Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8

1900-02-23 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1900:8, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1900, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning

tull vid export

af väckt motion om restitution af erlagd

af sammanmalet rågmjöl.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 114, har herr E.

Åkerlund hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att, under iakttagande af

de vilkor och föreskrifter, som kunna varda bestämda, restitution skall

medgifvas af erlagd tull vid export af sammanmalet rågmjöh

Under erinran att vid export af finsiktade mjölslag restitution enligt

särskilda beräkningsgrunder vore medgifven af den tull, som vid varans

importerande i omalet tillstånd blifvit erlagd, har motionären till stöd för

sin hemställan anfört, att inga skäl torde föreligga, hvarför icke samma

förhållande borde ega rum äfven vid export af sammanmalet rågmjöl, helst

en sådan export, enligt motionärens åsigt, ingalunda skulle blifva ringa,

och nödig kontroll säkerligen icke vore svårare att åstadkomma här än

uti Tyskland och Norge, från hvilket förstnämnda land särskilt till Finland

en betydande export af sådant mjöl egde rum.

Vidare har motionären vid ärendets behandling i utskottet åberopat

en af qvarnaktiebolaget Tre Kronor till sistlidet års bevillningsutskott ingifven

skrift jemte dervid fogade bilagor.

Berörda skrift är af följande lydelse:

»Till Riksdagens bevillningsutskott.

Under åberopande af hvad i följande, i vidimerade afskrifter närlagda

bilagor blifvit anfördt till stöd för beviljande af restitution af erlagd

Bih. till Iliksd. Prat. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 7 Höft. (N:o 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

tull vid export af sammalet rågmjöl, våga vi härmed vördsamt vända

oss till bevillningsutskottet i och för återupptagande af nämnda fråga.

Bilagorna utgöras af:

I. Vår till Konungen den 3 februari 1898 afgifna underdåniga

anhållan om ifrågavarande restitution.

II. Kommerskollegiums och generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande

om vår framställa!), dervid densamma icke blott tillstyrkes, utan

anses till och med vara synnerligen beaktansvärd och kunna, derest den

blifver bifallen, blifva till gagn ej allenast för qvarnindustrien, utan äfven

för andra näringar.

III. Utlåtande — äfven det tillstyrkande — af generaltullstyrelsens

tekniska biträde, byråingeniören in. in. A. G. Ekstrand.

IV. Kongl. Maj:ts skrifvelse till embetsverken, att framställningen

icke föranleder vidare åtgärd.

Vi tillåta oss härvid påpeka, att frågan icke är så ovigtig, som man

af Kongl. Maj:ts beslut skulle kunna förmoda, ty det gäller en export, som

sårskildt till Finland kan komina att antaga en betydande utsträckning.

Man må nemligen ej bedöma konsumtionen af sammalet rågmjöl i

Finland efter samma måttstock som här i landet; i Finland konsumeras

jemförelsevis ringa qvantiteter finsiktade mjölslag, under det att sammalet

rågmjöl är den öfvervägande hufvudartikeln i mjöl.

För närvarande importeras större delen af Finlands behof af denna

artikel från Tyskland, men skulle de svenska qvarnindustriidkarne i likhet

med de tyska dervid få åtnjuta restitution, kan med visshet förutsättas, - att under icke ogynsamma konjunkturer en stor del af nämnda import

skulle ske från svenska hamnar.

Dertill kommer, att qvarnindustriidkarne i Norge äro berättigade

till sådan restitution, och synes oss samma förhållande böra ega rum i

Sverige, så mycket hellre som de svenska qvarnindustriidkarne genom landets

läge äro i tillfälle upptaga konkurrensen med de tyska qvarnarne på

den finska marknaden.

Det hade varit önskligt, att denna restitutionsfråga blifvit afgjord

samtidigt med frågan om de siktade mjölslagen, hvartill den såsom en

naturlig följd borde varit oskiljaktigt förenad, men frågans åsidosättande

då bör väl till ingen del utgöra hinder för restitutionens beviljande, sedan

ändrade förhållanden göra sådan ännu mera af behofvet påkallad.

Vi anhålla således vördsamt,

att bevillningsutskottet behagade till Riksdagen göra framställning

derom, att restitution medgifves af erlagd tull vid export af sammanmalet

rågmjöl, att tillämpas om möjligt från och med detta seglationsår, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

3

under iakttagande af de föreskrifter och vilkor, som i embetsverkens utlåtande

närmare omförmälas.

Stockolm den 17 mars 1899.

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor

C. A. Engström.

Uti ofvanstående ansökan instämma undertecknade

för A. Svanberg fy Co. Qvarnaktiebolag

Reinh. Ramén.

för Holmberg fy Möllers Qvarnaktiebolag

Carl Bengtson.

Oscar Lundin fy C:o.

för Wennberg fy Bamstedts

Ang qvarnaktieb olag

Aug. Wennberg.

för Angqvarns Aktiebolaget

Victoria

John Wimmermark.

o

för Upsala Angqvarns Aktiebolag

H. W. Söderman.»

De åberopade bilagorna,, som ingåfvos i bestyrkta afskrifter, lyda,

med uteslutande af underskrifterna, sålunda:

»Till Konungen.

Under åberopande af § 9 mom. 3 uti underrättelser vid tillämpning

af tulltaxan af den 1 januari 1898 beträffande åt idkare af qvarnrörelse

vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter medgifven restitution

af erlagd tull på motsvarande qvantitet hvete, råg eller korn, tillåta

vi oss i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täckes bestämma,

det dylik restitution äfven må medgifvas vid utförsel af sammanmalet rågmjöl,

under iakttagande af liknande föreskrifter, som äro gällande för

finsiktadt mjöl samt gryn, hvarvid föreslås att utbytet af sammanmalet

rågmjöl, i betraktande af den vanligen till 3 % uppskattade afdamningen

vid fabrikationen häraf, beräknas således, att 100 kilogram råg förutsattes

lemna 97 kilogram mjöl.

Till stöd för vår underdåniga hemställan bedja vi få framhålla, att

vårt grannland Finland, hvarest qvarnindustrien står mycket efter sin tid,

erbjuder ett särdeles betydande afsättningsfält för sammanmalet rågmjöl,

och under det att hittills de tyska qvarnarne företrädesvis försett landets

importbehof deraf, skulle beviljandet af den ifrågasatta restitutionen bereda

äfven de svenska qvarnarne möjlighet till afsättning på den finska marknaden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Härigenom främjades dessutom icke endast den svenska qvarnindustrien

utan bör äfven kunna förutsättas, att andra näringsgrenar, särskildt

sjöfarten vid den ökade varutransporten, skulle hafva fördel deraf.

Vi våga derför i underdånighet anhålla, att Eders Maj:t behagade

taga vår hemställan uti nådigt öfvervägande.

Underdånigst

Stockholm den 3 februari 1898.

Qvarnaktiebolaget Tre Kronor.

Dess styrelse»

(N amnunder skrifter.)

»Till Konungen.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har qvarnaktiebolaget

Tre Kronor genom dess styrelse under åberopande af § 9 stycket 3 i underrättelserna

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, beträffande

åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter

medgifven restitution af erlagd tull för motsvarande qvantitet

hvete, råg eller korn, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes bestämma, det dylik restitution äfven må medgifvas vid utförsel

af sammanmalet rågmjöl, under iakttagande af liknande föreskrifter, som

äro gällande för finsiktadt mjöl och gryn, samt dervid föreslagit, att utbytet

af sammanmalet rågmjöl, i betraktande af den vanligen till 3 procent

uppskattade afdammningen vid fabrikationen häraf, beräknas således,

att 100 kg. råg förutsattes lemna 97 kg. mjöl, och har bolaget till stöd

för denna framställning anfört, att, enär Finland erbjuder ett särdeles betydande

afsättningsområde för sammanmalet rågmjöl, beviljandet af den

ifrågasatta restitutionen skulle bereda de svenska qvarnarne möjlighet till

afsättning på den finska marknaden.

Genom nådig remiss den 7 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t

anbefalt kommerskollegium och generaltullstyrelsen att gemensamt häröfver

afgifva underdånigt utlåtande och till åtlydnad af denna nådiga befallning

få embetsverken, med öfverlemnande-af ett från generaltullstyrelsens

tekniska biträde byråingeniören A. G. Ekstrand infordradt yttrande och

med åberopande i hufvudsak af hvad deruti finnes omförmäldt samt med

återställande af remisshandlingen, i underdånighet anföra följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 5

Med anledning af den vid 1888 års riksdag faststälda tull å spanmål

beslöt Riksdagen, att vid utförsel af finsiktadt mjöl af hvete, råg eller

korn samt gryn af hvete eller korn restitution af den tull, som blifvit

erlagd för eu motsvarande qvantitet från utlandet införd omalen spanmål

af samma slag, skulle under vissa vilkor åt idkare af qvarnrörelse medgifvas,

och i det betänkande, bevillningsutskottet afgaf i frågan, anför

utskottet, efter omförmälande att i Tyskland restitution ej medgåfves vid

utförsel af annat än finsiktadt mjöl, men att i Norge beviljades restitution

äfven vid utförsel af så kalladt sammanmalet mjöl, dock endast för en

emot mjölet lika vigtqvantitet säd, — att utskottet ej ansett behöfligt

föreslå restitution för mjöl af sistnämnda slag, då någon utförsel af dylikt

mjöl dittills ej i nämnvärd grad förekommit och ej heller antoges komma

i fråga, om ej högre restitution än den i Norge medgifna bestämdes, hvarförutom

utskottet ansåge det blifva vanskligt att afgöra när ett mjöl verkligen

vore sammanmalen vara eller utgjorde en blandning af andra qvarnprodukter

(s. k. sekunda och eftermjöl samt kli), för hvilka restitution ej

vore afsedd att gifvas.

Då emellertid sökandebolaget nu framhållit att en export till Finland

af sammanmalet rågmjöl skulle komma till stånd, derest restitution kunde,

på sätt vid utförsel af finsiktadt mjöl finnes stadgadt, medgifvas äfven vid

utförsel af sammanmalet rågmjöl, vill det synas embetsverken, att frågan

härom kommit i ett väsentligen annat läge, och att restitution jemväl för

sammanmalet rågmjöl, skäligen borde medgifvas, derest ett sådant medgifvande

ej skulle möta alltför stora betänkligheter med hänsyn till statsverkets

rätt. Ett ytterligare skäl till ett dylikt medgifvande torde förefinnas

i den omständigheten att Tyskland förändrat sin lagstiftning i frågan

så, att utan ett medgifvande af dylik restitution de svenska qvarnarne

ganska säkert ej kunna på den finska marknaden i sammanmalet

rågmjöl konkurrera med de tyska. 1 Tyskland är nemligen numera medgifvet

åt qvarnegarne, som införa utländsk spanmål under anspråk på tulleftergift

(»Zollnachlass») vid utförsel af en motsvarande qvantitet af dem

framstälda fabrikater, att efter derom gjord ansökan och under i öfrigt

föreskrifna vilkor erhålla dylik eftergift vid utförsel ej allenast af finsiktadt

utan äfven af sammanmalet mjöl, liksom af andra fabrikater af spanmål,

dock icke vid utförsel af mjölblandningar af olika sädesslag; och bestämmes

utbytesförhållandet, som är faststäldt eu gång för alla endast för finsiktadt

mjöl och malt, för öfriga fabrikater af spanmål särskild! för hvarje

fabriksinrättning efter vederbörande einbetsförvaltnings pröfning. I Norge

eger samma förhållande rum som år 1888, i det att åt qvarninnehafvare

är medgifvet rätt att vid utförsel af såväl sammanmalet som siktadt mjöl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

af korn, hvete och råg samt gryn och grynmjöl af korn erhålla restitution

af erlagd tull för en motsvarande qvantitet från utlandet införd spanmål

af samma slag, och beviljas restitution vid utförsel af sammanmalet mjöl

för en emot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen spanmål.

De enda åtgärder från tillverkarens sida, som torde kunna tillskynda

statsverket förlust genom restitutionsmedgifvandet, vore, att vid eller efter

förmalningen varan tillsattes med kli, sekundamjöl eller andra ämnen eller

att under förmalningen någon del finsiktadt mjöl borttoges. Att berörda

åtgärder skulle kunna verka på antydda sätt är uppenbart, enär frågan

näppeligen kan praktiskt lösas annorledes, än att en viss utbytesprocent

fastställes såsom grund för restitutionen, vid hvilket förhållande det är

nödvändigt, att i det till export afsedda mjölet råvaran ingår utan fråntagande

af någon beståndsdel och utan tillsats af något främmande ämne.

Enär emellertid sammanmalet rågmjöl kan till såväl utseende som beskaffenhet

vara af ganska olika slag, och det mången gång äfven för en

fackman kan vara svårt att bestämma, huruvida dylikt mjöl blifvit tillsatt

med andra ämnen, och nästan omöjligt att utröna, huruvida några procent

finsiktadt mjöl blifvit under förmalningen borttagna, synes det vara nödvändigt,

att kontroll vid tillverkningen utöfvas. För att en dylik kontroll

skulle vara fullt effektiv, torde erfordras, att en eller flera tekniskt bildade

personer under hela tiden, förmalningen försigginge, vore närvarande och

öfvervakade densamma. En sådan kontroll skulle emellertid komma att

förorsaka qvarnegarne mycket stora kostnader och äfven obehag samt antagligen

komma att omöjliggöra all export af sammanmalet mjöl under restitutionsanspråk,

och enär så omständliga kontrollåtgärder för skyddande

af statsverkets rätt ej heller torde vara nödvändiga, böra de icke ifrågasättas.

Det torde nemligen i detta fall vara för statsverket fullt betryggande, derest

dels eu pålitlig och med den moderna qvarnindustrien förtrogen person en

eller annan gång under förmalningen besigtigade de härvid använda maskiner

och ledningar för att kontrollera det inga sidoledningar förefunnes, dels

mjölet genast efter förmalningen fyldes i säckar, som af tillstädesvarande

tullbetjent försågos med tullplomber, hvilka skulle vid mjölets utförsel

vara orubbade. Härförutom skulle egaren eller föreståndaren för qvarnen

vid varans utförsel aflemna ett under edlig förpligtelse afgifvet och af

tvenne personer, som med förmalningen tagit befattning, bestyrkt intyg

att varan blifvit framstäld uteslutande af råg samt att efter rågens rensning

ingenting af hvad namn och beskaffenhet som helst blifvit fråntaget

eller tillsatt. Då emellertid den tekniska kontrollant, som enligt hvad

ofvan anförts skulle erfordras, ej torde vara att tillgå på hvilken tullplats

som helst, torde rätt till den begärda restitutionen göras beroende deraf

s. 7 Kontrollera mot PDF

. Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

7

huruvida en sådan kontroll, som här ofvan omnämnts, kunde på platsen

anordnas. Ansökan om dylik rätt borde derjemte göras hos generaltullstyrelsen,

enär det torde vara nödvändigt, att styrelsen egde befogenhet

att bestämma de föreskrifter i öfrigt, som i hvarje särskildt fall kunde

erfordras, samt äfven att, under ofvan angifna förutsättning, vägra restitutionsrätt.

Såsom ofvan anförts, utgår i Norge restitution vid utförsel af sammanmalet

mjöl för en mot mjölets vigt svarande lika qvantitet omalen

spannmål, men då vid förmalningen ovilkorligen någon förlust måste uppstå,

torde det vara med billigheten öfverensstämmande, att afseende fästes

vid densamma. Synnerligen stor kan denna förlust ej blifva, enär vid

förmalningen af dylikt mjöl egentligen ingen annan afgång förekommer

än för damm och för de i råvaran befintliga främmande ämnen, hvilka före

förmalningen genom rensning borttagas, och då vigtförlusten, som väl kan

uppgå till 5 procent, icke lärer kunna understiga 2 procent, torde med

all säkerhet ingen förlust för statsverket kunna uppstå, derest utbytesförhållandet

vid utförsel af sammanmalet rågmjöl fastställes så, att 100 kg.

råg anses motsvara 98 kg. mjöl.

I fråga om sökandebolagets anhållan, att den ifrågasatta restitutionen

må medgifvas under iakttagande af liknande föreskrifter, som äro

gällande för finsiktadt mjöl samt gryn, och således beviljas, oafsedt huruvida

det till export afsedda mjölet blifvit framstäldt af inhemsk eller utländsk

råvara, endast exportören från utlandet infört en motsvarande qvantitet råg,

hafva embetsverken intet att erinra, och då embetsverken i öfrigt anse

den gjorda framställningen vara synnerligen beaktansvärd och kunna,

derest den varder bifallen, blifva till gagn ej allenast för qvarnindustrien,

utan äfven för andra näringsgrenar, få embetsverken i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida icke

erforderliga åtgärder borde vidtagas, i syfte att rätt till tullrestitution vid

utförsel af sammanmalet rågmjöl kunde medgifvas. I sådant fall torde

till stycket 3 i § 9 tulltaxeunderrättelserna, hvilket stycke med sin nuvarande

lydelse då borde betecknas med A), i öfverensstämmelse med hvad

ofvan anförts, tilläggas en ny punkt B) af följande lydelse:

B) Vid utförsel sjöledes från tullplats af sammanmalet rågmjöl må

derjemte, efter derom lios generaltullstyrelsen gjord ansökning och i händelse

styrelsen finner sådan kontroll, som här nedan omförmäles, kunna

anordnas, åt idkare af qvarnrörelse medgifvas restitution af den tull, som

af honom blifvit erlagd för en motsvarande, från utlandet införd qvantitet

råg, hvarvid iakttages, att 100 kg. råg anses lemna 98 kg. mjöl, samt i

öfrigt under vilkor:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

a) att den, som vill af dylik förmån komma i åtnjutande, skall vara

skyldig underkasta sig den besigtning af de till begagnande vid förmalningar

afsedda maskiner och ledningar, som generaltullstyrelsen kan finna

skäligt föreskrifva, äfvensom erforderlig kontroll å den färdiga varans

uppsamling i säckar, af hvilken anledning det skall åligga honom att för

hvarje gång, han vill tillverka dylikt för utförsel under restitutionsanspråk

afsedt mjöl, hos tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån. utförseln skall

ske, derom göra anmälan;

b) att under hela tiden, förmalningen pågår, af tullförvaltningen

beordrad tullbetjening skall närvara för att med tullplomber förse de säckar,

i hvilka det färdiga mjölet fylles; skolande dessa plomber vid varans utförsel

befinnas i orubbadt skick;

c) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens

under edlig förpligtelse afgifna och af två personer, som med förmalningen

tagit befattning, till rigtigheten bestyrkta försäkran derom, att

den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt

och utgör sammanmalet mjöl, som framstälts uteslutande af råg, äfvensom

att, efter det rågen undergått erforderlig rensning, ingenting, af hvad namn

och beskaffenhet som helst, blifvit fråntaget eller tillsatt;

d) att härutöfver hvad härofvan i punkten a) af detta stycke finnes

föreskrifvet, skall i tillämpliga delar iakttagas; samt

e) att det skall åligga vederbörande idkare af qvarnrörelse att vidkännas

alla de i och för restitution sförmånens åtnjutande uppkommande

kostnader.

Stockholm den 10 mars 1898.

Underdånigst

Kommerskollegium:

(N amnunderskrifter.)

Generaltullstyrelsen:»

(N amnunderskrifter.)

»Till kongl. generaltullstyrelsen.

Remisshandlingen utgjordes af en från qvarnaktiebolaget Tre Kronor

till Konungen stäld ansökan om rättighet att vid export af sammanmalet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

9

rågmjöl återbekomma den för rågen vid import erlagda tullen, och frågan

gälde, huruvida och under hvilka vilkor eu sådan tullrestitution kunde

förordas.

I en modernt inrättad qvarn passerar säden vanligen följande maskiner.

l:o) flera, oftast fyra olika rensningsinaskiner,

2:o) krossvalsar, en eller flera,

3:o) reffelvalsar, en eller flera,

4:o) vanliga qvarnstenar eller ock malvalsar, hvilka olika afdelningar

tillsammans bilda ett slutet helt.

I den första rensningsmaskinen inmatas säden automatiskt från

förhandenvarande bingar och öfvergår sedan från den ena maskinen till

den följande likaledes automatiskt utan menniskohjelp, tills den, efter att

hafva passerat stenarne eller malvalsarne, framkommer som färdigt mjöl,

hvilket uppsamlas i säckar, som vägas och stämplas.

Vid sammalning af råg förblifva mjölet och skalet tillsammans,

hvadan härvid egentligen ingen annan afgång förekommer än den, som

är en följd af sädens rensning från agnar, damm, sandspikar och dylikt

samt från korn af ärter, vicker och ogräsfrön, hvarjemte den med sädens

transport från den ena maskinen till den andra förenade urtorkningen

medför en större eller mindre vigtförlust, allt eftersom säden ursprungligen

varit mer eller mindre fuktig.

Storleken af den härigenom uppkomna vigtförlusten beror visserligen

i någon mån på sättet för förmalningen och den erhållna sammäldens

användning — så utgör den vid framställning af mjöl för det nu så omtyckta

klihaltiga rågbrödet omkring b % — men uppskattas inom qvarnarne

i allmänhet till 2 å 3 % af rågens ursprungliga vigt. För att utesluta

möjligheten af hvarje förlust för statsverket kan man således fota beräkningen

af tullrestitutionens storlek vid export af sammalet rågmjöl på ett

utbyte af 98 kg. mjöl för 100 kg. råg.

Hvad beträffar den kontroll, som i tullens intresse bör utöfvas vid

export af sammalet rågmjöl, skulle densamma kunna tänkas anordnad

antingen så, att målningen öfvervakas i qvarnen, eller ock så, att tillverkaren

under edlig förpligtelse afger en af två vittnen bestyrkt försäkran

om mjölets beskaffenhet.

I förra fallet måste dels konstateras, att råg och endast råg verkligen

inmatas i maskinerna, dels tillses, att det framkommande mjölet

obemängdt uppsamlas i säckar, som vägas och derefter plomberas med

tullens sigill. Enär säden från inmatningen till dess framkomst som mjöl

har att passera många maskiner och en lång vägsträcka oftast genom

Bill. till lliksd. Prot. 1900. 5 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

flera våningar och en kontrollör ständigt torde böra närvara vid säckarnes

fyllning och plombering, kräfver denna form för kontrollen allra minst

två kontrollörers ständiga närvaro, både dag och natt, i qvarnen, så länge

målningen för export pågår.

I senare fallet, då sjelfva målningen ej direkt öfvervakas, torde

kontrollen och undersökningen kunna anordnas på samma sätt, som för

närvarande är föreskrifvet om export af finsiktadt mjöl.

Ser man nu till, huru förhållandena kunna gestalta sig vid sammalning

af råg, så uppges allmänt af qvarnegare, att hvarken hafremjöl

eller kli i någon form kunna införlifvas med rågsammälden utan att märkbart

nedsätta dess värde, på samma gång som de lätt kunna upptäckas

deid. Deremot skulle man kunna tänka sig möjligheten af en inblandning

af hvetekärnor, d. v. s. det närmast under hvetekornets skal sittande

mjölet, hvilket vid framställning af finsiktadt hvetemjöl särskildt uppfångas

och frånskiljes. En dylik tillsats vore naturligtvis otillåten, alldenstund

hela hvetetullen redan restituerats vid export af hvetefinsikten,

och aflållsprodukterna, både bättre och sämre, derigenom blifva tullfria.

Emellertid anses tillsatsen af hvetekärnor ej kunna öfverstiga 5 %

utan att menligt inverka på mjölets beskaffenhet. Hvad en sådan tillsats

af 5 % tullfritt mjöl betyder i och för restitutionen, finner man af följande.

Efter ett utbyte af 98 kg. mjöl pr 100 kg. råg utgör tullrestitutionen

3 kronor 77 öre pr 100 kg. sammalet rågmjöl; tillsättas 5 %

tullfritt mjöl, så restitueras 3,77 för 95 kg. mjöl eller 3,97 för 100 kg.,

d. v. s. tullverket skulle göra en förlust af 20 öre pr 100 kg. sådant

mjöl. För att inse, huru en förlust skulle kunna uppkomma vid export

af finsiktadt rågmjöl, må man komma i håg, att finsiktadt mjöl ej alltid

och vid alla qvarnar betyder alldeles samma sak; det kan ju tänkas, att

finsikten är sådan, att af 100 kg. råg erhålles något mer än 6673 kg.

mjöl, låt vara 712/3; enligt det normala utbytet af 662/3 lemnas en tullrestitution

af 5,55 kronor pr 100 kg. finsiktadt rågmjöl. Utgjorde utbytet

7173, så skulle restitutionen utgöra blott 5,16, hvadan den ringa stegringen

i utbytet medför en förlust för tullverket af 40 öre pr 100 kg.

mjöl, och det torde säkerligen ej vara lätt om ens möjligt att på vare

sig kemisk eller mekanisk väg konstatera skilnaden i mjölets beskaffenhet.

Bäst och säkrast kan den iakttagas af köparen vid förbakningen till bröd,

och deri ligger det säkraste korrektivet mot ett underslef.

Vid sammäld, der det ej kan blifva tal om en stegring i utbytesprocenten

utan på sin höjd om en inblandning af sädesslag, som vid en

undersökning med mikroskop eller jemförelse med normaltyper lättare

kunna upptäckas, torde faran för underslef vara mindre än vid finsikt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

11

En effektiv kontroll af förmalningen i sjelfva qvarnen synes mig

vara förbunden med så betydande kostnader och obehag för tillverkarne,

att en export under sådana vilkor nästan omöjliggöres, helst som hufvudkonkurrenterna

på detta område, de tyska qvarnarna, ej äro underkastade

en dylik betungande qvarnkontroll i och för mjölexport.

I betraktande af de äfven ur teknisk synpunkt stora svårigheterna

för en fullt betryggande qvarnkontroll ligger enligt mitt förmenande i

alla händelser den säkraste garantien i tillverkarens på heder och tro afgifna

samt af två inom qvarnen sysselsatta och med arbetena derstädes

förtrogna personer bestyrkta försäkran om mjölets beskaffenhet, så mycket

mer, som hvarje tullunderslef lätt observeras och säkerligen ej förtiges af

de i qvarnen anstälde arbetarne. Ett underslef härutinnan, som blefve

bekant, medför ej allenast straffpåföljd enligt lag, utan blir äfven ett

känbar!, ja kanske förintande slag för den persons hela affärsverksamhet,

som låter något sådant komma sig till last. Risken är alltför stor

i förhållande till den ekonomiska vinsten af ett bedrägeri.

Ur de synpunkter, jag här sökt göra gällande, tror jag således, att en

tullrestitution bör kunna medgifvas vid export af sammanmalet rågmjöl,

under förutsättning att utbytet bestämmes till lägst 98 kg. mjöl mot 100

kg. råg, samt att för dylik export helst böra fastställas i hufvudsak

samma vilkor och kontroll, som för närvarande gälla för åtnjutande af

tullrestitution vid export af finsiktadt rågmjöl.

Stockholm den 1 mars 1898.»

»Till Kongl. Maj:ts och rikets kommerskollegium och kong!

generaltullstyrelsen.

I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har styrelsen för qvarnaktiebolaget

Tre Kronor, under åberopande af § 9 stycket 3 i underrättelserna

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör beträffande åt idkare af

qvarnrörelse vid utförsel af vissa vid qvarnen framstälda produkter medgifven

restitution af erlagd tull för motsvarande qvantiteter hvete, råg

eller korn, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes bestämma,

att dylik restitution äfven måtte medgifvas vid utförsel af sammanmalet

rågmjöl under iakttagande af liknande föreskrifter, som vore gällande för

finsiktadt mjöl och gryn, samt dervid föreslagit, att utbytet af sammanmalet

rågmjöl, i betraktande af deri vanligen till 3 procent uppskattade

afdamningen vid fabrikationen häraf, skulle beräknas sålunda, att 100 kilogram

råg förutsättes lemna 97 kilogram mjöl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Sedan I den 10 mars 1898 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,

har Kongl. Maj:t låtit detta ärende sig föredragas och dervid funnit ifrågavarande

framställning icke föranleda vidare åtgärd.

Hvithet jag på nådigste befallning skolat Eder till kännedom samt

för sökandens förständigande härigenom meddela.

Stockholm den 27 januari 1899.»

(Namnunderskrifter.)

Om än genom den föreslagna restitutionen af erlagd tullafgift vid

utförsel af sammanmalet rågmjöl någon fördel möjligen skulle kunna beredas

den svenska qvarnindustrien, då den bedrifves på orter, hvarifrån

utförsel kan ega rum, anser sig dock utskottet med anledning af de olägenheter,

som rubbningar i nu gällande tullagstiftning rörande spanmål kunna

medföra, icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer fördenskull,

o

att herr Åkerlunds ifrågavarande motion icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 23 februari 1900.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

Reservation

af Herr Cavalli mot utskottets motivering.

Härjemte har herr Petri begärt få antecknadt, att han icke närvarit

i utskottet vid afgörandet af förevarande fråga.

Stockholm 1900. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.