Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna för vissa koppar fabrikat.

1900-04-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1900:32, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna för vissa koppar fabrikat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Kiksd. kansli den 24 april 1900, kl. 7 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna

för vissa koppar fabrikat.

(l:a A.)

Beträffande tullsatserna å vissa af koppar och kopparlegeringar

framstälda fabrikat innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser:

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

D. Koppar och deraf med zink, tenn eller

annan oädel metall framstälda legeringar,

såsom messing, brons, nysilfver, britannia- metall m. fl.:

oarbetad, äfvensom skrot .............................

Kr.

fn

öre

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bear- betning :

af yellowmetall ........................................

fria.

andra slag .................................................

1 kilogram

—

5

bult och spik................................................

—

fria.

rör och rördelar ............................................

1 kilogram

—

10

tråd:

förgyld eller försilfrad .............................

1 kilogram

2

50

vriden till linor eller kablar utan iso- lering ........................................................

1 kilogram

—

15

Bih. till Riksd. Prot. 1300. 5 Rami. 1 A/d. 20 Haft.

(N:o 32.J

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

öfverspunnen uteslutande med silke

Kr.

öre

eller annat textilämne..........................

1 kilogram

1

_|

öfverdragen uteslutande med gummi- eller guttaperchamassa, äfvensom elek- triska ledningskablar, på sådant sätt

isolerade .....................................

fri

1.

ompressad med bly eller armerad med

jern, äfven i förening med annat ma- terial, samt elektriska ledningskablar,

blyompressade eller jernarmerade ......

fr it

2.

på annat sätt isolerad, äfvensom andra

elektriska ledningskablar ........................

100 kronor

10

andra slag....................................................

1 kilogram

—

10

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 20, föreslår nu

herr N. Persson följande förändrade tullsatser:

»Koppar, messing, yellowmetall och andra kopparlegeringar:

P^t.......................................................................................... per kilogram 10 öre

bult och spik .................................................................... » » K) »

valstråd (= tråd i rullar eller stänger, öfver 10

millimeters diameter) samt andra ämnen för vi
-

dare bearbetning........................................................... » » 10 »

tråd, utan öfverdrag af textilämne, isoleringsmedel

eller annan metall, öfver 10 millimeters diameter » » 10 »

mellan 10—1,5 millimeter ............................................ » » 15 »

under 1,5 millimeter......................................................... » » 20 »

skenor, stänger af annan än rund sektion............... » » 15 »

för .......................................................................................... » » 15 j,

Bockade eller på annat sätt bearbetade eller

med flensar försedda plåtar, stänger eller rör förtullas

som maskiner och redskap.»

Den af motionären till stöd för detta förslag anförda motivering

är, med iakttagande af åtskilliga af honom sedermera gjorda rättelser

och ändringar, af följande lydelse:

»Importen till Sverige af fabrikater utaf koppar och kopparlegeringar

har under de senare åren varit i starkt stigande. Sålunda utgjorde

. införseln häraf i form af plåt, bult och spik, rör och rördelar,

tråd (ej öfverspunnen, öfverdragen med bly eller gummi eller på annat

sätt isolerad) och linor utan isolering:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

år 1896 ........................................................ 2,049,785 kg.

» 1897 ........................................................... 2,467,957 »

» 1898.......................................................... 2,809,609 »

Hela importen af ofvannämnda varor jemte tråd, öfverdragen med

gummi eller textilämne, ompressad med bly eller på annat sätt isolerad,

utgjorde

år 1893 ......................................................... 1,722,401 kg.

» 1898 ........................................................... 4,416,999 »

Ökningen i import har således varit ofantligt stor, ehuru den inhemska

fabrikationen af de ofvan för åren 1896—1898 uppräknade

varorna också har ansenligt ökats.

Fabrikationen af dessa varor är för vårt land med dess vattenfall,

som vid flere af landets fabriker af detta slag användas för densamma,

en naturlig förädlingsindustri, och endast ett bristande tullskydd är orsaken

till, att tillverkningen häraf inom landet icke har hållit jemna steg

med förbrukningen. Sålunda sända de engelska fabrikerna sitt produktionsöfverskott

inom denna branche till Sverige till sjelfkostnadspris, ett

faktum, som vid 1893 års riksdag omtalades af en motståndare till

tullsatsen, och å den engelska marknaden äro messing och kopparfabrikat

af nu omtalade slag dyrare än hos oss.

En jemförelse mellan motsvarande tullar för jernvaror och varor

af koppar och messing med de värden till grund, som Sveriges officiella

statistik för 1898 angifver, visar det olika skydd, som lemnats dessa i

tekniskt hänseende likartade fabrikationer. (Se nedanstående tabell.)

Härvid är att märka, att fabrikationen af de nedannämnda kopparoch

messingsvarorna är minst lika svår och dyrbar som af motsvarande

jernvaror.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

Tabell I.

Jemförelse mellan tullsatser å vissa jern- och metallvaror.

Jern.

Koppar och messing1).

Pris, kr.

pr 100 kg.

Tull, kr.

pr 100 kg.

%

af värdet.

Pris, kr.

pr 100 kg.

Tull, kr.

pr 100 kg.

%

af värdet.

Plåt, utan slipning, polering eller yt- betäckning, minst 3 mm. tjock......

11,50

3,oo

26

100, oo

5,oo

5

» af mindre tjocklek#.......................

15,00

4,oo

27

100, oo

5,oo

5

.» slipad, polerad, minst 1U mm. tjock

20, oo

6,oo

30

100, oo

5,oo

5

Stänger, valsade eller smidda..................

15,oo

2,50

17

120

5,oo

42)

Tråd, dragen eller valsad, öfver 10 mm.

tjock..........................................

15,oo

2,50

17

100

5,oo

5 3)

» dragen, af 1,5—10 mm. tjocklek.....

30, oo

4,oo

13

100

10,o o

10

» dragen, af mindre tjocklek............

50, oo

8,oo

16

1004)

10,oo

10

Rör, smidda, valsade eller dragna...........

28,oo

4,oo

14

130

10,o o

8

Spik, af minst 45 mm. längd..................

20—40

5,oo

12,5—25

120

0

0

» » mindre längd............................

50, oo

15,oo

30

120

0

0

Bult..........................................

35,oo

6,oo

17

120

0

0

Ofvanstående värden för koppar- och messingfabrikat äro mycket

approximativa och så väl plåt och tråd som rör hafva högre värden af

ju mindre tjocklek de äro, för rör särskildt ända till dubbla värdet,

hvilket gör tullsatserna ännu ogynsammare för koppar och messing än

för jernvaror, der, i olikhet mot för dessa, skilnad finnes i tull för olika

dimensioner.

Lägger man de värden till grund för koppar och messing, som

rådt under 1899, så blir förhållandet än ogynsammare.

Sålunda ha under år 1899 i medeltal rådt följande pris för koppar

och messingfabrikat.

*) Prisot är här ett medelvärde för koppar, messing och yellowmetall, hvilken senare är tullfri.

2) Tullfria, om af yellowmetall.

3) Förtullas enligt generaltullstyrelsens beslut som »ämnen för vidare bearbetning».

4) Värdet af tråd, under 1,5 mm. tjocklek, var 1898 högre, än som angifves, hvarför tullen ej utgör

10 procent af värdet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

5

Tabell II.

Nuvarande tullsatser i procent af värdet för koppar och messing.

1*

Koppar.

Messing.

Pris, kr.

pr 100 kg.

Tull, kr.

pr 100 kg.

%

af värdet.

Pris, kr.

pr 100 kg.

Tull, kr.

pr 100 kg.

%

af värdet.

Plåt.........................................

160

5

3

145

5

3,6

Q S?

Stänger...................................

160

5

3

140

5

3,6

I ^

O CD

Valstråd, öfver 10 mm.............

160

5

3

140

5

3,5

CO ^

©’ 2

Tråd.......................................

175

10

5,7

165

10

6

b frt

2 er?

Rör.........................................

210 •)

10

5 *)

180 *)

10

5,5

p C0

; • o

Koppar- och messingfabrikat äro således betydligt sämre lottade

med hänseende till tullskydd än jernfabrikat af motsvarande bearbetning.

Plåt af koppar och kopparlegeringar förekommer i handeln af

flere storlekar och tjocklekar, och priset varierar ända till 30 å 40 öre

per kilogram utöfver de i tabellen nämnda. Stora plåtar, vägande 1,100

kilogram och deröfver, med ett värde af ända till 2,000 kronor per

styck, tillverkas, och en tullsats af 5 öre per kg. för en sådan är

orimligt lågt.

Af yellowmetallplåt har införseln under de senaste åren minskats

från 243,876 kilogram år 1895 till 168,184 kilogram år 1898, beroende

af, att denna plåt mest användes till förhydning af träfartyg, som nu

mera trängts undan af ångfartygen. Deremot har importen af kopparoch

messingsplåt samt ämnen för vidare bearbetning, trots att all sådan

hos oss erforderlig plåt med lätthet kan tillverkas af i landet redan

befintliga fabriker, ökats från 970,635 kilogram år 1895 till 1,568,292

kilogram år 1898. Häraf torde framgå, att tullen å ifrågavarande varor

är för låg, och föreslår jag, att den, äfven för yellowmelall, höjes från

5 till 10 öre per kilogram, som med nuvarande pris motsvarar i rundt

tal 6 procent af värdet, således ett anspråkslöst belopp.

*) För vanliga dimensionor. För små dimonsionor går värdot ända till 5 kronor per kilogram. Tullen

är således mod 1899 års pris 2—5,5 % af värdot.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32-

Hvad bult. och spik af koppar och kopparlegeringar beträffar, så

hafva, de nu ingen tull alls, och importen har, trots att mer än tillräckligt

för behofvet af bult och spik kan tillverkas i landet, stigit

från 27,712 kilogram år 1895 till 54,562 kilogram år 1898, således

till dubbla beloppet.

Jag föreslår derför en tull af 10 öre per kilogram bult och spik

af koppar och kopparlegeringar, hvilket motsvarar cirka 6 procent af

värdet.

Smala stänger af koppar, messing eller brons och hoprullade i

ringar, så kallad valstråd, förtullas nu som »tråd» med 10 öre per kilogram,

om diametern är under 10 millimeter, men som »ämnen för

vidare .bearbetning» med 5 öre per kilogram, om diametern är öfver

10 millimeter, ehuru tulltaxan icke innehåller någon bestämmelse om

det senare.

Jag föreslår derför, att i tulltaxan införes rubriken »valstråd =

tråd i rullar eller stänger, öfver 10 millimeters diameter» samt andra

»ämnen för vidare bearbetning» med en tull af 10 öre per kilogram

likasom för stångkoppar, bult och spik, hvilket motsvarar 6 å 7 procent

af varans värde.

Hvad tråd af koppar och kopparlegeringar beträffar, så vill jag

icke föreslå någon ändring i tullarne för tråd, öfverdragen med textilämne,

enär importen häraf årligen minskas och dessutom år 18j)8 var

endast 996 kilogram, och ej för tråd, vriden till linor, utan isolering,

enär importen häraf är obetydlig, år 1898 endast 4,764 kilogram, ej

heller för tråd, öfverdragen med gummimassa eller ompressad med bly

eller på annat sätt isolerad, enär dessa slag mig vederligen icke tillverkas

inom landet. Deremot är den nuvarande tullsatsen för vanlig

tråd, »ej specificerade slag», för låg, såsom också framgår af att importen

sedan 1895 ökats från 274,362 kilogram till 587,642 kilogram

år 1898, således fördubblats på 3 år, och var år 1899 sannolikt ännu

större, ehuru landets tråddrageri kunna tillverka hela förbrukningen.

Jag föreslår derför, att tullen för tråd bestämmes så, att tråd öfver

10 millimeter förtullas som valstråd med 10 öre per kilogram, och att

tråd mellan 10—1,5 millimeters diameter förtullas med 15 öre per kilogram,

. och tråd under 1,5 millimeters diameter åsättes en tull af 20 öre

per kilogram, motsvarande 8—10 procent af varans värde.

I samband härmed föreslås, att koppar och legeringar deraf af

annan än rund sektion, således dragna eller smidda band, skenor, lameller

eller dylikt, förtullas likasom tråd af 1,5—10 millimeters diameter eller

med 15 öre per kilogram.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 7

Rör af ifrågavarande metaller hafva samma tull, oafsedt deras

dimensioner, och då priset nu vexlar mellan 1,80—5,oo kronor per kilogram,

så blir den endast 2—5,5 procent af värdet, en tullsats, som är

orimligt låg för en produkt, som är så besvärlig och svår att tillverka.

Då det emellertid torde vara svårt vid förtullning att hafva olika tull

för olika rördimensioner, helst både diameter och godstjocklek inverka

på priset, så föreslås, att tullen för alla sådana rör höjes från 10 till

15 öre per kilogram, det senare motsvarande 3—8 procent af värdet.

Vidare föreslås, att bockade eller på annat sätt bearbetade eller

med bensår försedda plåtar och rör förtullas med 10 procent af värdet

såsom maskiner och redskap, bvilket nu ibland sker, ibland icke.

Då det är af intresse att veta, huru mycket af hvardera metallen,

som införes i förevarande fall, så föreslås också, att koppar får sin

särskilda rubrik och messing, yellowmetall och andra kopparlegeringar sin.

Skälen för de nu föreslagna tullsatserna äro i sammanfattning:

att de äro särdeles moderata, att importen af ifrågavarande varor årligen

ökas, ehuru nuvarande fabriker härför med lätthet kunna tillverka mera

än landets behof, bvilket visar, att tullen är för låg, att det är af vigtför

vårt skeppsbyggeri och mekaniska verkstäder att vara oberoende af

utlandet för t. ex. bult, lokomotivtuber, fyrboxar af koppar för lokomotiv

in. m., och att det ej finnes något skäl för, att ifrågavarande för vårt

land naturliga förädlingsindustri, som sysselsätter hundratals, kan komma

att sysselsätta tusentals arbetare, bör behandlas styfmoderligare än motsvarande

förädlingsindustri inom jernbranchen, samt i allmänhet att, då

vi nu slagit in på protektionistisk lagstiftning, denna bör vara rättvis,

så att ej den ena industrien gynnas och den andra lemnas intet eller

otillräckligt skydd.

Under innevarande år kommer ytterligare en i mycket stor skala

anlagd fabrik för fabrikat af koppar och kopparlegeringar i verksamhet.

Detta, i förening med den lifliga konkurensen mellan de redan befintliga

fabrikerna af detta slag, kommer att ytterligare stegra konkurensen

inom landet, hvarför de föreslagna tullarne endast komma att minska

importen utan att öka priset för konsumenten.

Hvad som förut anförts och väl fortfarande kommer att anföras

mot dess tullar, är

Do) att skeppsbyggeri, som använder yellowmetallplåt och kopparplåt

samt bult, skulle lida af tullen. Denna invändning förfaller alldeles

derigenom, att enligt tulltaxeunderrättelserna, § 8, svenska skeppsvarf

få restitution för importerade tullpligtiga materialier och således blifva

alldeles oberoende af tullen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

2:o) att mekaniska verkstäderna skulle lida af tullen. Men då nu

dessa hafva en tull å sina fabrikat af 10 procent af varans värde,

således högre än de nu föreslagna tullarne, så förfaller också den anmärkningen.

Detta gäller också de elektrotekniska verkstäderna, som

tillverka dynamomaskiner och dylikt.»

Frågan om tullsatserna för koppar och deraf med zink, tenn eller

annan oädel metall framstälda legeringar har flerfaldigt gånger varit

föremål för Riksdagens pröfning, och hafva dessa tullsatser undergått

åtskilliga förändringar, senast vid 1894 års riksdag.

Ehuru, såsom motionären framhållit, importen af kopparfabrikat

under de senaste åren ökats, torde likväl icke häraf få dragas den slutsatsen,

att orsaken härtill ensamt vore att söka i någon större svårighet

att inom vårt land med fördel bedrifva fabrikationen af ifrågavarande

artiklar. Fastmer torde få antagas, att den ökade importen beror derpå,

att de svenska fabrikerna icke varit i stånd att fylla det i mycket hög

grad ökade behof af dessa artiklar, som uppstått särskildt på grund af

den elektrotekniska industriens storartade utveckling. Då emellertid

tillverkningen af kopparfabrikat synes vara i tillväxt, hvilket framgår

deraf, att ännu en större fabrik för sådant ändamål är under anläggninghär

i landet, torde inom kort större möjlighet förefinnas för den inhemska

fabrikationen att i större utsträckning än hittills tillgodose behofvet;

och att en sådan anläggning kunnat komma till stånd under

det tullskydd för fabrikat af koppar, som nu finnes stadgadt, utgör ett

stöd för utskottets åsigt, att den ökade importen icke ensamt beror på

för lågt skydd.

En höjning af ifrågavarande tullsatser skulle otvifvelaktigt medföra

en ökning af prisen å kopparfabrikat och derigenom verka till skada

för åtskilliga industrigrenar, uti hvilka sådana fabrikat användas. Särskildt

skulle detta vara förhållandet vid den elektriska industrien, i

hvilken koppar och kopparlegeringar användas i stor myckenhet; och

skulle denna industri, som synes vara i framåtgående inom landet,

genom nämnda åtgärd beredas svårighet att bestå i den redan nu ganska

starka konkurrensen särskildt med de tyska fabrikaten.

Kopparplåt användes bland annat för tillverkning af vissa delar till

lokomotiv, för hvilken fabrikation det är af vigt att erhålla en plåt af

sådan beskaffenhet, att den kan motstå den starka påkänning, för hvilken

den utsättes; och då varan är synnerligen dyrbar, uppkommer för lokomotivfabrikanten

en stor förlust, derest plåten visar sig ej vara tillräckligt

hållbar. Det är derför för denna industrigren, som lärer hafva

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.

utsigt att blifva af betydelse i vårt land, af vigt, att kopparplåt ej

genom höjning af tullen fördyras.

Vidkommande öfriga af motionären omförmälda slag af kopparfabrikat

har utskottet af ofvan angifna orsaker ej funnit tillräckliga

anledningar föreligga att vidtaga någon ändring i nu gällande tullsatser.

Då enligt hvad sålunda anförts ett fördyrande af kopparfabrikaten

genom de föreslagna tullförhöjningar ne skulle tillskynda andra vigtiga

industrigrenar nämnvärda olägenheter, har utskottet icke kunnat biträda

motionärens förslag, utan hemställer,

att herr Perssons ifrågavarande motion angående

höjning af tullsatserna å vissa slag af kopparfabrikat

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 april 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Herrar Fredholm, af Buren och friherre von Knorring hafva begärt

få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1300. 5 Band. 1 Afd. 25 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.