Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse af §§ 11 och 19 riksdagsordningen.

1900-05-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1900:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse af §§ 11 och 19 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

ff:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1900, kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

ändrad lydelse af §§ 11 och 19 riksdagsordningen.

Vid tillämpning af gällande bestämmelser rörande grunderna för

valrätt till Andra Kammaren kan det inträffa, att en person, som i öfrigt

uppfyller vilkoren för politisk rösträtt, endast och allenast derigenom, att

han afflyttar från den kommun, inom hvilken han egt att utöfva denna

rätt, för en afsevärd tid går miste om densamma. Af § 14 riksdagsordningen

framgår nemligen, att ingen eger valrätt till Andra Kammaren

annorstädes än i den kommun, der han är bosatt, d. v. s. mantalsskrifven.

Den valberättigade medlem af en kommun, som derifrån afflyttar, förlorar

alltså rösträtten vid nästa inom kommunen skeende mantalsskrifning, vid

hvilken han ej blifvit i mantalslängden uppförd; angående sålunda inträffad

förändring åligger det på landet kommunalnämnden — enligt kongl. förord

ningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 § 59 (slutet) —

och i stad magistraten — i Stockholm jemlikt den för denna stad den 8

november 1889 fastställa valordning § 4 samt i öfriga städer på grund af

kong], förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 § 14

— att i kommunens röstlängd verkställa anteckning. I den kommun, till

hvilken afflyttning skett, kan deremot kommunal och såmedelst politisk rösträtt

erhållas först sedan den inflyttade, efter att hafva blifvit inom kommuBih.

till Riksd. Prof. 1900. 0 Sami. 7 Käft. (N:o 7). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

nen mantalsskrifven, blifvit derstädes till allmän bevillning uppförd äfvensom

antecknad i kommunens röstlängd; och kan på detta’sätt uppkomma

en mellantid af mer än ett år, under hvilken rösträtt är honom beröfvad.

1 vissa fall, såsom t. ex. der pröfningsnämnds beslut angående den i kommunen

inflyttade personens taxering blifvit öfverklagadt, kan det till och

med dröja ännu längre, innan han blifver i kommunens röstlängd införd.

Då för valbarhet till riksdagsman i Andra Kammaren enligt § 19

riksdagsordningen förutsattes, bland annat, valrätt inom den kommun eller

någon af de kommuner, för hvilka valet sker, kan på samma sätt afflyttning

till annan kommun förorsaka, att valbarheten för en tid förloras.

Ofvannämnda förhållanden påvisades vid januari-riksdagen år 1887

i en af herr P. Waldenström i Andra Kammaren väckt motion (n:o 12),

deri framlades förslag om särskilda tillägg till §§ 14 och 19 riksdagsordningen

i syfte att undanrödja nu ifrågavarande olägenhet och i hvars

motivering uttalades, bland annat, att en annars valberättigad och valbar

person, som flyttade från en ort till en annan, borde få behålla sin valrätt

och sin valbarhet på det ställe, hvarifrån han flyttade, till dess han vunne

samma rättigheter i inflyttningsorten, samt att detta syntes så mycket

naturligare, som eu person, hvilken redan vore vald till riksdagsman, behölle

intill valperiodens slut sitt representantskap för den valkrets, som

utsett honom, äfven om han under tiden flyttade till annan ort. Bifall

till nämnda motion förordades ock i en af herr Emil Hammarlund vid

samma riksdag i Andra Kammaren afgifven motion (n:o 183).

Dessa båda motioner koinmo emellertid till följd af Riksdagens upplösning

hvarken under konstitutionsutskottets eller under Riksdagens behandling.

Vid maj-riksdagen samma år väcktes åter af herr Hammarlund en

motion i Andra Kammaren (n:o 53), i hvilken, bland annat, framhölls

såsom önskvärdt, att till § 14 riksdagsordningen fogades ett tillägg i

den rigtning, som i förstberörda motion föreslagits. I det konstitutionsutskottets

utlåtande (n:o 10), hvari denna motion berördes, afgaf emellertid

utskottet öfver densamma icke något yttrande, synbarligen af den orsak,

att motionen uti ifrågavarande del icke ansetts innebära något bestämdt

yrkande.

Vid innevarande riksdag har frågan å nyo blifvit bragt å bane genom

en af herr David Bergström inom Andra Kammaren väckt, till utskottets

förberedande behandling hänvisad motion, n:o 154, deri motionären yttrar

hufvudsakligen följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

»Det är en gängse regel, att en medborgare, för att vara politiskt

röstberättigad å en ort, måste sedan viss, i lagen föreskrifven tid haft fast

bostad derstädes. Så kräfves det i de flesta länder såsom vilkor för

politisk rösträtt att vara bosatt inom valkretsen vid tiden för vallängdens

årliga uppgörande. I vissa länder fordras det, att inflyttningen skall

ha skett senast sex månader före vallängdens upprättande. Danmarks

grund- och vallagar säga senast ett år före valdagen. I några länder,

såsom i Tyska riket och Schweiz, afslutas vallängderna några få

dagar före valet, hvadan inflyttningen till valkretsen der kan ha skett

helt nyligen. Ja, i Schweiz ega äfven de, som tillfälligt vistas i en

valkrets, att der utöfva politisk rösträtt på samma vilkor som de bofasta

männen, nemligen att vara uppförda i vallängden, och denna afslutas icke

förr än 3 dagar före valet. Inom vissa andra länder, och bland dem Sverige,

är ett ganska strängt flyttningsstreck uppdraget, och detta gäller icke

allenast valkretsen, utan det fordras att sedan viss tid vara bosatt just inom

den kommun i valkretsen, der den politiska rösträtten skall utöfvas. Man

må nu vara hur stor vän af politiska gränsstreck som helst, så lär det

dock bli svårt att uppvisa någon rimlig grund för en dylik bestämmelse,

hvilken kan från politisk rösträtt för längre eller kortare tid utesluta en

person, som råkar byta om bostad inom en valkrets, der han förut är politiskt

röstberättigad. Det svenska flyttningsstrecket är emellertid ännu

strängare än någonstädes annars. I Sverige kräfves det nemligen icke

allenast att vara bosatt, d. v. s. lagligt mantalsskrifven inom den kommun,

der den politiska rösträtten skall utöfvas, utan äfven att der ega kommunal

rösträtt. Och det är en lång omgång i regeln för en nyinflyttad person,

innan han hinner dit. Medan t. ex. i Preussen en nyinflyttad person

sex månader efter inflyttningen kan bli politiskt röstberättigad inom

kommunen, får hos oss flertalet af de inflyttade vänta i 1—2 års tid,

innan de kunna få kommunal och politisk rösträtt. Det kan nu icke förnekas,

att det ligger en orättvisa i att alldeles beröfva eu medborgare

hans politiska rättigheter för en tid, derför att han flyttar från en ort

till en annan, och denna orättvisa minskas icke deraf, att det är de små

inkomsttagarne, som mest af alla drabbas af flyttningsstrecket.»

»Då riksdagsordningens bestämmelser om valbarhet till Andra Kammaren

grunda sig på bestämmelserna om valrätten, medför flyttningsstrecket

äfven en ytterligare skärpning af det bostadsband, hvarigenom valbarheten

till nämnda kammare blifvit begränsad. Det gifves ju exempel på att

riksdagsmän, som i mänga år åtnjutit valkretsens förtroende, för en tid

förlorat sin valbarhet derstädes endast och allenast derigenom, att de flyttat

till en annan kommun i samma valkrets.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

I syfte att ernå frågans lösning »ju förr dess hellre» har motionären

föreslagit:

»att Riksdagen måtte såsom hyllande till vidare grundlagsenlig behandling

. antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§ 17 och 19 riksdagsordningen:
-

§ 17.

Vid såväl elektors- som riksdagsmannaval----— röstetal.

Vid dessa val — — — — — — tillkommer.

Flyttar valberättigad från en kommun till en annan, åtnjuter han i

den förra sin valrätt i ytterligare två års tid, räknadt från den dag densamma

jemlikt 14 § skolat upphöra, dock under vilkor att han vid valtillfället

fortfarande är svensk medborgare, råder öfver sig och sitt gods,

eger medborgerligt förtroende, samt ännu ej eger valrätt i den kommun,

dit han flyttat, och ej häftar för oguldna koinmunalutskylder till den

kommun, derifrån han flyttat.

§ 19.

Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast väljas män, som

uppnått 25 års ålder samt, enligt 14 och 17 §§, ega valrätt inom den

kommun, eller någon af de kommuner, för hvilka de väljas.»

Då motionären emellertid icke velat ifrågasätta, att den sålunda föreslagna

formuleringen af ofvannämnda paragrafer skulle af utskottet och

Riksdagen i allo godkännas, och då svårigheter möjligen torde visa sig

att härvidlag utfinna en fullt tillfredsställande redaktion, har han alternativt

hemstält:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.

Maj:t ville snarast möjligt till Riksdagen inkomma med förslag till sådan

ändring af riksdagsordningen, att de af motionären påpekade missförhållandena

må undanrödjas.

Att en persons valrätt och valbarhet till Riksdagens Andra Kammare

kunna göras om intet enbart på grund af den omständigheten, att personen

i fråga flyttar från en kommun till en annan, måste enligt utskottets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

uppfattning anses innebära eu afsevärd oegentlighet, hvilken blifver särskildt

påfallande i sådana händelser, der flyttningen egt rum mellan två

inom samma valkrets belägna kommuner; och, såsom motionären erinrat,

saknas ej exempel på att en persons valrätt och dermed ock hans valbarhet

af sistberörda anledning för en tid upphört. Äfven om det

må med skäl antagas, att sådana fall icke kunna blifva synnerligen talrika,

är enligt utskottets åsigt en lagändring i motionens syfte likväl särdeles

önskvärd, då det icke synes vara med rätt och billighet öfverensstämmande,

att ett förhållande af så pass underordnad betydelse som en

förändring i afseende å boningsorten skall få inverka på utöfningen af de

vigtigaste medborgerliga rättigheter.

Om utskottet alltså härutinnan delar motionärens uppfattning, bär

utskottet deremot icke kunnat godkänna det af honom framlagda förslag

om tillägg till §§ 17 och 19 riksdagsordningen. Oafsedt den genast i

ögonen fallande olämpligheten af att ett stadgande i motionens syfte, i

hvad angår valrätten, införes i § 17 riksdagsordningen, då ju stadgandet

snarare skulle hafva sin plats i § 14 i samma grundlag, och oafsedt åtskilliga

andra mer eller mindre väsentliga anmärkningar mot förslagets affattning,

har utskottet icke kunnat finna, att motionären påvisat några

verkliga skäl, på grund af hvilka valrätten för en person, som flyttat från

en kommun till en annan, skulle i den förra kommunen ega bestånd så

länge som »två års tid, räknadt från den dag densamma jemlikt 14 § skolat

upphöra», d. v. s. två år, räknadt från den första mantalsskrifningsförrättning,

vid hvilken han ej blifvit i vederbörande mantalslängd uppförd.

Det kunde måhända ifrågasättas, huruvida icke i stället valrätten inom

den senare kommunen skulle kunna inträda tidigare än nu är fallet. Af

betydelse för bedömande af förevarande fråga har för utskottet vidare

framstått den omständigheten, att genom bifall till motionärens grundlagsändringsförslag

skulle i riksdagsordningen indragas bestämmelser,

hvilka enligt hittills följda grunder för lagstiftning på hithörande område

rätteligen böra hänföras till kommunallagarne. Utan att ingå på frågan,

huruvida de i dessa lagar förekommande bestämmelser, som närmast inverka

på den politiska rösträtten, tilläfventyrs borde erhålla grundlags helgd,

kan utskottet emellertid icke anse lämpligt, att enstaka valbestämmelser,

hvilka äro af beskaffenhet att vara närmast hänförliga till kommunallag,

sålunda öfverflyttas till grundlagen.

Då utskottet alltså funnit ändring i hithörande stadganden vara af

behof påkallad, men å andra sidan icke kunnat förbise, att vid en sådan

reform måste tagas i noggrant öfvervägande, huruvida icke i sammanhang

dermed må erfordras jemkningar i författningar, hvilka ligga utom ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

skottets egentliga verksamhetsområde, har utskottet, som ansett Kongl.

Maj:t vara bäst i tillfälle att egna frågan den närmare utredning, hvilken i

följd häraf torde vara erforderlig, funnit det vara rigtigast att i hufvudsak

tillstyrka bifall till det i motionen alternativt framstälda yrkande om

skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i ämnet,

hvarvid utskottet emellertid funnit sig böra gifva skrifvelseförslaget

en från motionärens hemställan något afvikande affattning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, med anledning

af förevarande motion, hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj rf för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i gällande bestämmelser

rörande grunderna för valrätt till Andra Kammaren,

att enbart den omständigheten, att en valberättigad person

flyttar från en kommun till en annan, ej må beröfva

honom valrätt till Andra Kammaren.

Stockholm den 1 maj 1900.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

af herr Moberg.

Reservation:

Stockholm 1900. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.