Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution af erlagd tull vid utförsel af risgryn.

1900-04-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1900:33, Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution af erlagd tull vid utförsel af risgryn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

''Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

1

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1900, kl. 7 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution af erlagd

tull vid utförsel af risgryn. (l:a A.)

Enligt § 9 mom. 3 tulltaxeunderrättelserna medgifves åt idkare af

qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af följande, vid qvarnen

framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete, råg eller korn

samt gryn af hvete eller korn, restitution af den tull, som af honom

blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen

spanmål af samma slag, hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses

lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 2''3 kilogram

mjöl och 100 kilogram hvete eller korn 66 Va kilogram gryn, samt i

öfrigt under vilkor, som i författningen närmare angifvas.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 122, af herr H.

Andersson i Vestra Nöbbelöf, föreslås nu, att under enahanda vilkor

måtte åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel af risgryn medgifvas restitution

af den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet

från utlandet infördt oskaladt ris eller s. k. paddy, under iakttagande,

att 100 kilogram af sistnämnda vara skall anses lemna 60 kilogram

gryn.

Till stöd härför anför motionären följande:

»Enligt nu gällande tullbestämmelser medgifves restitution af tull,

som blifvit erlagd för från utlandet införd spanmål, då den åter utföres

efter det den blifvit vid svensk qvarn förmald. Denna svenska qvarnegare

för nämnda varuslag tillerkända förmån tillkommer deremot icke

idkarne af qvarnrörelse för förmalning af paddy till risgryn. Då svårligen

torde kunna anföras något skäl, hvarför icke egarne af qvarnar

för förmalning af paddy till risgryn skola ega tillgodonjuta nu nämnda

förmån lika väl som egarne af qvarnar för förmalning af andra slag af

spanmål, har säkerligen anledningen till berörda förhållande varit den,

Bih. till Riksd. Vrot. 1900. 5 Sami. 1 A/d. 20 Raft. (N:o 33). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

att ifrågavarande industri först på senaste tiden blifvit införd här i

landet, så att något behof af tullrestitution med afseende å sagda varuslag

icke förut i någon högre grad här gjort sig gällande. Nu deremot,

då tre stora risqvarnar blifvit anlagda i Sverige, torde beredandet af

berörda förmån befinnas vara alldeles nödvändig för denna industris

utveckling inom vårt land.

För tillfredsställande af konsumtionen af risgryn här i Sverige

kunna qvarnarne hållas i gång endast en mindre del af året. De äro

derför också anlagda med tanke på att en större del af deras tillverkningar

skulle erhålla afsättning å den utländska marknaden. En dylik

exportrörelse bör nemligen kunna bedrifvas med lika fördel från vårt

land som från öfriga europeiska länder, dit paddyn ju också måste

införas från utomeuropeiska orter, hufvudsakligen från Indien. Uti våra

grannländer Danmark och Tyskland har denna exportrörelse erhållit en

storartad omfattning. Från de stora risqvarnarne i Bremen och Hamburg

exporteras årligen omkring 125,000 ton risgryn från hvardera platsen,

och från Danmark utföres årligen jemväl en högst afsevärd qvantitet

risgryn. Tydligt är emellertid, att ett deltagande uti konkurrensen å

den utländska marknaden icke kan ifrågakomma, utan att den vid

införseln erlagda tullen restitueras.

Nyttan för vårt land af ifrågavarande industri, om den kan drif vas

i stor omfattning, torde vara uppenbar. Den skulle befrämja utvecklingen

af den utomeuropieska handeln med vårt land. Det. ökade

tonnage, som dymedelst skulle tillföras våra hamnar, skulle icke endast

direkt bereda stat och kommuner stora inkomster, utan äfven indirekt

vara till gagn derigenom att vid ökad beröring med främmande länder

mer och mer befordra afsättning af inhemska alster på de utomeuropeiska

marknaderna.

Jag anser mig derjemte böra påpeka den ytterligare fördel, som

en i stor omfattning bedrifven rörelse för tillverkning af risgryn skulle

medföra, derigenom att det affall, som vid fabrikationen af risgryn

uppstår, eller »risfodermjöl», utgör ett jemförelsevis billigt foderämne

af den mest närande och kraftiga beskaffenhet.

Då restitution af erlagd tull är en nödvändig förutsättning icke

endast — på sätt nu blifvit framhållet — för risqvarnsindustriens utveckling

till en för vårt lands handel och sjöfart gagnelig exportgren,

utan äfven derför, att risqvarnsegarne i Sverige icke skola inom sitt

eget land behöfva ligga under i konkurrensen från sina närboende tyska

och danska konkurrenter, hvilka i sina respektive länder äro i åtnju
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33. 3

tande af ifrågavarande förmån, har jag ansett nödigt, att rätt till dylik

restitution af tull jemväl måtte beredas tillverkarne af risgryn i Sverige.

För att våra risgrynstillverkare med utsigt till framgång skola

kunna upptaga konkurrensen med sina ofvannämnda grannar, fordras

jemväl, att vid beräkning af restitution de blifva likstälda med de

danska tillverkarne, hvilka vid utförsel af den förädlade varan återfå

för hvarje exporterade 60 ton deraf det tullbelopp, som blifvit erlagdt

för 100 ton paddy.»

Enligt utskottet meddelad upplysning af sakkunnig person uppkomma

vid förmalning af oskaladt ris eller s. k. paddy följande produkter,

nemligen: hela gryn omkring 60 procent, s. k. brack eller

brutna gryn omkring 20 procent samt risfodermjöl och affall omkring

20 procent. Af dessa slag användas de hela grynen till hushållsändamål,

brucken hufvudsakligast till stärkelseberedning och utfodring af

fjäderfän samt rismjölet till kreatursfoder. Då följaktligen ingalunda

vare sig brucken eller risfoder mjölet saknar värde, är det tydligt, att,

om restitution skulle beviljas enligt den af motionären föreslagna beräkningsgrund,

eller att vid utförsel af 60 kilogram risgryn skulle beviljas

restitution af erlagd tull för 100 kilogram oskaladt ris, en

exportpremie skulle komma exportören till godo. Den af motionären

föreslagna utbytesprocenten torde derför redan af detta skäl icke kunna

antagas. Men äfven om utbytesprocenten höjdes, så att den komme att

motsvara det verkliga utbytet vid förmalning af helt och hållet oskaladt

ris med beräkning jemväl af andra uppkommande produkter än hela

gryn, uppställer sig i allt fall vid tillämpningen den stora svårigheten,

att riset i regel införes i blandningar af delvis oskaladt och delvis skaladt

ris i olika proportioner, i följd hvaraf utbytesprocenten icke kan

bestämmas till ett en gång för alla faststäldt belopp.

Rörande förhållandena i Danmark, hvilka motionären framhållit såsom

förebild och hvilka enligt hans förmenande skulle vara jemförliga

med den af honom föreslagna bestämmelsen, har utskottet inhemtat, att

derstädes vid utförsel af 60 pund risgryn medgifves afskrifning af 100

pund i exportörens kreditupplag af oskaladt ris. I händelse den importerade

varan består af delvis oskaladt och delvis skaladt ris, uppföres

enligt bestämmelserna i Danmark på importörens särskilda kreditupplagskonti

för oskaladt och för skaladt ris så mycket, som det importerade

partiet genom en jemförelse mellan å ena sidan vigten af en

tunna af blandningen samt å andra sidan medelvigten af en tunna

oskaladt ris, hvars vigt fastställs till 160 danska pund (1 pund = V*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

kilogram), och en tunna skaladt ris, hvars vigt fastställa till 236 danska

pund, beräknas innehålla af det ena och det andra slaget, Om till

exempel ett parti ris om 30,000 pund införes, innehållande en blandning

af oskaladt och skaladt ris, af hvilket parti en tunna befinnes väga

204 pund, skall partiet, då det upplägges på kreditupplag, enligt nämnda

beräkningsgrund antagas bestå af 9,907 pund oskaladt och 20,093 pund

skaladt ris. Importören, som på grund häraf till statsverket häftar i

skuld för de faststälda tullafgifterna för 9,907 pund oskaladt och 20,093

pund skaladt ris (för det sistnämnda slaget dock efter ett medgifvet

afdrag af 11 fy2 procent), eger derefter vid utförsel af risgryn erhålla

afskrifning å sitt konto för oskaladt ris enligt ofvan angifna grund,

nemligen så, att för utförda 60 pund gryn afräknas 100 pund från den

å hans konto uppförda myckenhet oskaladt ris. Af denna redogörelse

framgår, att i Danmark ingalunda finnes medgifven någon sådan förmån,

som motionärens förslag innebär, samt att, om en restitution af erlagd

tull vid utförsel af risgryn skulle beviljas, ganska invecklade bestämmelser

äro af nöden för beräkningen af denna restitution, bestämmelser,

hvilka, huru de än uppgöras, ej torde kunna utgöra en allmängiltig och

i alla särskilda skiftande fall rättvis grund för beräkningen.

Äfven om genom beviljande af restitution af erlagd tull vid utförsel

af risgryn under bestämdare vilkor än dem, som redan nu finnas

stadgade i § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna, skulle kunna möjliggöras

för de svenska tillverkarne af denna vara att med fördel vinna

afsättning på den utländska marknaden, något som emellertid ingalunda

torde vara styrkt, har utskottet på grund af ofvan anförda skäl icke

ansett sig kunna vare sig biträda motionärens förslag eller tillstyrka ett

medgifvande af restitution efter någon annan beräkningsgrund.

Utskottet hemställer fördenskull,

att herr Anderssons ifrågavarande motion, angående

beviljande af restitution af erlagd tull vid utförsel

af risgryn, icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 april 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

5

Reservationer:

af herrar Fredholm och grefve H. E. G. Hamilton;

af herr Meyer, hvilken anfört:

»I likhet med motionären anser jag det vara för den inhemska

risqvarnindustriens bestånd nödvändigt, att restitution af tull vid utförsel

af risgryn medgifves på lättare vilkor än de, som nu enligt § 9

mom. 5 i tulltaxeunderrättelser äro faststälda; då emellertid någon

modifikation af motionärens förslag synes mig vara af behofvet påkallad,

hemställer jag om bifall till motionen på sådant sätt,

att Riksdagen ville besluta, att § 9 mom. 3 »i

underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas

bör» måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs,

medgifves ock åt kikare af qvarnrörelse vid

utförsel sjöledes från tullplats af följande vid qvarnen

framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete,

råg eller korn samt gryn af hvete, korn och oskalad

ris eller s. k. paddy, restitution af den tull, som

af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet

från utlandet införd omalen spanmål af samma slag,

hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lemna

75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 Va

kilogram mjöl, 100 kilogram hvete eller korn 66"/ 3

kilogram gryn, och 100 kilogram oskalad ris eller

s. k. paddy 65 kilogram gryn, samt i öfrigt under

vilkor:

a)----—---------

— — — — — — — — — — —-----»

af herr O. Persson i Rinkaby, hvilken anfört:

»De i vårt land befintliga risqvarnarne, hvilka endast några få år

varit i gång, hafva, såsom motionären antydt, nu ökat sin tillverkning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

så, att endast en fjerdedel af första produkten eller grynen kan inom

vårt land vinna afsättning. I följd häraf hafva qvarnarne måst söka

sin marknad för risgryn äfven i andra länder. I dessa hafva de mött

konkurrens från dylika anläggningar i Danmark och Tyskland, från

hvilka länder risgryn exporterats, långt innan några risqvarnar funnos

här i landet. Då, i följd af de förhållanden, hvarunder vår risförmalningsindustri

nu arbetar, denna konkurrens visat sig omöjlig att bemöta, är

det lätt förklarligt, att nu till Riksdagen framburits önskningar om vidtagande

af en åtgärd, egnad att sätta våra risqvarnar i stånd att å utlandets

marknad upptaga täflan med de danska och tyska.

Det är emellertid icke ensamt för risförmalningsindustrien, som

denna fråga är af vigt; den har ej mindre betydelse för jordbruket.

Vid förmalning af oskaladt ris eller s. k. paddy uppkommer, förutom

första produkten eller “grynen, jemväl s. k. risfodermjöl, som

utgör ett värderikt foderämne såväl för nötkreatur som för svin och

ijäderfän, hvilket framgår af bifogade analysintyg (se bil.). Då i Danmark,

i följd af de derstädes gällande, i utskottets betänkande omförmälda

stadgandena om afskrifning på kreditupplaget vid export af risgryn,

en sådan export med lätthet kan ega rum, måste detta förhållande,

på samma gång det länder den danska risförmalningsindustrien till nytta,

äfven vara till gagn för det danska jordbruket, i det att detta, som

jemväl i öfrigt på grund af gällande tullsatser har förutsättningar för

att kunna med större fördel än det svenska jordbruket uppföda kreatur

för gödning, kommer i åtnjutande af ytterligare ett billigt och värdefullt

foderämne. I Sverige är deremot förhållandet annorlunda. Restitution

af den för det oskalade riset erlagda tull måste här sökas hos

generaltullstyrelsen för hvarje gång och beviljas endast under vilkor,

som måste anses betungande för industrien och olämpliga i jordbrukets

intresse. Förmalningen måste nemligen för kontrollens skull och för

bestämmandet af utbytesprocenten öfvervakas af vederbörande tullmyndighet;

och vidare måste alla dervid uppkommande användbara produkter,

såväl grynen som risfodermjölet, exporteras, så att endast agnar

och dam få stanna qvar i landet. Det svenska jordbruket har sålunda

icke något tillfälle att draga nytta af det vid förmalning af ris för

export uppkommande fodermjölet; och på samma gång lider ifrågavarande

förmalningsindustri genom omöjligheten att kunna med fördel

eller ens utan förlust finna afsättning för risfodermjölet i utlandet.

Utskottet har från sakkunnigt Jaåll erhållit den upplysning, att vid

förmalning af oskaladt ris uppkomma omkring 60 procent hela gryn.

Det torde dock kunna ifrågasättas, huruvida en så hög utbytesprocent

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33. 7

af enbart hela gryn är möjlig att erhålla. Vid en under tullmyndighets

kontroll den 29 sistlidne januari i risqvarnen i Göteborg verkstäld

profmalning af ett parti oskaladt; ris erhöllos, på sätt inhemtas af ett

utaf vederbörande tulltjensteman utfärdadt intyg, som varit för mig

tillgängligt, endast 63,05 procent hela och krossade gryn, under det att

återstoden bestod af fodermjöl, agnar och affall.

Då det derför synes kunna vara tvifvelaktigt, huruvida den af

motionären föreslagna utbytesprocenten eller 60 procent är för alla fall

tillräckligt hög, men, såvidt hittills vunnen erfarenhet gifvit vid handen,

ett utbyte af 65 procent gryn, hela och krossade, är det högsta, som

förekommit, torde restitution efter 65 procents utbyte kunna medgifvas

utan fara för att risqvarnarne derigenom skulle erhålla någon utförselpremie.

Någon olägenhet för vår spanmålsproduktion af en rikligare

tillgång på risfodermjöl är icke att befara, då sådant mjöl icke i någon

form kan användas till menniskoföda.

Med hänsyn till såväl betydelsen för risförmalningsindustrien af

denna fråga som äfven, helst i dessa tider af höga spanmålspris, vigten

af att, så vidt ske kan, bereda jordbruket tillgång till billiga foderämnen,

har jag inom utskottet yrkat, att utskottet måtte hemställa om

bifall till motionen med den här ofvan angifna ändring; men då detta

mitt yrkande icke vunnit utskottets bifall, tillåter jag mig nu hemställa,

att Riksdagen ville besluta, att § 9 mom. 3 »i

underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas

bör» måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan

förmäles, medgifves ock åt idkare af qvarnrörelse vid

utförsel sjöledes från tullplats af följande vid qvarnen

framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl af hvete,

råg eller korn samt gryn af hvete, korn och oskalad

ris eller s. k. paddy, restitution af den tull, som af

honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet

från utlandet införd omalen spanmål af samma slag,

hvarvid iakttages, att 100 kilogram hvete anses lemna

75 kilogram mjöl, 100 kilogram råg eller korn 66 V3

kilogram mjöl, 100 kilogram hvete eller korn 66Vs

kilogram gryn, och 100 kilogram oskalad ris eller s. k.

paddy 65 kilogram gryn, samt i öfrigt*under vilkor:

a)--------------

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 33.

samt af herr J. Bromée, som instämt i den af herr Persson afgifna

reservationen.

Herrar af Buren och friherre Knorring hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bilaga till herr Perssons reservation.

Analys å rismjöl (s. k. risfodermjöl),

Ett prof

insändt af Svenska risqvarnen, Karlskrona

sigill

märke n:o I

taget

innehåller

11,32 % vatten,

17,87 d proteinämnen,

51,99 » qväfvefria extraktivämnen och cellulosa,

9,90 » fett,

9,92 » aska.

100,oo %.

Göteborg den 12 oktober 1899.

Harald v. Gegerfelt..

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.