Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

1900-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1900:5, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1900, kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion, om

införande i grundlagen af bestämmelser om rikssymbolerna.

Herr Ernst Carlson, med hvilken herrar P. Pehrson i Törneryd,

Hans Andersson, J. H. G. Fredholm, A. Brodin, S. J. Boethius och J.

Bromée instämt, har uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet

hänvisad motion, n:o 164, hemstält, att Riksdagen måtte till

hvilande för vidare behandling i grundlagsenlig ordning antaga följande

förslag till ändrad lydelse af

89 § regeringsformen:

Uti Riksdagens Kamrar — — — för riket nyttigt finner. Vill

Konungen åt Riksdagen öfverlemna att gemensamt med honom något

afgöra, som rikets allmänna styrelse rörer, då förfares dermed på det sätt,

som angående lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgadt; och skall alltid på

detta sätt förfaras i fråga om bestämmelser rörande rikets vapen och flagga.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»Rikets vapen och flagga äro de synliga, af alla kända och erkända

tecknen för vår nationella magt och sjelfständighet. Dessa tecken

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 3 Samt. 5 Haft. (N:o 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

eller de s. k. rikssymbolerna ha ärorika historiska anor. De ha under

tidernas lopp blifvit det svenska folket dyrbara, och eu väsentligare

ändring deri skulle, om en sådan mot förmodan företoges, utan tvifvel

mötas med ogillande af nationen.

Likväl äro rikssymbolerna ännu den dag i dag lemnade utan

skydd af lagen. Det svenska riksvapnets utseende är endast beroende

på en af Konungen faststäld ritning, medan åter vår örlogs- och handelsflagga

är till form, färg och användning bestämd genom de kongl. resolutionerna

den 20 juni 1844 och den 7 maj 1897. Intet lagbud hindrar

regeringen att när som helst och hur som helst, endast med ett penndrag,

vidtaga större eller mindre jemkningar i riksvapnets eller flaggans

utseende.

Äfven den, som är fast öfvertygad om att en dylik magt, ensidigt

lagd i regeringens händer, icke skall missbrukas, torde dock nödgas

medgifva, att ett sådant sakernas tillstånd hvarken kan kallas principielt

rigtigt eller i praktiskt afseende tillfredsställande. Då nemligen rikssymbolerna

äro att betrakta såsom en Konungens och folkets gemensamma

egendom, böra de ej heller utan båda statsmagternas samstämmande

beslut kunna ändras. Och i sjelfva verket torde ett grundlagsstadgande

derom, att folket genom sina representanter med Konungen

delar bestämmanderätten öfver dessa symboler, stå i full öfverensstämmelse

med de grundsatser, på hvilka vårt'' statsskick af gammalt hvilar.

En bestämmelse af här ifrågasatta art synes lämpligen kunna

inrymmas såsom ett tillägg till sista punkten af § 89 regeringsformen.

Frågan om riksvapnets och flaggans utseende torde nemligen vara att

hänföra till sådana ärenden, hvilkas afgörande i denna paragraf inbegripes

under benämningen »rikets allmänna styrelse». Men det gemensamma

afgörande af Konung och Riksdag, som i meranämnda paragraf

är gjordt beroende af den förres godtfinnande, bör i detta fall stadgas

såsom allmän regel.»

Utskottet delar på de i motionen anförda grunder motionärens

uppfattning, att rikets nationella symboler, dess vapen och flagga, icke må

kunna ändras utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut, och

att för den skull en bestämmelse härom bör i grundlag gifvas. Utskottet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

anser ock, i likhet med motionären, att denna bestämmelse bör inrymmas

i regeringsformen.

Den plats i nämnda grundlag, som motionären föreslagit, finner

utskottet emellertid icke lämplig. Ett stadgande af den betydelse som

det ifrågasätta, hvars ändamål är att gifva grundlags skydd åt rikssvmbolerna,

bör, enligt utskottets mening, icke inrymmas såsom en undantagsbestämmelse

från de i § 89 regeringsformen grina stadganden rörande

behandlingen af vissa till området för Konungens ekonomiska lagstiftning

hörande ärenden. Fastmer finner utskottet, att åt det ifrågasatta nya

stadgandet bör gifvas en mera sjelfständig ställning, och att detsamma

derjemte bör, såvidt möjligt, anslutas till de bestämmelser i grundlagen,

med hvilka det kan sägas ega ett visst samband.

Utgående från denna synpunkt har utskottet ansett, att det nya stadgandet

bör intagas bland de i regeringsformen § 73 med flere följande paragrafer

befintliga bestämmelser, som afhandla olika ärenden, hvilka skola afgöras

genom sammanstämmande beslut af Konung och Riksdag, samt att det

lämpligast bör införas såsom ett Hytt, med särskildt ordningsnummer

forsedt första moment af § 79, der förut är stadgadt om rikets mynt. Det

nya stadgandet om gemensam beslutanderätt för Konung och Riksdag

öfver rikets vapen och flagga skulle sålunda komma att få sin plats

mellan § 78, som handlar om rikets integritet, och § 80, som handlar

om bestämmanderätten öfver krigsmagtens organisation.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, med anledning af förevarande

motion, antaga att hvila till ridare grundlagsenlig behandling

följande förslag till ändrad lydelse af § 79 regeringsformen

:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen.

§ 79. § 79.

l.o. Ingen förändring af

rikets vapen eller flagga må

göras utan Riksdagens samtycke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ingen förändring i rikets

mynt till skrot eller korn,

det vare sig till förhöjning

eller afslag, må ega rum utan

Riksdagens bifall; Konungens

rättighet att låta slå

mynt dock oförkränkt.

2:o. Ej heller må någon

förändring i rikets mynt till

skrot eller korn, det vare sig

till förhöjning eller afslag,

ega rum utan Riksdagens

bifall; Konungens rättighet

att låta slå mynt dock oförkränkt.

Stockholm den 20 april 1900.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.