Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 3

1900-02-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1900:3, Bankoutskottets Memorial N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

1

N:o 3.

Ant. till Riksd. kansli den 16 febr. 1900, kl. 3 e. m.

Memorial, om verkståld granskning af riksbankens styrelse och

förvaltning.

Till fullgörande af den banko utskottet jemlikt § 4 i utskottets

instruktion åliggande skyldighet att undersöka och granska riksbankens

tillstånd samt huru densamma styrd och förvaltad blifvit, har utskottet

tagit del af dels fullmägtiges i riksbanken allmänna och särskilda protokoll

för tiden från och med den 15 januari 1899, intill hvilken dag

ansvarsfrihet blifvit för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder

beviljad, och till innevarande års riksdags början, dels af de af vederbörande

revisorer afgifna berättelser om verkstäld granskning af riksbankens

såväl kufvudkontor som de särskilda afdelningskontorens i Göteborg,

Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping,

Luleå, Mariestad, Umeå, Yexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning

under år 1898, dels ock af fullmägtiges med utskottets memorial n:o 1

till Riksdagen öfverlemnade berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning år 1899, äfvensom af de af styrelserna för riksbankens

i verksamhet varande kontor i afseende å dessa kontors förvaltning

under samma år lemnade redogörelser; och får utskottet, efter

nu fullbordad granskning, härmed till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och

utlåningsrörelsen, äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft. (Nös 3, 4). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets Memorial N:o 3.

afdelniugskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för eu

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

silferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens

revisorer och riksbankens fullmägtige liksom i utskottets förut

till Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Några siffergrupper af allmännare intresse anser sig utskottet dock

böra meddela här nedan.

Metalliska kassan, i hvilken, sedan, med ingången af år 1899,

lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast

guld, men icke silfyermynt, får inberäknas, har under sistförflutna år varit

högst den 14 januari, då den uppgick till kronor 31,043,418: 81 samt

lägst den 23 september, då den utgjorde kronor 30,185,4 9 3 : 59. Den 30

december 1899 var metalliska kassan kronor 30,362,432: 49.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet hafva under

året vexlat mellan högst kronor 16,6 7 9,187 : 80 den 30 december och

lägst kronor 5,757,300: 84 den 31 januari.

Sedelutgifningsrätten, som vid 1899 års början uppgick till kronor

120,045,972: 80, var vid samma års slut kronor 124,916,395: 25. De utelöpande

sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 70,859,508: 19 och

kronor 75,189,484: 33 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten den 7

januari kronor 55,307,904: 61 och vid årets slut kronor 49,726,910: 92.

Riksbankens utlåning srörelse under år 1899 har att uppvisa betydligt

högre siffror än närmast föregående år. Då nemligen de för lånerörelsen

i dess helhet anvisade medlen vid årets början uppgingo till

kronor 97,775,000, hade de vid årets slut ökats med kronor 16,475,000,

eller till kronor 114,250,000.

Fördelade efter de särskilda kufvudgrupperna, stälde sig vid 1898

och 1899 årens slut siffrorna sålunda (i jemna tusental):

1898. 1899.

diskonterade vexlar....................... kr. 49,598,000:— kr. 68,134,000: —

utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning, obligationer, aktier,

inteckningar m. m.......... » 34,684,000: — » 27,430,000: —

utlåning mot pant af vågförda

effekter......................................... » 1,138,000:— > 725,000: —

afbetalningslån................................ » 6,738,000: — » 8,540,000: —

kassakreditiv.................................. » 5,507,000: — » 7,454,000: —

kr. 97,665,000:— kr. 112,283,000: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

3

Af clenna tablå framgår, att minskning i utlåningsbeloppen inträffat

med afseende på hypotekslån och lån mot pant af vågförda effekter,

hvaremot betydlig ökning egt rum med afseende på vexeldiskonteringen

samt, med nyssnämnda undantag, i ej ringa mån äfven beträffande öfriga

grenar af utlåningar öreisen.

Af vexeldiskonteringen har en stor del verkstälts under formen

af ^diskontering af inrikes vexlar, som förut af enskilda bankinrättningar

öfvertagits och af dessa derefter diskonterats i riksbanken med åtnjutande

dervid under vissa vilkor af särskilda förmåner.

Början med denna rediskonteringsrörelse gjordes under år 1893,

då riksbanken under hand gjorde samtliga enskilda bankinrättningar det

erbjudande att åt dem bland dessa, som funnes dertill hågade, lemna en

rediskonteringskreffit till ett öfverenskommet maximibelopp för hvarje

bank. Under vilkor, att det diskonto, som dervid af vederbörande bank

under året erlades, komme att uppgå till minst hälften af den summa,

som för hela den beviljade rediskonteringskrediten borde för helt kalenderår

vid beräkning af den allmänt gällande diskontosatsen erläggas, ville riksbanken

vid årets slut återbetala till vederbörande enskilda bankanstalt

ett returdiskonto, som skulle beräknas till Va procent under det nyssnämnda

allmänt gällande; och förbehöll sig riksbanken att få när som

helst uppsäga öfvenskommelsen om rediskonteringskrediten, i fall den

funne, att rediskonteringen endast tillfälligtvis och icke till underhållande

af en regelbunden diskonteringsaffär hos riksbanken begagnades eller om

annan orsak dertill föranledde.

De här till sina hufvuddrag angifna vilkoren för rediskonteringskrediten

gälla ännu i dag utom i fråga om beräkningen af returdiskontot,

i hvilket fullmägtige den 4 februari 1895 beslöto den förändring, att detsamma

höjdes till 1 procent.

Huru den sålunda från riksbankens sida erbjudna rediskonteringskrediten

intill slutet af år 1899 af enskilda bankinstitut anlitats, framgår

af följande uppgifter:

vid 1893 års slut hade åt 6 banker beviljats redisk.-kredit å tillhopa 5,000,000 kr.

»

1894 »

»

» » 8 »

»

»

» »

6,800,000

»

»

1895

»

» » 14

»

»

» »

11,900,000

»

»

1896 »

»

» » 22

»

% »

18,550,000

»

1897 »

»

» »31 »

J> »

33,875,000

»

»

1898 »

»

» » 35

»

»

» »

35,925,000

»

1899 »

»

» »37 »

»

» »

37,025,000

»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

Hvad förhållandena för år 1900 angår, inhemtas af fullmägtiges

särskilda protokoll den 21 december 1899, att fullmägtige, vid föredragning

af inkomna ansökningar om rediskonteringskredit för innevarande år,

beslutit dels att för det dåvarande icke åt någon bankinrättning, som ej

under 1899 åtnjutit rediskonteringskredit, bevilja sådan för år 1900, dels

ock, vidkommande de banker, som under 1899 haft dylik kredit, att på

det sätt bifalla de af dem för år 1900 gjorda ansökningarna, att åt dessa

banker skulle oförändradt tills vidare under nämnda år bibehållas den

rediskonteringskredit, som de under 1899 egt tillgodonjuta; dock att,

derest vederbörande bankinrätttningar sjelfva begärt nedsättning i dem

beviljad kredit, minskning i densamma skulle ega rum i öfverensstämmelse

med derom uttryckt önskan.

Med tillämpning af dessa beslut beviljade fullmägtige åt ifrågavarande

bankinrättningar, i den mån dessa anmält sig till förnyelse af

förut erhållen kredit, ett maximibelopp för innevarande år å tillhopa

36,635,000 kronor. Minskningen i förhållande till den vid 1899 års

slut beviljade rediskonteringskreditens högsta belopp är 390,000 kronor,

eller den sammanlagda summa, hvarifrån vissa banker förklarat sig

vilja afstå.

Utvecklingen af nu omförmälda gren af riksbankens utlåningsrörelse

synes utskottet vara en angelägenhet af vigt, då den är egnad

väsentligen främja riksbankens deltagande i landets hela bankrörelse i

egenskap af en centralbank såsom den nya men ännu icke till fullo

genomförda lagen för Sveriges riksbank åsyftar. Att fullmägtige icke

hafva för afsigt att inskränka ifrågavarande slags rörelse synes utskottet

framgå deraf, att fullmägtige vid behandlingen af frågan om rediskonteringskreditens

bestämmande för innevarande år uttryckligen framhållit,

hurusom de endast »för det närvarande» funnit sig böra vägra nya eller

ökade rediskonteringskrediter; hvilket beslut ju, så snart penningställningen

och andra på frågan inverkande förhållanden dertill föranleda, kan och

säkerligen äfven kommer att jemkas efter sig företeende omständigheter

i samband med sådana ändringar i vilkoren för rediskonteringskreditens

åtnjutande, som en något längre tids erfarenhet må visa vara behöfliga.

För öfrig! är att märka, att de bestående rediskonteringsaftalen mellan

riksbanken och enskilda bankanstalter alldeles icke utesluta dessa senare från

att hos riksbanken rediskontera vexlar till högre belopp, än som motsvaras

af rediskonteringskreditens maximisumma; skilnaden är blott, att,

å hvad, som öfverskjuter denna, vederbörande erlägga det allmänt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

5

gällande diskontot, utan att någon del deraf i form af returdiskonto

Å sin utlånings- ock öfriga rörelse under år 1899 kar riksbanken

intjenat en vinst af kronor 4,355,078: 99.

Till denna vinstsumma kafva riksbankens kontor i orterna å sin

lånerörelse lemna! följande bidrag:

kontoret

i

Göteborg kronor 637,236: 34

eller

4,79

procent *)

»

»

Malmö

»

506,685: 24

»

4,72

»

»

»

Falun

»

45,754: 25

» ■

3,45

»

»

»

Gefle

»

59,177: 83

»

2,93

»

»

»

Hernösand

»

332,121: 51

4,99

»

»

»

Jönköping

»

100,677: 62

»

3,92

»

»

»

Kalmar

»

40,957: 16

3,09

»

»

Karlskrona

»

16: 66

»

0,004

»

»

»

Karlstad

»

95,662: 86

4,18

»

»

»

Linköping

»

105,552: 32

»

4,34

»

»

»

Luleå

»

124,562: 67

»

4,86

»

»

»

Mariestad

»

9,821: 87

»

0,85

»

»

»

Umeå

»

24,748: 08

»

1,98

»

»

»

Yexiö

»

40,573: 02

»

2,15

»

»

»

Visby

»

53,701: 34

3,53

»

»

»

Örebro

»

307,083: 07

»

4,88

»

»

»

Östersund

90,838: 17

4,43

»

kronor 2,575,170: Öl

Skilnaden mellan

detta belopp ock banko
vinsten

i dess helhet är » 1,779,908: 98

kronor 4,355,078: 99; ock utvisar således

nämnda skilnad det belopp, hvarmed hufvudkontoret, dock äfven på

annan rörelse än lånerörelse, bidragit till årets vinstsumma.

*) Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under året

för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

Under år 1899 hafva fullmägtige, jern likt beslut den 30 november,

och efter det förhandlingar med vederbörande enskilda bankinrättningar

förts och afslutats, bragt till verkställighet det stadgande i lagen för

Sveriges riksbank, som bemyndigar fullmägtige att låta vidtaga anordningar

för underlättande af betalningsutjemningar eller s. k. clearing.

De regler, som för ifrågavarande rörelse för närvarande gälla,

anser sig utskottet böra bringa till Riksdagens kännedom och bar derför

i en till detta memorial fogad bilaga (Bil. A.) återgifvit deras innehåll.

Att clearingsanstalten fyller ett verkligt behof, synes utskottet

framgå deraf, att omsättningen redan blifvit betydlig. Denna belöpte sig

nemligen under tiden från den 15 december 1899, då clearingsrörelsen

hos riksbanken begynte, till årets slut till kr. 158,262,463: — samt har,

enligt en utskottet meddelad uppgift, för januari månad innevarande

år uppgått till kr. 375,254,844: 48.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30

november 1899 afgifna berättelsen angående riksbanken, bär utskottet ej

funnit några uttalanden, som påkalla särskild! yttrande från utskottets sida.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar

icke bankofullmägtiges gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret

fattade beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års

Riksdags beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och dess verk; hvilken granskning liksom vid föregående

riksdagar verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för

år 1898 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerne för sin

del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmägtige beviljas. De revisorer,

som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens i Göteborg, Malmö,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

7

Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad,

TJmeå, Yexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning år 1898,

hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorets

styrelser; och enär utskottet vid den af utskottet nu verkstälda undersökning

af riksbanken ej haft något att anmärka, utan funnit, att

fullmägtige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet

hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmägtige i riksbanken

beviljas dels för förvaltningen under år 1898 af bankens

såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,

Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar,

Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Yexiö,

Yisby, Örebro och Östersund, dels ock för de beslut

och åtgärder, som finnas antecknade till fullmägtiges

protokoll från och med den 15 januari 1899 till

samma dag innevarande år.

Stockholm den 16 februari 1900.

På bankoutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

8

Bil. A.

Regler

för den mellan särskilda banker i Stockholm öfverenskomna clearing

genom riksbanken.

l:o) Riksbanken tillhandahåller utan ersättning lokal och nödig

betjening för afräkning bankerna emellan af deras på hvarandra löpande

fordringsbevis;

tills vidare må sådan afräkning omfatta endast sedlar, postremissvexlar

och checkar;

, 2:6) De banker, med kontor i Stockholm, hvilka efter anmälan

blifvit antagna såsom dertill berättigade, ega deltaga i clearingen. Hvarje

sålunda antagen medlem af clearingen eger rätt att uppträda såsom förmedlare

för såväl landsortsbanker som andra stockholmsbanker.

I riksbankens clearingskontor skall alltid finnas tillgänglig en

lista, upptågande samtliga de banker, för hvilka hvar och en af de sjelfständigt

clearande bankerna åtagit sig att verkställa och saldera afräkningen;
3:o)

Hvarje i clearingen sjelfständigt deltagande bank skall i

riksbanken hålla räkning utan räntego dtgörelse, å hvilken i regeln skall

finnas så stor tillgång, att den vid clearingen uppkomna balans till vederbörande

banks debet dermed kan täckas. Skulle behållningen å räkningen

icke förslå att täcka vid clearingen uppkommen balans, skall detta ske

genom insättning å räkningen samma dag innan banktidens utgång.

4:o) Clearingen eger rum dagligen, tills vidare en gång hvarje dag.

5:o) Riksbankens clearingskontor öppnas klockan 10,30 f. m., från

hvilken tid och intill klockan 11,15 ombud från hvarje sjelfständigt deltagande

bank eger inlemna de för dagens clearing afsedda värdehand
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

9

lingar, mot qvitto af clearingskontorets tjensteman i derför afsedd bok,

en för hvarje bank.

Clearingskontoret stänges klockan 11,15 f. m. i och för värdehandlingarnas

sortering och afslutningsnoternas uppgörande, och eger hvarje

banks ombud klockan 12,15 åter infinna sig för att mot qvitto i en hos

riksbanken förvarad bok uttaga de värdehandlingar, för hvilka banken är

vid clearingen betalningsskyldig.

6:o) De till clearing inlemnade sedlame skola vara inneslutna i

förseglade paket med påskrift om beloppet samt ej mindre namnet på

den bank, som inlemnar paketet, än ock den i clearingen sjelfständigt

deltagande bank, som skall inlösa sedlarna. Dessa paket öppnas icke af

riksbankens tjensteman, utan aflemnas efter sortering till adressaten, med

uteslutande af hvarje som helst ansvarighet för riksbanken i afseende å

paketens innehåll.

7:o) De till clearing inlemnade postremissvexlarne och checkarna

skola vara ordnade, skildt för hvarje i clearingen sjelfständigt deltagande

bank samt åtföljas af notor, upptagande antal, belopp och slutsumma af

de vexlar och checkar, hvarje bank har att inlösa. Vexlar och checkar

skola härvid tills vidare upptagas å samma notor. Derest antalet vexlar

och checkar, som af en bank inlemnas för inlösen af en annan bank,

öfverstiger 10, skola dessa vexlar och checkar vara inlagda i förseglade

paket jemte dertill hörande nota samt behandlas såsom ofvan är sagdt

för sedelpaketen.

8:o) Förutom ofvannämnda vexelnotor skall hvarje bank ingifva

en liufvudnota, upptagande beloppet af de sedlar, vexlar och checkar,

banken inlemnar för inlösen af hvarje sjelfständigt clearande bank, samt

summan af alla dessa belopp, sålunda angifvande hela det belopp, hvarför

banken skall erhålla liqvid vid clearingen.

9:o) Efter slutad clearing aflemnas till hvarje banks ombud en

skriftlig uppgift om ej mindre de belopp, som vid clearingen ingått till

bankens debet och inlemnats till dess kredit, än ock i öfverensstämmelse

dermed det saldo, hvarmed bankens räkning i riksbanken blifvit debiterad

eller krediterad.

10:o) Anmärkningar på grund af clearingen, hänförande sig till

sedel- eller vexelpaket, vexelnotor, postremissvexlar och i Stockholm

betalbara cbeckar, skola framställas senast klockan 1 följande dag direkt

till den bank, som till clearing inlemnat vederbörande paket eller nota.

Angående checkar, betalbara i landsorten, skall särskild öfverenskommelse

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

framdeles träffas mellan bankerna, och må sådana checkar, intill dess

sådan öfverenskommelse träffats, icke inlemnas till clearing.

ll:o) De stockholmsbanker, som sjelfständigt eller genom förmedling

af annan bank deltaga i clearingen, ega icke i ock för inlösen i

hvarandras kassor förete sedlar, postremissvexlar eller checkar, som utgöra

föremål för clearing, hvaremot intet hinder finnes för användning deraf

vid förefallande liqvider till den bank, der sedlarna, respektive postremissvexlarna

eller checkarna äro betalbara.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.