Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15

1900-03-01 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1900:15, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 2 mars 1900, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tullfrihet för icke

rökt fläsk.

Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk 30 öre och för fläsk,

andra slag, 20 öre för kilogram.

Förslag om upphäfvande af tullen å icke rökt fläsk hafva framstälts i

tre vid innevarande riksdag väckta motioner, nemligen motionerna n:o 14

inom Första Kammaren af herr J. P. Dahlberg samt motionerna inom Andra

Kammaren n:o 50 af herr A. Hedin och n:o 116 af herr S. J. Kardell

jemte fjorton andra af kammarens ledamöter.

I de två af herr Dahlberg samt af herr Kardell m. fl. väckta

motionerna, hvilka äro af samma lydelse, anföres hufvudsakligen följande:

Det hade inom Riksdagen upprepade gånger erinrats derom, att bland

nu gällande tullsatser å lifsförnödenheter tullen å fläsk, utan att gagna någon

svensk näring, verkade synnerligen tryckande på den arbetande befolkningen

inom särskildt de norra landskapen, och äfven bland skyddssystemets vänner

funnes de, hvilka rörande tullen å denna nödvändighetsvara stode undrande

och spörjande. Uppgifterna öfver rikets in- och utförsel åren 1895—1899

visade äfven alldeles otvetydigt, att de förespeglingar, som blifvit gjorda

rörande den importerade varans ersättande med inom landet producerad

liknande vara, icke kunnat realiseras. Införselöfvcrskottet för år 1899 hade

utgjort cirka 9,425,000 kilogram. Samma års införsel af fläsk hade lemnat

en tullinkomst af inemot 2,500,000 kronor. Då det icke torde kunna

förnekas, att denna statsinkomst till allra största delen härflöte från de

jemförelsevis mest betungade inom några få landsändar, föranlätes motionärerna

af hänsyn till klokhet, billighet och rättvisa att underställa Riksdagens

pröfning ifrågavarande förslag.

Bill. till Riksd. Vrot. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 15.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevvillningsut&kottets Betänkande N:o 15.

Beträffande den af herr Hedin anförda motivering, får utskottet hänvisa

till motionen.

In- och utförseln af icke rökt fläsk under nedannämnda år samt de

derunder gällande tullsatserna utvisas af följande tabell:

År.

Tullsats

Införsel

Utförsel

för kg.

kg-

kg-

1890

0: 20

8,207,578

5,957,953

1891

0: 20

6,327,162

5,032,841

1892

f V0: 20 l

1 ''Ve—*Via 0:10/

7,313,155

6,663,754

1893

0: 10

3,654,576

6,577,759

1894

0: 10

6,014,222

8,063,197

1895

0: 10

6,113,770

9,687,789

1896

0: 10

12,282,979

7,063,822

1897

0: 20

4,347,158

4,250,359

1898

0: 20

10,233,428

3,137,880

1899

0: 20

11,927,000*)

2,502,000*)

Efter åsättandet af nu gällande tullsats framstäldes vid 1897 års

riksdag i två motioner förslag om nedsättning af tullen å icke rökt fläsk

till 10 öre för kilogram, hvilket förslag af bevillningsutskottet afstyrktes.

Sedan Första Kammaren bifallit utskottets hemställan, men Andra Kammaren

beslutit den föreslagna nedsättningen, afgjordes frågan genom gemensam omröstning,

dervid med 222 röster, (109 i Första och 113 i Andra Kammaren)

mot 148 (35 i Första och 113 i Andra Kammaren) beslöts att bibehålla

den gällande tullsatsen af 20 öre för kilogram. Något förslag om ändring

af denna tullsats har sedermera icke förekommit förr än i nu förevarande

motioner.

Val har, såsom motionärerna framhållit, införseln af fläsk under de

senare åren ej obetydligt ökats, under det utförseln deremot minskats, men

deraf kan enligt utskottets åsigt icke dragas den slutsats, att den år 1896

åsätta tullsatsen varit utan åsyftad verkan. Anledningen till den ökade införseln

måste utan tvifvel sökas i den omständigheten, att konsumtionen af

fläsk inom landet under de senare åren betydligt ökats. Då det amerikanska

*) Uppgiften för år 1899 afser fläsk, alla slag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

3

fläsket, såsom varande torrsaltadt och af större fetthalt än det svenska, föredrages

af en del af befolkningen inom de norra delarne af landet, samt den stora

fraktkostnaden från de södra delarne, der fläskproduktionen hufvudsakligen eger

rum, ytterligare försvårar konkurrensen inom Norrland med det amerikanska

fläsket, är det tydligt, att det svenska fläsket derstädes icke kunnat vinna

lika stor afsättning som det amerikanska; men inom de mellersta och södra

delarne af landet torde deremot efter den införda tullförhöjningen en ökad

afsättning hafva vunnits för den svenska varan, hvilket förhållande åter i

förening med den omständigheten, att priset å fläsk å den utländska marknaden

i följd af öfverproduktion särskildt i Danmark betydligt sjunkit, synes

utskottet vara den förnämsta anledningen till att exporten af fläsk nedgått.

Genom upphäfvande af tull satsen för icke rökt fläsk skulle säkerligen den

redan nu betydliga införseln af den billigare utländska varan komma att än

ytterligare ökas, hvarigenom större svårighet skulle beredas producenterna af

fläsk inom landet att vinna afsättning för sin vara. Då följaktligen — äfven

om den ökade konsumtionsförmågan inom landet kraft en större tillgång än

som kunnat fyllas genom svensk vara — produktionen af fläsk inom landet

enligt utskottets åsigt i allt fall erhållit ett godt stöd genom det nuvarande

tullskyddet å denna vara, samt uppfödningen af svin i åtskilliga landsdelar

är en vigtig förvärfskälla, bidragande särskildt till den mindre bemedlade

befolkningens utkomst, har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka de föreliggande

förslagen, utan hemställer,

att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande, af

herrar Dahlberg, Hedin och Kardell m. fl. väckta motioner,

besluta, att nu gällande tullsats å icke rökt fläsk måtte

bibehållas oförändrad.

Stockholm den 1 mars 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Reservationer:

af herr Fredholm, som anfört:

»Mot utskottets beslut att till Riksdagen hemställa om bibehållandet

af tullen å fläsk, andra slag, oförändrad får jag härmed afgifva min reservation.

Efter att nämnda vara under 30 år intill år 1888 varit vid införsel

tullfri, asattes densamma den 1 juli sagda år en tull af 20 öre för kilogram.

Den 21 juni 1892 nedsattes tullen till 10 öre per kilogram och var denna

tullsats gällande till 1 januari 1897, då, i enlighet med 1896 års riksdags

beslut, fläsk andra slag än rökt åsattes en tull af 20 öre per kilogram, med

hvilket belopp den fortfarande utgår.

För kännedom om de vexlingar in- och utförseln af fläsk och lefvande

svin sedan 1884 varit underkastade hänvisas till min reservation vid bevillningsutskottets

betänkaude n:o 13 år 1896 och till komplettering af der anförda

tabeller meddelas här följande

In- och utförsel af fläsk i ton.

År.

I

n f ö r s e 1.

Utförsel.

Andra slag.

Rökt.

Summa.

Andra slag.

Rökt.

Summa.

1892..................

7,313

8

7,321

6,664

1

6,665

1893.................

3,655

6

3,661

6,578

1

6,579

1894..................

6,014

6

6,020

8,063

1

8,064

1895..................

6,114

6

6,120

9,688

1

9,689

Medeltal............

5,774

6

5,780

7,748

1

7,749

1896..................

12,283

5

12,285

7,064

4

7,068

1897..................

4,347

5

4,352

4,250

3

4,253

1898..................

10,233

5

10,238

3,138

1

3,139

1899..................

—

—

11,927

—

—

2,502

Medeltal............

8,954

5

9,700

4,817

3

4,241

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 15. 5

In- och utförsel af lefvande svin.

Info

r s e 1.

utfå

r s e 1.

År.

Fargalt*!-.

Svin, andra slag.

Fargaltar.

Svin, andra slag.

Styck.

Eg.

Styck.

Ton.

Styck.

Eg.

Styck.

Ton.

1892

3

277

1,917

38

167

14,365

8,733

382

1893

1

242

1,474

29

62

10,163

1,824

247

1894

5

464

1,052

18

24

4,735

2,547

290

1895

12

1,342

555

9

122

18,620

5,626

599

Medeltal.

5

581

1,250

24

94

11,971

4,683

380

1896

1

100

353

3

56

9,370

16,074

1,890

1897

5

875

1,113

15

58

6,540

6,434

770

1898

5

810

1,126

19

—

—

—

—

Medeltal.

4

595

864

12

57

7,955

11,254

1,330

1899 alla slag......

.... 785

Alla slag...........

30

Införsel af fläsk, andra slag, i ton.

Till No

r r 1 a n d.

År

öfver

norrlänska

kuststäder.

öfver norska

gränsen.

öfver

Stockholm.

Summa.

Till öfriga

orter.

Summa.

1892..................

1,544

1,714

2,185

5,443

1,870

7,313

1893..................

924

1,027

949

2,900

755

3,655

1894..................

1,391

1,644

1,424

4,459

1,555

6,014

1895..................

1,740

1,761

1,097

4,598

1,516

6,114

Medeltal............

1,400

1,537

1,414

4,350

1,424

5,774

1896..................

3,968

3,353

2,679

10,000

2,283

12,283

1897..................

951

439

1,995

3,385

962

4,347

1898..................

2,486

1,737

3,139

7,362

2,861

10,223

Medeltal............

2,468

1,843

2,604

6,916

2,035

8,951

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Utförsel af fläsk i ton.

År.

Till

Till

Till

„ Till

Hela

Norge.

Danmark.

Tyskland.

England.

utförseln.

1892 .................................

16

4,066

12

2,570

6,665

1893 .................................

25

3,355

1

3,197

6,579

1894 ..................................

56

5,132

5

2,872

8,064

1895 .................................

59

6,400

3

3,226

9,689

Medeltal ...........................

39

4,738

5

2,966

7,749

1896 .................................

no

4,627

6

2,320

7,068

1897 .................................

65

2,757

3

1,425

4,253

1898 .................................

9

2,171

7

951

3,139

Medeltal ...........................

61

2,389

5

1,174

3,615

Utförsel af lefvande svin.

År.

Till

Norge.

Till

Danmark.

Till

Tyskland.

Till

England.

Hela utförseln.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Stycke.

Ton.

1892 ...............

—

146

209

—

8,900

396

1893 ...............

—

—

256

—

1,880

257

1894 ...............

—

35

260

—

2,580

295

1895 ...............

—

172

426

—

5,748

618

Medeltal .........

118

288

—

4,777

392

1896 ...............

_

598

1,291

16,130

1,899

1897 ...............

—

120

650

—

6,492

777

1898 ...............

—

—

—

—

—

—

Medeltal .........

—

359

970

—

11,311

1,338

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

De anförda uppgifterna äro fördelade i grupper, hvar och en omfattande

fyra år. Den första gruppen omfattar tiden 1884—1887, då tullfrihet

egde rum; den andra tiden 1884—1891, då tullen å fläsk, andra slag,

utgick med 20 öre per kg.; den tredje åren 1892—1895, då tullen för sagde

vara var bestämd till 10 öre per kg. Den sista gruppen omfattar åren

1896—1899, då tullen, med undantag för året 1896, hvilket år tullen utgick

med 10 öre per kg. var bestämd till 20 öre. Ått året 1896 blifvit

i denna grupp inräknadt beror derpå, att den stora införsel, som på grund

af 1896 års Riksdags beslut om tullförhöjning detta år egde rum, till en stor

del bör hänföras till följande år.

Af åberopade tabeller framgår att utförseln utgjort i årligt medeltal

1884—87,

fläsk,

1,570

ton; svin 4,011

ton =

5,581

ton

1888—91

»

5,799

» » 190

» =

5,989

1892—95

»

7,749

» » 391

» =

8,140

»

1896—99

»

4,241

» » 670

» =

4,911

»

under det att införseln utgjort i

årligt medeltal

1884—87,

fläsk

8,418

ton; svin 884

ton =

9,302

ton

1888—91

»

6,201

» » 109

6,310

»

1892—95

5,780

» » 24

» =

5,804

»

1896—99

»

9,700

» » 12

> =

9,712

»

Vidare finner man. att då införseln till Norrland, hvartill här blifvit

medräknadt Vermland och Dalarne, under åren 1884—87 utgjorde endast

hälften af hela införseln, har den sedermera så ökats, att den 1888—91 utgjorde

omkring två tredjedelar, 1892—95 omkring fyra femtedelar och

1896—98 sju niondelar af hela införseln.

Af ofvanstående visar det sig, att utförseln under åren 1884—95

varit i stigande, synnerligast åren 1892—95, då tullen var endast 10 öre

per kg., men att denna utförsel efter tullförhöjningen till 20 öre alltjemt

nedgått, under det att deremot införseln under åren 1884—95 varit i nedgående,

men från och med 1896 högst väsentligt ökats och i årligt medeltal

varit större än under den tid då tullfrihet egde rum.

De förhoppningar, som man förknippade med tullförhöjningen 1896,

eller att denna skulle bereda den inhemska fläskproduktionen ett sådant

tullskydd, att det skulle blifva möjligt att ersätta införseln af fläsk med inhemsk

vara, hafva sålunda ej kunnat realiseras, ehuru tullskyddet uppgår

till omkring 30 procent af varuvärdet. Verkan af tullen har icke blifvit

annat än den, att utgöra en konsumtionsskatt å eu lifsförnödenhet, som är

oumbärlig för och i stor omfattning förbrakas af befolkningen i en landsdel,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

der jemväl andra lifsförnödenheter ställa sig mycket högt i pris. Genom

denna konsumtionsskatt har visserligen statsverket beredts ökade inkomster,

hvilka för åren 1896—99 sammanlagdt uppgå till icke mindre än 6,6 millioner

kronor, men detta på den obemedlade delens af befolkningen bekostnad

genom att högst väsentligt fördyra ett för denna befolkning ytterst vigtigt

födoämne. Det amerikanska fläsket noterades i slutet af februari till 61 öre

per kilogram i Köpenhamn, der denna vara ej drager någon tull, under det

att samtidigt priset i Stockholm var 83 öre pr kilogram, hvaraf framgår att

priset å fläsk fördyras med tullens hela belopp.

Då således, efter hvad här ofvan blifvit ådagalagdt, den 1896 verkstälda

tullförhöjningen å fläsk andra slag såsom skyddstull ej medfört den

dermed afsedda verkan, hvilken alldeles uteblifvit, och då vidare i fråga

varande tullförhöjning, såsom finanstull betraktad, står i den fullkomligaste

strid med de principer för skattelagstiftningen, som af 1892 års urtima

Riksdag antogs i samband med genomförandet af en ny härordning, samt

slutligen då den ökade skatteinkomst som genom tullförhöjningen beredes

staten är för statsverket obehöflig, så får jag, under åberopande tillika af

min till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 år 1896 fogade reservation,

hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag å hvad bevillningsutskottet

i nu föreliggande punkt hemstält, nedsätta tullen

å fläsk, andra slag, till det belopp, hvarmed den före år

1896 utgick, eller till 10 öre för kilogram.»

af herrar J. Bromée, S. M. Olsson och Dahlstedt, hvilka anfört:

»Då fläsk, andra slag, fortfarande och med bestämdhet kan sägas höra

till de oundgängliga lifsförnödenheterna och utgör ett af den arbetande be,

folkningens, särskildt i Norrland och öfre Dalarne, vigtigaste och mest närande

födoämnen, hafva till och med många bland skyddssystemets vänner

under senare åren stått undrande och spörjande om rättmätigheten af tullen

å detta födoämne.

När fläsktullen år 1888 första gången pålades, skedde det från tullvännernas

sida i akt och mening att den skulle kunna verka såsom skyddstull,

hvarigenom den då redan stora importen af fläsk, andra slag, skulle

kunna hejdas samt fläskproduktionen inom landet och jemväl exporten ökas;

men statistiken och erfarenheten har visat motsatsen. Sålunda, ifrån att införseln

år 1888 endast var om omkring 5,440,000 kilogram, har den sedermera

stigit, så att den år 1898 uppgick till öfver 10 millioner, och under

sist gångna året till närmare 12 millioner kilogram. Under samma tid har expor
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

9

ten jemt fallit, så att den för sista året gick under importen med nära 91/*

millioner kilogram. Den ökade importen är icke heller egnad att visa, det

produktionen af det inhemska fläsket under tiden stigit. Häraf visas oförtydbart,

att den pålagda fläsktullen aldrig blifvit hvad den skulle vara: en

skyddstull och en häfstång till ökning af den inhemska fläskproduktionen,

utan en finanstull, som drabbar de mindre bärkraftiga samhällsmedlemmarne,

hvilka för sin existens måste köpa och lifnära sig med det genom denna tull

fördyrade fläsket och hvilka, särskilt nu, då staten icke är i behof af den

ej obetydliga inkomsten, som erhälles genom fläsktullen, drabbas af en orättvis

skattebörda.

På grund häraf hafva vi inom utskottet påyrkat, att herrar Kardells

m. fl. motion måtte bifallas, samt att tulltaxerubriken fläsk sålunda måtte i

tulltaxan upptagas på följande sätt:

Fläsk:

rökt...........

andra slag

af herr II. Eriksson, som anfört:

»De, som äro mera förtrogna med arbetareförhållandena i Norrland,

veta nogsamt, att det är ett oafvisligt behof för denna landsdels arbetare

att få konsumera amerikanskt fläsk, enär detta innehåller en fetthalt, som

icke har sin motsvarighet i den vara af enahanda slag, som produceras här

i landet. Orsaken åter, hvarför de svenska producenterna icke kunna prestera

lika beskaffad vara med afseende på fetthalten, lärer, enligt fackmäns

omdöme, bero därpå, att de sakna det råmaterial eller näringsämne, nemligen

majs, hvaraf svinen uppfödas i Amerika. Då utom den rätt känbara

trakten å denna vara kommer som ett plus tullen med 3,70 å hundra k:gram,

så följer häraf, att majsen, jemförd med de svenska näringsämnena, ställer

sig för dyr, hvadan våra svenska svinuppfödare föredraga svenska näringsämnen

framför den amerikanska råvaran. Men följden häraf blir ock, att

de svenska producenterna föra ut i marknaden en helt annan vara af fläsk,

än den amerikanska varan af samma slag.

I denna omständighet — varans olika beskaffenhet — har man nog

att söka den egentliga orsaken till, att under loppet af många år samtidigt

pågått å ena sidan en icke så obetydlig export af svenskt fläsk till England,

medan samtidigt å andra sidan pågått en ganska stor import till — i synnerhet

Norrland.

Häraf följer alltså, att det amerikanska fläsket icke i någon afsevärd

grad konkurrerar med vårt svenska, enär varorna dels vinna afsättning vid

Bih. till lliksd. Vrot. 1900. 5 Sami, 1 Afd. 14 Iläft. 2

1 kilogram 0: 30.

fritt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

marknad på så skilda håll och dels finna väg till konsumenter af så skilda

samhällslager. Men häraf följer åter, att den åsätta tullen förlorar sin egenskap

af skyddstull, i det att den öfvergår att blifva uteslutande en finanstull.

Men att å en sådan nödvändighetsvara som fläsk bibehålla en tull,

som egentligen icke skyddar den svenska näringen,^ utan blott är till för att

bereda statsverket inkomster vid en tidpunkt, da det är öfverflöd i statskassan

— ja vid en tidpunkt, då priserna å lifsmedel genom flere samverkande

orsaker sprungit upp till en höjd och derhän, att Kongl. Maj:ts regering

funnit sig nödsakad föreslå, att Riksdagen matte bevilja dyrtidstillägg

för en stor del af statens löntagare — anser jag icke vara med billighet

och rättvisa öfverensstämmande.

Och hufvudsakligen på grund af dessa skäl har jag ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna om tullfrihet a

fläsk, andra slag.»

samt af herrar Lundström och Meyer.

Herr Petri har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i utskottets

beslut i ärendet.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.