Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändringar i aflöning sstaten för Sveriges riksbank m. m.

1900-05-01 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1900:18, Memorial, angående ändringar i aflöning sstaten för Sveriges riksbank m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Biksd. kansli den 1 maj 1900, kl. 2 e. m.

Memorial, angående ändringar i aflöning sstaten för Sveriges riksbank

m. m.

Från tjensteman och vaktbetjening vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor har utskottet i den ordning, som i § 82 i gällande

bankoreglemente föreskrifves, fått mottaga åtskilliga ansökningar om dyrtidstillägg

eller andra förbättringar i aflöningsförmåner, och hafva bankofullmägtige

öfver samtliga dessa framställningar till utskottet afgifvit

yttranden, hvarjemte fullmägtige sjelfva framstält åtskilliga förslag till

ändringar eller jemkningar i aflöningsstaten.

Ifrågavarande ansökningar och förslag hafva af utskottet pröfvats,

hvarvid utskottet, med kännedom om den utgång, som Kong! Maj:ts

förslag vid årets riksdag om dyrtidstillägg åt åtskilliga grupper af de

vid statens verk anstälda tjenstemän rönt, funnit framställningarna om

dyrtidstillägg icke böra till någon utskottets hemställan hos Riksdagen

för närvarande föranleda.

Utan samband med frågan om dyrtidstillägg stå en del af de

hos utskottet föreslagna ändringar i aflöningsstaten och i den mån utskottet

funnit dessa ändringsförslag böra gifva anledning till framställningar

hos Riksdagen, får utskottet nu för dem närmare redogöra.

Bill. till Eiksil. Prof. 1900. 0 Sami. 1 Afd. Haft. 10. (N:o 18.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskoltets Memorial N:o 18.

Ändringar i

hufvudkontorets

aflöningsstat.

a) Ny tjenst i

3:dje graden

vid hufvudkontoret.

b) Två nya

tjenster i

3:dra graden

vid hufvudIcontoret.

A. Framställningar, som angå aflöningsstaten vid riksbankens Jmfvudkontor

samt afdelning skontor i Göteborg och Malmö.

Den gällande aflöningsstaten för liufvudkontoret upptager i första

graden 20 tjensteman, i andra graden 22, i tredje graden 10 och i

fjerde graden 5; och hafva fullmägtige nu bland annat hemstält, att

staten måtte så ändras, att tjenstemännen från och med den 1 nästkommande

juli komme att blifva:

i andra graden 24, i tredje graden fortfarande 10, och genom

uppflyttning af en tjenst från 3:dje graden i fjerde graden 6.

Till stöd för den sålunda begärda .tillökningen i den ordinarie

personalen vid hufvudkontoret hafva fullmägtige — efter erinran, att

rörelsens alltjemt fortgående tillväxt föranlåtit fullmägtige att tid efter

annan, med begagnande af den rätt, som 60 § 2 mom. i bankoreglementet

tillerkänner dem, anställa tjensteman utöfver stat och åt dem

anslå arfvoden, som öfverensstämma med den i staten för olika grader

bestämda aflöning — anfört hufvudsakligen följande.

Till biträde åt vederbörande tjensteman vid utlåningsrörelsen har

den 5 januari 1899 anstalts en kamrerare öfver stat. Behofvet af denna

förstärkning i arbetskrafterna grundade sig hufvudsakligen på den betydliga

tillväxten i vexeldiskonteringen. Den häraf föranledda tillökningen

i arbete, särskilt med utsändningen till de många olika bankplatserna

i riket af förfallande vexlar, fordrade, enligt hvad till fullmägtiges protokoll

för nämnda dag anförts, ökad personal, i synnerhet som behandlingen

af de många vexlarna, hvilka på senare tider ej sällan inkommit

till flera hundratal om dagen, fordrade ytterlig noggranhet. Härtill

komme rediskonterings- och kreditivaflarerna med den enskilda bank,

som afstått från sin sedelutgifningsrätt och vården af derför lemnade

säkerheter. De tjensteman, som under gemensamt ansvar handlade hithörande

ärenden, vore 2 kommissarier och 1 kamrerare. Till att rätt

besörja den nuvarande rörelsen och den, som vore att vänta, vore de

dåvarande tre ej tillräckliga, utan det erfordrades ytterligare en till i

kamreraregrad (= tredje grad) emedan hans göromål och ansvar blefve lika

med de öfrigas.

Vidkommande derefter de i andra graden öfver stat anstälda

tjenstemännen, nemligen eu kassör, som antagits enligt beslut den 13

maj 1897, och en bokhållare, som antagits enligt beslut den 30 november

1899, hafva fullmägtige anfört, att det visat sig vara nödvändigt att

för folio- och postvexelräkningarnes behöriga handhafvande stadigvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

3

upprätthålla två kassor, då man icke‘längre kunde åtnöja sig med en

enda. Till en början hade båda kassorna gemensam bokhållare, men

detta visade sig otillräckligt, och utöfver stat anstäldes då ytterligare en,

hvilken dock, jemte bokföringen i den ena af kassorna, skulle verkställa

den räkenskapsföring, som erfordrades med afseende på den i december

månad 1899 började clearingsrörelsen i riksbanken.

För att närmare visa, huruledes rörelsen inom här ofvan omnämnda

grenar af riksbankens verksamhet utvecklats, hafva fullmägtige

sammanstält åtskilliga sifferuppgifter, hvilka utskottet anser sig böra

här meddela:

>.diskonterade vexlar år 1897 14,947 st.

» » » 1898 34,641 »

» » » 1899 49,299 »

» » 1 qvartalet 1900 .................. 13,625 »

rediskonterade » år 1897 12,183 st.

» » » 1898 32,487 »

» » » 1899 47,276 »

» » 1 qvartalet 1900 .................. 13,123 »

vid hufvudkontoret utfärdade postvexlar:

år 1897 .................................... 63,869 st.

» 1898 .................................... 74,359 »

» 1899 .................................... 79,140 »

1 qvartalet 1900 ................................... 20,509 »

af hufvudkontoret inlösta postvexlar:

år 1897 ................................ 63,648 st.

» 1898 .................................... 74,312 »

» 1899 .................................. 78,986 »

1 qvartalet 1900 .................................... 20,683 »

kassarörelsens i bankkontoret omfattning utgjorde

år 1897 debet kr. 2,062,913,139: Öl kredit kr. 2,062,821,996: 68

» 1898 » » 2,557,592,600: 77 » » 2,557,470,354: 30

» 1899 » » 3,329,195,704:30 » » 3,329,073,306:29

1 qvartalet 1900 » » 1,142,079,311:51 » » 1,141,961,740:82,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

c) Ny tjenst

i 4:dc graden

vid hufvudkontoret.

Slutligen hafva i detta sammanhang fullmägtige hemstält, att den

nuvarande kamreraretjensten i utrikes vexelexpeditionen finge i sådan

måtto förändras, att den uppflyttades i 4:de eller kommissariegraden. Den

ifrågavarande befattningen inrättades år 1877. Under de 22 år, som

sedan dess förflutit, hade utrikeskontoret utvecklat sig på ett sådant

sätt, att den, som i egenskap af förman hade att svara för expeditionen

å denna särskilda afdelning, fått sina göromål icke blott qvantitativt i

betydlig mån förökade, utan ock till arten mera profvande och ansvarsfulla,

än i början var fallet, till upplysning hvarom fullmägtige åberopat

följande sifferuppgifter:

År 1877 köptes utländska vexlar till antal af 3,499 för kr. 82,573,104: 20

» 1899 » » » » » » 4,896 » » 262,176,637:01

» 1877 såldes » » till ett sammanlagdt belopp af kr. 90,485,835: 32

» 1899 » » » » » » » » » 246,213,100:50

Härvid ville dock fullmägtige erinra, att pröfningen af vexlarnas

formella beskaffenhet numera vore vida svårare än förr, i det att till

inköp erbjödes allt flera dylika, som härstammade från utlandet och som

gått genom många händer med påtecknade endossement, hvilkas rättsliga

giltighet borde noga undersökas, om alla svårigheter för inlösen skulle

kunna undvikas. Kamreraren, hvilken tillika skötte kassan, hade till

skyldighet att fullgöra granskningen, hvars vigt vore lätt att inse och

hvars utförande kräfde vaksamhet och noggrannhet hos expeditionshafvanden.

Vidare hade affärerna med danska nationalbanken och Norges

bank från och med 1886, då öfverenskommelsen af november 1885 om

trasseringar bankerna emellan trädde i verket, tagit allt större dimensioner,

hvilket framginge deraf, att under år 1899 nationalbankens debet utgjorde

..................................................................................... kr. 47,901,831:96

och dess kredit..................................................................... » 50,630,410: 21

samt Norges banks debet.................................................... » 43,576,238:23

och dess kredit...................................................................... » 42,8 5 7,9 7 3 : 66.

Ofvan upptagna siffror, till hvilka skulle kunna läggas andra

sådana för olika grenar af rörelsen, ådagalade, enligt fullmägtiges mening,

att förmanskapet för utrikeskontoret hädanefter borde blifva en befattning

i 4:de graden (kommissarie). Bifölles detta förslag, skulle deraf följa,

att antalet kamrerare fortfarande kunde blifva tio, så att i stället för

den kamrerareplats öfver stat, som skulle förvandlas till ordinarie och

blifva den elfte, skulle inrättas en femte kommissariebefattning, afsedd

för utrikesexpeditionen. Skilnaden i utgift blefve således endast hvad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

eu 4:cle grads tjenst erfordrade utöfver eu tredje grads, eller enligt den

lägre aflöningen (utan ålderstillägg) 1,000 kronor i lön och. 250 kronor

i tjenstgöringspenningar och enligt den högre (med ålderstillägg: 2 för

kamrerare och 1 för kommissarie) 500 kronor i lön och 550 kronor i

tjenstgöringspenningar.

Beträffande det å hufvudkontorets stat uppförda anslag å 30,000 <0

kronor till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar åt torct™anslag

extra ordinarie tjensteman, hafva fullmägtige begärt en förhöjning med

10,000 kronor, räknadt från årets början. semestervika
Till

stöd härför hafva fullmägtige, efter erinran, att under år 1899 rmt, flitpentill

semestervikariat utgått ett belopp af kr. 12,7 4 3 : 75, hvaraf större tjenstemän.

delen tillgodokommit e. o. tjenstemän, anfört:

»För närvarande äro vid hufvudkontoret 37 unge män anstälda,

hvilka icke hunnit få något fast förordnande å tjenst i rista graden.

Af dem äro antagna

år 1892 ......... 1 år 1897 8

» 1894 ........ 1 (sjuk) » 1898 ......... 13

» 1896 ......... 5 » 1899 9

»Tre af dem tjenstgöra på ombudsmannaexpeditionen med mindre

daglig sysselsättning och i följd deraf lägre arfvode, men detta motväges

deraf, att flera unge män från afdelningskontoren fått under kortare eller

längre tider tjenstgöra vid hufvudkontoret och der uppbära aflöning.

Under innevarande vår blir nödigt att ytterligare anställa ett antal extra

biträden, på det att tjenstgöringen må kunna fortgå obehindradt under

den redan inträdda semestertiden, hvilken särskildt under sommaren tager

de äldre extra ordinarie i anspråk för förordnanden. Hvad beträffar de

under 1899 af extra ordinarie åtnjutna löneförmånerna, må bär meddelas,

att samtliga inkomster genom särskilda förordnanden och gratifikationer

uppgått i ungefärligt medeltal

för de

1896 antagna

till ................

1,400:

» »

1897 »

» .................

1,050:

» »

1898

» .................

885:

» »

1899

» omkring

60:

kronor,

» i månaden,

dock att eu eller annan af de äldre fått något mera för särskilda honom

anförtrodda bestyr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

»Vidare bör det erinras, att den nu inrättade clearingsafdelningen,

som för närvarande skötes af två ordinarie tjensteman, bvilka derjemte

bestrida andra göromål, och två ä tre extra biträden, krafvel’ särskild

kostnad, i det att dels förmannen för densamma skall godtgöras för förut

åtnjutet kassavårdarearfvode, dels ock andra särskilda ersättningar böra

utgå för dess behöriga och snabba uppehållande. Denna afdelning fans

ej, då det ifrågavarande anslaget å 30,000 kronor faststäldes. Arbetet

inom riksbankens hufvudkontor har numera blifvit så omfattande, att af

extra ordinarierna, utom dem, som tjenstgöra hos ombudsmannen, måste

i regeln utkräfvas full tjenstgöring under expeditionstiden med nästan

ingen ledighet under året, i följd hvaraf det är för dem i hög grad försvåradt

att kunna erhålla någon stadig biförtjenst.

»Öfver hufvud taget synes det vara billigt, att aflöningen må kunna,

med inberäkning af olika förordnanden, utgå till dem, som äro anstälda

i riksbanken

på 4:de året med minst 125: — kr. i månaden

» 3:dje » » » 100: — » »

» 2:dra » » » 80 ä 85: — » »

» lista » » » 60 å 70: — » »

För att ett dylikt kraf skall kunna tillgodoses, bör vara att tillgå ett belopp

af omkring 40,000 kronor.

»Om man nemligen antager, att i kontoret komma att finnas cirka

5

extra biträden

ä

4:de

och

5:te

åren

kr.

7,500

—

7

d:o

ä

3: dj e

» ''

4:de

»

»

8,400

—

12

d:o

ä

2:dra

»

3:dje

»

»

11,500

— ä

12,200: —

10

d:o

ä

lista

»

2: dra

»

»

7,200

— ä

8,400: —

och 9

nyss antagna

ä

lista året

(Va å

2/s år)

»

4,800

—

Summa

kr.

39,400

— a

41,300: —

Två nya

l:sta grads

tjenster vid

Göteborgskontoret.

skulle, om man nu beräknar, att derifrån afgår ersättning till ordinarie!’

för semestervikariat jemte kostnaden för clearingsbestyren, men å andra

sidan tillkommer ersättning för särskilda förordnanden vid förfall för ordinarie^

ledigheter eller tillfälliga uppdrag, anslagsbeloppet kunna skäligen

bestämmas till 40,000 kronor.»

Jemväl vid afdelningskontoret i Götebory har det visat sig vara

behöfligt öka tjenstemännens antal, i k vilket afseende kontorets styrelse

begärt, att till de nuvarande tre tjenstebefattningarna i lista graden måtte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

7

läggas ytterligare två sådana tjenster; och har för ådagaläggande af behofvet

härutinnan styrelsen i skrifvelse den 11 januari 1900 anfört följande:

»Vid de 2:ne kassaexpeditionerna inom kontoret, af hvilka den

ena omfattar alla kontorets rörelsegrenar, med undantag af afbetalningslån

och vexling, och den andra utbetalning af af betalningslån och liqvider

derå samt in- och utvexling af sedlar och mynt, finnas anstälda endast

extra ordinarie tjensteman.

»Då rörelsen vid kassorna under de senaste åren betydligt ökats /■

och då kassörerna i hög grad äro beroende af sina biträdens pålitlighet,

torde det kunna betraktas såsom ett missförhållande, att vigtiga kassagöromål

måste anförtros uteslutande åt unga extra ordinarie tjensteman

med låg aflöning, hvaremot det må anses vara af synnerlig vigt, till

trygghet för så väl hanken som kassörerna samt med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att vid hvardera kassan finnes anstäld en ordinarie

kassaskrifvare såsom hnfvudbiträde och i åtnjutande af de löneförmåner,

som tillhöra eu tjenst i lista graden vid kontoret, och hvilken

vid kassörens tillfälliga frånvaro kan öfvertaga kassavården.

»Vidare må anföras, att det nuvarande antalet af ordinarie tjensteman

vid kontoret, nemligen 10 stycken, icke kan anses stå i rimligt förhållande

till antalet af extra ordinarie!*, hvilka för tillfället äro icke mindre

än 7 med regelbunden tjenstgöring.

»De omständigheter, hvilka föranledt den ökade kassarörelsen i

kontoret, till följd hvaraf ständigt 2, men ofta 3 biträden äro vid hvardera

kassan behöfliga, äro hufvudsakligen följande:

1) härvarande bankers tilltagande behof af riksbankens sedlar;

2) den ökade vexeldiskonteringen;

3) det i betydlig mån ökade antalet af vexlar, som tillsändas

kontoret för inkassering;

4) tillväxten af rörelsen å giroräkningen, sedan statens verk och

inrättningar numera äro hänvisade till användande af denna räkning i

riksbanken, samt

5) allmänhetens anlitande i allt högre grad af härvarande vexlingskassa.

»Till belysning af förestående torde följande siffror få anföras:

Vexeldiskonteringen vid afdelningskontoret utgjorde:

år 1897 kronor 16,104,042: 74 för 9,432 st. vexlar

» 1898 » 31,671,176: 69 » 21,410 » »

» 1899 » 35,778,073: 60 » 24,259 » »

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 18

Vexla!* tillsände kontoret för inkassering utgjorde:

år 1898.........2,194 stycken

» 1899 ......... 3,776 »

Insättningarne å giroräkning utgjorde:

år 1897 kronor 35,667,425: 05

» 1898 > 48,626,757: —

> 1899 » 45,074,288: 05

och uttagningarne å samma räkning:

år 1897 kronor 35,594,871: 91

» 1898 > 48,561,695: 36

* 1899 » 44,621,769: 87

Beloppet af i båda kassorna influtna och utgifna medel, oberäknad!

vexling, utgjorde:

influtna medel:

år 1897 kronor 131,210,757: 62

» 1898 » 173,974,841: 14

» 1899 » 182,529,439: 47

utgifna medel:

år 1897 kronor 130,637,172: 08

» 1898 » 174,593,731: 91

* 1899 » 182,844,371: 37

Afdelningskontorets nettovinst utgjorde:

år 1897 kronor 509,982: 89

» 1898 > 554,236: 69

» 1899 » 637,236: 34

»Derjemte har rörelsen vid vexlingskassan så betydligt ökats, att

expeditionen vid vissa tider och i synnerhet vid årsskiftet endast med

största svårighet kunnat medhinnas, hvarföre det vid sådana tillfällen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

9

framdeles skulle vara särdeles ensidigt att kunna anordna en extra kassa

med en ordinarie kassaskrifvare såsom föreståndare.

»I händelse den föreslagna anordningen med tillsättande af 2:ne

ordinarie kassaskrifvare vid kontoret gillas, kommer naturligtvis en motsvarande

minskning af antalet extra ordinarie tjensteman och af anslaget

till flitpenningar åt dem att ega rum.

»Slutligen tillåter sig styrelsen påpeka, att kassarörelsen i kontoret,

hvilken enligt hvad förut anförda siffror utvisa, är i ständigt uppåtgående,

endast i ringa mån är beroende af nya afdelningskontors inrättande i

landsorten.»

Hvad kontorsstyrelsen sålunda anfört har af fullmägtige till alla

delar vitsordats och framställningen tillstyrkts.

På framställning af afdelningskontorets i Malmö styrelse hafva full- f^agraåL

mägtige, på sätt deras protokoll den 12 oktober 1899 närmare utvisar, vid Malmömedgifvit,

att från den 1 november samma år vid kontoret finge utöfver kontoret..

stat i lista graden anställas en tjensteman utom de två, som i aflöningsstaten

äro upptagna. Skälen härtill hafva varit af samma art som de,

hvilka föranledt ökning af tjenstemännens antal vid hufvud- och Götehorgskontoren.

Till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till extra *

ordinarie tjensteman vid Malmökontoret är i nu gällande stat uppfördt kontorets

ett belopp af kr. 3,500: —, hvilken summa kontorets styrelse funnit vara

otillräcklig försitt ändamål och hvari derför ifrågasatts höjning med 3,000 ex''nMmeen

kronor. Styrelsen har till stöd härför anfört, att, ehuru kontoret den 1

november 1899 erhållit en tjensteman öfver stat i lista graden, göromålen

till följd af rörelsens betydliga tillväxt dock blifvit så betungande för den

nuvarande tjenstepersonalen, att en ökning af de extra ordinarie tjenstemännens

antal vore nödvändig. På grund dels häraf och dels af motsedd

ökning i utgifterna för semestervikariat under innevarande år till

följd deraf att eu ny kassörstjenst tillkommit samt att förut t. f. tjenstemän

blifvit befordrade till högre eller ordinarie tjenst, föranlåtes styrelsen

begära ofvannämnda anslags tillökning.

Fullmägtige, som till utskottet låtit öfverlemna afdelningskontorets

framställning, hafva dervid förmält sig finna densamma vara förtjent af

uppmärksamhet. Utgifterna för sem ester vikariat uppginge till .samman

lagdt 950 kronor, efter afdrag hvaraf å det nuvarande anslaget skulle

återstå till extra arbeten och flitpenningar i rundt tal 2,550 kronor, hvilBih.

till Riksd. Prot. 1900. (i Sami. 1 Ajd. 10 Häjt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

ket belopp äfven med beräkning af hvad till extra ordinarierna utginge

af semester m edlen, uppenbarligen ej vore tillräckligt till skälig aflöning

åt de fyra extra ordinarie tjensteman, som för närvarande vore anställa,

ännu mindre för ytterligare en eller flere sådana, Fullmägtige hemstälde

alltså om beviljande af den begärda ökningen i ifrågavarande anslag.

En ny vakt- Afdelningskontoret i Malmö har enligt gällande stat endast en

”vid^Malmö-1 vaktmästare, och då de denne åliggande göromålen så tillväxt, att en

kontoret, person icke på ett tillfredställande sätt kan fullgöra desamma, hafva fullmägtige

i öfverensstämmelse med hvad afdelningskontorets styrelse hos

fullmägtige hemstält, föreslagit, att ytterligare eu ordinarie vaktmästare

måtte få anställas vid kontoret med enahanda aflöningsförmåner som den

förutvarande, nemligen lön 600 kronor jemte ett ålderstillägg å 100 kronor

samt tjenstgöringspenningar 200 kronor, äfvensom i ersättning för fii

bostad och vedbrand 300 kronor om året.

fönetvr a° Vid afdelningskontoret i Malmö har, såsom utskottet i sitt till

norna för Riksdagen aflåtna memorial n:o 16 närmare omförmält, varit och är fortvid^Malmö

^aran(^e me(ielst tillfälligt förordnande anstäld en husdräng, hvilken, på

kontord°'' satt i gällande aflöningsstat är bestämdt, aflönats med lön kronor 400: —

samt fri bostad och vedbrand. Derest, i öfverensstämmelse med hvad

utskottet i nyssnämnda memorial föreslagit, nuvarande husdrängen erhåller

pension, ifrågakommer alltså tillsättandet af en ny; och har nu afdelningskontorets

styrelse begärt, att enahanda kontanta aflöningsförmåner, som

anslagits åt husdrängen vid Göteborgskontoret eller 600 kronor i lön,

måtte tilldelas husdrängen vid Malmökontoret. Denna hemställan har af

fullmägtige förordats, enär det synts dem billigt, att, då förhållandena vid

de nämnda båda kontoren i fråga om husdrängens göromål och lefnadsvilkor

vore temligen lika, aflöningen borde med hänsyn härtill bestämmas

till följd hvaraf fullmägtige hemstält, att husdrängens vid Malmökontoret

lön måtte bestämmas till 600 kronor jemte fri bostad och vedbrand.

Ang. upphof- I § 68 mom. 4 af gällande bankoreglemente är stadgadt, bland

V8h-änknmgen annat) hvarom nu ej är fråga, att tjenstemännen vid hufvudkontoret äfi

rätt till vensom kamrerare och tjensteman i lista och 2:dra graden vid Götei:staStgradens

b°r§s'' oc^ Malmökontoren skola, i likhet med vissa uppgifva tjensteman

tjensteman vid öfriga afdelningskontor, ega, så vidt sådant utan Under af göromalens

°mmt^Göte- Jemna oc^ oafbrutna gång kan ske, att hvar i sin ordning åtnjuta semester

borgs- och under viss i reglementet uppgifven tid, men till denna allmänna bestämkontZen.

melse ^ar i samband med den mindre omfattande lönereglering, som år

1892 blef beslutad, fogats ett tillägg af följande lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

11

» dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö eg ega att erhålla semester förr, än

de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie

stat i minst fem år».

Nu hafva tio bland lista gradens tjensteman vid hufvudkontoret

till utskottet ingifvit skriftlig hemställan, af den 10 januari 1900, att

denna inskränkning i deras semesterrätt måtte få bortfalla, samt anfört:

»Under den 3 sistlidne mars ingingo de yngre ordinarie och de med

dem likstälda tillförordnade tjenstemännen i lista graden vid riksbankens

hufvudkontor till herrar fulimägtige med en vördsam anhållan om rätt

till semester, ur hvilken skrifvelse vi tillåta oss anföra följande:

”»I sammanhang med den af 1892 års Riksdag faststälda löneregleringen

för tjenstemännen vid riksbankens hufvudkontor gjorde sig

den åsigten gällande, att skäl förefunnes att inskränka semestertiden för

första graden så, att endast de äldre inom graden fortfarande finge åtnjuta

rätt till semester, medan de yngre icke vidare skulle ega någon

dylik. Såsom motiv härför framhölls svårigheten att under den tid af

året, då semester företrädesvis bör ifrågakomma, kunna uppehålla göromålen

utan att hafva anstäldt ett vida större antal extra tjensteman, än

som under vanliga förhållanden är behöflig!.»

»Gent emot denna uppfattning — som föranledde till det beslut,

hvarigenom de yngre tjenstemännen vid riksbankens hufvudkontor förlorade

en dem förut beviljad förmån — våga vi erinra om hvad herrar

bankofullmägtige, efter att hafva framhållit nödvändigheten för tjenstemännen

att under någon tid af året kunna vinna befrielse från tjenstens

förrättande, i utlåtande till bankoutskottet anfört år 1869, då rätt till

semester tillerkändes samtliga riksbankens ordinarie tjensteman: ”»För

det verk, tjenstemännen tillhör, bör det ock i flera afseenden vara fördelaktigt,

att tjenstemännen beredes någon hvila från arbetet utan förlust

af innehafvande inkomst. Nitet för tjensten skärpes i samma mån,

som tjenstemännen kan hos principalen spåra ömhet om hans person,

och arbetet besörjes med mera raskhet och uppmärksamhet å verkets fördel,

då någon hvila från arbetet årligen är att påräkna. Af det oafbrutna,

enformiga arbetet tidigt nog härledda sjukdomar afböjas eller

undanskjutas till eu aflägsna™ tid och minska för verket utgifterna*för

sjukdomsvikariater. Således och om fördelen för tjenstemännen af ledighet

kan beredas, utan att verket häraf får vidkännas någon ny utgift,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bnnlcoutskotteis Memorial N:o 18.

så torde lätteligen inses, att semesters meddelande bör vara nyttig för

såväl banken som dess tjensteman

»Enär lefnadsomkostnaderna under de 30 år, som sedan dess förflutit,

väsentligen ökats och kampen för tillvaron derigenom blifvit hårdare

och mera nervslitande, icke minst på tjenstemannabanan — der

i synnerhet extraordinariema, för att kunna uppehålla sig utan åsamkande

af alltför stor skuldbörda, äro i de flesta fall nödsakade att utom

sin egentliga verksamhet söka annan sysselsättning (såsom lektioner,

korrekturläsning, bokförings- och revisionsarbeten eller tjenstgöring i flera

verk) —, så är nu för tiden en fullständig afhållsamhet från det dagliga

arbetet under någon del af året långt nödvändigare än tillförne.

»Äfven hafva bland statens öfriga embetsverk till och med sådana

med. så. stor tjenstemannapersonal som postverket och statens jemvägar

funnit sig föranlåtna att bereda förmånen af årlig semester icke blott åt

alla sina ordinarie tjensteman, utan postverket äfven åt sådana tillförordnade

postexpeditörer, som innehaft ständigt förordnande minst ett år, samt jernvägsstyrelsen

jemväl åt sina extraordinarie!- i allmänhet. Och då de allra

flesta såväl vid de enskilda bankinrättningarna som i andra större privata

affärsföretag anstälda personer, hvilkas lefnadsvilkor äro jemförliga

med statens yngre tjenstemäns, numera åtnjuta — åtminstone efter några

års verksamhet derstädes — årligen återkommande ledighet, vill det synas,

som om riksbankens tjensteman likaledes efter flerårig, daglig tjenstgöring

skulle kunna anses förtjenta af en dylik uppmuntran.

»Näppeligen lär väl kunna förnekas, att det för kontroll och äfven

i öfriga hänseenden torde vara gagneligt, att tillfälliga personalombyten

jemväl å de lägre tjensterna inom riksbanken understundom ega rum.

»En anledning till den bland de yngre härvarande tjenstemännen

under de senare åren allt starkare framträdande nervositeten är möjligen

att söka i beskaffenheten hos det sig mer och mer ökande arbete, som

inom banken förekommer. Och sannolikt har det ej heller kunnat undgå

herrar fullmägtiges uppmärksamhet, att flera af just ifrågavarande tjensteman

under någon tid af året måst begära tjenstledighet med stöd af

läkarebetyg.»

Oaktadt den sålunda — som vi våga anse — behjertansvärda ansökningen

icke framstälde andra anspråk än att efter mångårigt arbete

erhålla en månads ledighet under sådan tid af året, då ingen som helst

ökning i bankens vare sig utgiftsstat eller extra tjenstepersonal derigenom

skulle föranledas, funno herrar fullmägtige på grund deraf, att förhållan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

13

detta beträffande de platser, som då nppchöllos enligt stadigvarande förordnande,

»antagligen i den närmaste tiden kom me att undergå någon

ändring till det bättre», skäl icke föreligga att vid densamma fästa afseende.

Då den sålunda åsyftade, nu genomförda ändringen icke medfört

någon afsevärd förbättring för tjenstemänuen vid hufvudkontoret;

då de yngre ordinarie i lista graden derstädes fortfarande äro i

saknad af eu åt samtliga tjensteman inom nämnda grad förut tillerkänd

förmån, hvars återvinnande nu synes vara desto mera berättigad^ som

de betydligt ökade göromålen vid hufvudkontoret i ännu större utsträckning

än förr kräfva mer och mer forceradt arbete under expeditionstiden

samt för de flesta af oss mycket ansträngande arbete äfven å annan tid;

och då de vid riksbankens afdelningskontor anstälda, jemförelsevis

unga kassörerna, hvilkas ställning — oafsedt, de gynsammare ekonomiska

och hygieniska förhållanden, landsorten erbjuder dem framför hufvudstaden

— närmast är jemförlig med tjenstemännens i lista graden

vid hufvudkontoret, genom den senast faststälda staten för afdelningskontoren,

samtlige utan inskränkning redan vunnit ifrågavarande förmån,

så hafva undertecknade ordinarie tjensteman i lista graden vid riksbankens

hufvudkontor vågat hysa den förhoppningen, att bankoutskottet

måtte finna skäl att till välvillig pröfning upptaga vår här nedan vördsamlingen

gjorda anhållan samt skänka den sitt bifall.

Såsom ett ej ringa stöd för denna vår tillförsigt anse vi oss slutligen

ej böra underlåta att återgifva, hvad 1873 års bankoutskott i sitt

betänkande angående den samma år föreslagna ändringen i tjenstemännens

vid riksbanken förmåner, såsom oss synes, mycket beaktansvärdt yttrat:

”»Fullmägtiges förslag att från semester utesluta de tjensteman i

första graden, Jivilka varit ordinarie tjensteman mindre än 10 år, kan

utskottet icke gilla. Det har blifvit upplyst, att hittills endast ytterst

sällan någon hunnit till ordinarie tjenst i riksbanken vid 30 års ålder,

och medelsiffran för den ålder, då ordinarie tjenst erhålles, ställer sig

vida högre. Innan extra ordinarie tjensteman hinner till ordinarie tjenst,

lärer lian utan tvifvel äfven hädanefter få tjenstgöra åtskilliga år såsom

extra ordinarie; och det synes derför utskottet billigt att, när han

kommit till ordinarie tjenst, han då må åtnjuta någon årlig ledighet.

Den svårighet, som lärer visat sig att finna lämpliga personer

till tjenstgöringen under semestertiden, torde kunna i väsentligaste mån

undanrödjas, om semestertiden utstrfickes, i mån af behof, äfven till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

andra tider af året än sommaren, och utskottet har derför ansett berörde

svårighet icke böra utgöra hinder för medgifvande äfven åt de

lägre tjenstemännen af en ledighet, som är väl behöflig.»”

På grund af hvad vi sålunda tillåtit oss anföra, hafva vi härmed

velat vördsamt anhålla,

att bankoutskottet måtte hos innevarande års Riksdag göra framställning

om sådan ändring i bankoreglementet, att samtliga tjenstemännen

i lista graden vid riksbankens liufvudkontor må förklaras berättigade

åtnjuta semester under en månad hvarje år å tid, då sådan

kan utan olägenhet dem beredas.»

I det yttrande, som fullmägtige med anledning häraf till utskottet

den 18 sistlidne april afgifvit, hafva de hufvudsakligen erinrat, att, om framställningen

vunne afseende, svårighet att anordna tjenstgöringen under

semestertiden skulle uppstå och att deraf möjligen skulle kräfvas ökade

arbetskrafter.

B. Framställningar, som angå aflöning sstaten vid riksbankens i

grupper indelade afdelning skontor, nemligen kontoren i Jönköping, Karlstad

och Örebro (nu grupp 1), Falun, Hernösand, Luleå och Östersund (nu grupp

2), Kalmar och Vexiö (nu grupp 3) samt Gefle, Karlskrona, Linköping,

Mariestad och Ltmeå (nu grupp 4) och Visby, (nu särskild afdelning i grupp 4).

letefattnin ^ likhet med öiriga till gruppen 1 hörande afdelningskontor finnas,

vid Örebro- utom ombudsmannen, vid kontoret i Örebro tre ordinarie tjensteman,

kontoret, kamrerare, kassör och registrator, den sistnämnde tillika bokhållare, med

lön 1,300 kr. jemte ett ålderstillägg å 400 kr. samt tjenstgöringspenningar

700 kr.

Kontorets styrelse bär nu i en till fullmägtige stöld skrifvelse

af den 20 februari 1900 begärt, att på kontorets stat måtte uppföras

aflöning till ytterligare en ordinarie tjensteman med samma förmåner som

registrator^

Den i ärendet af kontorsstyrelsen gjorda framställningen är af

följande innehåll:

»Sedan år 1895, då den ordinarie personalen vid kontoret på grund

af de då ökade göromålen förstärktes med en tjensteman utöfver stat,

hvilken sedermera vid tjensternas omplacering öfverflyttades på ordinarie

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

15

stat, har kontorets verksamhet hvad beträffar utlånings- och kassarörelsen

i så betydlig grad stegrats, att styrelsen ser sig nödsakad hos herrar

fullmägtige göra framställning om tillsättande på ordinarie stat af ytterligare

en tjensteman.

»Den väsentliga ökningen i utlåningsrörelsen har föranledts af det

betydande antal vexlar, som under de senaste åren och i synnerhet under

det sista året diskonterats. Antalet och beloppet diskonterade och inlösta

vexlar hvarje år från och med 1895 framgår af nedanstående tabell.

Diskonterade vexlar.

Inlösta vexlar.

Antal

Belopp

Antal

Belopp

År 1895.................................

4,585

5,782,589

__

4,248

5,414,224

» 1896................................

7,084

9,562,106

—

6,393

8,420,758

» 1897 .................................

6,823

8,341,329

—

7,219

8,804,006

GO

CD

GO

9,746

16,680,045

—

9,336

15,373,414

» 1899................................

13,421

20,145,678

—

12,931

19,436,991

»År 1899 har således diskonterats tre gånger så många vexlar som

år 1895, och beloppet utgör nära fyra gånger det under sistnämnda år

diskonterade. Vid jemförelse med de vid hufvudkontoret sistlidet år

diskonterade vexlarnes antal framgår, att antalet vid härvarande kontor

under samma tid uppgick till mer än fjerdedelen af de förra.

»I samma må nsom vexeldiskonteringen tillväxt, har äfven mängden

af de till landsorten för inkasso afsända vexlarne stigit. Då år 1895

afsändes 1,856 stycken för ett belopp af 1,893,312: 67, har under år 1899

remitterats 9,565 stycken för ett belopp af kronor 10,103,595: —

»De med vexlarnes granskning, ränteberäkning, införande i förfallobok

m. 11. böcker, afsändning till landsorten för inkasso och inlösen

in. m. förenade göromålen taga af den ordinarie personalen ett arbete i

anspråk, som vida öfverstiger dess krafter. Det fordrar den största noggrannhet

och omsorg för att icke något fel med deraf följande ersättningsskyldighet

må uppstå och kan till högst obetydlig del öfverlåtas på de

oansvarige extra ordinarie tjenstem ämnen.

»Ivassarörelsens tillväxt från och med 1895 framgår af följande

slutsummor i runda tal af de årliga in- och utbetalningarne.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

År 1895 ......................

» 1896 ......................

» 1897.................

» 1898 .....................

» 1899 .....................

kronor 74,000,000: —

96,000,000: —

» 107,000,000: —

» 175,000,000: —

» 199,000,000: —

»För vexlingsgöromålen kunna icke några siffror lemnas, men för

att i någon mån visa, att desamma i icke obetydlig grad ökats, meddelas,

att silfverbehållningen, som under åren 1895, 1896, 1897 och 1898 ökades

i runda tal med respektive kronor 17,000, 12,000, 18,000 och 51,000,

tillväxte under 1899 med kronor 97,000 och under innevarande år till

och med den 3 dennes med kronor 24,000 och detta oaktadt utvexlingen,

sedan kontoret inflyttat i sin nuvarande lokal med dess centralare läge,

högst betydligt tilltagit.

»Beloppet af inlösta privatbanksedlar, som under år 1896 (år 1895

fördes icke uppgifter öfver inkomna dylika sedlar) utgjorde kronor

5,673,000: — uppgick 1899 till kronor 11,741,000: —

»Det för kassören mest betungande arbetet förutom de egentliga

kassagöromålen är inkassering och redovisning af de från andra bankinrättningar

hit öfversända vexlar. Den årliga tillväxten af dessa synes

af följande:

År 1895 ...

» 1896 ...

» 1897 ...

» 1898 ...

» 1899 ..

Antal

Belopp

1,898

1,932,492

2,101

2,423,989

3,383

2,628,049

5,445

6,428,032

6,639

8,279,606

»Inlösen af de enskilda bankernas postvexlar förorsakar numera

ett icke oväsentligt arbete. Sistlidet år hafva genom dagliga remissor

till hufvudkontoret för insättning å löpande räkning remitterats icke

mindre än 11,760 stycken dylika vexlar till ett belopp af kronor

25,110,602: —, under det att år 1895 antalet uppgick till endast 3,850

med ett belopp af kronor 6,461,400: 42.

»Af det anförda framgår tydligt, att expeditionen icke på ett nöjaktigt

sätt kan skötas af den fåtaliga ordinarie personalen, icke ens med

det biträde, som erhålles af kontorets extra ordinarie tjensteman, och att

med den omfattning kassarörelsen tagit det för kassören är omöjlig att

medhinna eller ens öfvervaka det dryga arbetet med nummerböckernas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

17

förande. Äfven en del af kamrerarens göromål behöfver öfverflyttas på

annan ordinarie tjensteman, enär med nuvarande arbetsfördelning arbetet

omöjligt kan skötas med den noggranbet ock omsorg, som gifvetvis

bör iakttagas. Särskildt gäller detta granskningen af den mängd

vexlar och lånehandlingar, som inkomma till kontoret. Styrelsen får

derför vördsamt hemställa, att vid härvarande kontor måtte tillsättas ytterligare

en ordinarie tjensteman med samma förmåner som registrator^»

Denna framställning, till hvilken fullmägtige i afgifvet yttrande

hänvisat, hafva fullmägtige på de af kontorsstyrelsen åberopade skäl tillstyrkt,

samt i enlighet dermed begärt, att en ny tjensteman med benämning

»bokhållare» finge från den 1 nästkommande juli anställas vid

kontoret och tilldelas enahanda aflöningsförmåner som registratorn.

Skilnaden med afseende på aflöningsstaten mellan kontor i 2:dra Uppflyttning

och

4: de gruppen består

deri, att kontor

Linköpings-

kontoret frän

i 2:dra gruppen

i

4:de gruppen

grupp 4 till

hafva

(ålderstillägg oberäknade):

grupp 2.

(1

kamrer med lön kr.

2,000

—

fl

kamrer

med lön kr.

1,800

—

>»

* »tj.g.pgr »

1,200

—

•

»

» tj.-pgr »

800

—

1»

» » arvode »

600

—

1»

»

» arvode »

600

—

(1

kassör » lön »

1,500

—

fl

kassör

» lön »

1,400

—

!»

» » tj.-pgr »

700

—

1»

»

» tj.-pgr »

700

—

i»

» »missr.-pgr»

600

—

l»

»

»missr.-pgr»

500

—

11 registrator (bokh.) lön »

1,200

—

t

1»

» tj.-pgr.

600

—

— —

— — — —

- -

—

1

ombudsman med lön»

800

—

1

ombudsman med lön

kr.

600

Styrelsen för kontoret i Linköping, hvilket kontor öppnades den 1

april 1897, och indelats bland kontoren i 4:e gruppen, har i en till fullmägtige

den 22 sistlidne januari aflåten skrifvelse, begärt, att kontoret

måtte uppflyttas till 2:dra gruppen, och denna framställning hafva fullmägtige

funnit sig böra tillstyrka samt i sådant afseende, under hänvisning

till de detaljerade siffer- och andra uppgifter, som kontorsstyrelsen

åberopat, för egen del anfört hufvudsakligen, att under den tid af

mer än tre år, som förflutit, sedan kontoret öppnades, dess retelse utvecklat

sig så, att detsamma nu kunde anses jemstält med andra dylika,

b vilka hänförts till 2:dra gruppen. Att ytterligare en ordinarie tjenst

behöfde vid kontoret inrättas och att aflöningen för kamrerare och kassör

Bill. till Riksd. Frot. 1800. fi Sami. 1 Afd. 10 Höft. 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

borde höjas till motsvarighet mot tjensteåliggandenas omfattning, funne

fullmägtige bestyrkt af hvad revisorerna af 1899 års förvaltning yttrat i

sin under sistlidne mars månad afgifna berättelse, i hvilken de, bland

annat, anfört, att Linköpingskontoret rättvisligast borde tillhöra lista

gruppen, men att, då styrelsen i sin inlaga anhållit om kontorets uppflyttning

till endast 2:dra gruppen, revisorerna på det kraftigaste ville

förorda bifall till denna styrelsens hemställan. För sin del hafva fullmägtige

häruti instämt och alltså föreslagit att Linköpingskontoret från

den 1 nästkommande juli måtte få upptagas i 2:dra gruppen, der kontoren

i Falun, Hernösand, Luleå och Östersund förut finnas.

^af^Visb™9 Aflöningsstaten för afdelningskontoret i Visby, hvilket kontor, hvad

kontoret till beträffar tjenstemännens antal och aflöningsförmåner, hänföras till 4: de

6li%semdeT oruPPens kontor, företer den olikhet med aflöningsstaten för öfriga 4:de

verkställande gruppens kontor, att verkställande styrelseledamoten, om han är tjensteledamotens

man * riksbanken, icke erhåller större aflöningsförmåner än tillhopa 4,000

aflöning, kronor med 2 ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, hvaremot vid gruppens

öfriga kontor, dessa förmåner äro 5,000 kronor jemte 2 ålderstillägg

å samma belopp som de andra kontoren.

På grund af framställning från Visbykontorets styrelse hafva

fullmägtige hemstält, att ifrågavarande olikhet i aflöningsförmånerna måtte

upphöra, till stöd hvarför fullmägtige enligt skrifvelse den 18 sistlidne

april erinrat, att redan år 1897 bestämdes, att verkställande styrelseledamoten

i Yisby skulle, om han icke vore tjensteman i riksbanken, ega

åtnjuta samma aflöning som hans likar vid öfriga kontor. Att för

honom i egenskap af tjensteman i riksbanken fastställa lägre aflöning

än som vid andra kontor vore beviljad, hade så mycket mindre skäl för

sig, som hans göromål vore fullt lika omfattande som flere andra verkställande

styrelseledamöters. Det lägre beloppet för Yisby bestämdes

ursprungligen på en tid, då kontoret ej var öppet mera än vissa dagar i

veckan. Yu mera och sedan många år tillbaka vore expeditionstiden

daglig, vid hvilket förhållande billighet och rättvisa talade för, att det

undantagsförhållande måtte upphäfvas, som stält Yisbykontoret för sig

i en särskild afdelning inom 4:de gruppen.

aMnin^en *åt Från samtliga i grupper indelade afdelningskontors vaktbetjente

vaktbetjen- hRr till utskottet inkommit ansökning om att årliga lönen måtte höjas

tema vid från 400 till 500 kronor samt tjenstgöringspenningarna från 200 till 300

"grupi? kronor. Såsom skäl härför har anförts hufvudsakligen, att vid hvart och

kontoren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

19

ett af de ifrågavaraade kontoren endast en vaktbetjent är anstäld, hvilken

följaktligen både full sysselsättning i tjensten såväl föi’- som eftermiddag

och sålunda saknade tillfälle att genom annat arbete skaffa sig och

sin familj några extra inkomster till lefnadsvilkorens förbättring, äfvensom

att i betraktande af den dagförtjenst, en vanlig grofarbetare under närvarande

förhållanden kunde förvärfva sig, aflöningen för vaktbetjente

vid kontoren måste anses väl knapp, då dertill andra anspråk stäldes

på vaktbetjente i fråga såväl om pålitlighet och ordentlighet som om

klädsel.

Beträffande denna ansökning hafva fullmägtige anfört:

»För sin del finna fullmägtige framställningen förtjena afseende.

Aflöningen belöper sig nu till 600 kronor, jemte ett ålderstillägg å 100

kronor, hvartill komma fri bostad och vedbrand. Då, såsom i ansökningen

anförts och fullmägtige tro sig känna, kontorens vaktbetjente, med

den utveckling, rörelsen vid kontoren nu vunnit, ej minst genom de alltjemt

sig ökande inkasseringsuppdragen, äro af tjenstegöromål strängt

upptagna och i afsevärd mån sysselsättas äfven utom den egentliga tjenstgöringstiden,

hvilken för öfrigt är vida längre än den, då expeditionen

är öppen för allmänheten, blifva de i regeln gifvetvis förhindrade att skaffa

sig sådana biförtjenster, som kunna sätta dem i stånd att förvärfva hvad

utöfver löneinkomsterna kan erfordras till anständig bergning. Vidare

anse sig fullmägtige böra fösta uppmärksamheten derå, att de vaktbetjente,

om hvilka nu är fråga, hafva att utom andra göromål, bland hvilka äro

att räkna de vigtiga penningtransporterna i staden, utföra det ansvarsfulla

uppdraget att på olika tider af dygnet afhemta och aflemna posten

med dess värdeförsändelser, för hvilket ändamål vid hufvudkontoret anlita^

vissa bland vaktmästarne, hvilka med anledning deraf erhålla särskilda

gratifikationer.»

På dessa skäl hafva fullmägtige förordat ansökningen.

För de i grupper indelade afdelningskontoren, som för närvarande Höjning af de

äro till antalet 15, har Riksdagen å gemensam stat och till den fördelning, agegtat for

som fullmägtige ega bestämma, anvisat ett belopp motsvarande i medeltal gruppr°

p r kontoren an
2,

000 kronor tor hvarje. _ visade anslag

Fördelningen af detta belopp, hvilket under år 1899 utgjort 30,000

kronor, har skett såsom följande tabell utvisar: stervikariat

m. rn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

Anslag

Tillägg

Summa

Falun...............................................................

1,800

150

1,950

Grefle................................................................

1,500

—

350

—

1,850

—

Hernösand.....................................................

1,900

—

100

—

2,000

—

Jönköping ......................................................

2,300

—

250

—

2,550

—

Kalmar.........................................................

2,000

—

300

—

2,300

—

Karlskrona......................................................

900

—

—

—

900

—

Karlstad ........................................................

2,200

—

300

—

2,500

—

Linköping .......................................................

1,900

—

150

—

2,050

—

Luleå ............................................................

2,000

—

100

—

2,100

—

Marie stad......................................................

1,500

—

100

—

1,600

—

Umeå..............................................................

1,500

—

150

—

1,650

—

Vexiö.......................

1,800

100

1 900

Visby...............................................................

1,500

—

150

—

1,650

—

Örebro ...............................................

2,700

—

300

—

3,000

—

Östersund.....................................................

1,800

—

200

—

2,000

—

Summa

27,300

—

2,700

—

30,000

I fråga om berörda anslag hafva fullmägtige i skrifvelse den 18

sistlidne april anfört:

»Det har icke undgått fullmägtiges uppmärksamhet, att beloppet

varit för knappt till bestridande, efter afdrag af semestervikariat för

ordinarie tjensteman, af skälig aflöning åt de extra biträden, som tjenstgjort

vid kontoren och hvilkas antal, oberäknad! de för ombudsmanskontoren

anlitade juridiskt bildade, vid årets slut utgjorde 45, antagna

år 1893................................ 2

» 1894................................ 1

» 1895................................ 4

» 1896................................ 8

» 1897............................... 9

» 1898............................. 10

» 1899............................... 11 =

45

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

21

Efter medelberäkning skulle således årsaflöningen för dessa extra biträden

hafva uppgått till omkring 650 kronor. I sjelfva verket hafva

naturligtvis ersättningarna utgått med olika belopp, högre till de äldre

och lägre till de yngre, hvarvid särskildt må erinras angående de under

1899 antagna, att tjenstgöringstiden varit för alla mindre än ett år, för

öfrigt olika allt efter antagningsdatum. Lätt torde inses, att det icke

varit möjligt att med den summa, som stått till fullmägtiges förfogande,

tillgodose alla billiga anspråk och att, då de äldre erhållit något mera,

de yngre måst i många fall nöja sig med alltför knappt tilltagna flitpenningar.

Härvid tillåta sig fullmägtige att särskildt få framhålla,

hurusom numera och med den utvidgning rörelsen fått, de extra biträdenas

tjenstgöring måste blifva mycket trägen och vid åtskilliga kontor

utsträckas ej "blott långt utöfver den tid, då kontoren hållas öppna för

allmänheten, utan äfven till eftermiddagarna. Att under sådana förhållanden

fara kan vara. att riksbanken ej får i längden behålla åtskilliga

dugande krafter, behöfver knappt sägas, och erfarenheten har i det afseendet

lemnat en eller annan varning.

»Två styrelser, de i Luleå och Visby, hafva i särskilda skrivelser,

framhållit behofvet af ökadt anslag. Hvad Visbykontoret angår, har

ifrågasatts att kunna erhålla 2,000 kronor eller det nu fixerade medelbeloppet,

medan styrelsen i Luleå anhållit om 3,000 kronor för ändamålet,

och hvad öfriga styrelser angår, hafva tid efter annan framställningar

under hand ingått om större andel i årsanslaget. Vid vissa af

kontoren, der rörelsen varit särskildt liflig, icke blott i fråga om lån och

diskonteringar, utan ock i öfrig kassaexpedition, ej minst vexling, har

också varit omöjligt att lemna tillfredsställande ersättning åt de extra

biträdena. Så har t, ex. varit förhållandet i Örebro, der år 1898, enligt

hvad i senaste inspektionsberättelse anförts, oaktadt förhållandena stält sig

något bättre än vanligt, enär ersättning varit att tillgå för extra ordinarie!’

i följd af sjukdomsförfall för en ordinarie, de förra dock ej kunnat erhålla

mer än resp. 1,299, 955, 732 och 331 kronor för biträden, antagna

1895, 1896 och 1897 samt 1899. För 1899 har Örebro erhållit

af anslaget 3,000 kronor att fördelas på 5 extra ordinarier. Äfven annorstädes

har aflöningen måst bli låg.

»Så har i Gefle för 3 extra ordinarier från 1893 och 1896 samt 1898

(den sistnämnde endast en del af året) kronor 1,850 varit anslagna, i

Jönköping för 3 (2 från 1897 och 1 från 1899 samt 1 tillförordnad!

biträde) kronor 2,550; i Karlstad för 3 (2 från 1896, 1 från 1898)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

kronor 2,500; i Linköping för 4 (1 från 1895, 2 från 1898 ock en frän

1899) kronor 2,0o0. Ännu flere exempel skulle kunna anföras, men

torde icke vara erforderliga. Dock bör erinras, att de större kontoren

icke framgent kunna få så mycket mer än de mindre, enär rörelsen vid

de nybildade synes tillväxa raskt och fordra flere arbetskrafter.

»Fullmägtige kafva derför med hänsyn till de förhållanden, som

föreligga, nemligen å ena sidan växande behof af biträde, å andra sidan

begränsade tillgångar för deras aflöning, funnit det vara sin pligt att

hos utskottet göra framställning om ökning af det å gemensam stat uppförda

anslaget. I fråga om dess storlek synes det fullmägtige, som om

medelbeloppet borde höjas åtminstone med 50 % eller till 3,000 kronor

för hvart kontor, med rätt, såsom hittills, för fullmägtige att efter sig

företeende omständigheter fördela den sålunda till disposition stälda

summan emellan de särskilda kontoren. Härigenom skulle i medeltal,

oeiäknadt efter förhållandena 1899, på hvarje extra ordinarie komma

närmare 1,000 kronor för år, hvithet ingalunda kan anses för högt, då

man besinnar, att de äldre obefordrade — sådana finnas ju antagna

redan 1893 böra erhålla mer än denna summa. Tiden för det högre

anslaget bör tydligtvis beräknas från 1900 års början.»

På grund af hvad sålunda anförts hafva fullmägtige begärt, att

å gemensam stat från och med början af innevarande än 1900 och till

den fördelning, som fullmägtige ega bestämma, måtte för nu ifrågavaiande

ändamål i stället för 2,000 anvisas 3,000 kronor för hvarje af

de i grupper indelade kontoren.

<dettöfvOr- o Inom _ utskottet har ifrågasatts, huruvida de 4,000 kr., som från

gångsstat 1898 års början uppförts å öfvergångsstat till fullmägtiges disposition, kan

Pbelopi>a behöfva till oförändradt belopp å staten qvarstå. Från detta anslag har

utgifvits ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat,

tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning

i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr

åt de tjensteman, som pröfvats deraf böra komma i åtnjutande.

Då anslagsbeloppet senast den 11 sistlidne januari fördelades, åtgick

af detsamma allenast 3,050 kronor och, om förslaget att uppflytta Linhöpingskontoret

från 4:de till 2:dra gruppen varder genomfördt, minskas

behofvet af medel från öfvergångsanslaget med 200 kronor eller det belopp,

som anvisats åt kontorets ombudsman till lönefyllnad, hvilken under

nämnda förutsättning ej vidare erfordras. På förfrågan hos deputeraden

för den inre förvaltningen har också det svar meddelats, att en ned
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

23

sättning i anslagsbeloppet till 3,000 kronor syntes utan olägenhet kunna

vidtagas.

Sedan utskottet sålunda redogjort för de framställningar, som gjorts

med afseende på ändringar i riksbankens aflöningsstat, äfvensom i eu

dermed nära sammanhängande del af gällande reglemente, återstår för

utskottet att närmare angifva sin ståndpunkt till de olika förslagen.

Redan förut har utskottet anfört skälet, hvarför utskottet icke

ansett sig böra till närmare behandling upptaga någon af de gjorda

framställningarna om beredande af dyrtidstillägg på sätt af hankens

tjensteman och betjente begärts. Men om sålunda ifrågavarande önskningsmål

icke funnits böra nu föranleda till någon åtgärd från utskottets

sida, så bar utskottet icke kunnat undgå att till närmare pröfning upptaga

andra frågor om ändringar i aflöningsstaten och i samband med

denna stående förhållanden.

Hvad sålunda angår de af fullmägtige och vederbörande kontorsstyrelsers

här ofvan omnämnda framställningar om uppförande på ordinarie

stat af dels vid hufvudkontoret 2 nya befattningar i 2:dra graden

och 1 d:o i 4:de graden, dels vid kontoret i Göteborg af 2 tjenster i

lista graden, dels vid kontoret i Malmö af 1 tjenst i lista graden, samt

en ny vaktbetjentsyssla, dels vid kontoret i Örebro af en ny bokhållarebefattning,

dels ock vid kontoret i Linköping i samband med dess uppflyttning

i högre grupp den deraf föranledda tillökningen i tjenstepersonalen

med en registrator, tillika bokhållare, har behofvet af dessa

nya tjenster af fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelser blifvit

på så öfvertygande sätt ådagalagdt, att utskottet till de derutinnan gjorda

framställningarna icke har något att lägga utan töranlåtes för sin del

förorda desamma.

Likaså torde utskottet icke behöfva särskilt motivera sin anslutning

till fullmägtiges förslag, att den verkställande styrelseledamoten

vid kontoret i Yisby, som är tjensteman i riksbanken, må i afiöningshanseende

likställas med sina vederlikar vid andra gruppkontor.

Den väckta frågan om nedsättning med 1,000 kr. i det för gruppkontoren

å öfvergångsstat uppförda anslag ä 4,000 kr. torde icke heller

behöfva något utförligare omnämnande från utskottets sida, då nedsättningen,

vid de upplysningar som meddelats, i sjelfva verket talar för

sig sjelf.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

På sätt den ofvan lemnade redogörelsen för de ifrågasatta ändringarna

i aflöningsstaten utvisar, föreslås förhöjningar i en del anslagsposter,

nemligen:

1:°) från 30,000 till 40,000 kronor i hufvudkontorets anslag till extra

arbeten, semestervikariat m. m.,

2:o) från 3,500 till 6,500 kronor i Malmökontorets motsvarande

anslag,

3:o) från 400 till 600 kronor i den lön, som bestämts för husdrängen

vid sistnämnda konto)'',

4:o) från 400 till 500 kronor i lönen och från 200 till 300 kronor

i tjenstgöringspenningarna åt vaktbetjente vid de i grupper indelade riksbankskontoren

i orterna,

5:o) från 2,000 till 3,000 kronor i det medeltal för hvart och ett

af gruppkontoren anvisade belopp till extra arbeten, semestervikariat m. m.

Af dessa anslagsförhöjningar hyser utskottet ej tvekan att på de

skäl, som till stöd för dem anförts, tillstyrka anslagsförhöjningarna under

punkterna l:o, 2:o och 3:o här ofvan.

Vidkommande deremot den ifrågasatta aflöningstillökningen för

vaktbetjente vid gruppkontoren finner utskottet visserligen, att talande

skäl förebragts för beviljande af någon tillökning i nu bestämda aflöningsförmåner,

men att på en gång öka dessa med ett jemförelsevis så betydligt

belopp som 200 kronor, anser utskottet dock icke nu vara behöfligt,

utan finner, att tillökningen lämpligen kan begränsas till ett tillägg

å lönen af 100 kronor, så att denna alltså skulle komma att utgöra

500 kronor i stället för 400 kronor med bibehållet ålderstillägg å 100

kronor, samt naturligtvis utan någon rubbning i vederbörandes rätt till

fri bostad och vedbrand. Den ifrågasatta ökningen i tjenstgöringspenningarna

skulle deremot enligt utskottets mening icke för närvarande böra

tillstyrkas.

Med afseende på det ofvan under punkten 5:o) anmälda anslaget

på gemensam stat till extra arbeten m. in. vid gruppkontoren, kan utskottet

naturligtvis på grund af den utredning, som åvägabragts om behofvet af

en ökning i de på denna stat anvisade medlen, icke undgå att erkänna,

att någon tillökning är af förhållandena påkallad. Men att, såsom af

fullmägtige ifrågasatts, bestämma denna till 50 procent å nuvarande anslaget,

synes dock utskottet vara att gå väl långt. Med gällande bestämmelser

angående detta anslag öfverensstämmer, att, så snart något

nytt afdelningskontor af riksbanken öppnas, anslaget å gemensam stat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18. 2o

omedelbart förböjes med 2,000 kronor, eller det belopp, som må blifva

bestämdt såsom medeltal för gruppkontoren. Då nu under de närmaste

åren före 1903 års utgång förestår inrättandet af gruppkontor till ett

antal af sex st., samt dessa kontor säkerligen ej öppnas förr, än någon

del af det år, hvarunder de träda i verksamhet, gått till ända, är det

uppenbart, att, då anslaget beräknas för helt år, de nyöppnade kontoren

icke behöfva taga i anspråk hela det anslag, som för dem beräknas, utan att

någon besparing bör kunna göras, hvilken kan tillgodokomma de äldre

kontoren, vid kvilka större belopp erfordras. Med hänsyn härtill och

då verksamheten vid en del af de redan öppnade gruppkontoren utan

tvifvel är af så ringa omfattning, att dessa kontor böra kunna reda sig

med anslag till extra arbeten in. m., understigande det beräknade medeltalet

af 2,000 kronor, medan deremot flera andra gruppkontor behöfva

mera, anser utskottet, att den tillökning, som bör göras i anslaget, lämpligen

och utan afsevärd olägenhet bör kunna begränsas till 2,500 kronor,

i hvilket fall hela det å gemensam stat anvisade anslaget för de nu varande

15 gruppkontoren skulle komma att uppgå till 37,500 kronor i stället

för de 45,000 kronor, som fullmägtige ifrågasatt.

Såsom i det föregående omförmälts, har till utskottet öfverlemnats

en ansökning från några tjenstemän vid hufvudkontoret, hvari de begärt,

att den nu stadgade, ofvan närmare angifna inskränkningen i deras rätt

till semester måtte upphäfvas. Vid pröfningen af denna framställning har

utskottet icke kunnat undgå att taga i betraktande ett förhållande, som

framgår af den öfver riksbankens tjenstemän upprättade matrikel. Det

visar sig nemligen deraf, att från det vederbörande såsom extra ordinarie

börjat tjenstgöra vid riksbankens hufvudkontor eller kontor i Göteborg

och Malmö och intill dess han såsom ordinarie befordrats till tjenst i lista

graden i de flesta fall en mycket lång tid förflutit, 8, 10, 11, 14 år eller

än mera, och det torde kunna antagas, att under de år, som närmast

föregå berörda befordran, vederbörande tjenstemans tid och krafter i riksbankens

tjenst tagits i anspråk lika mycket, som sedermera sker,

efter det befordran vunnits. Enligt hvad förut anförts, har, efter erhållen

befordran till lista gradens tjenst, vederbörande icke rätt att få

åtnjuta semester förr, än han erhållit ålderstillägg eller tjenat 5 år i

graden. I regel erhålles ålderstillägget efter 5 års tjenst, men kan i

vissa fall erhållas tidigare, då tiden för vinnande af rätt till semester i

motsvarande mån förkortas.

Bill. till Riksil. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

Då § 68 mom. 4 i bankoreglementet innehåller nödiga korrektiv mot

allt slags för göromålens behöriga gång menligt bruk i fråga om semesters

begagnande, i det att der uttryckligen bestämmes, att semester får tillgodonjutas

allenast, för så vidt det kan ske utan hinder för göromålens

jemna och oafbrutna gång, synes detta stadgande innefatta all den inskränkning

i semesterrätten, som är behöflig, samt att det således icke

är nödvändigt att bibehålla den särskilda inskränkning i rätten till semester,

som stadgats för de yngre tjenstemännen i lista graden. Ty, äfven

om denna inskränkning bortfaller, står det ju tydligen fullmägtige eller

vederbörande kontorsstyrelser fritt att förlägga dessa yngre tjenstemäns

semestertid till sådan tid på året, att det icke gerna kan bli fråga om

några särskilda hinder för göromålens oafbrutna och jemna gång.

På dessa grunder finner sig utskottet böra för sin del understödja

nu förevarande ansökning, till hvilken utskottet således vill tillstyrka bifall.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen ville medgifva:

1:°)

att vid hufvudkontoret må från och med den 1

juli 1900 på ordinarie stat tillsättas utöfver nuvarande

antal befattningar:

a) en tjenst i 4:de graden, och

b) två tjenster i 2:dra graden;

2:o)

att vid afdelningskontoret i Göteborg må från och

med den 1 juli 1900 på ordinarie stat utöfver nuvarande

antal befattningar tillsättas:

två tjenster i lista graden;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o IS.

27

3:o)

att vid afdelningskontoret i Malmö må från och

med den 1 juli 1900 på ordinarie stat tillsättas utöfver

nuvarande befattningar:

a) en tjenst i lista graden,

b) en vaktbetjent med följande aflöningsfönnåner:

lön: ............................................................ kronor 600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande

kan höjas till .......... » 700: —

samt tjenstgöringspenningar ................. » 200: —

jemte ersättning för fri bostad och „

vedbrand ......................................... » 300: —

4:o)

att aflöningen för husdrängen vid Malmökontoret

må från och med den 1 juli 1900 beräknas sålunda:

lön kronor 600 jemte fri bostad och vedbrand;

5:o)

att anslagen till extra arbeten och semestervikariat

samt flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman må från

och med ingången af år 1900 vid nedannämnda riksbankskontor

höjas:

a) vid hufvudkontoret från 30,000 till 40,000

kronor,

b) vid Malmökontoret från 3,500 till 6,500 kronor;

6:o)

att vid afdelningskontoret i Örebro må från och

med den 1 juli 1900 på ordinarie stat utöfver nuvarade

befattningar tillsättas en bokhållare med lön

och tjenstgöringspenningar i likhet med registratorns;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

7: °)

att riksbankens kontor i Linköping må från och

med den 1 juli 1900 bland de i grupper indelade

kontoren uppflyttas från 4:de till 2:dra gruppen;

I

8:o)

att vid riksbankens kontor i Visby verkställande

styrelseledamot, som är tjensteman i riksbanken, må i

aflöningshänseende från och med den 1 juli 1900

likställas med verkställande styrelseledamöter, tjensteman

i riksbanken, vid öfriga i grupper indelade afdelningskontor.

9:o)

att vaktbetjente vid samtliga i grupper indelade

afdelningskontor må, räknadt från början af år 1900,

erhålla en med 100 kronor till 500 kronor ökad

årlig lön;

10:o)

att å gemensam stat från år 1900 och till den

fördelning som fullmägtige ega att bestämma för samtliga

riksbankskontoren i orterna, med undantag af

kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde

vid kontorsgöromålen och semestervikariat må uppföras

ett belopp, motsvarande i medeltal 2,500 kronor för

hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt

ll:o)

att å öfvergångsstat till fullmägtiges disposition, för

bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp,

som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men

som till följd af kontorens indelning i grupper förlorats,

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bankovtskottets Memorial N.o IS.

eller för raistad andel i arvoden för kommissionsbestyr

åt de tjensteman, som pröfvas deraf böra komma i

åtnjutande, må uppföras 3,000 kronor.

Slutligen och under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört

i fråga om den hos utskottet gjorda ansökningen om upphäfvande af den

för vissa tjenstemän i l:sta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö i § 68 mom. 4 af bankoreglementet

stadgade inskränkning i deras rätt att åtnjuta semesterledighet, hemställer

utskottet,

12:o)

att Eiksdagen ville besluta, att § 68 mom. 4 i

gällande bankoreglemente skall erhålla följande ändrade

lydelse:

(Nuvarande lydelse:)

---— Tjenstemännen —--

— — — — (lika) — — — —

hvarje år; dock att tjenstemännen i

lägsta graden vid hufvudkontoret

samt afdelningskontoren i Göteborg

och Malmö ej ega att erhålla semester

förr, än de kommit i åtnjutande af

lönetillägg eller i graden innehaft

tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen — —p--

— — — — (lika) — —

— — __ — — — — styrelsen.

(Föreslagen ny lydelse:)

Tjenstemännen vid hufvudkontoret)

kamrerare och tjenstemän i lista eller

2: dra graden vid afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö samt kamrerare

och kassörer vid de öfriga

afdelningskontoren ega, så vidt sådant

utan hinder för göromålens jemna

och oafbrutna gång kan ske, hvar

i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen

i 3:dje och 4:de graderna

vid hufvudkontoret och de i 3:dje

graden vid afdelningkontoren i Göteborg

och Malmö under en och eu

half månad samt öfriga ofvan omförmälde

tjenstemän en månad hvarje år.

Semesterindelningen för hvarje år

fastställes vid hufvudkontoret af deputerade

och vid afdelningskontoren

af styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

De ändringar i aflöningsstaten samt reglementet, hvilka ma blifva

eifoiderliga, sedan Riksdagen i här ifrågavarande ämnen fattat beslut, skall

utskottet, jemlikt sin instruktion, iakttaga vid sammanfattningen af nämnda

stat och reglemente.

Stockholm den 1 maj 1900.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets Memorial N:o 18.

31

Bilaga

till bankoutskottets memorial n:o 18, utvisande de i aflöningsstaten föreslagna

ändringar.

Af löningsstat:

för Sveriges riksbank:

A. Fullmägtige i riksbanken:

- — — — (oförändradt) — — —

B. Hufvudkontoret i Stockholm:

Tjenstemännen:

A länsstat:

tjugu — — —--— — — (oförändradt) — — —----kr. 2,000:

tjugufyra i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie,

registrator, hvarje............................................................................ » 2,000:

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,500

efter tio års till ..................................................................................... » 3,000

tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje » 3,000

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 3,500

efter tio års tjenst i graden till ............................................................ > 4,000

sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje ...... » 4,000

hvilket efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till............ » 4,500

Å arfvodesstat:

Tjenstgöringspenningar:

— — (oförändradt) — — —---— — —

Missräkningspenningar :

- — (oförändradt)--

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

Arfvoden:

l:o) för vård — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —

—. —. — — — — _ — — — förordnas. — — — — — — — — — —

2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar åt

extra ordinarie tjensteman ............................................................ kr. 40,000: —

3:o och 4:o — — — — — —• (oförändradt) — — — — — — — — — —

Vaktbetjeningen:

— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —

Aflöningsstat för Sveriges riksbanks afdelningskontor:

Afdelning skontoret i Göteborg:

1. Styrelsen:

— — — — — — — — — — (oförändradt) — ~ — —• — — — — — —

2. Tjenstemännen:

Å länsstat:

fem i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvarje .............................. kr. 1,500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,000: —

sex — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — » 4,000: —

Ä arfvodesstat:

Tjenstgöring spenningar:

— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — — — — — —v —

Missräkningspenningar:

— — — — — —- — — — — (oförändradt) — — — — — — — — — —

Arf voden:

— ---—--— — — (oförändradt) — — — — — —---—

3. Vaktbetjeningen:

— — — — — — — — — — (oförändradt) — — — — -— — — — — —

Afdelningskontoret i Malmö:

I. Styrelsen:

— — — — —---— — — (oförändradt) —---— —--—--

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bankoutskottets Memorial N-.o 18.

2. Tjenstemännen:

A länsstat:

tre i första tjenstegraden, hvarje ................................................... kronor 1 500: —

hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till » 2,000'' _

tre — — —---(oförändradt)--—------ » 1500- _

A arfvodesstat:

Tjenstgöring spenning ar:

— — — — — — (oförändradt) — — — _ ____ _ _

Missräkningspenningar:

— — — — — (oförändradt) — — — — _ _____

Årfvoden:

— — — — — (oförändradt) — — — — _

till extra arbeten, semestervikarikariat och flitpenningar till extra

ordinarie tjensteman ..................................

kronor 6,500: —

3. Vaktbetj eningen :

tvä vaktmästare, hvardera, lön ......................

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalasrdt

välförhållande kan höjas till ...........................

samt tjenstgöringspenningar

äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand och

till den andre såsom ersättning härför kronor 300: _

en husdräng, lön ................................

jemte fri bostad och vedbrand.

600: —

700: —

200: —

600: —

Afdelningskontoren i Jönköping och Karlstad,

hvart för sig, (Grupp 1):

'' ~ = — — — — (oförändradt) — — — _ _ _ _____

vaktbetjenten, lön ............................................................................ kronor 500: _

— — — — — — (oförändradt) — — _ _ _ ____

Afdelningskontoret i Örebro,

(Grupp 1):

tre styrelseledamöter, hvarje

samt derförutom den ledamot, som handhafver den daglio-a förvaltningen

....................................... ° °

dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens

tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår

FHh. till Riksd. Prot. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 10 Haft

kronor 1,200: —

» 3,800: —

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800

kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar

och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter

fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med

500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, lön................................................................................. kronor 2,000: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare

vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor

och efter tio års med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............................................................. ■» 1,250: —

och kassavårdarearfvode...................................................................... » 750: —

kassören, lön ..................................................................................... » 1,600: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid

riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor

och efter tio års med ytterligare 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ........................................................... » 800: —

och missräkningspenningar ............................................................. » 600: —

registrator! och bokhållaren, hvardera lön ...................................... » 1,300: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator

eller bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas

med 400 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............................................................. » 700: —

ombudsmannen, lön ........................................................................ » 800: —

vaktbetjenten, lön............................................................................. » 500: —

hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder

ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor,

tjenstgöringspenningar........................................................................ > 200: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Afdelningskontor en i Falun, Hernösand, Linköping, Luleå och

Östersund,

hvart för sig, (Grupp 2):

tre--— — — — — — — (oförändradt) — — — — — kronor 800: —

vaktbetjenten, lön ............................................................................ » 500: —

—---— — — — ■— — — (oförändradt) — — — — — — — —--

Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö,

hvart för sig, (Grupp 3):

tre —--— — — — — — (oförändradt) — — — — — kronor 800: —

vaktbetjenten, lön .......................................................................... » 500: —

—---— — — — — — (oförändradt) — — — — —--— — —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 18.

35

Afdelningskontoren i Gefle, Karlskrona, Mariestad, Umeå och Visby,

hvart för sig, (Grupp 4):

tre — —---— — — — (oförändradt) — — — — — kronor 600: —

vaktbetjenten, lön ........................................................................... » 500:

— — — — — — —--— (oförändradt) — — — —---— — — —

Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Kiksdagen anvisat :

a) å gemensam stat från år 1900 och till den fördelning, som

fnllmägtige ega bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med

undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen

och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal

2,500 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt

b) å öfvergång sstat till fullmägtiges disposition, för bestridande af

ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad

under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats,

eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjensteman,

som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 3,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.