Betänkande, i anledning af väckt motion angående ändring af tullsatsen för broderade arbeten.
1900-02-16 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1900:5, Betänkande, i anledning af väckt motion angående ändring af tullsatsen för broderade arbeten.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
\:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 16 februari 1900, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion angående ändring af
tullsatsen för broderade arbeten.
(l:a A.)
Enligt nu gällande tulltaxa draga broderade arbeten, ej specificerade,
färdiga eller påbörjade, lika tull med det tyg eller annat ämne,
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100 procent, hvarjemte tillika
är stadgadt, att afdrag i vigten för askar, pappersomslag, kartor och
inlägg icke eger rum.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 75, hemställa nu
herrar Sandwall, Hallin och Nyländer, att Riksdagen måtte besluta den
ändring i gällande tulltaxa rörande broderade arbeten, att tullsatserna
å desamma bestämmas sålunda:
Broderade arbeten, ej specificerade, färdiga eller påbörjade:
af silke ensamt eller till en del å siden eller andra glansväfnader
pr kilogram kr. 16: —
andra slag, af tyll eller dermed jemförliga
väfnader ............................................................ ® * » 6: so
andra slag, å öfriga väfnader » » ® 5: bo
Till stöd för detta förslag anföra motionärerna följande:
Bih. till Riksd. Prot. 1900. R Sami. 1 Afd. 5 Häft. (N:o 0.)
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
»På grund af de många nya industriella anläggningar, som särskild!;
under senaste decenniet gjorts i vårt land, har importen af utländska
varor rätt väsentligt reducerats. Ännu importeras dock varor
för synnerligen höga belopp, och det återstår på åtskilliga områden
mycket, innan industrien i Sverige uppnått den utveckling, som kunde
vara önsklig. Bland de försök, som under senare åren gjorts för åstadkommande
af nya industrigrenar inom landet, torde de, som afse fabriksmessig
tillverkning af broderade artiklar, vara af stor betydelse. I de
anläggningar, som för detta ändamål uppstått, hafva nedlagts rätt ansenliga
kapital, och de der förfärdigade varorna kunna i qvalitativt
hänseende täfla med de bästa utländska. Emellertid har erfarenheten
visat, att nu rådande tullförhållanden för denna industri äro så ogynsamma,
att konkurrensen med utlandets stora fabrikstillverkningar är
synnerligen svår, och det ser ut, som om våra broderianläggningar ej
skulle kunna i längden drifvas, om de icke snart blifva i tullhänseende
bättre tillgodosedda.
Att denna industri ej är af någon ringa betydelse framgår deraf,
att enligt officiella statistiken år 1897 importerades från utlandet broderade
varor för ett belopp af icke mindre än 1,627,915 kronor, hvilket
ansenliga belopp borde till större delen kunna bevaras åt inhemsk
industri, om genom lämpligt afvägdt tullskydd konkurrensen med utlandet
möjliggjordes och importen något hämmades. Enligt nu gällande
tulltaxa skola broderade arbeten draga en tull lika med det tyg eller
annat ämne, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100 procent.
De tyger, hvarå broderier i allmänhet anbringas, äro vanligen tyll
och madapolam, af hvilka den förra drager en tull af 2 kronor 50 öre
pr kilogram och den senare en tull af högst 1 krona 75 öre pr kilogram
och lägst 50 öre pr kilogram, beroende på om tullberäkningen
sker efter tät eller gles väf.
Tullen å broderade varor uppgår sålunda till högst 5 kronor pr
kilogram och lägst 1 krona pr kilogram. Att dessa tullsatser äro allt
för ringa synes uppenbarligen, om man jemför dessa med de för andra
dermed likartade varor gällande tullbestämmelser. Så finner man af
kongl. kommerskollegii berättelse för år 1897, att i förhållande till
varornas värde t. ex. spetsar påföras en tull af 20 °/o? konstgjorda blommor
30 %, snörmakerier 27,2 %, leksaker 66,7 °/0, hängslen 25 %, band
16 °/0, paraplyer 25%, käppar 54% o. s. v., under det tullen för broderade
arbeten uppgår endast till 7 å 3,5 %• Skilnaden blir ännu
större, om man anställer en jemförelse mellan det effektiva tullskydd,
som den ena eller andra artikeln åtnjuter, d. v. s. om man äfven tager
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 3
hänsyn till den tull, som måste erläggas för nödvändig råvara. Enligt
gjord beräkning utgör i så fall tullen å spetsar 19 %, band 14,i °/oi
hängslen 22,i °/0, men för broderade arbeten endast 3,5 °/0, en tull, som
för dessa senare blir nästan betydelselös. Då härtill kommer den omständigheten,
att fabrikationen af broderier är mycket mera invecklad
och kostsam än tillverkningen af öfriga här nämnda artiklar, så torde
det rättmätiga uti framställningen om ökadt tullskydd för ifrågavarande
industri vara uppenbar.
Vid tullbehandlingen af broderade varor skall, såsom förut nämnts,
tullen å väfven ligga till grund. Då det visat sig, att det ofta varit
förenadt med svårigheter att vid tullbestämmelsen åsätta den rigtiga
tullsatsen, enär detta i de flesta fall skall ske efter antalet varp- och
inslagstrådar pr qvadratcentimeter, så synes oss, som om det skulle vara
både enklare och mera tillfredsställande, om broderade arbeten förtullades
endast efter vigt, oberoende af väfvens beskaffenhet. Skilnaden
i trådantalet på de olika väfnader, man för broderier i allmänhet använder,
är ej så synnerligen stor och vigtskilnaden ännu betydligt mindre,
hvadan för tullinkomsterna icke är af någon betydelse, om det onödiga
trådräknandet finge upphöra.
Tullen å broderier å siden och glansväfnader torde kunna bibehållas
vid sitt nuvarande belopp 16 kronor pr kilogran, då deremot
tullen å öfriga broderade arbeten ej gerna kan bestämmas till lägre
belopp än 6 kronor 50 öre pr kilogram för tyllbroderier och 5 kronor
50 öre pr kg. för broderier, andra slag.»
På grund af tulltaxans ofvanberörda bestämmelse, att tullen för
broderade arbeten skall utgå med 100 procent förhöjning af tullen för
det tyg eller annat ämne, hvarå broderiet är anbragt, inträder vid tullbehandlingen
af broderade arbeten å väfnader af linne och bomull en
viss svårighet. I fråga om linneväfnader är nemligen för flera olika
slag tullsatsen bestämd efter det antal varp- och inslagstrådar, som
väfnaden innehåller på en yta af 1 centimeter i qvadrat, och hvad
beträffar bomullsväfnader är föreskrifvet, att för glesa tyger, hvarmed
förstås sådana, der mellanrummet mellan trådarne är minst så stort
som tjockleken af en tråd, samt för täta tvåskaftade sådana, som öfverallt
eller delvis på nyssnämnda yta innehålla minst 80 varp- och inslagstrådar,
tullen skall utgå med 1 krona 75 öre för kilogram, under
det att för andra bomullsväfnader, å hvilka broderier mera ofta förekomma,
tullen utgår, för kilogram räknadt, med 2 kronor 50 öre för
tyll, 50 öre för oblekta, ofärgade och otryckta, 90 öre för blekta eller
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
färgade och 1 krona 10 öre lör tryckta eller pressade. Följden af dessa
bestämmelser blifver den, att vid tullbebandling af broderade arbeten
å ifrågavarande slag af väfnader en mycken besvärlig och tidsödande
undersökning måste företagas till utrönande af sjelfva väfnadens beskaffenhet,
en undersökning, som ofta nog kan gifva ett mindre tillförlitligt
resultat, helst det icke sällan förekommer, att broderade arbeten,
särskild!, de i stor mängd använda s. k. broderade remsorna, på en
gång inkomma i ett stort antal olika mönster och qvaliteter. Motionärernas
förslag att införa tullbehandling af broderade arbeten efter vigten,
oberoende af sjelfva väfvens beskaffenhet i fråga om trådantalet, synes
derför utskottet vara i viss mån beaktansvärdt.
De i motionen framstälda yrkandena finner sig utskottet dock
icke kunna annat än delvis biträda. I fråga om broderade arbeten å
siden och dermed jemförliga väfnader hafva motionärerna icke föreslagit
annan ändring, än att tullsatsen städse skulle beräknas efter
varans vigt, men, åtminstone i fråga om helsiden, utgå med samma belopp
som enligt nu gällande beräkningsgrund. En sådan förändring
synes utskottet emellertid icke nödig, då ofvan antydda svårighet vid
tullbehandlingen icke förekommer i fråga om broderade arbeten å sådana
slag af väfnader; och dessutom synes motionärernas förslag härutinnan
innebära en ansenlig höjning af tullen för broderier å t. ex. halfsidenväfnader,
som enligt nuvarande beräkningsgrund utgår med 6 kronor
för kilogram. Vidare bör enligt utskottets mening tullen för broderade
arbeten å ylleväfnad likaledes beräknas på samma sätt och utgå med
samma belopp som för närvarande eger rum eller, då ylleväfnader andra
slag än pressduk, maskinfilt, mattor och stampad filt draga en tull af
1 krona 75 öre för kilogram, med 3 kronor 50 öre för kilogram.
Någon svårighet vid tullbehandlingen att bestämma väfnadens art torde
härvid, lika litet som i fråga om sidenväfnader, behöfva ifrågakomma;
och då dessa väfnader merendels äro ganska tunga, torde gällande
tullsats för broderade arbeten å dem vara fullt tillräcklig.
Hvad deremot broderade arbeten af bomullsväfnad angår, torde,
åtminstone med afseende å ett visst slag deraf, ett annat förhållande
ega rum. Den ojemförligt största delen af införseln utaf sådana broderade
arbeten — enligt hvad för utskottet uppgifvits ända till 75 procent —
torde utgöras af s. k. broderade remsor, från några få till högst
25 centimeter breda. Framställningen af dylika remsor, som hufvudsakligast
användas till besättning å kläder, fordrar dyrbara maskiner
och mycket arbete. Sjelfva tyget är deremot af ett i förhållande
till kostnaden för detta arbete ytterligt ringa värde; och då dertill
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. o
kommer, att varan är synnerligen lätt, särskilt då tyget utgöres af tyll
eller annan gles väfnad, torde häraf framgå, att tullsatsen för varan
blir mycket låg, enligt hvad utskottet inhemtat varierande från 3 å 4
till 6 å 7 procent af varuvärdet. Att de svenska fabriker, som egna
sig åt tillverkning af ifrågavarande artiklar, icke kunna under sådant
förhållande med detta ringa skydd uthärda den utländska konkurrensen,
synes utskottet tydligt, Utskottet finner fördenskull någon höjning af
tullsatserna för broderier å bomullsväfnad af nu ifrågavarande slag,
eller s. k. broderade remsor, vara af behofvet påkallad. Deremot kan
utskottet icke finna skäl att föreslå förhöjning af tullsatserna för andra
slag af broderade arbeten å bomullsväfnad, i fråga om hvilka dels införseln,
på sätt ofvan nämnts, är af föga betydenhet, dels ock, då broderiet
i förhållande till tygets tyngd och värde är af mindre betydelse, de gällande
tullsatserna synas höra utgöra ett tillräckligt skydd. Vid genomföraudet
af den ifrågasatta förhöjningen af tullen på broderade remsor
synes det utskottet lämpligast att ur tulltaxans bestämmelser om broderade
arbeten utbryta och såsom en särskild rubrik upptaga artikeln
broderade remsor af bomullsväf. Dervid torde det emellertid, då det
lätt låter sig göra att framställa dylika broderade remsor i breda väfnadsstycken,
som sedan sönderklippas till den bredd, broderiets mönster
betingar, vara nödvändigt att till förekommande deraf, att den höjda
tullsatsen för broderade remsor undgås på antydda sätt, i rubriken införa
bestämmelse derom, att tullen för bomullsväfnader, synbarligen
afsedda att sönderklippas till remsor, skall utgå med samma belopp,
som för remsor är stadgadt. Vidare torde böra föreskrifvas, att å broderade
remsor anbragt annat sömnadsarbete icke skall medföra förändring
i tullbehandlingen af desamma. På grund deraf att, enligt
gällande bestämmelser, kläder och sydda hushållspersedlar, försedda
med broderier, skola förtullas med 100 procent förhöjning af den tull,
som är bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen
består, kunde nemligen, i brist på uttrycklig föreskrift i nyssberörda
afseende, möjligen den tolkning göra sig gällande, att broderade
remsor, å hvilka annat sömnadsarbete, t. ex. fållning, tillika är nedlagdt,
vore att hänföra till kläder eller sydda hushållspersedlar, en uppfattning
som synes böra förekommas genom ett särskildt stadgande.
Motionärernas förslag att låta tullen för broderade remsor utgå
efter vigt, utan afseende å den tullsats, som är åsatt tyget, finner sig
utskottet, på grund af den betydande införseln af denna artikel och de
ofvan antydda svårigheterna vid det nu gällande sättet för tullberäkningen,
böra biträda; men deremot kan utskottet icke tillstyrka hvad
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.
motionärernas förslag innebär om eu särskild tullsats för broderade
remsor å tyll och dermed jemförliga väfnader, helst svårighet kan
möta att bestämma, hvilka väfnader skola anses jemförliga med tyll,
samt om en särskild tullsats för broderade remsor å annan väfnad.
Hvad beträffar det belopp, hvartill tullsatsen bör höjas, anser utskottet
5 kronor 50 öre för kg. vara en lämplig och efter förhållandena afpassad
tullsats. Då det emellertid kan tänkas, att den sålunda föreslagna förhöjningen
i tullen för broderade remsor, hvilken förhöjning, om ock
obetydlig, då väfnaden utgöres af tyll, likväl är ganska afsevärd, då
broderiet är utfördt å andra slag af bomullsväfnader, skulle kunna medföra,
att broderade remsor, hvilka nu tillverkas nästan uteslutande af
bomullsväfnad, i stället komme att förfärdigas af linneväfnad, anser utskottet
nödigt, att samma bestämmelser meddelas om broderade remsor
af sistnämnda slags väfnad som om dylika af bomullsväfnad. I fråga
om öfriga slag af broderade arbeten å linneväfnad anser deremot utskottet
gällande föreskrifter böra bibehållas oförändrade. Linneväfnad
är, i likhet med siden- och ylleväfnad, af en ganska betydlig tyngd, så
att gällande tullsatser å broderade arbeten deraf, broderade” remsor
undantagna, synas kunna utgöra ett tillräckligt skydd. Visserligen skall
enligt gällande bestämmelser tullen för broderade arbeten å linneväfnad
utgå med olika belopp, beroende af antalet trådar i väfven, i följd
hvaraf ofvan antydda svårighet vid tullbehandlingen här inträder; men
utskottet har icke funnit denna omständighet utgöra anledning att frångå
det nu gällande sättet för tullberäkningen. Broderade arbeten å
linneväfnad torde nemligen — på sätt jemväl i motionen antydes, då
deri omnämnes, att de tyger, hvarå broderier i allmänhet anbringas,
äro tyll och madapolam, således bomullsväfnader — endast i obetydlig
“längd införas, något som för öfrigt torde vara fallet jemväl med broderade
arbeten af siden och ylleväf. Härtill kommer, i fråga om broderade
arbeten af såväl siden som ylle- och linneväf, att sjelfva väfnaden,
om ock i och för sig billigare än broderingen, har ett i förhållande
till det derå anbragta broderiet större värde än i fråga om broderade
arbeten å bomullsväfnad.
På grund af hvad sålunda anförts och då någon anledning icke
synes förefinnas att för broderier å annat ämne än tyg göra ändring i
gällande föreskrifter, finner sig utskottet icke kunna förorda någon annan
förändring i vare sig tullsatserna eller beräkningsgrunden för tullen i
fråga om broderade arbeten, än att broderade remsor af bomulls- eller
linneväfnad äfvensom broderade dylika väfnader, synbarligen afsedda
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 7
att sönderklippas till remsor, måtte åsättas en tull af 5 kronor 50 öre
för kilogram.
I öfverensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte besluta, att Broderade arbeten
skall i tulltaxan upptagas på följande sätt:
Broderade arbeten, ej specificerade, färdiga eller påbörjade:
broderade
remsor af linne- eller bomullsväfnad,
äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete,
samt broderade linne- och bomullsväfnader,
synbarligen afsedda att sönderklippas
till remsor ........................................... 1 kg. 5: so.
andra slag; draga lika tull med det tyg eller
annat ämne, hvarå broderiet är anbragt, med
tillägg af 100 procent.
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar,
pappersomslag, kartor och inlägg.
Stockholm den 16 februari 1900.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
Reservationer
af herrar Stephens, Fredholm, grefve H. E. G. Hamilton, G. Jansson,
Lundström, Meyer, O. Persson, .T. Bromée och S. M. Olsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.