Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel - försäljning smans ''provision.

1900-03-09 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1900:25, Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel - försäljning smans ''provision.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o So.

1

iV;o

25.

Ant. till lliksd. kansli den 12 mars 1900, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel
-

försäljning smans ''provision.

(2: a A.)

Gällande stämpelförordning innehåller i 51 § följande stadgande:

»51 §. I redovisning för stämplar eger försäljningsman såsom

ersättning för besvär och kostnader räkna sig till godo, i Stockholm

och länsresidensstäderna tre procent samt i öfriga städer och å landet

fyra procent af det belopp, för hvilket stämplar " försålts, intill eu årlig

försäljningssumma af 20,000 kronor; dock att domhafvande å landet må,

äfven om han är boende i residensstad, tillgodoföra sig fyra procent af

det försålda beloppet intill nyssnämnda årliga försäljningssumma. För

Överskjutande belopp må icke i något fall beräknas högre provision än

två procent.

Har i den ordning 26 § stadgar genom beslut, som eger laga

kraft, blifvit bestämdt, att erlagd stämpelafgilt må återbekommas, skall

derå belöpande provision gå åter.

Der särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjensteman,

hvilken vid embetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning

af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.»

I motion inom Andra Kammaren, n:o 79, föreslår nu herr O. Larsson

i Mörtlösa, med hvilken herr Gustaf Andersson instämt, att Riksdagen

. ville besluta ett tillägg till § 51 i kong!, förordningen den 9

augusti 1894, att 5,000 kronor årligen i alla de fall, der stämpelBih.

till Biksd. Frat. IDOG. 5 Sami, 1 AJd, 18 ljuft. (N:o So.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

provision enligt lag eller annan gällande föreskrift utgår, må vara högsta

tillåtna provisionsbelopp för försäljningsman.

Till en början erinrar motionären derom, att sista stycket uti

ifrågavarande paragraf afsåge ett kongl. bref af den 8 december 1876,

enligt hvilket. aktuarierna i Svea och Göta hofrätt samt sekreteraren i

hofrätten öfver Skåne och Blekinge vore berättigade att utöfver den

godtgörelse, de såsom försäljningsmän egde uppbära, derjemte åtnjuta

5 procent provision af det belopp, som inflöte i stämpelpappersafgift

för utgående expeditioner. Motionären anför derefter till stöd för sitt

i motionen framlagda förslag, att förutom ett och annat enstaka fall,

der en utomordentligt hög stämpelprovision utgått, funnes icke så få

fenster inom landet, livilka beredde sina innehafvare en högst betydlig

och föga vexlande normal inkomst, som icke stode i skäligt förhållande

till de kostnader och besvär, för hvilka stämpelprovisionen borde utgöra

en ersättning. Då afkortningarna å statens inkomst af stämpelmedel

på grund af utgående stämpelprovisioner vore rätt betydande och

i medeltal under de sista åren belöpt sig till flere hundra tusen kronor

samt det ingalunda kunde anses önskvärdt, att statstjenster gjordes begärliga

på grund af betydande sportelinkomster, ansåg motionären, att

ett absolut maximum af 5,000 kronors årlig provision borde lämpligen

bestämmas såsom det belopp, utöfver hvilket vidare godtgörelse af ifrågavarande

slag icke borde medgifvas. Deremot syntes motionären en

minskning i sjelfva provisionsprocenten icke vara att tillråda, enär en

sådan minskning skulle verka synnerligen ojemnt och särskild! drabba

sådana försäljningsmän orättvist, hvilkas provisioner icke uppginge till

mera afsevärda belopp.

Utskottet finner de skäl, som motionären sålunda anfört för en

begränsning i beloppet af stämpelförsäljningsmans provision, vara värda

allt beaktande. Såsom motionären erinrat, hafva nemligen fall inträffat,

då på grund af stämpelförordningens nuvarande bestämmelser betydande

summor på eu gång tillfallit stämpelförsäljningsman såsom provision,

likasom ock vissa tjenster för närvarande lemna sina innehafvare en

regelbundet återkommande inkomst af stämpelprovision till vida högre

belopp, än som kan anses vara skäligt. I sistnämnda hänseende har

utskottet inhemtat, att af de två stämpelförsäljningsmännen vid Stockholms

rådstufvurätt den ene under år 1898 hade en inkomst i stämpelprovision

af 8,015 kronor och den andre af 14,892 kronor, hvilka

summor för år 1899 uppgingo till resp. 10,472 och 12,412 kronor. Till

upplysning i öfrigt i förevarande fråga har utskottet af tillgängliga uppgifter

sammanstält följande tabell, hvilken gäller år 1898:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

3

Summa

Antal för-

Högsta nt-

Medeltal

stämpel-

provision

säljnings-

raän.

gående

stämpel

af

stämpel-

provision.

provision.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Stockholms län ..................................

6,965

52

14

1,870

45

498

Upsala län..................................................

4,271

26

6

1,749

21

712

Södermanlands län....................

3,718

54

8

805

15

464

Östergötlands län .....

7,789

50

17

1,630

32

458

Jönköpings län..................

4,024

15

9

865

92

447

Kronobergs län.........................................

2,602

64

5

1,083

56

521

Kalmar län............

4,975

79

10

834

81

498

Gotlands län ..................................

1,292

92

3

546

81

431

Blekinge län................

3,293

87

8

541

46

412

Kristianstads län....................................

5,000

81

8

1,075

81

625

Malmöhus län...........................................

16,692

91

16

2,764

30

1,043

Hallands län..................

3,081

31

6

806

63

514

Göteborgs och Bohus län.....................

8,399

45

17

2,902

85

494

Elfsborgs län ............................

7,443

36

11

1,660

97

677

Skaraborgs län...............................

4,597

37

14

625

05

328

Vermlands län ........................

5,094

59

11

830

68

463

Örebro län ................

3,915

20

8

903

20

489

Vestmanlands län ...................................

3,162

14

11

802

97

287

Kopparbergs län......................

5,476

97

10

856

69

548

Getleborgs län

5,179

10

8

1,186

39

647

Jemtlands län...................................

3,600

00

6

1,006

80

600

Vesternorrlands län .........................

9,299

10

14

1,912 21

659

Vesterbottens län ................................

4,278

44

8

905

51

535

Norrbottens län................. .......

3,154

00

7

954

57

451

Samtliga länen ...........

127,308(94

235

2,902

85

542

Sammanlagda beloppet af den stämpelprovision, som utgått under

år 1898, utgör alltså 150,216 kronor 85 öre.

Skulle man nu, som motionären föreslagit, för afhjelpande af förut

påpekade oegentligheter stadga ett absolut maximum, utöfver hvilket

årlig provision för försålda stämplar icke finge uppbäras, hade man

dermed frångått den princip, på hvilken stadgandet om åtnjutande af

provision hvilar, nemligen att provisionen skall utgöra en ersättning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

för de.med stämpelförsäljningen förenade kostnader och besvär äfvensom

för den ekonomiska risk, för hvilken försäljningsmannen vid omhänderhafvandet

af stämplarna är utsatt. Deremot kunde man enligt

utskottets tanke med bibehållande af denna princip vinna det af motionären

åsyftade mål genom att så anordna provisionsprocenten, att den

för högre belopp proportionsvis minskades. Dervid borde den nu stadgade

provisionen af respektive B och 4 procent af det belopp, för hvilket

stämplar försålts, intill eu årlig försäljningssumma af 20,000 kronor

bibehållas, hvarigenom försäljningsmän med eu mera obetydlig årlig

försäljningssumma fortfarande skulle få vara i åtnjutande af den provision,

som skäligen bör dem tillkomma. För eu årlig försäljningssumma

öfver 20,000 kronor till och med 200,000 kronor kunde lämpligen — likasom

nu är förhållandet beträffande hela det belopp, hvarmed försäljningssumman

öfverstiger 20,000 kronor — provisionen såväl för land som

stad beräknas efter 2 procent och för belopp derutöfver efter Vio

procent.

Undersöker man då, huru provisionen af större årliga försäljningssummor

med en sådan beräkningsgrund ställer sig i jemförelse med

den provision, som enligt nu gällande bestämmelser utgår, finner man,

att eu försäljningssumma af 200,000 kronor naturligen gåfve samma

provision som nu eller 4,400 kronor (provisionen här liksom i det följande

för de första 20,000 kronor beräknad efter 4 procent). Ett årligt

försäljningsbelopp af 300,000 kronor skulle enligt det nu framstälda förslaget

lemna en provision af 4,500 kronor i stället för nu 6,400 kronor,

och en summa af 600,000 kronor, utöfver hvilket belopp en försäljningsmans

årliga försäljningssumma endast i enstaka undantagsfall stiger,

till 4,800 kronor i stället för nu 10,400 kronor.

I de uti ifrågavarande paragraf förekommande uttrycken »intill

en årlig försäljningssumma af 20,000 kronor» samt »intill nyssnämnda

årliga försäljningssumma» synes ordet »intill» kunna gifva anledning till

missförstånd, i följd hvaraf nämnda ord för vinnande af önskvärd tydlighet

torde böra utbytas mot orden »till och med».

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet, med anledning

af förevarande motion, hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att 51 § i kongl.

förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899

skall erhålla följande ändrade lydelse:

»51 §. I redovisning för stämplar eger försäljningsman

såsom ersättning för besvär och kostnader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. *>

räkna sig till godo, i Stockholm och länsresidensstäderna

tre procent samt i öfriga städer och å landet

fyra procent af det belopp, för hvilket stämplar försålts,

till och med en årlig försäljningssumma af 20,000

kronor; dock att domhafvande å landet må, äfven om

han är boende i residensstad, tillgodoföra sig fyra

procent af det försålda beloppet till och med! nyssnämnda

årliga försäljningssumma. För öfverskjutande

belopp till och med 200,000 kronor må provisionen beräknas

efta'' 2 procent och för belopp utöfver 200,000

kronor efter Vid procent.

Har i den ordning — — — — är stadgadt.»

Stockholm den 9 mars 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Bih. till lliksd. Prof, 1900. 5 Sami. 1 A/d. 18 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.