Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel - försäljning smans ''provision.
1900-03-09 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1900:25, Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel - försäljning smans ''provision.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o So.
1
iV;o
25.
Ant. till lliksd. kansli den 12 mars 1900, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om begränsning af stämpel
-
försäljning smans ''provision.
(2: a A.)
Gällande stämpelförordning innehåller i 51 § följande stadgande:
»51 §. I redovisning för stämplar eger försäljningsman såsom
ersättning för besvär och kostnader räkna sig till godo, i Stockholm
och länsresidensstäderna tre procent samt i öfriga städer och å landet
fyra procent af det belopp, för hvilket stämplar " försålts, intill eu årlig
försäljningssumma af 20,000 kronor; dock att domhafvande å landet må,
äfven om han är boende i residensstad, tillgodoföra sig fyra procent af
det försålda beloppet intill nyssnämnda årliga försäljningssumma. För
Överskjutande belopp må icke i något fall beräknas högre provision än
två procent.
Har i den ordning 26 § stadgar genom beslut, som eger laga
kraft, blifvit bestämdt, att erlagd stämpelafgilt må återbekommas, skall
derå belöpande provision gå åter.
Der särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjensteman,
hvilken vid embetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning
af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.»
I motion inom Andra Kammaren, n:o 79, föreslår nu herr O. Larsson
i Mörtlösa, med hvilken herr Gustaf Andersson instämt, att Riksdagen
. ville besluta ett tillägg till § 51 i kong!, förordningen den 9
augusti 1894, att 5,000 kronor årligen i alla de fall, der stämpelBih.
till Biksd. Frat. IDOG. 5 Sami, 1 AJd, 18 ljuft. (N:o So.) 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
provision enligt lag eller annan gällande föreskrift utgår, må vara högsta
tillåtna provisionsbelopp för försäljningsman.
Till en början erinrar motionären derom, att sista stycket uti
ifrågavarande paragraf afsåge ett kongl. bref af den 8 december 1876,
enligt hvilket. aktuarierna i Svea och Göta hofrätt samt sekreteraren i
hofrätten öfver Skåne och Blekinge vore berättigade att utöfver den
godtgörelse, de såsom försäljningsmän egde uppbära, derjemte åtnjuta
5 procent provision af det belopp, som inflöte i stämpelpappersafgift
för utgående expeditioner. Motionären anför derefter till stöd för sitt
i motionen framlagda förslag, att förutom ett och annat enstaka fall,
der en utomordentligt hög stämpelprovision utgått, funnes icke så få
fenster inom landet, livilka beredde sina innehafvare en högst betydlig
och föga vexlande normal inkomst, som icke stode i skäligt förhållande
till de kostnader och besvär, för hvilka stämpelprovisionen borde utgöra
en ersättning. Då afkortningarna å statens inkomst af stämpelmedel
på grund af utgående stämpelprovisioner vore rätt betydande och
i medeltal under de sista åren belöpt sig till flere hundra tusen kronor
samt det ingalunda kunde anses önskvärdt, att statstjenster gjordes begärliga
på grund af betydande sportelinkomster, ansåg motionären, att
ett absolut maximum af 5,000 kronors årlig provision borde lämpligen
bestämmas såsom det belopp, utöfver hvilket vidare godtgörelse af ifrågavarande
slag icke borde medgifvas. Deremot syntes motionären en
minskning i sjelfva provisionsprocenten icke vara att tillråda, enär en
sådan minskning skulle verka synnerligen ojemnt och särskild! drabba
sådana försäljningsmän orättvist, hvilkas provisioner icke uppginge till
mera afsevärda belopp.
Utskottet finner de skäl, som motionären sålunda anfört för en
begränsning i beloppet af stämpelförsäljningsmans provision, vara värda
allt beaktande. Såsom motionären erinrat, hafva nemligen fall inträffat,
då på grund af stämpelförordningens nuvarande bestämmelser betydande
summor på eu gång tillfallit stämpelförsäljningsman såsom provision,
likasom ock vissa tjenster för närvarande lemna sina innehafvare en
regelbundet återkommande inkomst af stämpelprovision till vida högre
belopp, än som kan anses vara skäligt. I sistnämnda hänseende har
utskottet inhemtat, att af de två stämpelförsäljningsmännen vid Stockholms
rådstufvurätt den ene under år 1898 hade en inkomst i stämpelprovision
af 8,015 kronor och den andre af 14,892 kronor, hvilka
summor för år 1899 uppgingo till resp. 10,472 och 12,412 kronor. Till
upplysning i öfrigt i förevarande fråga har utskottet af tillgängliga uppgifter
sammanstält följande tabell, hvilken gäller år 1898:
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
3
Summa
Antal för-
Högsta nt-
Medeltal
stämpel-
provision
säljnings-
raän.
gående
stämpel
af
stämpel-
provision.
provision.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Stockholms län ..................................
6,965
52
14
1,870
45
498
Upsala län..................................................
4,271
26
6
1,749
21
712
Södermanlands län....................
3,718
54
8
805
15
464
Östergötlands län .....
7,789
50
17
1,630
32
458
Jönköpings län..................
4,024
15
9
865
92
447
Kronobergs län.........................................
2,602
64
5
1,083
56
521
Kalmar län............
4,975
79
10
834
81
498
Gotlands län ..................................
1,292
92
3
546
81
431
Blekinge län................
3,293
87
8
541
46
412
Kristianstads län....................................
5,000
81
8
1,075
81
625
Malmöhus län...........................................
16,692
91
16
2,764
30
1,043
Hallands län..................
3,081
31
6
806
63
514
Göteborgs och Bohus län.....................
8,399
45
17
2,902
85
494
Elfsborgs län ............................
7,443
36
11
1,660
97
677
Skaraborgs län...............................
4,597
37
14
625
05
328
Vermlands län ........................
5,094
59
11
830
68
463
Örebro län ................
3,915
20
8
903
20
489
Vestmanlands län ...................................
3,162
14
11
802
97
287
Kopparbergs län......................
5,476
97
10
856
69
548
Getleborgs län
5,179
10
8
1,186
39
647
Jemtlands län...................................
3,600
00
6
1,006
80
600
Vesternorrlands län .........................
9,299
10
14
1,912 21
659
Vesterbottens län ................................
4,278
44
8
905
51
535
Norrbottens län................. .......
3,154
00
7
954
57
451
Samtliga länen ...........
127,308(94
235
2,902
85
542
Sammanlagda beloppet af den stämpelprovision, som utgått under
år 1898, utgör alltså 150,216 kronor 85 öre.
Skulle man nu, som motionären föreslagit, för afhjelpande af förut
påpekade oegentligheter stadga ett absolut maximum, utöfver hvilket
årlig provision för försålda stämplar icke finge uppbäras, hade man
dermed frångått den princip, på hvilken stadgandet om åtnjutande af
provision hvilar, nemligen att provisionen skall utgöra en ersättning
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
för de.med stämpelförsäljningen förenade kostnader och besvär äfvensom
för den ekonomiska risk, för hvilken försäljningsmannen vid omhänderhafvandet
af stämplarna är utsatt. Deremot kunde man enligt
utskottets tanke med bibehållande af denna princip vinna det af motionären
åsyftade mål genom att så anordna provisionsprocenten, att den
för högre belopp proportionsvis minskades. Dervid borde den nu stadgade
provisionen af respektive B och 4 procent af det belopp, för hvilket
stämplar försålts, intill eu årlig försäljningssumma af 20,000 kronor
bibehållas, hvarigenom försäljningsmän med eu mera obetydlig årlig
försäljningssumma fortfarande skulle få vara i åtnjutande af den provision,
som skäligen bör dem tillkomma. För eu årlig försäljningssumma
öfver 20,000 kronor till och med 200,000 kronor kunde lämpligen — likasom
nu är förhållandet beträffande hela det belopp, hvarmed försäljningssumman
öfverstiger 20,000 kronor — provisionen såväl för land som
stad beräknas efter 2 procent och för belopp derutöfver efter Vio
procent.
Undersöker man då, huru provisionen af större årliga försäljningssummor
med en sådan beräkningsgrund ställer sig i jemförelse med
den provision, som enligt nu gällande bestämmelser utgår, finner man,
att eu försäljningssumma af 200,000 kronor naturligen gåfve samma
provision som nu eller 4,400 kronor (provisionen här liksom i det följande
för de första 20,000 kronor beräknad efter 4 procent). Ett årligt
försäljningsbelopp af 300,000 kronor skulle enligt det nu framstälda förslaget
lemna en provision af 4,500 kronor i stället för nu 6,400 kronor,
och en summa af 600,000 kronor, utöfver hvilket belopp en försäljningsmans
årliga försäljningssumma endast i enstaka undantagsfall stiger,
till 4,800 kronor i stället för nu 10,400 kronor.
I de uti ifrågavarande paragraf förekommande uttrycken »intill
en årlig försäljningssumma af 20,000 kronor» samt »intill nyssnämnda
årliga försäljningssumma» synes ordet »intill» kunna gifva anledning till
missförstånd, i följd hvaraf nämnda ord för vinnande af önskvärd tydlighet
torde böra utbytas mot orden »till och med».
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet, med anledning
af förevarande motion, hemställa,
att Riksdagen måtte besluta, att 51 § i kongl.
förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899
skall erhålla följande ändrade lydelse:
»51 §. I redovisning för stämplar eger försäljningsman
såsom ersättning för besvär och kostnader
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. *>
räkna sig till godo, i Stockholm och länsresidensstäderna
tre procent samt i öfriga städer och å landet
fyra procent af det belopp, för hvilket stämplar försålts,
till och med en årlig försäljningssumma af 20,000
kronor; dock att domhafvande å landet må, äfven om
han är boende i residensstad, tillgodoföra sig fyra
procent af det försålda beloppet till och med! nyssnämnda
årliga försäljningssumma. För öfverskjutande
belopp till och med 200,000 kronor må provisionen beräknas
efta'' 2 procent och för belopp utöfver 200,000
kronor efter Vid procent.
Har i den ordning — — — — är stadgadt.»
Stockholm den 9 mars 1900.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Bih. till lliksd. Prof, 1900. 5 Sami. 1 A/d. 18 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.