda påföljd nämnda beslut kunnat hafva — förutom dess ickeförekommande
i riksstaten — är derför, att utgiften i bokföringen af
utgifter införes i kolumnen: »statsverkets inkomster godtgöra», och i
bokföringen af inkomsterna framför bränvinstillverkningsskatten upptages
motsvarande belopp i kolumnen »särskilda utgiftsanslag godtgöras»;
men derigenom vinnes icke ens att nettobeloppet af tillverkningsskatten
blir synlig, och om man särskildt vill utreda denna, så bör
man väl ock afdraga utgifterna för kontrollkostnaderna, hvilka äro i
riksstat under sjunde hufvudtiteln upptagna. Så bör väl äfven ske
med restitutionen af skatt för det denaturerade bränvinet.»
Statsutskottets Memorial N:o 97.
11
Utskottet tiar icke kunnat finna, att någon verklig olägenhet är
förenad med den af motionären påpekade anordningen, enligt hvilken
restitution af tillverkningsskatt för denatureradt bränvin afföres direkt
å den inflytande bränvinstillverkningsskatten. Vid sådant förhållande
och då, såsom äfven i motionen blifvit upplyst, motsvarande anordning
är genomförd jemväl beträffande vissa andra utgiftsposter, torde giltig
anledning saknas att vidtaga den af motionären föreslagna förändringen.
Utskottet hemställer alltså,
5:o
att herr Waerns förevarande förslag icke må af
Riksdagen bifallas.
Med bifall till utskottets hemställan i punkten 3:o af dess utlåtande
n:o 30 har Riksdagen, till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade jernvägar, för år 1900 anvisat 5,590,000 kronor,
med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under
innevarande år af tillgängliga medel utanordna 590,000 kronor; och
har utskottet i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme
att afgifva förslag om sättet för anskaffande af berörda anslag.
I detta hänseende har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit, att anslaget i fråga måtte anvisas att utgå å riksstaten utom
hufvudtitlarna.
Deremot har herr C. F. Wcern i sin ofvan nämnda motion (n:o 28)
yrkat, att anslaget till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar skulle upptagas å extra ordinarie staten under sjette hufvudtiteln.
Detta motionärens yrkande sammanhänger med hans i samma
motion väckta förslag om förändradt förfaringssätt vid statsregleringens
uppgörande. Detta förslag, som till behandling upptagits under punkten
l:o här ofvan, har af anförda skäl blifvit af utskottet afstyrkt;
och får utskottet, med afseende härå och då någon olägenhet icke
visats vara förenad med det sedan längre tid tillbaka i regel iakttagna
förfarandet att å riksstaten utom hufvudtitlarne uppföra anslag
af ifrågavarande beskaffenhet, hemställa,
6:o
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts för
-
12
Statsutskottets Memorial N:o 97.
slag och med afslag å herr Wasrns i ämnet gjorda
yrkande, må till utgående å 1900 års riksstat utom
hufvudtitlarne anvisa det för nästkommande år beviljade
anslaget å 5,590,000 kronor till anskaffande af
ny rörlig materiel vid statens redan trafikerande jernvägar.
I enlighet med utskottets hemställan i punkten 4:o'' af dess utlåtande
n:o 30 har Riksdagen, till fortsättning af statsbanan mellan Boden
och Ytter-Morjärv, för år 1900 beviljat ett anslag af 1,000,000 kronor.
Vidare har Riksdagen med anledning af Kongl. Maj:ts framställning
(statsutskottets utlåtande n:o 58) för år 1900 anvisat 1,000,000
kronor till anskaffande af en ångfärja att insättas i ångfärjeförbindelsen
mellan Malmö och Köpenhamn.
Om sättet för anskaffande af dessa belopp åligger det utskottet
att nu afgifva yttrande.
Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter-Morjärv måtte anvisas å riksstaten utom
hufvudtitlarna, men att det till anskaffande af en ångfärja äskade beloppet
måtte utgå från riksgäld skontoret.
Då emellertid statsregleringen lemnar tillgång att utan upplåning
betäcka båda dessa belopp, hemställer utskottet,
7:o
att anslaget för år 1900 till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter—Morjärv 1,000,000
kronor må anvisas att utgå å nämnda års riksstat
utom hufvudtitlarna; och
8:o
att jemväl anslaget för nästkommande år till
anskaffande af en ångfärja att insättas i ångfärjeförbindelsen
mellan Malmö och Köpenhamn 1,000,000
kronor må uppföras å samma års riksstat utom
hufvudtitlarna.
Riksdagen har vidare, med anledning af Kongl. Maj:ts framställningar,
för år 1900 beviljat
Statsutskottets Memorial N:o 97.
13
till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och rilcsgränsen
4,000,000 kronor (statsutskottets utlåtande n:o 30 punkten 5:o) och
till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee 2,000,000
kronor (statsutskottets utlåtande n:o 78 punkten 2:o).
Då upplåning synes erforderlig för anskaffande af ej mindre förenämnda
två anslag än äfven de för år 1900 beviljade 1,500,000 kronor
af 1896 års fond till låneunderstöd för enskilda jernvägar, får utskottet
hemställa,
9:o
att dels anslaget till fortsättning af statsbanan
mellan Gellivare och riksgränsen 4,000,000 kronor,
dels anslaget till fortsättning af statsbanan från Göteborg
till Skee 2,000,000 kronor, dels ock de af 1896
års Riksdag för år 1900 beviljade 1,500,000 kronor
till låneunderstöd för enskilda jernvägar, må till utgående
från riksgäldskontoret anvisas, att enligt
Kongl. Maj:t.s disposition utbetalas, och riksgäldskontoret
bemyndigas att medelst försäljning af svenska
statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig
tillgång till förenämnda belopps utbetalning.
Riksdagen har, med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition
och utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 25, bemyndigat
riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million kronor, att
i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta,
motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret inom tolf år
från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån
telegrafverkets medel dertill lemnade tillgång, dock så, att dylika afbetalningar
borde en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas.
Med bifall till derom af Kongl. Maj:t gjord framställning (statsutskottets
utlåtande n:o 78 punkten l:o) har Riksdagen härjemte, under
godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskon trakt angående
förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af
14
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om
trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala
godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven
för år 1900 anvisat
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi.
.......................................................................... kronor 237,500: —
till inköp af rullande materiel för linien
Spånga—Frövi—Örebro ................................................ „ 300,000: —
till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo
och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ............ „ 500,000: —
eller tillsammans kronor 1,037,500: —
att utgå af riksgäldskontor.
Med anledning häraf hemställer utskottet
10:o
att i förslagsberäkningen öfver riksgäldskontorets
inkomster och utgifter må upptagas fullmägtige medgifven
upplåningsrätt ej mindre för ofvannämnda till
fortsatt utveckling af statens telefonväsende anvisade
summa 1,000,000 kronor, än äfven för de belopp, riksgäldskontor
på grund af Riksdagens förberörda beslut
har att utbetala för förvärfvande åt staten af bandelen
Örebro—Frövi samt till kompletteringsarbeten,
inköp af rullande materiel och fullbordande af statsbanan
mellan Krylbo och Frövi m. m.
Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till fonden
för extra amortering af statsskulden måtte, utöfver det belopp, som jemlikt
1889 års Riksdags beslut bör dit ingå, afsättas 307,740 kronor.
Med anledning af upptagandet af 1888 års svenska tre procents
statslån, å hvilket någon viss årlig amortering icke blifvit utfäst, beslöt
1889 års Riksdag, att till de under riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna skulle årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den
för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken
annuitet ränta å 1888 års lån främst skulle utgå och återstoden användas
Statsutskottets Memorial N:o 97. 15
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.
Sedan i slutet af nästlidna år i riksgäldskontoret annullerats obligationer
å tillsammans 1,555,555 kronor 56 öre af 1888 års statslån,
hvilka obligationer blifvit uppköpta för fonden för extra amortering af
statsskulden, utgör kapitalåterstoden af nämnda lån numera 25,111,111
kronor 11 öre. Den efter tre procent beräknade årliga räntan å denna
summa uppgår till 753,333 kronor 33 öre, och om detta belopp fråndrages
förberörda annuitetsanslag å 885,333 kronor 33 öre, återstår
132,000 kronor att jemlikt 1889 års Riksdags beslut öfverföras till
fonden för extra amortering af statsskulden. Härutöfver lemnar statsregleringen
tillgång att till nämnda fond afsätta 237,100 kronor; och
får utskottet med anledning häraf hemställa,
ll:o
att Riksdagen må besluta, att under år 1900
skall till den under riksgäldskontorets förvaltning
stående fonden för extra amortering af statsskulden,
förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags
beslut bör till densamma ingå, utbetalas 237,100
kronor.
Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke
vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning
bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,
statsregleringen för år 1900 utfalla sålunda:
Tillgångar och inkomster:
öfverskott å statsregleringarna för föregående
år .................................................................. kronor 21,316,000: —
Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets
utlåtande n:o 94)................................................ „ 22,541,000: —
Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande n:o 29):
Tullmedlen ................................ kronor 45,200,000: —
Postmedlen ................................. „ 10,800,000: —
Transport kronor 56,000,000: — 43,857,000: —
16
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Transport kronor 56,000,000:
Bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ...
Stämpelmedlen...........................
Bränvinstillverkningsskatten
Hvitbetssockértillverknings
afgiften
....................................
hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1900,
med undantag af bevillningen af fast egendom
43,857,000: —
V
V
17
750,000
4,700,000
17,000,000
9,000,000:
87,450,000: —
samt af inkomst, uppgå till................................... kronor 131,307,000:
Utgifter:
De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifva bestämda
till följande belopp:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 2) ........................kronor 1,320,000: —
Andra hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 3) ........................
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4) .......................
Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 5 samt memorial
n:is 33 och 44)...........................
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 6) ........................
Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 7, 7 a och 74
samt memorial n:o 34)............
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 8 och 60 samt
o memorial n:is 35, 71 och 79)
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 9 och memorial
n:o 69) .........................
Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 10)...............
3,842,450: —
629,250: —
27,461,078: —
7,484,840: —
5,831,900: —
20,747,890: —
14,194,672: —
3,429,450: — 84,941,530: —
Transport kronor 84,941,530: —
Statsutkottets Memorial N:o 97.
17
De extra ordinarie utgifter,
som blifvit för år 1900 anvisade
att utgå från statskontoret, utgöra:
Första hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 2) ........................
Andrahufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 3) ........................
Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4 och memorial
n:o 32)..........................................
Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 5 och memorial
n:o 33 samt sammansatta statsoch
lagutskottets utlåtande n:o
3 och memorial n:o 4)............
Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 6 och memorial
n:o 70) ..........................................
Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 7, 30, 68, 74
och 77)..........................................
Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 8 samt memorial
on:is 35 och 72)...........................
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 9, 21 och
75 samt memorial n:o 69)......
Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 10)...............
Transport kronor
kronor 100,000: —
„ 94,700: —
„ 4,500: —
6,390,372: —
13,134,760: —
6,131,900: —
2,110,610: —
2,202,328: —
1,540,000: —
Härtill komma
dels utom hufvudtitlarne:
till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade
jernvägar (statsutskottets
utlåtande n:o 30)............... kronor 5,590,000: —
till fortsättning af statsbanan
Transport kronor 5,590,000: —
Bill, till Rilcsd. Prat. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.
84,941,530: —
31,709,170: —
116,650,700: —
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Transport
mellan Boden och Ytter Morjärv
(statsutskottets utlåtande
n:o 30)..........................................
till anskaffande af en ångfärja
att insättas i ångfärjeförbindelsen
mellan Malmö och Köpenhamn
(statsutskottets utlåtande
n:o 58)...........................
dels till utgående från riksgäldskontor:
riksdags-
och revieionskostnader
samt aflöningar m. m., förslagsvis
...............................................
räntor och afbetalningar å statsskulden
kronor 14,760,100: —
efter afdrag
af de till
riksgäldskontor
ingående
rånte- och
kapitalbetalningar,
förslagsvis „ 4,135,800: —
kronor 5,590,000:— 116,650,700: —
„ 1,000,000: —
,,_______1,000,000: — 7,590,000: —
„ 792,000: —
kronor 10,624,300:— 11,416,300: —
dels ock, om utskottets här ofvan under punkterna
3:o och 4:o gjorda förslag bifallas:
afsättning till arbetareförsäkringsfonden............ kronor 1,400,000: —
afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande..................................................................... „ 250,000: —
kronor 137,307,000: —
hvilket utgiftsbelopp med ..................................... „ 6,000,000: —
öfverstiger summan af de här ofvan angifna
tillgångarna och inkomsterna, bland hvilka
bevillning af fast egendom samt af inkomst
ej beräknats ............................................................ kronor 131,307,000: —
Statsutskottets Memorial N:o 97.
19
Utskottet hemställer alltså,
12:o
att Riksdagen må för år 1900 åtaga sig en bevillning
af fast egendom samt af inkomst till belopp
af sex millioner kronor; samt
13:o
att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att
föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.
Kongl Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
må medgifva, att vid statsregleringen för år 1900 de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å
dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande måtte blifva
gällande.
Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, får hemställa,
14:o
att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen
för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse
den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å
dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande
skola blifva gällande.
Till närmare upplysning om såväl innehållet af riksstaten för år
1900, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock
riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1900 års slut, jemväl
sådana de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande
bilagor n:is 1, 2 och 3.
Enligt bilagorna n:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar
öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 4
innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets
utgifter:
för tiden från och med den 4 innevarande maj
till detta års slut ............................................... kronor 85,993,669: 88.
samt under år 1900 ............................................. „ 24,672,800: —
Summa kronor 110,666,469: 8 8.
20
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits
till:
under år 1899, nu befintlig behållning inberäknad, kronor 89,374,905: 64.
och under år 1900 ...................................................... ,i 24,672,800: —
Summa kronor 114,047,705: 64.
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad,
öfverstiga således utgifterna med 3,381,235 kronor 76 öre,
utgörande riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1900 års slut.
Stockholm den 9 maj 1899.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
22
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Bil.
Riksstat
Kronor.
Tillgångar och inkomster:
Öfverskott å statsregleringarna för föregående år
Statsverkets inkomster:
Ordinarie inkomster ................................................
Bevillningar:
Tullmedel ........................................................
Postmedel ........................................................
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner ock
rättigheter ....................................................
Stämpelmedel....................................................
Bränvinstillverkningsskatten .................... ......
Hvitbetssockertillverkningsafgiften ................
Bevillning af fast egendom samt af inkomst
21,316,000 —
22,541,000:
45,200,000:
10,800,000:
750,000
4,700,000
17,000,000
9.000. 000
6.000. 000
93,450,000: — 115,991,000
Summa kronor 137,307,000]-
Statsutskottets Memorial N:o 97.
23
No 1.
för år 1900.
Ordinarie.
Extra.
Summa.
Kronor.
ö.
Utgifter:
Att utgå från statskontoret:
Första hufvudtiteln........................
1,320,000
—
100,000
—
1,420,000
—
Andra d:o ........................
3,842,450
—
94,700
—
3,937,150
—
Tredje d:o ........................
629,250
—
4,500
—
633,750
—
Fjerde d:o ........................
27,461,078
—
6,390,372
—
33,851,450
—
Femte d:o .......................
7,484,840
—
13,134,760
—
20,619,600
—
Sjette d:o ........................
5,831,900
—
6,131,900
—
11,963,800
—
Sjunde a:o .......................
20,747,890
—-
2,110,610
—
22,858,500
—
Åttonde d:o .......................
14,194,672
—
2,202,328
—
16,397,000
—
Nionde d:o ........................
3,429,450
—
1,540,000
—
4,969,450
—
Utom liufvudtitlarne:
Till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan träff-
kerade jernvägar ..................
— —
—
5,590,000
—
5,590,000
—
Till fortsättning af statsbanan
mellan Boden och Ytter-Morjärv
- -
—
1,000,000
—
1,000,000
—
Till anskaffande af en ångfärja
att insättas i ångfärjeförbin-
delsen mellan Malmö och Ko-
penhamn...................................
- -
—
1,000,000
—
1,000,000
—
Summa
84,941,530
—
39,299,170
—
—
—
124,240,700
—
Att utgå från riksgäldskontor et:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöniDgai
m. ra., förslagsvis
792,000:
Räntor och afbetalningar å statsskulden ......
. 14,760,100:-
efter afdrag af de till riksgäldskontor in-
•
gående ränte- och kapitalbetalningar ......
4,135,800: -
förslagsvis...................................
10,624,300:
—
11,416,300
—
Afsättning till arbetareförsäkringsfonden............
1,400,000
—
Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olyclcsfallsförsäkring och
sjukkassors bildande ...............
250,000
—
Summa kronor
137,307,000
—
24
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Bil.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
Riksgäldskontorets kassabehållning den 4 maj 1899 .................... 1,619,750: 26
Kapitalfordran å tills vidare förräntade medel:
emot uppköpta obligationer ................................ 940,985: 36.
„ reverser och depositionsbevis .................... 18,920,100: — 19,861.085: 36
Å särskild depositionsräkning insatta medel.................................... 13,000,000: —
Utländska valutor................................................................................ 6,755,555:56.
Saldo å räkningar med utländska banker och bankirhus ............ 208,733: 20
Fordran af liqvidations- och amortissementsfonderna .................... 7,143: 26
Valutan för ett till konsortium för öfvertagande af 1899 års lån
försåldt obligationsbelopp å nominelt............................................ 36,000,000:_
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,
som förfalla med 2,309,400 kronor, hvaraf beräknas
inflyta................................................................................................ 2,205,900: —
Ränta å utbetalda belopp från odlingslånefonden ........................ 177,969: 43.
D:o å lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende ................................................................... 214,100:
D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel.................... 370,000: —
D:o å det lånebelopp, som 1899 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret
att upptaga för atf ställas till riksbankens förfogande 437,500: —
Upplåning:
Vid 1898 års riksdag beräknad upplåning:
för samma och föregående år ........................ 11,783,418: 57.
år 1899........................................................ 6,536:400: — 18,319,818:57.
För inlösen af återstoden af Skåne—Hallands jernvägsaktiebolags
af riksgäldskontoret öfvertagna, till betalning den 1B/7
1899 uppsagda obligationer....................................................... 850,000:_
Transport 19,169,818: 57.
Kronor.
77,452,267
64
3,405,469
43
80,857,737|07
.Statsutskottets Memorial N:o 97.
25
N:o 2.
utgifter från och med den 4 maj 1899 till samma års slut.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt avlöningar m. m.:
Riksdags- och revisionskostnader ........................ 250,000: —
Kostnader för Riksdagens hus
„ „ „ bibliotek....................
Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret
Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o
Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition................
15,000: —
545: 84.
47,400: —
8,400: —
16,062:50. 337,408: 3 4,
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen....................................
Å 1889 års rånte- och annuitetsanslag:
för 1880 års lån................................................ 1,726,609: 60.
1886
1887
1888
1890
1894
1899
2,295,205: 66.
1,756,764: —
376,666: 67.
572,973: 33.
270,000: —
630,000: —
Ränta och amortering å Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms
jernvägsaktiebolags af riksgäldskontoret öfvertagna
obligationslån .................................................. 142,660: —
Inlösen af återstoden af Skåne—Hallands jernvägsaktiebolags
till d. 1B/7 1899 uppsagda
obligationer ................................ 850,000: —
jemte derå upplupen ränta ....... 5,312: 60 855,312: 60.
"nta och amortering ä af riksgäldskontoret öfvertagna kommunlån.
...............................................................................................
Transport
ih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft.
300,000:
7,628,219: 06
Kronor.
997,972: 60.
59,621: 81.
9,323,221: 71.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Kronor. ö.
Transport 19,169,818: 57.
Vid 1899 års riksdag beviljadt lån till kongl. telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende .................... 1,000,000: —
Vid samma års riksdag medgifven upplåning af medel att ställas
till riksbankens förfogande ........................................................ 25,000,000: —
Kronor 45,169,818: 57.
som minskas med:
under tiden från den 8 maj 1898 verkstäld upplåning genom
försäljning af 1887 års 3 6/10 % obligationer 5,150: —
af kongl. svenska aktiebolaget för jernväg mellan
Köping och Hult i anledning af samma jernvägs
försäljning återbetaldt anslagsbelopp .... 160,000: —
af kongl. telegrafstyrelsen återbetalda lånemedel 487,500: —
beloppet af till konsortium för öfvertagande af
1899 års lån försålda obligationer af samma
lån, nominel ................................................... 36,000,000: — 36,652,650: —
80,857,737 07
8,517,168 57
I
Summa kronor 89,374, 6
Statsutskottets Memorial N:o 97.
27
9,323,221: 71
14,473: 36.
Transport
Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond äfvensom inlösningsprovision
å Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms jern
vägsaktiebolags
förfallna obligationer och kuponger ............
Utelöpande, förfallna obligationer af 1891 års tillfälliga lån........
Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.......................
Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag, högst
4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, återstoden
......................................................................................
Vid 1890 års riksdag anvisade medel, 250,000 kronor, till bestridande
af ifrågakommande kostnader vid inköp af jern
vägen
mellan Luleå och norska gränsen, återstoden............
Vid 1898 års riksdag beviljadt anslag, 4,650,000 kronor, till
påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen,
återstoden ................................................................................
Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar, 1896 års fond
Återstoden af 1897 års anslag 1,500,000 kronor................
1898 års anslag....................................................................... 1,500,000:
1899 „ .......................................................................... 1,500,000:
Vid 1899 års riksdag beviljadt lån till kongl. telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende.....................................
Odlingslåueforrden:
1893 års anslag, återstoden af kronor 661,595: 47 .......
1894 ,. „ ...............................................................
1895 „ „ ...............................................................
1896 „ ................................................................
1897 „ „ ........................................ 1,000,000:
efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,
till kongl. statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån .................................... 525,500
730: 31
49,984: 61.
1,950,000:
626,666: 67.
511,595: 47.
32,446: Öl.
63,301: 73.
116,604: 47.
1898 års anslag ................................................ 1,000,000
efter enahanda afdrag ................................ 571,800
1899 åri
efter
anslag ................................................ 1,000,000
nahanda afdrag ................................ 613,600
474,500: —
428,200: —
386,400: —
[Till liqvidations- och amortissementsfonderna .....................
Återbetalning till kong!, statskontoret af till riksgäldskontorets förvaltning öfver
lemnade
kassabehällningar ..................................................................................
{Till riksbankens förfogande af valutan för 1899 års lån .......................................
{Beräknad behållning vid 1899 års slut......................................................................
Kronor.
|Ö.
9,337,695
07
8,280
—
1,007,218
60
2,000,714
82
3,626,666
67
1,000,000
2,013,047
68
47
14
42,000,000
_
25,000,000
—
3,381,235
76
Summa kronor
89,374,905:64
28
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Bil.
Förslagslberäkning öfver Riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1900Jårs början .....
Inkomster:
Kronor
3,381,235
76
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd,
som under år 1900 förfalla med 2,711,100 kronor, hvaraf beräknas
inflyta ............................................................................................ 2,543,600: —
Ränta å 1885—1900 års hela anslag till odliugslånefonden ........ 265,600: —
D:o å riksgäldskontorets tills vidare förräntade medel .................... 200,000: —
D:o å lån till kong!, telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende.................................................................... 251,600: —
D:o å det lånebelopp, som 1899 års Riksdag bemyndigat riksgälds
kontoret
att upptaga, för att ställas till riksbankens förfogande 875,000: —
4,135,800
Ersättning af statsverkets medel:
Motstående för år 1900 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor och amortering
å öfrig statsskuld....................................................................... 15,552,100: —
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma tid
beräknade inkomst af kapital- och ränteinbetalningar............ 4,135,800: —
11,416,300
Upplåning:
till betäckande af motstående beräknade utgifter:
för lån till enskilda jern vägsanläggningar ................................ 1,500,000: —
„ odlingslånefonden .................................................................... 325,000: —
„ inköp af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings
jernväg ....................................................... 160,000: —
„ anläggning afen spårförbindelse mellan Frövi—
Ludvika och Örebro—Köpings jernvägar 98,200: — 258,200:_1
Transport 2,083,200: —
18,933,335
76
Statsutskottets Memorial N:o 97.
29
N:o 3.
inkomster och utgifter år 1900.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m. :
Riksdags- och revisionskostnader........................................................ 650,000
Kostnader för Riksdagens hus............................................................ 25,000
„ „ „ bibliotek.................................................... 4,500
Löner, arfvoden och expenser vid riksgäldskontoret........................ 76,350
Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o................................ 14,400:
Aflöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition ....................................................................... 21,750: —
Kr. 792,000: —
Annuiteter och räntor:
Till Hans Maj:t Konungen ............................................................ 300,000: —
Annuitetsanslag: Kapital. Ränta.
1880 års 3 V2 % lån ................ 1,633,500
1886
1890
1894
1899
3 V* »
3 Va %
3 %
3 V2 %
254,666
369,777
132,300
— 3,424,632:75.
67. 2,031,625: 55.
78. 1,139,475:55.
— 540,000: —
— 1,260,000: —
Ränteanslag:
1887 års 36/10 % lån 1,756,764: —
1888 „ 3 % „ 753,333:33.
= 2,390,244: 45. 8,395,733: 85.
-- 2,510,097:33.
Till fonden för extra amortering
af statsskulden........................... 369,100:
Kr. 2,759,344:45. 10,905,831:18. 13,665,175:63.
Ränta å medgifven och beräknad, ännu icke verkstäld upplåning 528,000: —
Transport 15,285,175: 63.
Kronor
30
Statsutskottets Memorial N:o 97.
Transport 2,083,200:
för kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi 237,500: —
inköp af rullande materiel för linien Spånga —
Frövi—Örebro....................................................... 300,000: —
„ fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ........... 500,000: — 1,037,500
,, fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen 4,000,000
„ fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee ................ 2,000,000
Kronor
18,933,335
76
9,120,700 —
Summa kronor
28,054,035
76!
Statsutskottets Memorial N:o 97.
31
Transport 15,285,175: 63.
Ränta och amortering å Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags
af riksgäldskontoret öfvertagna obligationslån ........ 70,340: —
Ränta och amortering å af riksgäldskontoret öfvertagna,
för teckning af aktier i Skåne—Hallands,
Mellersta Hallands och Göteborg—Hallands jern
vägsaktiebolag
upptagna kommunlån........................ 65,051:81. 135,391:81.
(Ränta å 4 % från 1900 års början till och med d. 20/12 samma
år å återstående d. 20/12 1 90 7 förfallna köpeskillingen, 3,000,000
kr. för bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg.... 116,333: 33.
Ränta å Gamla lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital samt
å Göta kanals reparationsfond äfvensom inlösningsprovision å
Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolags förfallna obligationer
och kuponger, tillsammans kronor 15,226: 55 öre, som för motstående
ersättningsbelopps utjemnande upptagas till ................ 15,199: 23.
Kronor
Låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar:
1900 års anslag ...................................................
Vid 1898 års riksdag anvisade medel till odlingslånefonden:
1900 års anslag................................................................................ 1,000,000: —
efter afdrag för samma år beräknade, till kongl. statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån ........................ 675,000: —
Vid 1899 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel
för inköp af bandelen Örebro—Frövi af Örebro —
Köpings jernväg .................................................... 160,000
„ anläggning af en spårförbindelse mellan Frövi—
Ludvika och Örebro—Köpings jernvägar............ 98,200
kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi 237,500
inköp af rullande materiel för linien Spånga—
Frövi—Örebro........................................................ 300,000
fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och
Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ............ 500,000
258,200:
— 1,037,500
„ fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränseu 4,000,000
„ fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee................ 2,000,000
Beräknad behållning vid 1900 års slut...................................
15,552,100
1,500,000
325,000
7,295,700
3,381,235
i
Summa kronor] 28,054,035
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1899:131 Skrifvelse till Konungen angående statsreglering en för år 1900 och sättet för anvisande af vissa anslag sbelopp. s. 13 i texten