Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4
1900-03-05 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1900:4, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1900, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 1, i anledning
af väckta motioner om indragning till statsverket
• af de s. k. marketenteri- och lägerkassornas inkomster m. m.
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 har fått mottaga tvenne
motioner, i kvilka föreslås åtgärder för indragning till statsverket af de
vid olika truppförband befintliga s. k. marketenteri- och lägerkassor:
dels motionen n:o 12, i hvilken herrar C. Johansson i Aflösa och
TF. Bengtsson i Häradsköp hemställa, »att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t från och med nästa
års början till statsverket indraga de s. k. marketenteri- och lägerkassornas
inkomster, samt af de influtna medlen låta utanordna hvad som till förbättrade
anordningar å lägerplatserna pröfvas vara för manskapet nyttigt
och af bekofvet påkalladt;»
dels motionen n:o 129, i hvilken herr S. Söderberg i anslutning
till motionen n:o 12 föreslår, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta vidtaga sådan utredning och
framläggande af förslag, som afser att, så fort ske kan, till statsverket
indraga de s. k. marketenteri- och lägerkassornas inkomster och af dessa
utanordna nödiga medel, som äro för befäl och manskap erforderliga för
byggnader och underhåll af nödiga lins vid lägerplatserna; eller bereda
dem nödigt hyresbidrag.»
Bill. till Riksd. Prut. IDOG. 8 Sami 2 Afd. 2 Band. ti Haft. (N:o 4.) 1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Såsom skäl för sitt i motionen n:o 12 framstälda förslag om indragning
till statsverket af marketenteri- och lågerkassornas inkomster m. in.
hafva motionärerna anfört följande:
Genom Kongl. Maj:ts bref till intendentsdepartementet den 15
november*) 1897 är föreskrifvet, rörande användandet af de till de särskilda
truppförbandens s. k. marketenteri- och lägerkassor m. fl. hörande
medel, att desamma »skola såsom dittills af cheferna för vederbörande
truppförband disponeras till betäckande af sådana utgifter för manskapets
nytta, förbättrade anordningar vid lägerplatserna samt andra ändamål,
afseende truppförbandet i sin helhet, till hvilka medel ej blifvit i stat
eller eljest anvisade».
Genomgår man redogörelserna för de olika regementenas lägerkassor,
så finner man, att dessa hafva en synnerligen rikligt flödande
inkomstkälla i afgiften för marketenterirörelsen, hvari ingår rättighet att
sälja Öl till såväl manskapet som allmänheten. Från denna ölutskänkning
kommer alltid hufvudparten -af inkomsterna, och får således truppförbandens
manskap genom att betala mer, än hvad den försålda varan i sjelfva
verket är värd, i ganska betydlig mån bidraga till de inkomster, som
enligt ofvan nämnda kong!, bref skola användas till deras nytta, oaktadt
många af manskapet äro i knappa omständigheter och väl behöfde sina
penningar till nyttigare ändamål än att gifva dem ut för en vara, som de
allt för väl kunde undvara och lyckligtvis i de flesta fall ej använda i
sina hem.
Att man på detta sätt skaffar sig inkomster till våra lägerkassor,
kunna vi ej gilla, och vi hoppas den dag ej skall vara alltför aflägsen, då
det blir omöjligt att etablera dylika affärer på kronans vapenöfningsplatser.
Men bortser man för tillfället från den förnämsta betingelsen för
dessa inkomster och fäster sig vid det sätt, på hvilket de användas, så
synes oss äfven i detta afseende berättigade anmärkningar kunna göras.
Vi medgifva villigt, att ganska mycket af dessa penningar användes till
nyttiga ändamål, men att äfven motsatsen gör sig gällande, tro vi oss
kunna visa.
Af redogörelsen öfver ekonomikassan för år 1898 vid ett i hufvud - staden förlagdt regemente framgår, att af de till 3,586 kr. 53 öre uppgående
inkomsterna icke mindre än i det närmaste 1,500 kronor användes
till extra förplägning och till kostnad för en regementsfest. Att äfven
en del af denna kassas tillgångar användes till manskapets nytta, vilja
*) Skriffel i stället för den 22 oktober.
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
vi ingalunda förneka, tv efter eu stunds undersökning i detta afseende
tinner man, att för en skrifkurs utbetalts 18 kronor 80 öre.
Vid ett annat i landsorten förlagdt regemente uppgingo inkomsterna
för sagda år till 1,246 kr. 74 öre, och utgafs för extra förplägning,
dansmusik och punsch 653 kr. 34 öre, eller mera än hälften åt inkomsterna.
Huruvida ett dylikt användande af de influtna medlen kan sägas
hafva skett i full öfverensstämmelse med föreskriften i ofvan angifna kongl.
bref eller till manskapets nytta, synes oss icke vara svårt att afgöra.
Att man å andra ställen på ett mera lyckosamt sätt skött lägerkassans
finanser, vreta vi allt för väl, då af redogörelsen för ett landsortsregemente
framgick, att man vid årets slut i obligationer, depositionsbevis och
kontant hade en sparad penning, uppgående till icke mindre än 29,613
kronor 33 öre.
Som af det anförda framgår med all tydlighet, gestalta sig förhållandena
vid de skilda truppförbandens lägerkassor mycket olika, dels
i afseende på inkomsternas storlek och dels i afseende å deras användande.
Å ena stället gör man betydande besparingar, å det andra går
debet och kredit jemt och rätt i hop.
Denna olikhet synes oss ej vara till det helas gagn. Vi hålla
tvärt om före, att man vid samtliga truppförbandens lägerplatser i afseende
å förbättrade anordningar in. in. öfver hela landet har samma behof,
hvilka böra afhjelpas efter en gemensam plan. Derigenom tillskyndades
alla samma fördelar, men detta önskemål synes oss ej kunna vinnas på
annat sätt än genom statens ingripande.
Till stöd för sin i motionen n:o 129 gjorda hemställan, hvilken
afser utredning angående indragning till statsverket af de s. k. marketenterioch
lägerkassornas inkomster in. in., har herr 8. Söderberg andragit följande:
Herrar C. Johansson i Aflösa och W. Bengtsson i Häradsköp
hafva vid innevarande års riksdag väckt motion med begäran om indragning
till statsverket af de s. k. marketenteri- och lägerkassornas inkomster
samt att af de influtna medlen måtte utanordnas hvad som till förbättrade
anordningar å lägerplatserna pröfvas vara för manskapet nyttigt
och af bebofvet påkalladt.
Jag delar deras framställning i berörda afseende, men på samma
gång vill jag fästa uppmärksamheten på en sak, hvarvid man bör fästa
synnerligt afseende, då man går att vidtaga åtgärder i detta ärende i
motionärernas syfte.
Vid åtminstone åtskilliga lägerplatser få ofticerarne vidkännas afse
-
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
värda uppoffringar för beredande af bostäder m. in. åt sig under mötena.
Då så är förhållandet, kan man med fog ej undra på att dessa officerare
söka utvägar, på b vilka de kunna skaffa sig nödiga medel. En sådan
utväg bar beredts dem genom en del af de inkomster, som dessa ölutskänkningsställen
vid lägerplatserna inbringa, eu utväg, som jag icke kan gilla. Jag
vill påstå, att det är ett ockrande på lasten, som är ovärdigt och bör icke
tolereras. Klagomål hafva ock af manskapet på åtskilliga platser framstälts
genom petitioner och dylikt, hvilket visar, att manskapet i allmänhet icke
känner behof af denna ölservering. Dessa framställningar ha lemnats utan
afseende, och man kan lätt förstå hvarför, då behofvet vid lägerplatserna
krafvel- de enskildes uppoffringar i så hög grad, att vid vissa sådana platser
officerarne måste bygga och underhålla bostäder m. m. åt sig sjelfva.
Innan utskottet går att yttra sig om de föreliggande tvenne
motionerna, anser det sig böra meddela några upplysningar om de i
ofvan anförda motioner afsedda s. k. marketenteri- och lägerkassorna samt
om de åtgärder, som vidtagits för att ställa desamma under offentlig
kontroll.
Tid efter annan hade Kongl. Maj :t förordnat, att medel, som inflöte
genom försäljning af gödsel vid åtskilliga beridna truppförband af såväl
värfvade som indelta armén, finge till de belopp, som öfverstege kostnaderna
för gödselns bortförande, af vederbörande disponeras till en del
utgifter, för hvilka medel ej blifvit i stat eller annars anvisade, under
vilkor, att årlig redovisning derför till arméförvaltningen afgåfves. I
skrifvelse till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet den 31
oktober 1896 anmälde chefen för tredje arméfördelningen, att han för
vinnande af kännedom rörande användningen inom nämnda arméfördelning
af de med ofvannämnda kassor jemförliga s. k. lägerkassorna*)
under sina inspektionsresor anmodat vederbörande regementschefer att
förete dessa kassors räkenskaper för föregående år. Sedan fördelningsintendenten
grauskat dessa räkenskaper och öfver granskningen afgifvit
rapport, hade arméfördelningschefen funnit, att dessa kassor användes
klokt och förståndigt till truppförhandens och särskild! manskapets gagn.
Men enär bestämmelser (af den art, som funnes för ofvannämnda genom
inkomst af gödselförsäljning uppkomna kassor) för närvarande sakna
-
*) Äfven kallade »plankassor» (2. arméfördelningen), regementets enskilda kassa m. m.
Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts“(N:o 2) Utlåtande N:o 4. 5
des rörande användandet af de medel, livilka till de särskilda truppförbandens
s. k. marketenterikassor, lägerkassor med flera inflöte, dels
genom försäljning af köksaffall, latrinspillning, å mötesplatser växande gräs
m. m., dels ock genom afgifter för rättigbeter att ä mötesplatser eller invid
kaserner idka marketenterirörelse eller att å nämnda platser hålla handelslägenhet,
cigarrbod m. in., och då omförmälda kassor, hvilkas medel användts
till uppförande af marketenteribyggnader, extra förplägning åt manskapet,
planerings- och planteringsarbeten å lägerplatserna, skrifmaterialier samt inbindning
af journaler för regementenas '' expeditioner, syntes böra undergå
granskning i likhet med hvad som redan vore stadgadt i fråga om flera
andra vid truppförbanden befintliga kassor af väsentligen mindre betydelse,
afgaf ofvan bemälde arméfördelningschef förslag till föreskrifter rörande
användningen af ifrågavarande kassor samt om redovisningsskyldigheten
för desamma. Enligt detta förslag skulle mera berörda kassors medel
såsom dittills handhafvas och användas på för truppförbanden fördelaktigaste
sätt, särskildt till manskapets »gagn och nytta», men skulle, hvad
deras användning och reserverade medels placering vidkomme, granskas
minst en gång hvarje år af fördelningsintendenten; truppförbanden
skulle vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse de härvid af fördelningsintendenten
gjorda erinringar, samt fördelningsintendenten årligen
under december månad afgifva anmälan till chefen för landtförsvarsdepartementet
om resultatet af denna granskning.
Sedan öfriga arméfördelningschefer afgifvit, delvis af regementschefernas
yttranden åtföljda utlåtanden öfver ofvan nämnda förslag, inkom
arméförvaltningen å intendents- och civila departementen den 13 juli
1897 till Ivongl. Maj:t med infordradt yttrande. Deri hemstäldes, att
lägerkassorna med dertill hörande marketenterirörelse m. m. framdeles
såsom dittills måtte förvaltas af truppförbanden sjelfva, dock utan sammanblandning
eller gemenskap med någon till officers- eller underofficerscorpserna
hörande ekonomi; att deras inkomster, i den mån de ej reserverades
till framtida disposition, användes på för hvarje truppförband fördelaktigaste
sätt — — — samt att arméfördelningschefema under de årliga
inspektionsresorna skulle granska lägerkassornas behållning och förvissa
sig om de af nämnda kassor bestridda utgifters öfverensstämmelse med
för dem medgifna ändamål.
Förslaget vann i fråga om redovisningssättet m. m. icke Kongl.
Maj:ts bifall. Den 22 oktober 1897 utfärdades rörande ofta nämnda
kassors användning och redovisning ett kongl. bref af följande lydelse:
6 Andra Kammarens Tillfiilliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Till Arméförvaltningen å intendents- och civila departementen.
Oscak, med Guds Kade, Sveriges, Korges, Götes ocli Yendes
Konung.
Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud allsmägtig!
Sedan Yi tid efter annan förordnat, att medel, som inflöte genom
försäljning af gödsel vid åtskilliga beridna trupper af såväl indelta som
värfvade armén, finge till de belopp, som öfverstege kostnaden för gödselns
bortförande, af vederbörande chefer disponeras till en del utgifter,
för hvilka medel ej bUfvit i stat eller eljest anvisade, under vilkor dock,
att årlig redovisning derför till Eder afgåfves, har chefen för tredje arméfördelningen,
— enär bestämmelser för närvarande saknades rörande användandet
af de medel, hvilka till de särskilda truppförbandens s. k.
marketenterikassor, lägerkassor med flera inflöte, dels genom försäljning
af köksaffall, latrinspillning, å mötesplatser växande gräs m. m., dels
ock genom afgifter för rättigheter att å mötesplatser eller invid kaserner
idka marketenterirörelse eller att å nämnda platser hälla handelslägenhet,
cigarrbod m. m., och då omförmälda kassor, hvilkas medel användts till
uppförande af marketenteribyggnader, extra förplägning åt manskapet,
planerings- och planteringsarbeten å lägerplatserna, skrifmaterialier samt
inbindning af journaler för regementenas expeditioner m. m., syntes böra
undergå granskning i likhet med hvad numera vore stadgadt i fråga
om flere andra vid truppförbanden befintliga kassor af väsentligen mindre
betydelse, — i underdånighet afgifvit förslag till föreskrifter rörande användningen
af ifrågavarande kassor samt redovisningsskyldigheten för
desamma; och hafve Yi, efter det ej mindre I under den 13 sistlidne
juli än äfven cheferna för första, andra, fjerde, femte och sjette arméfördelningarna
äfvensom militärbefälhafvaren på Gotland underdåniga
utlåtanden deröfver afgifvit, vid underdånig föredragning af detta ärende
funnit godt i nåder förordna, att samtliga vid truppförbanden befintliga
kassor af ifrågavarande beskaffenhet skola såsom hittills af cheferna för
vederbörande truppförband disponeras till betäckande af sådana utgifter
för manskapets nytta, förbättrade anordningar vid lägerplatserna samt
andra ändamål, afseende truppförbandet i dess helhet, till hvilka medel
ej blifvit i stat eller eljest anvisade; skolande dock årlig redovisning för
kassornas förvaltning från och med början af nästkommande år till Eder
afgifvas i sammanhang med öfriga från truppförbanden ingående årsredogörelser.
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Hvilket Yi Eder till kännedom cell underdånig efterrättelse, i
hvad på Eder ankommer, härmed i nåder meddele.
Stockholms slott den 22 oktober 1897.
OSCAE.
Axel Rappe.
Vidare har arméförvaltningen å intendentsdepartementet den 15
december 1899 till fördelningsintendenturerna angående marketenteri- och
lägerkassornas inventering utfärdat nedanstående cirkulär:
Till fördelningsintendenturen vid .... arméfördelningen.
Af förekommen anledning får kongl. arméförvaltningen å intendentsdepartementet
härigenom anmoda Eder att vid andra af Eder jemlikt
kongl. kungörelsen angående tillämpning tillsvidare af förändrade föreskrifter
rörande förvaltningen vid arméns truppförband den 23 november
1894 verkstölda inventeringar jemväl årligen granska och genomgå de
vid fördelningens truppförband befintliga marketenteri- och lägerkassors
disponibla tillgångar och värdehandlingar samt att, derest mot dessa
kassors förvaltning och allmänna användande m. va. någon erinran skulle
förekomma, derom till departementet inkomma med anmälan.
Stockholm den 15 december 1899.
Nils Berg. E. Kinell.
Oscar Svensson.
Samma dag utfärdade intendentsdepartementet äfven nedanstående
cirkulär:
Sedan de till kongl. arméförvaltningens intendentsdepartement inkomna
redogörelser för år 1898 öfver arméns s. k. marketenteri- eller
lägerkassor härstädes undergått granskning, har departementet, med återställande
till respektive truppförband af ifrågavarande redogörelser, velat
härigenom fästa vederbörandes uppmärksamhet dels derå, att dessa redogörelser
skola vid insändandet till kongl. arméförvaltningen vara behörigen
och fullständigt verificerade, dels ock derå, att förvaltningarne
vid dispositionen och användandet af kassornas tillgångar skola ställa
sig till noggrann efterrättelse de i det nådiga brefvet den 22 oktober
1897 meddelade föreskrifter, Indika icke synas på alla ställen hafva
blifvit behörigen iakttagna, om ock revisionen för denna gång — deri
första kassornas ''räkenskaper härstädes granskats — icke ansett lämpligt
framställa några särskilda yrkanden.
8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
Slutligen hafva senast församlade statsrevisorer i sin berättelse
(sid. 82) meddelat, att de sålunda påbjudna redovisningarna icke från
arméförvaltningen öfverlemnats till granskning af kammarrätten och sålunda
ej heller varit Riksdagens revisorers granskning underkastade;
lrvilket revisorerna ansett sig böra omförmäla.
Härtill har arméförvaltningen å intendentsdepartementet genmält,
att nådiga brefvet den 22 oktober 1897 endast föreskrefve, att från och
med år 1898 redovisning för de så kallade marketenteri- eller lägerkassornas
förvaltning årligen skulle till arméförvaltningen ingifvas, men
innehölle samma nådiga bref icke någon bestämmelse derom, att kassornas
tillgångar skulle bland statsmedlen upptagas och redovisas. Dessa kassors
räkenskaper hade af sådan anledning icke medföljt verifikationerna till
arméförvaltningens hufvudbok för undergående af granskning hos kammarrätten,
men hade räkenskaperna jemte tillhörande verifikationer, efter
härstädes undergången granskning, hos arméförvaltningen qvarhållits för
att, uppå reqvisition, kunna hållas Riksdagens revisorer till banda, på sätt
äfven för framtiden lärer komma att ega rum, såvida ej annorlunda
blefve i nåder föreskrifvet; och hade nu ifrågakomna räkenskapshandlingar
först sedan Riksdagens revisorer afslutat sina arbeten, eller under den 15
december 1899, blifvit till truppförbanden återsända.
Från generalintendenten har utskottet fått mottaga från vederbörande
inkomna redogörelser för nu ifrågavarande lägerkassors förvaltning
under 1899 för samtliga truppförband.
Utskottet har med ledning af dessa redogörelser låtit upprätta en
såsom bilaga härefter upptagen tabell öfver kassornas inkomster och utgifter
samt in- och utgående behållning. I fråga om inkomsterna hafva
de, som härflutit från marketenterirörelsen, med anledning af i motionerna
lemnade uppgifter, särskilt specificerats.
Af samma anledning har utskottet antecknat de vanligaste sätten
att använda kassornas inkomster samt äfven de fall af användning, som
genom sin ovanlighet eller af andra skäl fäst utskottets särskilda uppmärksamhet.
Sålunda användas nu nämnda kassor till byggnader för olika
ändamål. Vid ett regemente har i byggnadskostnad från lägerkassan under
år 1899 utbetalts ej mindre än kronor 6,132: 38. Äfven förekomma ränta
och amortering å lån för byggnader (på ett truppförband med kronor
9
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
1,115: 92) samt kostnader för reparation af dylika (å ett artilleriregemente
har till exempel anyändts kronor 1,381: 78 för reparation af regementets
ridhus). Hit höra ock utskylder för marketenteribyggnader. På ett regemente
har skurning af tjenstelokal uppgått till kronor 300, eldning till
kronor 100. Planerings- och planteringskostnader äro ofta förekommande
och stundom ej obetydliga utgiftsposter. I sammanhang härmed stå inköp
af trädgårdssoffor och prydnadsväxter, underhåll af parkanläggning
ro. m. Inventarier och möbler köpas ofta för denna kassas medel;
likaledes utgå derifrån i regeln kostnaderna för papper och andra skrifmaterialier,
enär staten icke härtill lemnar medel. Tidningar (vid ett regemente
till belopp af kronor 740), böcker, bidrag till bibliotek, annonser,
tryck af blanketter, bindning m. m. samt telefon utgifter pläga likaledes
bekostas af nu ifrågavarande kassor. Äfven förekommer extra förplägning
vid utmarscher och dylika tillfällen samt vid jul- och midsommarfesterna,
vid hvilka senare den s. k. majstångens prydande stundom medför
rätt afse värda kostnader. Någon gång stiga utgifterna för denna extra förplägning
till belopp nästan motsvarande inkomsterna, såsom vid ett truppförband
i hufvudstaden, der lägerkassans hela inkomstsumma varit kronor
2,118: 12 och kostnaden för extra förplägnaden uppgått till kronor
1,768: 91, medan vid ett annat regemente inkomsterna stigit till kronor
6,161: 12 och utgifterna för extra förplägning till endast kronor 32. Rätt
stora belopp hafva utgifvits för inköp eller hyra af flaggor. Äfven kostymer
och transparanger nämnas bland utgifterna för nämnda fester; likaledes
»dansprogram :. Utspisningsinventarier (tallrikar, glas m. m.) hafva stundom
uppgått till ej obetydliga belopp (på ett regemente till kronor
854: 48; på ett annat har inköp af glas stigit till kronor 319: 28;
på ett regemente har »hyra af tallrikar» uppgått till kronor 59: 30).
Arfvoden till kokkonstapel, kockar och kokerska förekomma i redogörelserna
för nu ifrågavarande kassor, och dylika kostnader torde någon
gång ligga inne i sådana, som i nämnda redogörelse utan vidare specifikation
upptagas såsom »gratifikationer». Vid ett truppförband liar såsom
utgift antecknats »ett matsalsbord af ek» (kronor 100).
Från dessa kassor hafva jemväl utanordnats medel för inköp af
idrottsmateriel (fotboll m. m.) samt belöningar och premier för skicklighet
i olika slags sport, liksom understöd åt institutioner, hvilka
hafva till ändamål att främja idrott. Musikinstrument, såsom orgel m. m.,
äro någon gång i nu ifrågavarande redogörelser antecknade å kreditsidan.
Undervisnings- och immateriel stiger på ett par ställen till ej
Bill. till Riksd. Prat. 1900. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 H/lft. 2
10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
alldeles obetydliga belopp. På ett truppförband har för undervisningen i
musik utgifvits kronor 433: 22. Likaledes hafva summor utanordnats till
musikkassan och underhåll af musikelever. Cirkusbiljetter förekomma
bland utgiftsposterna vid ett truppförband; hyra för kägelbana vid ett annat.
Till och med för kläder (vantar m. m.) hafva utgifter skett. På ett
kavalleriregemente har en duschapparat anskaffats.
Lägerkassorna sträcka ej blott sin omvårdnad till de friska; sjukvård
och skjuts åt sjuka äro upptagna bland deras utgifter. Begrafningskostnader,
kransar och minnesvårdar omnämnas. Vid några truppförband
hafva bidrag (ända till kronor 1,500) lemnats till manskapets enskilda
pensionskassor.
Af det sammandrag, som är fogadt vid detta utlåtande, framgår,
dels att de s. k. marketenteri- och lägerkassorna röra sig med ej obetydliga
belopp, dels att inkomsternas storlek mycket betydligt vexlar för
olika truppförband, äfven om dessas olika numerär tages med i beräkningen.
Ofvan nämnda sammandrag visar äfven, att vid de flesta truppförband
den hufvudsakliga delen af inkomsterna härflutit från de hyror
eller arrenden, som, merendels af bryggerifirmor, betalats för disposition af
marketenteribyggnaderna. Dessa afgifters belopp vexla i ännu högre grad
än inkomsternas slutsummor. Så hafva lägerkassorna vid två på samma
lägerplats förlagda regementen år 1899 af marketenterirörelse haft en
inkomst af för hvardera kr. 9,500, medan ett och annat truppförband icke
synes hafva haft någon som helst inkomst af marketenterirörelse.
Sagda förhållande, eller att inkomsternas storlek så betydligt vexlar
i fråga om de olika truppförbandens lägerkassor, torde gifva vid handen,
att inkomsterna, der de uppgått till relativt höga belopp, ej i hela sin
utsträckning äro oumbärliga. Kunna några truppförband ordna sin enskilda
ekonomi med jemförelsevis mindre inkomster, så borde äfven andra
kunna det. Af sammandraget visar sig ock, att en del af kassorna ega
ej obetydliga besparingar placerade å depositionsräkning i banker eller i
obligationer.
Då sålunda lägerkassorna vid vissa truppförband hafva afsevärd
behållning, torde det kunna sättas i fråga, huruvida samma kassor
hädanefter som hittills böra med så stor frihet disponeras af truppförbauds
-
11
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
cheferna och detta utan att vara underkastade granskning af kammarrätten
och Riksdagens revisorer.
Det enda sättet att åstadkomma någon enhet och jemnhet i dessa
kassors förvaltning och användning torde vara att de få disponeras endast
efter högre myndighets anordning. I denna uppfattning har utskottet
funnit sig styrkt vid genomgående af redogörelserna för år 1899. I ett
eller annat fall framgår af redovisningarna ej ens hur vissa belopp blifvit
använda. Väl äro dessa belopp (uppgående vid ett truppförband till kr.
400 och vid ett annat ända till kr. 1,200) utanordnade till kompanieller
batterichefer m. fl. och af dem qvitterade, men deras närmare användning
är ej specificerad eller verificerad. De olikartade ändamål, för hvilka
lägerkassorna tagits i anspråk vid olika truppförband, äro så skiftande,
att det är omöjligt utan användande af allt för mycken tid och utrymme
att lemna en fullständig redogörelse derför. Men redan på grund af den
summariska öfversigt, som utskottet här ofvan sökt sammanfatta, må det
väl sättas i fråga, huruvida användningen alltid varit i full öfverensstämmelse
med kongl. brefvet den 22 oktober 1897.
Utskottet har under sådana omständigheter ej kunnat undgå att
finna det önskvärdt, ej blott att ett gemensamt formulär för lägerkassornas
redovisning kunde fastställas, utan äfven att någon åtgärd kunde vidtagas
i syfte att utjemna den allt för stora olikheten i kassornas nuvarande
ställning.
Emellertid synes det kunna ifrågasättas, huruvida indragning till
statsverket af dessa lägerkassors samtliga inkomster kan eller bör ske.
Utskottet föreställer sig, att man i detta hänseende skulle kunna finna
en medelväg. Man kunde sålunda till statsverket indraga endast eu del
af de till nämnda kassor inflytande inkomster och med dessa medel söka
åstadkomma en jemnare fördelning af de för truppförbandens enskilda
ekonomi nödiga summorna.
I så fall anser utskottet, att hvad som i första rummet borde
kunna indragas är den del af inkomsterna, som härflyter från marketenteriernas
uthyrning eller utarrendering, så mycket mera som afgifterna
icke torde enbart få betraktas som hyra eller arrende, utan
tillika utgöra ersättning för rätten att utskänka vin och maltdrycker.
Dessa senast nämnda inkomster förete, såsom sammandraget utvisar,
mycket stora ojemnketer i fråga om beloppet. Att detta är stort på ett
håll, litet på ett annat, beror med all säkerhet på omständigheter, som
ej hafva sin grund i förhållanden inom sjelfva truppförbandet, utan på
12 Andra Kammarens Tillfälliga Vtskotls (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
andra, såsom lägerplatsens närhet till mer eller mindre tätt befolkade
trakter, kommunikationernas utveckling m. m. Alltså torde fog finnas
för det påståendet, att ej blott truppen utan äfven den stora allmänbeten
bidrager att frambringa denna inkomstkälla.
Helt säkert skulle, om afgifterna för marketenterierna och rätten
att utskänka vin och maltdrycker indragas till statsverket, mera enhetliga
grundsatser komma att tillämpas å den med marketenterirörelsen nu förenade
utskänkningen af vin och starkare maltdrycker.
På grund af det anförda får utskottet med anledning af de väckta
motionerna hemställa, att Andra Kammaren må för sin del besluta,
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
det täcktes Kongl. Maj:t, efter utredning, taga i öfvervägande,
huruvida icke de till truppförbandens s. k.
marketenteri- och lägerkassor ingående, från marketenterirörelsen
å lägerplatserna härrörande inkomster skulle
kunna till statsverket indragas, och af de inflytande
medlen på framställning af vederbörande truppförbands
chefer utanordnas hvad till förbättrade anordningar å
lägerplatserna pröfvas vara för truppförbandet, särskildt
manskapet, nyttigt och af behofvet päkalladt.
A utskottets vägnar:
JULIUS CEKTKRWALL.
Reservationer:
af herrar Centerwall, Gussing och Holmlin, som ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Utskottet anser det för sin del vara både lämpligt och önskvärdt,
att cheferna för de olika truppförbanden hafva att fritt förfoga öfver de
till lägerkassorna inflytande medel för de ändamål, som omförmälas i ofta
åberopade kongl. brefvet den 22 oktober 1897.
Yäl har utskottet i truppförbandens redogörelser för 1899 funnit
en. och annan anmärkningsvärd post, liksom utskottet anser, att redo
-
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 13
görelserna skulle i många fall vinna i öfverskådligliet och klarhet, om de
uppstäldes efter ett lämpligt gemensamt formulär, men synas dock medlen
i allmänhet hafva blifvit klokt och förståndigt använda i öfverensstämmelse
med kongl. brefvets föreskrifter, hvarjemte utgifterna mestadels
äro behörigen verificerade. Att vid jul och midsommar samt någon
gång vid andra högtidliga tillfällen fester, stundom rätt kostsamma, blifvit
firade, torde ej böra gifva anledning till klander. Äfven soldaten, och
kanske ej minst han, behöfver någon gång känna sig höjd öfver det
hvardagliga, och den fosterländska pregel, som, enligt hvad utskottet
inhemtat, dessa regementsfester ofta bära, kan icke annat än bidraga
att göra soldaten lämpligare för sitt kall. Särskildt lofvärdt torde det
intresse vara, som cheferna för några truppförband visa för manskapets
undervisning i nyttiga kunskaper, höjandet af detsammas färdighet i
idrott samt för dess pensionskassor. I fråga om kontrollen öfver kassorna
och deras användande synes af de upplysningar, som lemnats i
det föregående, att vederbörande låtit sig angeläget vara att göra denna
allt mera effektiv. Och sedan den nu föreskrifna kontrollen ett eller
annat år fått verka, torde de anledningar till anmärkning, som utskottet
trott förefinnas vid vissa poster, alldeles bortfalla. Om slutligen statsrevisorernas
ofvan (sid. 8) anförda omförmälan leder till den påföljden,
att nämnda kassor komma under granskning såväl af kammarrätten som
nyss nämnda revisorer, blifva marketenteri- och lägerkassorna i detta fall
fullkomligt likstälda med kassor, i hvilka statsmedel ingå.
Derest nu de här ifrågavarande kassornas inkomster skulle, såsom
i motionerna föreslås, för framtiden helt och hållet indragas till statsverket,
och af de influtna medlen af Kongl. Maj:t utanordnades hvad
som till förbättrade anordningar å lägerplatserna pröfvades vara för befäl
och manskap nödigt och nyttigt, skulle utan tvifvel ej ringa svårigheter
uppkomma. Det torde ej vara lätt att bestämma, efter hvilka
grundsatser fördelningen af de influtna medlen borde ske, efter truppförbandens
numerär eller efter deras behof. I båda fallen uppstår för
öfrigt den orättvisan, att efter reduktionen sådana truppförband, som
minst bidroge till den gemensamma kassan, ja rent af egde skuld, skulle
kunna komma att af samma kassa skörda de största fördelarne.
Motionernas innersta kärna torde emellertid ej vara omsorgen om
statsverket eller om utjemnandet af de skiljaktiga sätten för användningen
af marketenteri- och lägerkassornas medel, utan den förhoppningen, att
intresset hos vederbörande skulle efter medlens indragande till statsverket
14 Andra Kammarens Tillf/illiga Utskotts (K:o 2) Utlåtande N:o 4.
svalna för upprätthållandet af dessa kassor, hvilkas största inkomster i
regeln äro de afgifter, som betalas för marketenterirättigbeten, som ju
är förenad med utskänkning af vin ock maltdrycker.
Huruvida detta mål på det af motionärerna angifna sättet kan
vinnas, synes ovisst, och, äfven om så vore, torde det väl ej vara rättvist, att
truppförbandens chefer skulle för ändamålets vinnande beröfvas förmånen
att på något friare sätt disponera öfver sådana till lägerkassorna ingående
poster, som ej härflyta från marketenterirörelse.
Fråga har derför inom utskottet uppstått, om ej det vore möjligt
att gå en medelväg och till statsverket indraga endast dem af nu ifrågastälda
kassors inkomster, som härflyta från marketenterirörelsen.
Utskottet anser dock, att en sådan delning af kassorna skulle
innebära en godtycklighet och ej leda till förenkling, utan snarare till
inveckling af truppförbandens ekonomiska förvaltning, hvarjemte mycket
godt, som nu uträttas på chefernas personliga initiativ, skulle blifva ogjordt,
om det skulle behöfvas långa skrifverier för att utverka tillstånd dertill.
I alla händelser torde det vara skäl att uppskjuta förslag till
åtgärder af den beskaffenhet, som motionärerna åsyfta, till dess en ifrågasatt
förändrad lagstiftning angående försäljning af vin och maltdrycker
m. m. kan, sedan den i detta syfte tillsatta komitén slutat sina arbeten,
komma under ompröfning.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att herrar Johanssons och Bengtssons motioner
icke måtte till någon Andra Kammarens åtgärd föranleda,
samt
att herr Söderbergs motion ej heller måtte af
kammaren bifallas.»;
af herr Magnusson.
Herr Elof Nilsson har begärt att här få antecknadt, att han ej
deltagit i ärendets slutliga behandling inom utskottet.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.
15
Sammandrag af de särskilda truppförbandens marketenteri- och lägerkassors
inkomster och utgifter år 1899.
Nummer. |
Truppförbandet.
Ingående behåll-
ning.
Inkomst af
marketenteri.
Inkomst af hyror
och arrenden.
Andra
inkomster.
Brist.
Summa.
Utgifter.
Utgående
behållning.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr. | ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
ö.
i
Svea Lifgarde..................
—
—
5,225
_
_
_
1,819
67
_
7,044
67
7,044
67
_
_
2
Göta Lifgarde..................
1,566
97
3,500
—
—
—
2,487
—
—
—
7,553
97
5,414
43
2,139
54
3
Lifregemente! till fot.........
1,729
42
3,000
—
377
—
396
76
1,573
79
7,076
97
7,076
97
—
—
4
Första Lifgrenadierregennt
255
42
4,425
—
494
10
1,242
32
44
07
6,460
91
6.460
91
—
—
5
Andra Lifgrenadierregennt
951
81
4,425
—
195
50
1,218
55
—
_
6,790
86
6,457
21
333
65
6
Vestgöta regemente...........
29,613
33
9,500
—
50
—
1,797
33
—
_
40,960
66
10.787
74
30,172
92
i ^
Smålands grenadiercorps....
1,453
14
66
35
102
—
491
19
—
—
2,112
68
112
o8
2,000
10
8
Uplands regemente...........
106
89
6,025
—
610
—
501
37
—
—
7,243
26
5,306
36
1,936
90
9
Skaraborgs regemente........
8,684
97
9,500
—
—
—
1,061
05
—
—
19,246
02
5,584
69
13,661
33
10
Södermanlands regemente...
3,203
68
2,000
—
20
—
1,159
99
—
—
6,383
67
1,892
56
4,491
11
11
Kronobergs regemente.......
1,510
81
4,000
—
1,375
—
3,019
28
—
—
9,905
09
4,521
64
5,383
45
12
Jönköpings regemente........
—
—
3,000
—
931
—
1,532
73
—
—
5,463
73
4,574
29
889
44
13
Dalregementet..................
920
06
2,600
—
112
—
3,180
25
—
—
6,812
31
5,585
61
1,226
70
14
Helsinge regemente..........
6,262
49
3,800
—
200
—
1,139
38
—
—
11,401
87
6.381
13
5,020
74
15
Elfsborgs regemente..........
9,181
16
4,500
—
522
—
2,421
80
—
—
16,624
96
4,687
96
11,937
—
16
Vestgötadals regemente......
836
16
6,000
—
1,083
—
319
81
3,001
83
11,240
80
9,940
80
1,300
—
17
Bohusläns regemente........
241
87
4,075
—
548
10
1,630
86
1,993
02
8,488
85
8,488
85
—
—
18
Vestmanlands regemente....
3,543
20
2,925
—
2,037
50
2,444
99
—
—
10,950
69
5,934
64
5,016
05
19
Norrbottens regemente......
8,309
42
500
—
—
—
1,177
96
—
—
9,987
38
501
79
9,485
59
20
Vesterbottens regemente.....
7,565
44
3,255
77
75
—
1,040
59
—
—
11,936
80
3,600
06
8,336
74
21
Kalmar regemente............
464
32
2,200
—
303
—
1,239
85
—
—
4,207
17
3,741
66
465
51
22
Vermlands regemente........
3,096
58
3,065
—
984
_
1,758
07
—
—
8,903
65
6,769
40
2,134
25 j
23
Jemtlands fältjägare..........
838
60
1,870
—
986
50
464
38
—
—
4,159
48
3,567
20
592
28
24
Norra Skånska Infanterireg:t
3,377
46
3,200
—
800
—
821
15
—
—
8,198
61
6,871
51
1,827
10
25
Södra Skånska d:o
113
26
4,730
—
2,700
—
2,020
77
7,201
91
16,765
94
16,765
94
—
—
26
Vermlands fältjägare........
—
—
1,200
—
125
—
465
69
—
—
1,790
69
1,787
28
3
41
27
Gottlands Infant.-reg:te *)
70
59
25
—
80
—
998
28
—
—
1,173
87
614
73
559
14
28
Hallands bataljon..............
2,014
70
2,000
—
751
—
619
95
—
—
5,385
65
4,046
54
1,339
11
29
Vesternorrlands regemente
5,152
31
3,000
-
—
1,328
65
—
—
9,480
96
9,205
79
275
17
30
Blekinge bataljon..............
74
62
—
—
252
—
1,319
85
—
—
1,646
47
1,642
49
3
98
Transport
101,138
68
103 612
12
15,71370
41,11952
13,814
62
275,398
64
164,867
43 110,531 21
1 1
*) Enligt - hvad utskottet enskildt inhemtat, lär inkomsten af marketenteriet uppgå till högre belopp,
livilket icke framgår af den aflemnade redovisningen.
16
Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:n 4.
Nummer.
,
Truppförbandet.
Ingående
behållning.
Inkomst af
marketenteri.
Inkomst af hyror
och arrenden.
l
Andra
inkomster.
Brist.
Summa.
Utgifter.
Utgående
behållning.
Kr. ö.
Kr. | ö.
1
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Transport
101,138
68
i
103,612112
15,713
70
41,119
52
13,814
62
275,398
64
164,867
43
110,531
21
1
Lifgarde! till häst............
1,485
726
82
2,500
2,325
_
1,217
25
5,203
07
3,150
26
2,052
81
2
Lifregementets dragoner ...
06
—
70
—
—
—
3,121
06
2,467
11
653
95
3
Lifregementets husarer......
219
Öl
850
—
407
50
780
60
—
—
2,257
11
2,146
34
no
77
4
Smålands husarregemente...
1,118
46
600
—
135
—
1,469
66
—
—
3,323
12
3,161
13
161
99
5
Skånska husarregementet ..
1,516
•26
1,450
—
—
—
—
—
—
—
2,966
26
1,018
65
1,947
61
6
Skånska dragonregementet
2,756
41
1,958
—
220
—
490
42
—
—
5,424
83
1,330
80
4,094
03
7
Kronprinsens husarreg:te ...
1,020
98
4,744|98
—
—
531 44
—
—
6.297
40
'' 4,306
33
1,991
07
8
Norrlands dragonregemente
271
30
—
—
—
43237
—
—
703
67
301
89
401
78
1
Första Svea artillerireg:te...
13,939
99
2,500
—
—
1,849 65
—
—
18,289
64
5,144
31
13,145
33
2
Första Göta artilleriregrte
112
05
2,500
—
—
956 07
—
27
3,568
39
3,568 39
—
“i
3
Vendes artilleriregemente...
126
69
—
—
127
--
1,131
70
—
—
1,385
39
779
93
605
46
4
Norrlands artilleriregemente
4,495
28
4,500
—
—
_
696
53
—
—
9,691
81
6,052
88
3,638
93
5
Andra Svea artillerireg:te
2,126
08
1,750
—
—
—
768
43
—
—
4,644
51
2,785
53
1,858
98
6
Andra Göta artillerireg:te
76
90
800
—
—
—
2,247
81
172
37
3,297
08
3,297
08
—
7
Gotlands artillericorps ......
18
63
200
—
—
—
230
30
—
—
448
93
367
61
81
32
8
Vaxholms artillericorps......
353
17
2,550
—
—
—
279
63
—
—
3,182
80
2.925
90
256
90
9
Karlsborgs artillericorps ...
1,507
26
763
16
—
_
255
90
—
—
2,526
32
977
42
1,548
90
1
Svea ingeniörsbataljon ......
385
39
91467
—
897 22
—
—
2,197
28
1,884
81
312
47
2
Göta ingeniörsbataljon......
286
79
1,500
—
—
367 40
—
—
2.154
19
2,098
48
55
71
1
Svea trängbataljon............
721
21
2,600
270
—
747 72
—
—
4,338
93
2,653
29
1,685
64
2
Göta trängbataljon............
—
—
2,550
—
32
26
790
42
no
36
3,483
04
3,483
04
—
—
3
Norrlands trängbataljon ...
587
78
2,000
—
—
—
441
85
—
—
3,029
63
2,377
48
652
15
4
Vendes trängbataljon.........
104
46
2,000
—
—
—
691
25
—
—
2,795
71
2,511
83
283
88
Summa
135,094
66
145,167
93
16,975
''46
58,393
14
14,097
62
369,728
81
223,657
92
146,070 89
Stockholm, Nya Tryckeri-Äktieholaget 1900.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.