Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9

1900-05-07 · 45 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1900:9, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

\

tf:© 9.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1900, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta

motioner rörande ändrade bestämmelser angående

Riksdagens ständiga och tillfälliga utskott.

Förslag om ändrade bestämmelser i fråga om Riksdagens utskott hafva

vid innevarande riksmöte framlagts uti följande fyra motioner, hvilka

från kamrarne blifvit till konstitutionsutskottet hänvisade, nemligen från

Första Kammaren n:o 33 af herr von Sirokirch, samt från Andra Kammaren

n:o 149 af herr J. Byström, n:o 153 af herr grefve H. E. G.

Hamilton och n:o 160 af herr E. Hammarlund.

Uti herr Byströms motion, hvilken uti allt väsentligt öfverensstämmer

med den motion i samma ämne, som han vid sistlidne riksdag framstälde

(motion i Andra Kammaren 1899 n:o 239), hemställes,

att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, för åstadkommande

af en jemnare fördelning af arbetet inom Riksdagen,

enligt de i motionen uttalade principerna, låta utarbeta

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 3 Sami. 9 Häft. (N:o 9.) 1

Motioner,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

och för Riksdagen framlägga förslag till ändring af

hithörande §§ i riksdagsordningen.

Motionären har jemväl anhållit, att konstitutionsutskottet måtte göra

de ändringar i skrifvelseförslaget, hvilka kunde vara erforderliga, samt

har tillika, i angifvet syfte att framställa de hufvudsakliga principerna

till de förbättrade bestämmelser, som enligt hans åsigt ganska allmänt

ansåges behöfliga i fråga om kamrarnes arbetssätt, i sin motivering framlagt

följande utkast till ändrad lydelse af §§ 37, 39, 40 och 42 riksdagsordningen:
-

»Riksdagsordningen:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima Riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

två statsutskott, två bevillningsutskott, ett bankoutskott

samt två lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo,

första statsutskottet af tjugo, andra statsutskottet af

tjugo, första bevillningsutskottet af tjugo, andra bevillningsutskottet

af tjugo, bankoutskottet af tjugo, första

lagutskottet af sexton och andra lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart eller, om

kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande

på kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling

så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse

suppleanter, att, vid inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes,

som icke tillhör förenämnda utskotts behandling, men

är af beskaffenhet, att utskotts yttrande deröfver er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

fordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt utskott,

bestående af så många ledamöter, som kammaren

nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.

4. A urtima Riksdag skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras för beredning af de dervid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 39.

Statsutskotten skola undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen

aflåtna proposition och ega tillgång till alla statsverkets

räkenskaper och handlingar.

1. Första statsutskottet åligger att granska, utreda

och uppgifva stats- och riksgäldsverkens tillstånd

och förvaltning, med undantag af hvad som rör samfärdseln,

samt föreslå ej mindre hvad till fyllandet af

deras behof erfordras, sedan nödiga indragningar och

besparingar blifvit iakttagna, än äfven beloppet af de

summor, hvilka, jemlikt 63 § regeringsformen, skola

för särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva,

huru mycket bör genom bevillningar utgöras.

2. Andra statsutskottet åligger att utreda och

afgifva förslag i ärenden, som röra samfärdseln, samt

att efterse och granska, huruvida gjorda eller förordnade

utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka af Riksdag uti

uppgjord statsreglering blifvit faststälda, och huruvida

utbetalningarna äro grundade på behörigen upprättade

stater, eller Konungens med vederbörlig kontrasignation

utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga

qvittenser af dem, som medlen emottagit. Skulle, mot

Riksdagens beslut, de till någon hufvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till andra ändamål än dem,

som under samma hufvudtitel höra, eller något af

Riksdagen faststäldt anslag befinnas öfverskridet, skall

utskottet hos kamrarne göra anmälan emot den embetsman,

som en sådan anordning kontrasignerat, hvarefter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

förfares enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej

må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander af Konungens gjorda anordningar

ingå; ej heller de för statsutgifterna redovisande

tjensteman personligen för utskottet eller Riksdagen

till ansvar ställas, utan må, der så nödigt finnes, hos

Konungen af Riksdagen anmälas de anledningar, som

förekommit att emot någon sådan tjensteman i laglig

ordning ansvar yrka.

§ 40.

Bevillningsutskotten åligga att bereda alla till

dem från kamrarne hänvisade frågor, som angå förändring

uti föreskrifterna om bevillnings utgörande,

att förslagsvis beräkna inkomsterna af de särskilda

bevillningarna, och att, sedan statsverkets behof blifvit

utredda och bestämda, opåmint föreslå sättet för bevillningens

ökande, om det erfordras, eller dess minskande,

om sådant kan ega rum, och i sammanhang

dermed till Riksdagen afgifva förslag till bevillningsstadgar.

Bevillningsutskotten må derjemte uti bevillningsfrågor

föreslå hvad de anse billigt och nyttigt.

1. Till första bevillningsutskottet hänvisas frågor

rörande tull- och postbevillningen och i samband dermed

stående ärenden.

2. Till andra bevillningsutskottet hänvisas frågor

rörande allmänna bevillningen, bränvinslagstiftningen

och i samband dermed stående ärenden.

§ 42.

Lagutskotten skola meddela utlåtanden öfver de

från kamrarne till dem hänvisade förslag till stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af lag.

1. Till första lagutskottet hänvisas förslag till

stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af civiloch

kriminallag; börande under civil- och kriminallag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande No 9.

6

äfven förstås de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som ega tillämpning till medborgare

utom krigsstaten.

2. Till andra lagutskottet hänvisas förslag till

stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af kommunal-

och kyrkolag.

Andra lagutskottet skall ock granska justitieombudsmannens

afgifna redogörelse, äfvensom hans

embetsdiarier och registratur, samt med utlåtande deröfver

till Riksdagen inkomma.

Herr Hammarlund hemställer,

att konstitutionsutskottet måtte utarbeta och för

Riksdagen till antagande i grundlagsenlig ordning framlägga

förslag till nedannämnda ändringar i regeringsformens

och riksdagsordningens bestämmelser angående

utskottens antal, deras verksamhet och andra dermed

sammanhängande ämnen:

1) att alla bestämmelser om tillfälliga utskott

bortfalla;

2) att vid hvarje lagtima riksdag skola tillsättas

tio ständiga utskott, nemligen ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett riksgäldsutskott, ett tullutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott, ett lagutskott, ett

kommunalutskott, ett socialpolitiskt utskott och ett

ekonomiutskott;

3) att antalet ledamöter i dessa utskott skall utgöra:

i konstitutionsutskottet 20, i statsutskottet 24

samt i hvart och ett af de öfriga utskotten 16 ledamöter,

hvilka hvardera kammaren till hafva antalet

inom sig väljer, hvarjemte hvardera kammaren utser

det antal suppleanter, kammaren bestämmer;

4) att ärendena skola fördelas mellan de tio utskotten

på följande sätt:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

konstitutionsutskottet bibehåller hittillsvarande uppgift;
gifva
statsutskottet

skall granska, utreda och upp

statsverkets tillstånd, förvaltning och behof samt afgifva

yttrande i alla ärenden, som angå statsregleringen

utom i hvad gäller frågor rörande anläggning samt

förvärfvande af jernvägar och kanaler;

riksgäldsutskottet har att granska, utreda och uppgifva

riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och behof

samt derjemte afgifva yttranden i ärenden, som angå

anläggning samt förvärfvande af jernvägar och kanaler;

tullutskottet åligger att afgifva förslag i sådana

bevillningsfrågor, som angå tull- och accismedlen;

bevillningsutskottet har att behandla alla öfriga bevillningsfrågor,

såsom angående allmänna bevillningen,

postbevillningen, stämpelpappersafgiften och bränvinsförsäljningsmedlen,

samt derjemte afgifva förslag i

frågor rörande bränvinsförsäljningen samt angående

handeln med vin och maltdrycker;

• • ? i J1 ’'';Xi •:» J l* i ! 7 ! ■ i

bankoutskottet bibehåller hittillsvarande uppdrag

med det tillägg, att utskottet har att afgifva yttranden

i alla ärenden, som angå banklagstiftningen;

lagutskottet skall meddela utlåtande öfver förslag

till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af

sådana lagar eller laga stadgar, som utgöra föremål

för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning

och icke tillhöra annat utskotts handläggning,

hvarjemte utskottet skall granska justitieombudsmannens

redogörelse;

kommunalutskottet åligger att dels afgifva yttrande

i alla lagstiftningsfrågor angående kommunal- och kyrko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

lag, dels behandla alla sådana frågor angående skolväsendet,

som icke på grund af sin natur höra under

statsutskottets handläggning;

socialpolitiska utskottet skall meddela utlåtande i

alla frågor, som angå de kroppsarbetande klassernas

sociala ställning, förhållandet mellan arbetsgifvare och

arbetstagare, försäkringsväsendet, bolags- och föreningsväsendet,

yrkes- och skyddslagstiftningen samt öfriga

socialpolitiska ärenden, som icke på grund af sin natur

höra under statsutskottets handläggning;

ekonomiutskottet slutligen har att handlägga alla

sådana inom Riksdagen väckta frågor, som icke tillhöra

här ofvan nämnda utskotts behandling eller röra

någondera kammaren enskildt, men dock äro af natur

att böra hänskjutas till utskotts förberedande handläggning;
5)

att i ämne, som tillhör konstitutionsutskottets

eller ekonomiutskottets behandling, motion kan framställas,

så länge Riksdagen är samlad, men att motion,

som tillhör annat utskotts behandling, skall vara väckt

inom tio dagar från riksdags öppnande, så vida icke

motionen omedelbarligen föranledes af redan inom

någondera kammaren fattadt beslut eller upptaget

ärende eller annan under riksdagen inträffad händelse.

Motionären framhåller emellertid, att hvad han sålunda framställt

endast vore att betrakta som ett utkast och icke som ett fullständigt

genomfördt grundlagsförslag. Hufvudtankegången ansåge han vara rigtig;

detaljerna i ett så vidtomfattande förslag som det ifrågavarande kunde

deremot nog i åtskilliga stycken befinnas tåla en eller annan jemkning.

Det borde för öfrigt icke begäras, att en enskild motionär, då ett så

omfattande och på riksdagsarbetet så ingripande förslag som det föreliggande

första gången framlades, skulle kunna i alla enskildheter hafva

fullständigt utarbetat detsamma. Härför kräfdes samarbete mellan personer

med erfarenhet frän skilda utskott. Under sådana omständigheter

hade motionären icke formulerat de olika paragraferna i regeringsformen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

och riksdagsordningen, utan öfverlemnat åt konstitutionsutskottet att göra

detta och dervid vidtaga de jemkningar i hans förslag, som kunde anses

nödiga.

Herr grefve Hamilton har i sin motion hemstält,

att § 44 riksdagsordningen måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 44.

Utskotten välja, hvart inom sig, ordförande och

vice ordförande. Intill dess sådant val försiggått, föres

ordet af den ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, der två eller flere i lika många riksdagar deltagit,

den af dem, som är till lefnadsåren äldst. Utskotten

utse, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjening, som nödig finnes.

Uti herr von SiroJcirchs motion hemställes slutligen,

att §§ 87, 44, 59 och 68 riksdagsordningen måtte

erhålla följande ändrade lydelse:

'' •'' £* ** . j '' t h'' * j • ‘.t. V , • . •. • .,

§ 37-

Mom. 1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom

åtta dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett

bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af

tjugu, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet

af tjugu, bankoutskottet af sexton och lagutskottet af

sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva

antalet inom sig väljer, antingen omedelbart eller, om

kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande

på kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande h:o 9.

9

finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling,

så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

Mom. 2. Hvardera kammaren eger ock inom sig

utse suppleanter, att, vid inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

Mom. 3. Derest i någondera kammaren frågor

väckas, som icke tillhöra förenämnda utskotts behandling,

men äro af beskaffenhet, att utskotts yttrande

deröfver erfordras, skall för dessas beredande tillsättas

ett tillfälligt utskott, bestående af 36 ledamöter, hvilka

hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer.

Mom. 4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott

tillsättas, än som erfordras för beredning af de dervid

enligt 2 § förekommande ärenden.

§ 44.

Utskotten välja, hvar inom sig, ordförande och

vice ordförande. Intill dess sådant val försiggått, föres

ordet af den ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, der två eller flere i lika många riksdagar deltagit,

den af dem, som är till lefnadsåren äldst. Utskotten

utse, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd

med honom, den öfriga betjening, som nödig finnes.

§ 59.

Hvarje utskottsbetänkande skall i begge kamrarne

för ärendets afgörande, så vidt ske kan, samtidigt föredragas.

Efter betänkandets första föredragning skall

detsamma hvila på bordet. Vid nästa föredragning,

ehvad öfverläggning då eger rum eller ej, må det, på

flere ledamöters förenade begäran, åter göras hvilande.

Men då saken tredje gången förekommer, skall den till

afgörande företagas.

Bih. till Riksd. Prat. 1900. 3 Sami. .9 IJäft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande A;o 9.

Utskotts förberedande hemställanden och förfrågningar

må genast afgöras, derest icke någon kammares

ledamot bordläggning begär.

§ 63.

När fråga, hvaröfver utskott sig utlåtit, till afgörande

förekommer, eger kammaren att antingen genast,

med bifall till utlåtandet eller utan afseende å

hvad utskottet föreslagit, fatta sitt beslut, eller, om

ämnet anses fordra ytterligare utredning, målet till

utskott återförvisa.

Stanna kamrarne öfver någon fråga, hvaröfver

utskott sig utlåtit, uti hufvudsakligen eller till vissa

delar olika beslut, så skall utskottet söka att de olika

meningarna, så vida möjligt är, sammanjemka och med

förslag derom till kamrarne inkomma.

Hvad kamrarne sammanstämmande besluta, det

vare Riksdagens beslut. Blifva kamrarne ej, efter den

behandling ofvan nämnd är, om ett beslut ense, skall

frågan, utom i de fall 65 § upptager, anses hafva för

den riksdagen förfallit.

Motionärernas

motiv.

Herr Byströms

motion.

Såsom af herr Byströms förslag framgår, afser detta, att tre af de

nuvarande ständiga utskotten, nemligen statsutskottet, bevillningsutskottet

och lagutskottet, skulle ersättas hvart och ett af två utskott, hvilka skulle

bestå, de båda statsutskotten och de båda bevillningsutskotten hvarje af

tjugu samt de båda lagutskotten hvartdera af sexton ledamöter.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört, bland annat, följande:

Å ena sidan vore det ett jemförelsevis ringa antal af Riksdagens

ledamöter, som hedrades med eller ålades ordinarie ledamotskap i de

ständiga utskotten, och å andra sidan vore det ett rätt stort antal kammarledamöter,

som till väsentlig del utestängdes från att något vidare uträtta

i riksdagsarbetet. Under det de förra, åtminstone ej få bland dem, klagade

öfver ett allt för efterhängset och ihärdigt riksdagsarbete, ginge de

senare nästan sysslolösa. Visserligen vore det ej få, som antingen valdes

till suppleanter i de ständiga utskotten eller insattes i de tillfälliga utskotten,

men fördelningen af arbetet blefve i alla fall ej tillfredsställande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

Sedan motionären derpå dels lemnat en uppgift om huru många af

kamrarnes ledamöter för närvarande plägade väljas till ordinarie medlemmar

eller suppleanter i utskott, dels äfven berört öfriga förtroendeuppdrag,

som under riksdagen plägade gifvas medlemmar af kamrarne,

beräknar han, att af Första Kammarens ledamöter omkring fyratio och af

Andra Kammarens mellan sextio och sjuttio för närvarande icke blefve

i tillfälle att deltaga i det mera aktivt ingripande riksdagsarbetet, ett

förhållande, som motionären icke ansåge kunna vara till det helas fromma.

Under nuvarande förhållanden finge man ju också jemförelsevis litet

uträtta vid kamrarnes plena under riksdagens första tvenne månader. Utskotten,

på hvilka läge det tyngsta, vigtigaste och mest tongifvande arbetet,

hunne nemligen ej bereda ärendena så, att de tidigt nog kunde för

besluts fattande föredragas i kamrarne. Mot riksdagens slut komme deremot

de flesta ärendena med en brådska, som gjorde, att i många fall

hvarken utskott, ej heller Riksdag hunne eller kunde behandla dem med

den omsorg, som deras vigt och betydelse kräfde.

I någon mån skulle detta missförhållande, enligt motionärens mening,

afhjelpas, om man delade de utskott, som nu hade mest att göra, i två

utskott hvartdera, d. v. s. tillsatte flera utskott, än som nu skedde. Den omständigheten,

att arbetet i Riksdagen tycktes med hvarje år ökas, talade

äfven för att man mer än hittills borde fördela detta arbete på de

krafter, som ytterligare kunde derför användas. Då denna fråga förlidet

år förevarit i Riksdagen, hade ock från flera håll sympatier uttalats för

idén om tillsättande af flera ständiga utskott.

Efter att derpå hafva citerat åtskilliga af dessa uttalanden, anför

motionären, likasom uti sin vid fjolårets riksdag i ämnet framburna motion,

att de utskott, som nu hade mest att göra, vore statsutskottet, lagutskottet

och bevillningsutskottet, då deremot bankoutskottet och konstitutionsutskottet

ej syntes vara så särdeles betungade, åtminstone enligt hvad som

framginge af de tryckta riksdagshandlingarna. Så hade år 1898 — och

det ena året torde i detta fall vara det andra temligen likt — de ständiga

utskotten afgifvit följande antal utlåtanden eller memorial: konstitutionsutskottet

11 utlåtanden, omfattande i tryck 96 sidor; statsutskottet

108 utlåtanden, omfattande tillsammans 2,060 sidor, och dessutom tillsammans

med lagutskottet 12 utlåtanden, omfattande mer än 100 sidor;

bevillningsutskottet 34 utlåtanden, omfattande 326 sidor; bankoutskottet

15 utlåtanden, omfattande något öfver 300 sidor; samt lagutskottet 87

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 9.

Herr Hammarlunds

mo

tion.

utlåtanden, omfattande 637 sidor, och dessutom tillsammans med statsutskottet

12 utlåtanden, omfattande något mer än 100 sidor.

Motionären hölle alltså före, att man, för att vinna det åsyftade målet,

borde tillsätta flera ständiga utskott. I en del andra länder, bland hvilka

motionären särskilt ville nämna Norge och Nordamerikas Förenta Stater,

hade man ock i de lagstiftande församlingarna flera ordinarie utskott än

hos oss.

Uti herr Hammarlunds motion åsyftas en fullständig omgestaltning af

den svenska utskottsinrättningen, med upphäfvande af de tillfälliga utskotten

och införande af tio ständiga utskott. För att styrka behofvet af denna

omfattande reform har motionären ej blott åberopat, att åtskillige af Riksdagens

ledamöter vore särdeles strängt upptagna af utskottsarbete, under det

att ett betydande antal hade litet eller intet att göra, samt att åtskilliga

utskott öfver höfvan betungades med ärenden, under det att andra utskott

hade ett jemförelsevis lindrigt arbete, utan äfven framhållit, hurusom en

jemnare fördelning skulle vara till gagn för riksdagsarbetet i dess helhet, ej

minst derutinnan, att arbetet skulle kunna påskyndas. Intet af de utaf

de öfriga tre motionärerna framlagda förslag har herr Hammarlund emellertid

funnit på ett tillfredsställande sätt lösa frågan, enär, då en reform på

detta område skulle genomföras, den måste vara mera omfattande, än hvad

någon af dessa motionärer tänkt sig.

Efter en hänvisning till ett sitt yttrande i Andra Kammaren vid nästlidet

års riksdag anför herr Hammarlund i sin motion, bland annat, följande.

Det hufvudsakligaste utskottsarbetet försigginge i den svenska Riksdagen

inom delegationer, bestående af ledamöter från båda kamrarne. Detta

arbetssätt, som vore afvikande från det i de flesta andra land vanliga,

vore häfdvunnet hos oss, och det hade numera så ingått i våra parlamentariska

vanor, att någon ändring häri nog icke komme att ifrågasättas.

Tvärtom talade många skäl för, att hvad som nu gälde om de mera vigtiga

utskotten, d. v. s. de ständiga och de särskilda, borde vinna tillämpning

på samtliga riksdagsutskott. De s. k. tillfälliga utskotten, bestående

af ledamöter från blott ena kammaren, hade tillkommit genom 1866 års

riksdagsordning. Meningen hade nog ursprungligen varit den, att dessa

utskott skulle vara, såsom namnet antydde, tillfälliga för en viss frågas

beredande. Som bekant, hade emellertid dessa utskott så småningom blifvit

lika fasta som de ständiga utskotten, och särskildt inom Andra Kammaren

hade hvart och ett'' af dem genom praxis erhållit en temligen bestämd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

18

uppgift. I regel hade första utskottet haft att behandla undervisningsfrågor,

andra utskottet frågor rörande vin* och maltdrycksförsäljningen, tredje

utskottet socialpolitiska spörsmål och fjerde utskottet diverse ärenden angående

allmänna hushållningen m. m. Saknaden af frågor inom endera

af dessa grupper vid den ordinarie motionstidens utgång hade vid någon

riksdag kunnat häri tillfälligtvis nödvändiggöra en eller annan ändring,

men hade ej upphäft den allmänna regeln. Det hade om de tillfälliga

utskotten blifvit sagdt, att de i allmänhet lemnat en god utredning af

ärendena. Men det torde ej kunna nekas, att resultatet i allmänhet blifvit

skäligen magert. Personligt samarbete mellan ledamöter från de båda

kamrarne kunde i fråga om dessa ärendens beredning ej annat än undantagsvis,

och då under, så att säga, sjelftagna former, komma till stånd,

hvadan ock sammanjemkning af skilda meningar här vore svårare än i

fråga om de ärenden, som ginge till ständigt utskott. Under det att motionerna

kastades från den ena kammaren till den andra, från det ena tillfälliga

utskottet till det andra, hände ej sällan, att det hela sletes sönder.

Detta förhandlingssätt genom tryckta utskottsbetänkanden syntes ej lämpa

sig för våra förhållanden, derest man ville uppnå ett positivt resultat.

Härtill komme, att detta arbetssätt medförde ökade tryckningskostnader

utan något egentligt gagn. Hvarje motion, hvarje utskottsbetänkande

trycktes om vid samma riksdag flera gånger. Med kännedom om svårigheten

att komma till ett positivt resultat, då en fråga hänskötes till tillfälligt

utskott, sökte ock motionärer ej sällan undvika att få sina förslag hänvisade

till sådant utskott. Detta kunde ske på flera sätt; det mest vanliga

vore, som bekant, att hänga vid det egentliga förslaget en begäran

om ett litet anslag för utredning eller dylikt. Derigenom måste motionen

remitteras till statsutskottet. Under senare tiden hade ock en viss tendens

gjort sig gällande i syfte att särskilt till stats- och lagutskotten öfverflytta

en del motioner om skrifvelseförslag, hvilka förut plägat handläggas af

tillfälligt utskott. Af antalet betänkanden, som under senaste årtiondet

afgifvits af de tillfälliga utskotten, utgörande — enligt en af motionären

härefter meddelad tabell — för båda kamrarnes tillfälliga utskott år 1890

tillhopa 57 och år 1899 sammanlagdt 84, framginge, att i stort scdt

dessa utskott finge allt mindre arbetsmaterial sig förelagdt. Minskningen

från 57 till 34 betänkanden blefve än mer betecknande, då man toge

hänsyn dertill, att samtidigt statsutskottets betänkanden ökats från 7 7

till 114 samt lagutskottets från 55 till G5. Då de tillfälliga utskotten

synbarligen icke tagits i anspråk i den utsträckning, som riksdags
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 9.

ordningens upphofsman tionde hafva tänkt sig, syntes tiden vara inne att

taga i öfvervägande, om icke här en förändring borde vidtagas i syfte att

råda bot för de ofvan framhållna missförhållandena. Men enligt motionärens

mening skulle de anförda olägenheterna ej varda afhulpna dermed,

att de tillfälliga utskotten erhölle sekreterare och kansli liksom de ständiga

utskotten. Ännu mindre kunde man råda bot för missförhållandena

genom att tillsätta ett tillfälligt utskott, bestående af 18 ledamöter från

hvardera kammaren, alltså icke mindre än 36 ledamöter, som skulle

utreda ett tjugutal ärenden af så olika beskaffenhet som t. ex. latinfrågan

och om kontroll öfver gödningsämnen, anteckningar i dopboken

och om grunderna för befordran till major, maltdrycksförordningen och

om hästafvelns befrämjande o. s. v.

Det förhållandet, att åtskilliga af de ständiga utskotten, särskildt statsutskottet,

bevillningsutskottet och lagutskottet hade alltför stor arbetsbörda,

kunde hjelpas antingen genom att utskotten erhölle flera medlemmar och dermed

sattes i stånd att ytterligare dela sig på afdelningar eller ock genom att

en delning af de ständiga utskotten vidtoges. Det senare förfaringssättet syntes

vara det rigtigaste, enär i de stora utskotten med många afdelningar ej hvarje

medlem hunne fullständigt sätta sig in i samtliga frågor. Men han skulle

ändå svara för alla betänkandena, hvilket lätt ledde till, att ansvarskänslan

slappades. Om de nuvarande ständiga utskotten delades sönder,

så kunde emellertid lämpligen till dem remitteras äfven åtskilliga af de

ärenden, som plägade hänvisas till tillfälliga utskott. Detta gälde sådana

frågor, som vore beslägtade med dem, hvilka redan förut behandlades i

de ständiga utskotten. Och för utredning af återstående ärenden, som

hittills gått till tillfälligt utskott, kunde man tänka sig ett eller två ständiga

utskott. Man skulle på detta sätt få tio ständiga utskott, alla naturligtvis

utrustade med kansli och hvad dertill hörde. Men för genomförande

af en dylik reform kräfdes, att man öfvergåfve den nuvarande formella

indelningen, då det gälde att bestämma till hvilket utskott ett ärende

borde hänvisas, och i stället tillgrepe en mera reel indelning. För närvarande

vore främsta synpunkten den, huruvida ärendet hörde under

Konungens administrativa lagstiftning eller ej. I förstnämnda fall öfverlernnades

det till tillfälligt utskott, eljest till ständigt utskott. Denna

formella indelning ledde till högst besynnerliga konseqvenser. Så skulle

t. ex. frågor angående skolrådets sammansättning behandlas af lagutskottet,

under det frågor rörande skolrådets åligganden hänvisades till tillfälligt

utskott. Ärenden angående döfstum- eller blindundervisningen hörde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

under lagutskottets handläggning, medan det tillkomine tillfälligt utskott

att yttra sig i frågor, som anginge folkskoleundervisningen.

Sträfvandena ginge ju med rätta ut derpå, att allt flera ärenden, som

hittills ansetts höra under Konungens administrativa lagstiftning, droges

under Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning. Detta hade

till följd, att ärendena så småningom öfverflyttades från tillfälliga till

ständiga utskott; en fråga, som ett år hört under tillfälligt utskotts behandling,

blefve kanske ett följande år föremål för lagutskottets pröfning;

men motsatsen inträffade aldrig. Genom en indelning af ärendena med

hänsyn till deras natur skulle helt visst större följdrigtighet i Riksdagens

lagstiftningsarbete uppnås.

Huru ärendena skulle fördelas mellan de föreslagna tio ständiga utskotten,

framgår redan af den i motionen gjorda, här ofvan intagna hemställan, till

hvilken utskottet hänvisar och utöfver hvilken i fråga om konstitutionsutskottet,

riksgäldsutskottet och tullutskottet intet här behöfver tilläggas. Inom

statsutskottet, som skulle hafva qvar alla frågor, som ingå i de särskilda

hufvudtitlarne — detta för åstadkommande af enhet i statsregleringen .—

skulle efter omregleringen, dervid från utskottet afskilts det hufvudsakligaste

af det, som nu behandlades af riksgäldsafdelningen, kunna bildas

en tredje utgiftsafdelning, hvilket syntes vara behöfligt, sedan numera en

ny hufvudtitel tillkommit. Bevillningsutskottet, som enligt förslaget skulle

hafva att behandla alla bevillningsfrågor utom sådana, som anginge tull- och

accismedlen, samt, liksom hittills, afgifva förslag i frågor rörande bränvinsförsäljningen,

skulle derjemte såsom en ny uppgift få den att afgifva yttranden

i frågor angående handeln med vin och maltdrycker. Sistnämnda

ärenden hade inom Andra Kammaren i regel behandlats af tillfälliga

utskottet n:o 2. Det syntes dock vara ganska lämpligt att åstadkomma

en viss enhet i bränvinslagstiftningen samt lagstiftningen angående handeln

med vin och maltdrycker; och under sådana förhållanden torde dessa

ärenden böra behandlas af ett och samma utskott. Förr eller senare

koinme helt visst handeln med vin och maltdrycker att blifva reglerad

genom eu af Konung och Riksdag stiftad lag. Derest innan dess intet

annat blifvit beslutadt, skulle det derefter naturligtvis tillkomma lagutskottet

att taga hand äfven om denna sak och derigenom få ytterligare ökadt

arbete. Bankoutskottet skulle qvarstå oförändradt, dock att, för vinnande

af enhet i banklagstiftningen, dit skulle hänskjutas ej blott, såsom nu, de

lagstiftningsärenden, som gälde riksbanken, utan ock lagstiftningen angående

bankväsendet i allmänhet, Der samarbete härvidlag behöfdes med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

lagutskottet, kunde, liksom hittills, sammansatt banko- och lagutskott tillsättas.

Lagutskottet vore framför allt i behof af minskad arbetsbörda,

och här kunde ock sådan minskning lättare ske än i fråga om statsutskottet,

blott man ej hölle på en formel, utan på en reel indelning af

lagstiftningsfrågorna. Först och främst kunde då från lagutskottet skiljas

alla frågor, som anginge kommunal- och kyrkolag, hvilka ärenden borde

bilda hufvudstommen för det nya utskott, som motionären förslagsvis

kallat kommunalutskottet. Lagutskottets uppgift skulle alltså begränsas till

frågor angående civil- och kriminallag. Men äfven härvidlag skulle en

och annan inskränkning göras. Så skulle till bevillningsutskottet hänvisas

frågor angående bränvins- samt maltdryckslagstiftningen, till bankoutskottet

frågor angående banklagstiftningen och till ett socialpolitiskt utskott

frågor, som rörde lagstiftningen angående de kroppsarbetande klassernas

sociala ställning, försäkringsväsendet, bolags- och föreningsväsendet,

yrkes- och skyddslagstiftningen samt dermed sammanhängande lagstiftningsärenden.

Äfven om man på detta sätt så mycket som möjligt begränsade

lagutskottets uppgift till de rena lagfrågorna, skulle det få mer

än tillräckligt att göra. Kommunalutskottet skulle behandla alla lagstiftningsfrågor

om kommunal- och kyrkolag äfvensom ärenden angående skolväsendet,

som hittills handlagts dels af lagutskottet, dels af Andra Kammarens

tillfälliga utskott n:o 1. Dit skulle alltså utom kyrkolagen höra

landstingsförordningen, kyrkostämmoförordningen, kommunalstämmoförordningen,

folkskolestadgan, läroverksstadgan, döfstumundervisningslagen, blindundervisningslagen

o. s. v., eller sålunda alla ärenden, som gälde vare sig

den andliga eller verldsliga, vare sig den större eller mindre kommunen.

Om så ansåges lämpligt, kunde äfven frågor angående fattigvården flyttas

från lagutskottet till kommunalutskottet.

Med den utveckling, industrien vore på god väg att taga i vårt land,

måste statsmagterna helt naturligt egna allt större uppmärksamhet åt den

så kallade sociala frågan. Detta hade föranledt motionären att föreslå,

att hos oss, liksom fallet vore i de flesta andra lands representationsförsamlingar,

tillsattes ett riksdagsutskott särskild! för dessa frågor. Förslagsvis

hade motionären kallat detta utskott det socialpolitiska utskottet,

och dess uppgift skulle vara att meddela utlåtande i vissa, uti ofvanberörda

hemställan närmare angifna frågor, som hittills behandlats dels

af lagutskottet, dels af Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 3 och dels

af särskilda utskott. Trots att på detta sätt en stor delfaf de ärenden,

som hittills handlagts af tillfälliga utskott, blifvit inordnade under ofvannämnda

utskott, återstode naturligtvis alltid åtskilliga frågor, hvilka borde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

17

komma under förberedande handläggning af utskott. Dessa frågor vore

dock icke flera, än att de lämpligen kunde hänskjutas till ett utskott. I

brist på annat namn hade motionären kallat detta utskott ekonomiutskottet,

emedan detsamma i regel icke skulle hafva att behandla andra ärenden

än sådana, som läge inom området för Konungens ekonomiska lagstiftning.

De nuvarande bestämmelserna om särskildt utskott borde, enligt motionärens

åsigt, qvarstå, enär äfven efter den nya ordningen behof af dylikt utskott

någon gång kunde visa sig.

Slutligen har motionären ifrågasatt, att, då alla föreskrifter om tillfälliga

utskott skulle bortfalla, såsom en ersättning härför skulle i kamrarnes

arbetsordningar intagas bestämmelser om enskildt utskott för handläggning af

frågor, som rörde kammaren enskildt, t. ex. om ändring af arbetsordningen.

Sedan motionären härefter meddelat åtskilliga i tabellform uppstäda

beräkningar i syfte att visa, huru den af honom uppgjorda utskottsgrupperingen

skulle i verkligheten gestalta sig i jemförelse med den nuvarande

fördelningen af ärendena, anför han vidare följande. Af beräkningarna

framginge, att år 1899 statsutskottet enligt den föreslagna nya

anordningen skulle hafva haft ett tiotal ärenden mindre att behandla,

men dessa ärenden vore af stor räckvidd, och flera af dem hade kraft

ett drygt arbete. Lagutskottet skulle hafva fått en minskning från 65

till 45 betänkande!). Ville man från lagutskottet flytta äfven fattigvårdslagstiftningen,

minskades siffran med ytterligare 2. Ekonomiutskottet

skulle visserligen år 1899 hafva fått icke mindre än 27 motioner att

behandla, men af dem hade 10 rört ett och samma ämne, nemligen frakttaxor.

Det kunde måhända anmärkas, att antalet ärenden, som kommit på

socialpolitiska utskottets lott — fem — vore för litet för att motivera tillkomsten

af ett sådant utskott. Men dels kunde man med stor säkerhet förutse,

att dessa frågor skulle till allt större antal komma upp på dagordningen,

dels vore dessa ärenden af en synnerligen svårlöst och grannlaga

natur, hvadan de kräfde jemförelsevis längre tid vid utredningen.

Om ett sådant utskott funnits innevarande år, skulle till detsamma hafva

remitterats den kongl. propositionen angående ersättning för skada till

följd af olycksfall i arbete, hvarigenom ett särskildt utskott blifvit obehöflig!.

Äfven vid fyra föregående riksdagar hade tillsatts särskilda utskott

för frågor inom detta område. Vidare kornme måhända den anmärkningen

att framställas, att äfven efter den föreslagna nya anordningen

utskotten skulle hafva att afgifva väsentligt olika antal betänkande!).

Fullständig likformighet härvidlag kunde emellertid aldrig tänkas, då

Bih. till Riksd. Prat. 1900. 3 Sami. 9 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande 9.

ärendena vid de olika riksdagarne till innehållet vexlade högst väsentligt.

Ena året kunde t. ex. uppstå tullmotioner i mängd, andra året ett ovanligt

stort antal motioner angående rusdryckslagstiftningen o. s. v. En

opartisk granskning af de i motionen meddelade tabellerna måste emellertid

gifva till resultat, att arbetsbördan skulle enligt den nya ordningen

blifva väsentligt jemnare fördelad, än hvad nu vore fallet.

I fråga om bestämmandet af antalet ledamöter % ntsTcotten påpekar

motionären, under erinran, att i Norge hvarje stortingsman måste sitta i

ett utskott, hurusom hos oss en svårighet härvid bereddes genom den omständigheten,

att kamrarne hafva olika antal medlemmar. Men genom

att från Andra Kammaren taga ett väsentligt större antal suppleanter än

från Första Kammaren kunde en utjemning någorlunda ega rum, så att

proportionsvis lika stort antal ledamöter från hvardera kammaren åtminstone

hade tillfälle att åhöra diskussionerna, i utskotten och dermed be

redas möjlighet att sätta sig in i ärendena.

I sådant syfte kunde t. ex. Andra Kammaren välja 12 suppleanter

i konstitutionsutskottet, 14 i statsutskottet samt 10 i hvart och ett af de

öfriga utskotten, medan Första Kammaren skulle välja suppleanter allenast

till halfva antalet mot de ordinarie ledamöterna. Följande antal

ledamöter i de olika kamrarne skulle under denna förutsättning blifva

upptagna af utskottsarbete:

Första

Andra

Kammaren.

Kammaren.

Summa

Ordinarie ledamöter i de tio utskotten 86

86

172

Suppleanter i d:o 43

106

149

Summa 129

192

321

Härmed borde jemföras förhållandena, sådana de nu i regel gestaltade

sig. Under innevarande riksdag vore af arbete i de ständiga och tillfälliga

utskotten, d. v. s. de utskott, som motsvarade de ifrågasatta nya

ständiga utskotten, upptagna följande antal ledamöter:

Första Andra

Kammaren. Kammaren. Summa

Ordinarie ledamöter

i de ständiga utskotten

48

48

96

Suppleanter i

d:o

39

48

87

Ordinarie ledamöter

i de tillfälliga utskotten

10

36

46

Suppleanter i

d:o

6

20

26

Summa 103 152 255

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutslcottets Utlåtande 9.

19

Som man häraf funne, skulle enligt den af motionären ifrågasatta

anordningen ytterligare 66 riksdagsledamöter indragas i utskottsarbetet.

Af ökningen kom me 26 på Första och 40 pa Andra Kammaren. Skulle

denna ökning anses för stor i fråga om Första Kammaren, kunde ju en

minskning af antalet suppleanter derifrån ega rum i vissa utskott eller

ock samma medlem väljas till ledamot i ett utskott och till suppleant i

ett annat. Då till ofvanstående antal ledamöter, som skulle blifva sysselsatta

af utskottsarbete — 129 i Första och 192 i Andra Kammaren —

lades talmännen, funne man, att högst 20 ledamöter i Första och 87 i

Andra Kammaren skulle behöfva stå utanför utskottsarbetet. Några af

dessa innehade emellertid annat fortgående uppdrag inom Riksdagen, t.

ex. såsom kanslideputerade, och några vore icke valbara till utskottsledamöter.

Högre siffra än den, till hvilken motionären kommit, torde derför

näppeligen kunna sättas i fråga, derest man icke skulle vilja införa

en bestämmelse i den rigtningen, att hvardera kammaren skulle vara

skyldig att tillsätta så många suppleanter i utskotten, att samtliga ledamöter

blefve upptagna, med undantag af dem, som icke vore valbara till

utskott, och dem, som på grund af annat Riksdagens fortvarande uppdrag

anhölle om befrielse från utskottsuppdrag. Skäl funnes onekligen för en

sådan anordning, hvarigenom samtliga riksdagsledamöter sattes i tillfälle

att bättre än hittills komma in i ärendena.

Slutligen har motionären, beträffande det af honom framstälda förslaget

om ändring af § 55 riksdagsordningen i fråga om tiden för motions

väckande, anfört följande. Man kunde härvid tänka sig en ändring pa tva

sätt. Dels kunde man fastställa samma grundsats, som nu vore gällande,

d. v. s. att grundlagsförslag samt förslag angående frågor, som ligga

inom området för Konungens ekonomiska lagstiftning, skulle kunna väckas

när som helst under riksdagen. Dels kunde man stadga, att endast grundlagsförslag

samt ärenden, hörande under ekonomiutskottets handläggning,

skulle kunna framställas under hela riksdagen. Det senare syntes motionären

fullt tillräckligt — alltid naturligtvis med bibehållande af nuvarande

bestämmelsen om rätt att motionera med anledning af »under riksdagen

inträffad händelse». Den nuvarande rätten att i alla frågor, som

läge inom området för Konungens ekonomiska lagstiftning, få motionera

när som helst, missbrukades ej sällan, hvadan här vid lag en inskränkning

nog kunde vara välbetänkt ur synpunkten att med större fart kunna bedrifva

riksdagsarbetet. I regel torde ej möta svårighet att äfven i dylika

frågor afgifva motion inom den ordinarie motionstiden. Motionären hade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Herr grefve

Ham iltons

motion.

emellertid tänkt sig den nuvarande rätten bibehållen i hvad anginge motioner.

till ekonomiutskottet. För motioner, som hittills remitterats till

tillfälligt utskott, men enligt den nya ordningen skulle gå till bevillningsutskottet,

nemligen vin- och maltdryckslagstiftningen, eller till kommunalutskottet,

nemligen skolfrågor, eller till socialpolitiska utskottet, nemligen

frågor angående de kroppsarbetande klassernas sociala ställning m. m.,

skulle deremot intet sadant undantag göras. Redan vid riksdagens början

skulle alltså åtta af utskotten kunna helt ordna sina arbeten, allt dock

liksom nu med undantag för kongl. propositioner och deraf föranledda

motioner.

Enligt nu gällande lydelse af § 44 riksdagsordningen ega blott de

ständiga utskotten att utse sekreterare och den öfriga betjening, som nödig

finnes. I de tillfälliga utskotten åter skola ledamöterna välja, inom sig,

för hvarje särskildt mai en föredragande, hvilken det derjemte åligger

att uppsätta utskottets yttrande i ämnet. Den af herr grefve Hamilton

väckta motionen afser att uti ifrågavarande hänseende likställa de tillfälliga

utskotten med de ständiga, och har motionären till stöd för detta

sitt förslag anfört hufvudsakligen följande:

Den olika ställning, i hvilken ledamöterna i de ständiga och i de

tillfälliga utskotten försatts, hade utan tvifvel sitt ursprung deri, att med

de tillfälliga utskotten från början afsetts något helt annat än det, hvartill

dessa utskott sa småningom utvecklat sig. Man torde nemligen hafva

afsett, att dessa utskott, såsom deras benämning angåfve, endast skulle

förekomma tillfälligtvis och för behandling af enstaka mål. Att dessa

mål ej skulle blifva synnerligen talrika, torde man äfven hafva förväntat

med anledning deraf, att dithörande motioner kunde af kamrarne förkastas

utan remiss till utskott.

Som bekant, hade emellertid förhållandena utvecklat sig helt annorlunda.

De tillfälliga utskotten vore numera ingalunda »tillfälliga». De

förekomme riksdag efter riksdag till samma antal, och till hvart och ett

af dem hänvisades hvarje gång samma art af ärenden. Deras uppgift

hade genom praxis blifvit, fullt ut lika bestämd som de ständiga utskottens.

Icke heller kunde man med fog påstå, att till dessa utskott hänvisades

endast mindre omfattande eller mindre magtpåliggande ärenden. De hade

tvärtom ofta att handlägga ärenden, som påkallade vidlyftiga och ytterst

besvärliga utredningar, och hvilka derjemte ofta rörde sig ej blott på

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

21

vidt skilda, utan ock på dittills icke bearbetade områden. En blick på

de ärenden, som vid innevarande riksdag hänvisats till de tillfälliga utskotten,

torde lätt öfvertyga en hvar, att dessa utskott numera med hänsyn

till arbetsbördans omfattning och vigt fullt kunde jemnställas med de

ständiga utskotten.

Enligt motionärens förmenande vore de tillfälliga utskotten derför

också fullt ut lika mycket i behof af kanslibetjening som de ständiga utskotten.

Visserligen hade man någon gång försvarat den nuvarande anordningen

dermed, att derigenom de yngre riksdagsmännen på ett förträffligt

sätt tvingades att sätta sig in i förekommande ärenden och deras

handläggning. Men ville man anse de tillfälliga utskotten såsom ett slags

förskola för riksdagsarbetet, då borde väl denna tvångskurs komma alla

till del och icke såsom nu endast de mera erfarne och skrifkunnige, hvilka

utan tvifvel minst deraf vore i behof. Man hade äfven hänvisat dertill,

att något förslag om ändring af nu gällande bestämmelser icke framkommit

från dem, som närmast berörts af den nuvarande anordningen,

eller de tillfälliga utskottens referenter. Men detta vore lätt förklarligt;

det hade utan tvifvel uteslutande berott derpå, att desse män icke velat

anses sämre än sina föregångare.

Herr von Strokirchs motion berör likaledes endast de tillfälliga utskotten

och afser utbytande af dessa tillfälliga utskott, hvilka för närvarande

hvardera kammaren eger att inom sig tillsätta till det antal,

kammaren finner nödigt, mot ett för båda kainrarne gemensamt utskott,

bestående af trettiosex ledamöter, hvaraf halfva antalet från hvardera

kammaren. Detta nya utskott skulle emellertid, likasom de nuvarande,

icke tillsättas ovilkorligen vid början af hvarje riksdag, utan endast för

den händelse i någondera kammaren frågor väcktes, som icke tillhörde de

ständiga utskottens behandling, men vore af beskaffenhet, att utskotts

yttrande deröfver erfordrades, och namnet »tillfälligt utskott» skulle

för detsamma bibehållas. Till stöd för motionen har motionären hänvisat

dels till de af herr grefve Hamilton i hans nyssberörda motion anförda

skäl för åstadkommande af likställighet mellan Riksdagens samtliga utskott,

dels till hvad i sådant syfte tillförene blifvit inom Riksdagen föreslaget

och afhandladt.

Herr von

Strokirchs

motion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kouiititutminulalcoitcts Utlutande N:o 9:

Utskottets

yttrande.

Från utskottsväsendet i flertalet främmande länder skiljer sig det

svenska i mer än ett afseende. Den vigtigaste skiljaktigheten ligger deri,

att i utländska representantförsamlingar med tvåkammarsysteril, uti hvilka

ärendena vanligen icke behandlas samtidigt inom båda kärn camé, utan

först af den ena och sedan af den andra, i följd häraf ärendenas beredning

icke, såsom hos oss, i regel verkställes af gemensamma utskott, bestående

af ledamöter från båda kamrarne, utan vanligen försiggår särskildt

inom hvardera kammaren för sig. I viss män sammanhänger härmed en

annan olikhet mellan det svenska utskottsväsendet och det i åtskilliga

främmande länder brukliga, den nemligen, att de svenska utskotten både

bildas efter och arbeta under långt fastare former, än hvad flerstädes i

utlandet är fallet.

Denna det svenska utskottsväsendets säregna karakter har djupa

historiska rötter. Den anordning af detsamma, enligt hvilken vigtigare

riksdagsärenden beredas af delegationer, sammansatta af representantförsamlingens

olika afdelningar, eger sålunda sitt upphof från 1600-talet.

Hvad åter de ständiga utskottens antal och sammansättning beträffar, så

voro af de sex ständiga utskott, hvilka föreskrefvos i 1810 års riksdagsordning,

fyra, nemligen statsutskottet, bevillningsutskottet, lagutskottet och

bankoutskottet, ett arf från föregående århundrade, och äfven ett femte,

ekonomiutskottet, hade vid 1800 års riksdag förekommit.

I afseende å Riksdagens verksamhet och sättet för ärendenas beredning

blef derefter, vid uppgörande af 1866 års riksdagsordning, den

dittillsvarande i de flesta delar följd, utan andra ändringar än de, som

påkallades af representationens fördelning i två kamrar i stället för fyra

stånd, enär, såsom det framhölls i motiven till 1866 års riksdagsordning,

detta arbetssätt, ehvad än kunde vara att mot detsamma anmärka, dock

egde »förtj en sten att redan vara pröfvadt och med ledning af en läng

erfarenhet utbildadt och förbättradt». Från 1810 års riksdagsordning behöllos

sålunda, såsom ständiga utskott, konstitutionsutskottet, statsutskottet,

bevillningsutskottet, bankoutskottet och lagutskottet. Deremot bibehölls

icke det förutvarande allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, i anseende

till olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande om uppdrag åt samma

personer att utreda alla de olikartade frågor, som dittills tillhört dess

handläggning, utan öfverlemnades det åt kamrarne att för utredningen af

dylika frågor tillsätta tillfälliga utskott till det antal, som funnes vara af

nöden.

De skäl, som föranledde, att man, vid öfvergången från 1810 års

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

riksdagsordning till vår nu gällande, i hufvudsak bibehöll dittills pröfvade

former för riksdagsärendenas förberedande behandling, ega, enligt utskottets

åsigt, sådan betydelse, att man icke utan stärka grunder bör i detta hänseende

företaga någon väsentligare omdaning. Med användningen af redan

bepröfvade former, hvilka, efter att ursprungligen hafva vuxit fram ur

riksdagsärendenas egen beskaffenhet, sedermera under en lång praxis erhållit

närmare stadga och utbildning, och vid hvilkas begagnande Riksdagens

medlemmar alltså vunnit allt mera vana och erfarenhet, äro obestridligen

beaktansvärda fördelar förenade, och klok varsamhet lärer sålunda

bjuda, att man förblifver vid det gamla, för så vidt icke med säkerhet

kan påvisas, att en ombildning skulle medföra väsentliga fördelar.

I herrar Hammarlunds och Byströms motioner hafva för en ombildning

af vårt nuvarande utskottsvägen i dess helhet eller åtminstone af flertalet

ständiga utskott deri åberopats hufvudsakligen tvenne skäl. Dels har anförts,

att endast ett mindretal af Riksdagens medlemmar vore ordinarie

ledamöter i de ständiga utskotten, hvaremot ett ganska stort antal kammarledamöter

utestängdes från att något vidare uträtta i riksdagsarbetet, och

det har ur denna synpunkt ansetts önskligt, att så många af Riksdagens

ledamöter som möjligt kunde komma i tillfälle att deltaga i utskottsarbetet

och derigenom beredas möjlighet att i högre grad sätta sig in i riksdagsfrågorna.

Dels har ock påpekats, att, om än vissa utskott hade jemförelsevis

lindrigt arbete, dock andra öfver höfvan betungades med ärenden,

hvilket åter föranledde, att mot riksdagens slut ärendena både i

utskott och kamrar hopades på ett sätt, som vore menligt för deras

omsorgsfulla behandling.

Det förstnämnda af dessa skäl har utskottet icke kunnat tillmäta

någon afgörande betydelse i denna fråga. Utskottsinrättningen har till

ändamål, att riksdagsärendena må erhålla en så god utredning som möjligt.

Dertill hörer å ena sidan, att ärenden af samma natur böra erhålla en,

så vidt möjligt, likformig utredning, och att således utskottens antal och

karakter böra bestämmas med hänsyn till de hufvudgrupper, under hvilka

de olika riksdagsärendena efter sin beskaffenhet naturligen höra samman.

Hvad åter utskottens sammansättning beträffar, så ligger vigten icke deruppå,

att i utskotten insättas så många af kamrarnes ledamöter som möjligt,

eller på att antalet medlemmar i ett utskott blifver så stort som

möjligt, utan på att i hvarje utskott inväljas sådana personer, genom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

hvilkas sakkunskap och erfarenhet eu god utredning af de till utskottet

hörande ärenden är att förvänta.

Om än utskottet sålunda anser, att formerna för riksdagsärendenas

beredning och i följd deraf äfven de olika utskottens antal och sammansättning

i främsta rummet böra bestämmas med hänsyn till de olika riksdagsärendenas

beskaffenhet och icke efter antalet ledamöter i de båda kamrarne,

så har utskottet dock icke velat förneka, att äfven sistnämnda förhållande

dervid måste utöfva en viss betydelse. Att åt proportionsvis lika många medlemmar

från hvardera kammaren bereda platser såsom ordinarie ledamöter

i de gemensamma utskotten är emellertid icke möjligt, då å ena sidan af

principen om kamrarnes likställighet är en nödvändig följd, att för båda

kamrarne gemensamma utskott böra vara sammansatta af lika många ledamöter

från hvardera kammaren, men å andra sidan Första Kammaren

blott består af 150 ledamöter, under det att deremot Andra Kammaren

består af 2BO. Tager man derjemte i betraktande, att icke alla medlemmar

af kamrarne äro valbara till utskottsledamöter, samt att det finnes andra,

hvilkas i olika värf mognade erfarenhet och långvariga riksdagsmannaverksamhet

göra dem till högt uppburna medlemmar i deras kammare, ehuru

deras ålder och ett mångårigt och förtjenstfull arbete i Riksdagen synas

berättiga dem att, åtminstone i vanliga fall, icke betungas med alltför

strängt utskottsarbete, torde deraf framgå, att man vid beräkningen af det

antal utskottsplatser, som hvardera kammaren har att fylla, icke får sträcka

sig alltför nära hela antalet medlemmar i kammaren. Utom till medlems-

och suppleantplatserna i de ordinarie och tillfälliga utskotten bör

härvid hänsyn äfven tagas dertill, att tillsättande af särskilda utskott ofta

kan finnas önskligt.

Att ordinarie medlemskap i de gemensamma utskotten icke kan beredas

åt ett afsevärdt antal medlemmar af Andra Kammaren, är sålunda

en nödvändig följd af vårt nuvarande riksdagsskick. Skulle kammaren

önska, att ett större antal af dess ledamöter finge tillfälle att taga de! af

ärendenas förberedande behandling i utskotten, än för närvarande sker, lärer

emellertid detta äfven utan någon grundlagsändring kunna vinnas genom att,

såsom i herr Hammarlunds motion föreslås, kammaren med begagnande af

den rätt, som enligt riksdagsordningen § 87 mom. 2 tillkommer densamma, i

hvarje utskott insätter så stort antal suppleanter, den kan finna lämpligt.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ock framhålla, att utskottet

för sin del icke kan godkänna, hvad af motionärerna yttrats derom, att

de kammarledamöter, som icke deltaga i utskottsarbetet, skulle hafva litet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande’N:o 9.

25

eller intet att göra och till väsentlig del vara utestängda från att något

vidare uträtta i riksdagsarbetet. Enligt utskottets åsigt hafva äfven desse

representanter en långt ifrån betydelselös uppgift i riksdagsarbetet, i det

att de, just på grund af sin frihet från utskottstjenstgöring, blifva satta i

tillfälle att mera allsidigt följa Riksdagens verksamhet i dess helhet,

äfvensom att vid behof efter eget val göra vigtigare specialfrågor till föremål

för närmare undersökningar, vid hvilka så väl riksdagstrycket som

annat tillgängligt material kan lemna vägledning. För de i ett utskotts

arbete deltagande blir deremot mindre tid öfrig för studiet af de

frågor, hvilka falla utom området för det ifrågavarande utskottets verksamhet.

Då utskottet behandlat de förevarande frågorna, har utskottet sålunda

ansett sig böra i främsta rummet taga hänsyn dertill, huruvida med afseende

på ärendenas beredning någon säker vinst vore att påräkna, derest

de af motionärerna föreslagna ändringar blefve genomförda.

Hvad först de ständiga ut slotten beträffar, så ligger, såsom ofvan antydts,

till grund för deras organisation den princip, att vissa närbeslägtade

ärenden, efter en fördelning som är i grundlagen gifven, hänvisas

till vissa, på förhand bestämda utskott, hvilka hafva att behandla just

sådana ärenden, inga andra. Derigenom vinnes, att likartade ärenden erhålla

en likformig behandling, och det blir jemväl möjligt för kamrarne

att vid de omedelbart efter riksdagens början skeende utskottsvalen

i hvarje utskott insätta sådana krafter, som bäst kunna främja

handläggningen af de ärenden, hvilka falla under detta utskotts beredning.

Denna för vårt representationsskick karakteristiska princip har, enligt utskottets

åsigt, verkat tillfredsställande och bör således icke rubbas, äfven

om i öfrigt någon ändring i afseende på de ständiga utskotten funnes böra

vidtagas.

Beträffande dessa ständiga utskott hafva, såsom ofvan erinrats, herrar

Byström och Hammarlund föreslagit den ändring, att de nuvarande

stats-, bevillnings- och lagutskotten skulle delas i hvartdera två utskott.

Förutom ofvan anförda motiv angående önskvärdheten af att platser i de

ordinarie utskotten bereddes åt ett ökadt antal kammarledamöter, hvilket

motiv utskottet redan pröfvat och besvarat, har till stöd för en sådan fördelning

hufvudsakligen anförts, att de tre nämnda utskotten vore de af arbete mest

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 3 Sami. 9 Käft. 4

De ständiga

utskotten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

betungade. Såsom bevis härför har herr Byström äfven detta år upprepat

sin förlidet år meddelade redogörelse öfver antalet utskottsbetänkanden

och sidor i desamma under ett visst år, 1898, en beräkning,

som utskottet äfven nu måste beteckna såsom vilseledande, då uppenbarligen

det i främsta rummet är ärendenas beskaffenhet, icke blott betänkandenas

antal och än mindre deras omfång, som måste vara måttstocken

vid bedömande af det hvarje utskott tillhörande arbete. Hvad

särskildt konstitutionsutskottet angår, så faller, som bekant, en högst väsentlig,

tidsödande och dryg del af dess verksamhet inom ett område —

statsrådsprotokollens granskning — om hvars omfattning det slutliga betänkandet

icke gifver någon föreställning.

Om än utskottet sålunda icke kan godkänna nyssnämnde motionärs

jemförelser i fråga om olika utskotts arbetsbörda, är utskottet deremot

villigt att erkänna, att denna börda för vissa ständiga utskott ofta är

dryg nog. Utskottet vill emellertid erinra, att till lättande af denna börda

äfven andra medel förefinnas än en delning af utskotten, och vill, såsom

förlidet år, i afseende härpå särskildt framhålla den i § 37 riksdagsordningen

redan anvisade utväg för kamrarne att, »när sådant finnes vara af

nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt

utskotts behandling». Denna utväg att tillsätta särskilda utskott för

handläggning af ärenden, hvilkas beredande fordrar särskild sakkunskap

eller till följd af sin vidlyftighet skulle allt för mycket betunga det eller

de ständiga utskott, som det eljest ålåge att dermed taga befattning, har

Riksdagen redan med fördel anlitat vid flertalet riksmöten efter 1866

års representationsförändring. Sålunda hafva särskilda utskott varit tillsatta

för frågor angående försvarets ordnande m. in. vid lagtima riksdagarne

åren 1867, 1869, 1870, 1871, 1875, 1877, 1878 och 1883 samt

urtima riksdagarne åren 1871 och 1892, för skolfrågor vid riksdagarne

åren 1867, 1873 och 1890, förfrågor angående afhjelpande af jordbrukets

finansiella betryck år 1867, angående förenkling af den civila administrationen

och besparingar deri år 1868, angående skogsväsendets och skogslagstiftningens

ordnande år 1874, för vissa omfattande lagfrågor, såsom

förslag om ny utsökningslag år 1877, lagstiftning rörande lapparne åren

1882 och 1886, ny väglag år 1889, ny sjölag år 1891, nya lagar om bolag

och föreningar år 1895, lagstiftning rörande äkta makars egendomsförhållanden

år 1898 samt ny pensionslag år 1899, för bankfrågan vid 1897 års

riksdag samt för frågor angående arbetareförsäkring och likartade spörsmål

vid riksdagarne åren 1890, 1891, 1895, 1898 äfvensom vid innevarande riks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

dag. Enligt utskottets åsigt kunde denna utväg med fördel anlitas i större

utsträckning än hittills.

Hvad åter angår en delning af utskotten, så måste konstitutionsutskottet,

såsom redan ofvan antydts, hålla före, att ett sådant försök icke

bör företagas, derest icke mycket starka skäl föreligga, äfvensom att det

i alla händelser icke torde vara rådligt att företaga det i sådan omfattning,

som nu förordats, då man föreslagit, att på en gång tre ständiga

utskott skulle delas.

Till stöd för den ifrågasatta delningen af bevillningsutskottet har

utskottet emellertid icke kunnat finna några vägande skäl anförda. Bevillningsutskottets

arbetsbörda torde i vanliga fall icke vara sådan, att den

påkallar en dylik delning. Om åter vid enstaka tillfällen några större

förändringar i afseende på bevillningarna ifrågasättas, torde för dylika

undantagsfall nödig lindring kunna vinnas genom tillsättande af ett särskildt

utskott.

För en delning af statsutskottet har utskottet icke heller kunnat Statsutskottet.

finna tillräckliga skäl anförda. Granskar man närmare detta utskotts

verksamhetsområde, framgår, att af dithörande frågor åtminstone de vigtigare

i de flesta fall med hvarandra ega ett så nära samband, att

en fördelning af deras handläggning på två skilda utskott alldeles icke skulle

vara önsklig. Om nödig enhet i statsregleringen skall kunna vinnas, måste

uppenbarligen — såsom ock herr Hammarlund i sin motion framhållit —

alla statsregleringsfrågor erhålla sin beredning inom samma utskott.

Hvad åter angår öfriga åligganden, som för närvarande tillkomma

statsutskottet, så vill utskottet erinra derom, att vid 1895 års riksdag till

konstitutionsutskottets handläggning förelåg en motion, som åsyftade, att

till behandling af ett nytt utskott, granskningsutskottet, skulle öfverflyttas,

bland annat, statsutskottets befattning med riksgäldsverket, revisionen, statsverkets

ordinarie inkomster och domänerna. Denna motion blef af nämnda

års konstitutionsutskott afstyrkt (uti. n:o 18), och yttrade utskottet till

stöd för sin hemställan härom, hvilken blcf af båda kamrarne bifallen,

bland annat följande:

»Visserligen är det möjligt, att någon tidsbesparing skulle vinnas,

derest statsutskottet kunde befrias från en de! af dess mångfaldiga och

magtpåliggande göromål, men å andra sidan har erfarenheten hittills icke

ådagalagt något behof af eu förändrad anordning i afseende å de ålig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

gänden, som för närvarande tillkomma statsutskottet. Detta har med sin

nuvarande fördelning på fyra afdelningar, hvilka med hänsigt till ärendenas

beredning äro hvar för sig i det närmaste jemförliga med fullständiga

utskott, alltid medhunnit att på ett tillfredsställande sätt lösa alla

sina uppgifter; och någon önskan om en dylik förändrad arbetsfördelning

har från detta utskott icke heller försports. Ett sådant afskiljande af

ärenden från statsutskottet, som här ofvan omförmälts, torde för öfrigt

ingalunda vara lämpligt. Befattningen med riksgäldsverket och äfven

statsutskottets öfriga nu ifrågakoinna göromål stå i ett så nära samband

med statsregleringens uppgörande, att de icke utan stora praktiska olägenheter

kunna handhafvas af annat utskott än det, som har sistnämnda

åliggande sig anförtrodt. Sålunda lärer exempelvis riksgäldskontorets behof

först vid statsregleringens uppgörande med full klarhet framträda, och

granskningen af revisorernas berättelser öfver stats- och riksgäldsverken

torde helt visst ofta kunna tjena till god ledning och äfven utöfva ett

icke ovigtigt inflytande vid anslagsfrågors bedömande, särskilt då det

gäller att iakttaga nödiga indragningar och besparingar eller att bestämma

de vilkor, under hvilka anslagen höra utanordnas. Om icke alla dessa

ärenden behandlas af ett och samma utskott, nödvändiggöres en betydligt

utsträckt användning af sammansatta utskott, hvilket icke torde bidraga

till riksdagsarbetets förenklande.»

Dessa skäl anser utskottet i hufvudsak fortfarande ega giltighet, och vill

derjemte framhålla, dels att, om statsutskottet än har en mängd ärenden

att behandla, dock åtskilliga af dessa — t. ex. frågor om försäljning af

kronans domäner och dylikt — vanligen äro jemförelsevis lätt behandlade,

dels ock att de ärenden, som enligt de föreliggande motionerna

skulle flyttas från det nuvarande statsutskottet — efter herr Byströms motion

ärenden rörande samfärdseln samt revisionen, efter herr Hammarlunds

motion frågor rörande riksgäldsverket samt ärenden angående

anläggning och förvärfvande af jernvägar och kanaler — enligt utskottets

mening icke äro af den omfattning, att de kunna utgöra tillräckligt

arbetsmaterial för ett nytt ständigt utskott. Utskottet har sålunda

icke kunnat tillstyrka bifall till något förslag om statsutskottets

delning, men vill å andra sidan redan här framhålla, att enligt det förslag,

som utskottet nu går att framlägga i fråga om en delning af lagutskottet,

någon lättnad skulle komma att beredas äfven statsutskottet.

Lagutskottet Att lagutskottets arbetsbörda, med hänsyn både till beskaffenheten och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

antalet af de ärenden, hvilka höra under dess handläggning, ofta är ganska

tung, lärer icke kunna bestridas. I fråga om ärendenas beskaffenhet

torde utskottet blott behöfva erinra om den alldeles säregna omsigt och

noggrannhet, med hvilken allt lagstiftningsarbete bör bedrifvas; undersöker

man åter, huru många betänkanden lagutskottet haft att afgifva under

hvar och en af de fem senaste riksdagarne, så finner man, att antalet år

1895 utgjorde 45, 1896 81, 1897 60, 1898 87 och 1899 65. Det torde

icke heller vara något tvifvel, att denna arbetsbörda kommer att växa

med åren: å ena sidan är det ju ett bekant förhållande, att ärenden, som

förut ansetts höra under Konungens administrativa lagstiftning, alltmer

dragas under Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning; å andra

sidan framträda med en stigande samhällsutveckling alltjemt spörsmål,

som påkalla nya lagar eller omarbetning af gamla.

Vid sådant förhållande har utskottet, under förutsättning, att en

lämplig fördelningsgrund stode att erhålla, ansett sig böra, i enlighet med

hvad af herrar Byström och Hammarlund yrkats, föreslå en fördelning af

det nuvarande lagutskottet i två, för hvilka utskottet föreslår namnen

»Första lagutskottet» och »Andra lagutskottet», och hvilka enligt utskottets

förslag skulle bestå hvartdera af 16 ledamöter. Hvad ärendenas fördelning

mellan dessa angår, har utskottet ansett den lämpligaste fördelningsgrunden

vara att vinna, om till det Första lagutskottet hänvisades frågor rörande

civil-, kriminal- och kyrkolag, hvaremot det Andra lagutskottets

handläggning skulle komma att omfatta öfriga lagar, i stort sedt lagar

och författningar af hufvudsakligen ekonomiskt och administrativt innehåll.

Till det senare skulle sålunda komma att hänföras lagar och författningar

angående skatter, som ej äro bevillningar, angående allmänna besvär —

såsom t. ex. väghållningsbesväret, skjutsbesväret, vissa kommunala besvärm.m.

— de i §77 regeringsformen omförmälda bestämmelserna om grundernaförförvaltningen

af kronans domäner, de i § 74 regeringsformen berörda lagar angående

utfordrande af förnödenheter och tjenstbarhet^'' för fyllande af krigsmagtens

behof, vidare viirnpligtslagar jemte krigslagar och författningar rörande

krigsväsendet, som ega tillämpning till medborgare utom krigsstaten,kommunallagar

samt slutligen öfriga lagar och författningar, som stiftas af Konungen

och Riksdagen samfäldt, och som icke tillhöra armat utskotts handläggning.

De nuvarande bestämmelserna i § 42 riksdagsordningen skulle i följd häraf

förändras så, att i paragrafens första moment, som borde innehålla bestämmelserna

om det Första lagutskottets verksamhetsområde, qvarstode

hvad der för närvarande är stadgadt beträffande civil-, kriminal- och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

kyrkolag, hvaremot bestämmelserna angående kommunallagstiftningen och

angående krigslagar och författningar rörande krigsväsendet, som ega tillämpning

till medborgare utom krigsstaten, skulle utgå för att i stället

hänföras till ett nytt moment, genom hvilket det Andra lagutskottets

verksamhetsområde skulle bestämmas. Då till det Första lagutskottets

handläggning äfven borde höra granskningen af justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, diarier och registratur, skulle bestämmelserna härom,

hvilka för närvarande utgöra det andra momentet af § 42, nu fogas till

det första. I paragrafens nya, andra moment borde derefter angifvas de

vigtigare hufvudgrupperna af de lagar och författningar, som skulle tillhöra

det Andra lagutskottet, hvarjemte till detsamma äfven borde fogas eu

generel bestämmelse om, att till detta utskotts handläggning skulle höra

öfriga lagar och författningar, som icke tillhöra annat utskotts behandling.

Genom en sådan fördelning som den antydda vunne man, enligt

utskottets åsigt, i öfverensstämmelse med de för vårt utskottsväsen gällande

principerna, en verklig karaktersskilnad mellan de båda lagutskotten,

i det att under det Första lagutskottets beredning folie lagar och författningar,

som tillhöra den allmänna civil- och kriminalrätten äfvensom

kyrkorätten, under det Andra lagutskottets åter sådana lagar, som beröra

skatteväsen och ekonomiska förhållanden, medborgares personliga förpligtelser

gent emot stat och kommun äfvensom speciallagstiftning i öfrigt.

Då till detta senare utskotts handläggning skulle föras frågor

om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar

angående skatter, som ej äro bevillningar, och om grunderna

för förvaltningen af kronans domäner, så skulle äfven statsutskottets arbetsområde

något minskas, och derjemte skulle detta utskott befrias från

sysslandet med sådana för dess egentliga uppgift främmande ärenden

som lagstiftningsfrågor.

Beträffande ärendenas fördelning mellan de båda lagutskotten vill

utskottet för öfrigt erinra derom, att den i § 47 riksdagsordningen gifna

bestämmelsen om sammansatt utskott naturligtvis kunde komma att, der

så nödigt funnes, tillämpas äfven på dessa utskott.

Införandet af tvenne lagutskott nöd vändiggör, förutom den förändrade

lydelse af § 42 riksdagsordningen, för hvilken utskottet ofvan redogjort,

äfven smärre ändringar uti bestämmelserna i §§ 53 och 87 regeringsformen

samt § 37 mom. 1 riksdagsordningen. Dessa ändringar, till hvilka

utskottet jemväl framlägger förslag, torde icke erfordra någon särskild

motivering.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

31

Hvad de tillfälliga utskotten beträffar, har, såsom ofvan nämnts, herr De tillfälliga

von Strokirch yrkat utbytande af nuvarande tillfälliga utskott mot ett

för båda kamrarne gemensamt, hvilket dock endast skulle tillsättas,

derest i någondera kammaren frågor väcktes, som icke tillhörde de ständiga

utskottens behandling, hvaremot herr Hammarlund föreslagit, att alla

bestämmelser om tillfälliga utskott skulle borttagas ur riksdagsordningen, och

att de ärenden, som förut behandlats af sådana, skulle, på sätt i motionen

närmare angifves, fördelas på åtskilliga af de utaf motionären föreslagna

tio ständiga utskotten. Herr grefve Hamilton åter har inskränkt sig att föreslå,

att de tillfälliga utskotten likasom de ständiga skulle utse nödigt kansli.

Förslag om utbytande af de tillfälliga utskotten mot ett enda,

för båda kamrarne gemensamt hafva vid flera föregående tillfällen

varit föremål för Riksdagens pröfning. Vid 1869 års riksdag föreslog

sålunda herr Bjerkander uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(n:o 252), att, om frågor väcktes, som ej tillhörde de ständiga utskottens

behandling, ett tillfälligt utskott af lika många ledamöter från hvardera

kammaren skulle tillsättas. Konstitutionsutskottet (uti. n:o 9) afstyrkte

emellertid motionen, och den blef af båda kamrarne utan diskussion

afslagen. 1880 bragtes derpå frågan åter å bane genom en motion i

Andra Kammaren af herr Westin (n:o 156), hvilken hemstälde om införande

af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga. Konstitutionsutskottet

afgaf då (uti. n:o 18) förslag om införande af ett ekonomiutskott,

bestående af 24 ledamöter, och med i hufvudsak samma verksamhetsområde,

som tillhör nuvarande tillfälliga utskott. Utskottets förslag blef af

Första Kammaren återremitteradt, men af Andra Kammaren utan omröstning

förkastadt. Frågan hvilade derefter till 1890 års riksdag, då

herr von Strokirch uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 8)

framlade ett förslag, som i hufvudsak öfverensstämde med det af 1880

års konstitutionsutskott afgifna. Äfven nu tillstyrkte konstitutionsutskottet

(uti. n:o 8) införande, i stället för de tillfälliga utskotten, af ett ständigt

ekonomiutskott, hvars medlemsantal dock denna gång föreslogs till 32. Utskottets

förslag blef jemväl af Första Kammaren bifallet, men äfven denna

gång af Andra Kammaren efter diskussion, men utan votering förkastadt.

Från det af 1890 års konstitutionsutskott framlagda förslaget skiljer

sig det af herr von Strokirch nu framstälda dels beträffande antalet medlemmar

i det ifrågasatta gemensamma utskottet, hvilket antal nu föreslås

till 36, dels och förnämligast derutinnan, att år 1890 förslaget gälde

införande af ett ständigt utskott, hvaremot det nu föreslagna, ehuru be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 9.

stående af medlemmar från hvardera kammaren, skulle ega karakteren af

tillfälligt utskott.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga att, vare sig i den ena eller

den andra formen, tillstyrka de tillfälliga utskottens utbytande mot ett enda

för båda kamrarne gemensamt. Eldigt utskottets åsigt gäller fortfarande,

hvad som vid uppgörande af 1866 års riksdagsordning anfördes om olämpligheten

af att åt ett och samma utskott öfverlemna utredningen af alla de olikartade

frågor, hvilka dittills tillhört det allmänna besvärs- och ekonomiutskottets

handläggning, och som numera beredas af de tillfälliga utskotten.

Från synpunkten af en god beredning af ärendena måste väsentliga företräden

tillerkännas nuvarande anordning, då kamrarne ega att bestämma de

tillfälliga utskottens både antal och sammansättning allt efter ärendenas

olika beskaffenhet.

Äfven om, såsom inom utskottet i anledning af herr Hammarlunds

motion blifvit föreslaget, i de tillfälliga utskottens ställe skulle sättas två

ständiga utskott, behålla dock ofvan anförda skäl en god del af sin

giltighet. Mot en sådan anordning tala emellertid äfven andra tungt

vägande skäl. Enligt utskottets åsigt låter det sig svårligen göra att finna

någon tillfredställande fördelningsgrund för bestämmande af till hvilketdera

af dessa två utskott hvart och ett af nu ifrågavarande, ofta ytterst

olikartade ärenden skulle hänvisas. Dessa svårigheter blifva så mycket

större, som de nya utskotten skulle vara ständiga, och således det blefve

nödvändigt att afgränsa deras olika verksamhetsområden icke blott sinsemellan,

utan äfven gent emot de förutvarande ständiga utskottens. Då

utskottet redan föreslagit inrättande af ett nytt ständigt utskott, och då

hänsyn alltid måste tagas dertill, att vid hvarje riksdag behof kunna

framträda, som göra tillsättande af särskilda utskott behöfligt, kan det

dessutom ifrågasättas, huruvida Första Kammarens medlemsantal kan utan

olägenhet medgifva inrättande af ytterligare två ständiga utskott. Utskottet

har sålunda icke kunnat biträda förslaget om inrättande af två nya ständiga

utskott i de tillfälliga utskottens ställe.

En utväg torde emellertid finnas, på hvilken man, med bibehållande

af de fördelar, som äro förenade med vissa ärendens beredning

i tillfälliga utskott, skulle kunna, åtminstone delvis, undanrödja den

kanske väsentligaste anmärkning, som mot detta behandlingssätt framstälts.

Utskottet åsyftar dervid det öfverklagade förhållandet, att äfven

i vigtigare frågor arbetsresultatet ofta blefve klent, emedan icke redan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o .9.

33

från början af ett ärendes beredning de olika synpunkter, som framträdde

inom hvardera kammaren, fått tillfälle att göra sig gällande. En ändring

härutinnan skulle kunna åvägabringas, derest det lemnades kamrarne

öppet att genom sammanstämmande beslut tillsätta gemensamma, särskilda

utskott för upptagande äfven af sådana ärenden, som eljest tillhöra tillfälligt

utskotts handläggning; och utskottet föreställer sig, att i frågor af

verklig betydenhet det alltid för båda kamrarne skulle befinnas vara af

intresse att främja en dylik gemensam behandling. I syfte att möjliggöra

en dylik utväg vill utskottet alltså till den i § 37 mom. 3 riksdagsordningen

förekommande bestämmelsen om tillsättande af tillfälliga utskott

för behandling af frågor, som icke tillhöra ständigt utskotts handläggning,

föreslå ett så lydande tillägg: »dock må för sådan frågas beredande kunna

efter Kamrarnas sammanstämmande beslut tillsättas särskildt utskott med

ledamöter till lika antal från hvardera Kammaren.»

Då ett antagande af detta förslag innebär, att särskildt utskott hädanefter

skulle kunna tillsättas i stället för ej blott ständigt, utan äfven tillfälligt

utskott, böra i §§ 59, 62, 63 och 80 riksdagsordningen orden »ständigt

eller i dess ställe särskildt tillsatt utskott» utbytas emot »ständigt eller

särskildt utskott», en ändring, hvarom utskottet äfvenledes framställer

förslag.

Då utskottet icke kunnat tillstyrka det af herr Hammarlund föreslagna

afskaffandet af de tillfälliga utskotten och införandet af tio ständiga

utskott, har utskottet icke heller kunnat förorda bifall till hans i samband

dermed stående förslag om ändrad fördelning af riksdagsärendena emellan

de olika utskotten eller om ändring i vissa fall af motionstiden.

Hvad slutligen herr grefve Hamiltons motion angår, så har utskottet,

hufvudsakligen på i densamma anförda grunder, ansett billigt, att äfven

åt de tillfälliga utskotten beredes möjlighet att erhålla kanslibetjening.

Bestämmelsen härom bör dock, enligt utskottets åsigt, icke sa affattas,

att dessa utskott ovilkorligen nödgas att anskaffa kansli, utan sa, att det

må stå dem öppet att, om de så önska, fortfarande behålla nuvarande

arbetssätt, hvars resultat ingalunda varit sådant, att ur denna synpunkt

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 3 Sami. 9 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

en förändring vore af behofvet påkallad. Någon uttrycklig bestämmelse

i grundlagen om detta arbetssätt torde dock icke vara af nöden.

Då de särskilda förslag utskottet framlägger — om delning af lagutskottet,

om rätt för kamrarne att tillsätta särskildt utskott för beredande

af fråga, som tillhör tillfälligt utskotts handläggning, och om rätt

för tillfälligt utskott att utse kansli — icke med hvarandra stå i något

nödvändigt samband, blifva de här nedan punktvis uppstälda.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

1 :o) att Riksdagen måtte, med anledning af herrar

Byströms och Hammarlunds motioner i hvad de afse

lagutskottets delning, antaga följande förslag till ändrad

lydelse af §§ 53 och 87 regeringsformen samt § 37

mom. 1 och § 42 riksdagsordningen att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 53.

(Nuvarande lydelse:)

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och

yttranden deröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning

(Föreslagen lydelse:)

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och

yttranden deröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor; ett

Bankoutskott, att öfverse Bankens

styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt ett Lagutskott, att utarbeta de

från Kamrarna remitterade förslag

till civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnes förbättring.

A urtima, riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande

ärenden.

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor; ett

Bankoutskott, att öfverse Bankens

styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt två Lagutskott, att behandla de

från Kamrarna remitterade lagfrågor.

A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande

ärenden.

§ 87.

(Nuvarande lydelse:)

l:o. Riksdagen eger gemensamt

med Konungen magt att stifta allmän

civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmagten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäfva. Ej må Konungen utan

Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen

utan Konungens, någon ny

lag göra eller gammal afskaffa.

Frågor härom må i Riksdagens

Kamrar kunna väckas och skola,

sedan Lagutskottet deröfver blifvit

hördt, af Riksdagen afgöras. Beslutar

Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag

derom till Konungen, som inhemte

Statsrådets och Högsta domstolens

tankar deröfver, och, sedan

Han Sitt beslut fattat, meddele Riksdagen

antingen Sitt samtycke till

(Föreslagen lydelse:)

l:o. Riksdagen eger gemensamt

med Konungen magt att stifta all

män civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmagten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäfva. Ej må Konungen utan

Riksdagens samtycke, och icke Riksdagen

utan Konungens, någon ny

lag göra eller gammal afskaffa.

Frågor härom må i Riksdagens

Kamrar kunna väckas och skola,

sedan vederbörligt lagutskott deröfver

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag

derom till Konungen, som inhemte

Statsrådets och Högsta domstolens

tankar deröfver, och, sedan

Han Sitt beslut fattat, meddele Riksdagen

antingen Sitt samtycke till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

dess åstundan eller Sina skäl att

det vägra. Kan Konungen icke förr,

än Riksdagen åtskiljes, fatta och

meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästföljande riksdags

öppnande förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse derom

utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hafva förfallit, och Konungen underrätte

då Riksdagen vid dess nästa

sammankomst om de skäl, som

hindrat förslagets antagande. Finner

Konungen godt någon lagfråga för

Riksdagen framställa, äske Han Statsrådets

och Högsta domstolens yttrande

deröfver, samt meddele Sin

proposition tillika med berörda yttranden

åt Riksdagen, som med frågan

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen ege ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

dervid erfordras samtycke jemväl af

allmänt kyrkomöte, öfver förslag

angående dylik lag skola, på sätt i

mom. 1 sägs, Statsrådets och Högsta

domstolens tankar inhemtas och

jemte Konungens proposition, då

sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu fråga är,

före början af riksdagen näst efter

den, som framstält eller antagit förslaget,

blifvit såsom lag genom allmän

kungörelse utfärdadt, vare det

förfallet, och Konungen underrätte

då Riksdagen om de skäl, som hindrat

förslagets antagande.

dess åstundan eller Sina skäl att

det vägra. Kan Konungen icke förr,

än Riksdagen åtskiljes, fatta och

meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästföljande riksdags

öppnande förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse derom

utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hafva förfallit, och Konungen underrätte

då Riksdagen vid dess nästa

sammankomst om de skäl, som

hindrat förslagets antagande. Finner

Konungen godt någon lagfråga för

Riksdagen framställa, äske Han Statsrådets

och Högsta domstolens yttrande

deröfver, samt meddele Sin

proposition tillika med berörda yttranden

åt Riksdagen, som med frågan

vidare förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen ege ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

dervid erfordras samtycke jemväl af

allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på sätt i

mom. 1 sägs, Statsrådets och Högsta

domstolens tankar inhemtas och

jemte Konungens proposition, då

sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu fråga är,

före början af riksdagen näst efter

den, som framstält eller antagit förslaget,

blifvit såsom lag genom allmän

kungörelse utfärdadt, vare det

förfallet, och Konungen underrätte

då Riksdagen om de skäl, som hindrat

förslagets antagande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Riksdagsordningen.

§

(Nuvarande lydelse:)

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt

ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet

af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller,

om Kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att,

när sådant finnes vara af nöden,

tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt

utskotts behandling, så ock att,

derest utskott anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant

bevilja.

§

{Nuvarande lydelse:)

1. Lagutskottet skall meddela

utlåtande öfver de från Kamrarna

dit hänvisade förslag till stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal-, kommunaloch

kyrkolag; börande under civil
-

87.

{Föreslagen lydelse:)

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitu
tionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett '' Bankoutskott

samt två Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och hvardera Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande

på Kamrarnas sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes vara

af nöden, tillsätta särskildt utskott

för upptagande af fråga, som tillhör

ständigt utskotts behandling,

så ock att, derest utskott anmäler

behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

42.

{Föreslagen lydelse:)

1. Första Lagutskottet skall

meddela utlåtande öfver de från

Kamrarna dit hänvisade förslag till

stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af civil-, kriminal- och

kyrkolag. Utskottet skall ock gran
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

och kriminallag äfven förstås de delar

af krigslagar och författningar rörande

krigsväsendet, som ega tillämpning

till medborgare utom krigsstaten.

2. Utskottet skall ock granska

Justitieombudsmannens afgifna redogörelse,

äfvensom hans embetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande

deröfver till Riksdagen inkomma.

ska Justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, äfvensom hans embetsdiarier

och registratur, samt med

utlåtande deröfver till Riksdagen

inkomma.

2. Andra Lagutskottet tillkommer

att bereda alla dit från Kamrarna hänvisade

frågor om stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och

författningar om skatter, som ej äro bevillningar,

om allmänna besvär, om grunderna

för förvaltningen af kronans domäner

samt om utfordrande af förnödenheter

och tjenstbar heter för fyllande af

krigsmagtens behof, af värnpligtslagar

jemte krigslagar och författningar rörande

krigsväsendet, som ega tillämpning till

medborgare utom krigsstaten, af kommunallagar

samt af Öfriga lagar och

författningar, som af Konungen och Riksdagen

samfäldt stiftas, och som icke tillhöra

annat utskotts behandling.

2:o) att Riksdagen måtte, med anledning af herrar

von Strokirchs och Hammarlunds motioner i hvad de

afse förändrade bestämmelser angående de tillfälliga

utskotten, antaga följande förslag till ändrad lydelse

af § 37 mom. 3 samt §§ 59, 62, 63 och 80 riksdagsordningen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

§ 37.

{Föreslagen lydelse:)

3. Derest i någondera Kam- 3. Derest i någondera Kammaren

fråga väckes, som icke till- maren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, hör förenämnda utskotts behandling,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så inånga ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas.

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande deröfver erfordras, skall

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas; dock må

för sådan frågas beredande kunna

efter Kamrarnas sammanstämmande

beslut tillsättas särskildt utskott med

ledamöter till lika antal från hvardera

Kammaren.

§ 59.

(Nuvarande lydelse:)

Betänkande, som af ständigt eller

i dess ställe särskildt tillsatt utskott

afgifvits, skall i begge Kamrarna

för ärendets afgörande, så vidt ske

kan, samtidigt föredragas. Efter

betänkandets första föredragning

skall detsamma hvila på bordet.

Vid nästa föredragning, ehvad öfverläggning

då eger rum eller ej, må

det, på flera ledamöters förenade

begäran, åter göras hvilande. Men

då saken tredje gången förekommer,

skall den till afgörande företagas.

Betänkande, som afgifvits af tillfälligt

utskott, föredrages i den Kammare,

som utskottet tillsatt, och

förfares derefter vidare med målet,

såsom nyss är sagdt.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast

afgöras, derest icke någon Kammarens

ledamot bordläggning begär.

[Föreslagen lydelse:)

Betänkande, som af ständigt eller

särskildt utskott afgifvits, skall i

begge Kamrarna för ärendets afgörande,

så vidt ske kan, samtidigt

föredragas. Efter betänkandets första

föredragning skall detsamma

hvila på bordet. Vid nästa föredragning,

ehvad öfverläggning då

eger rum eller ej, må det, på flera

ledamöters förenade begäran, åter

göras hvilande. Men då saken tredje

gången förekommer, skall den till

afgörande företagas.

Betänkande, som afgifvits af tillfälligt

utskott, föredrages i den

Kammare, som utskottet tillsatt,

och förfares derefter vidare med målet,

såsom nyss är sagdt.

Utskotts förberedande heinställanden

och förfrågningar må genast

afgöras, derest icke någon Kammarens

ledamot bordläggning begär.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

§

(Nuvarande lydelse:)

Kammares beslut i fråga, som

icke rörer Kammaren enskilda skall

Medkammaren genom utdrag af

protokollet delgifvas. Har målet

varit af ständigt eller i dess ställe

särskild! tillsatt utskott handlagdt,

skall ock detta om beslutet på enahanda

sätt underrättas. Derest ledamot,

som i Kammarens beslut ej

instämt, vill sin särskilda mening

hos Medkammaren anmäla, skall

sådant vara honom obetaget; börande

han i slikt fall sin skiljaktiga

mening skriftligen till protokollet

aflemna, hvarefter den genom protokollsutdrag

Medkammaren delgifves;

men ej må häraf i något fall beslutets

expedierande uppehållas.

§

(Nuvarande lydelse:)

När fråga, hvaröfver utskott sig

utlåtit, till afgörande förekommer,

eger Kammaren att antingen genast,

med bifall till utlåtandet eller utan

afseende å hvad utskottet föreslagit,

fatta sitt beslut, eller, om ämnet

anses fordra ytterligare utredning,

målet till utskottet återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon

fråga, deri ständigt eller i dess ställe

(Föreslagen lydelse:)

Kammares beslut i fråga, som

icke rörer Kammaren enskild^ skall

Medkammaren genom utdrag af

protokollet delgifvas. Har målet

varit af ständigt eller särskild! utskott

handlagdt, skall ock detta

om beslutet på enahanda sätt underrättas.

Derest ledamot, som i

Kammarens beslut ej instämt, vill

sin särskilda mening hos Medkammaren

anmäla, skall sådant vara

honom obetaget; börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening skriftligen

till protokollet aflemna, hvarefter

den genom protokollsutdrag

Medkammaren delgifves; men ej må

häraf i något fall beslutets expedierande

uppehållas.

63.

(Föreslagen lydelse:)

När fråga, hvaröfver utskott sig

utlåtit, till afgörande förekommer,

eger Kammaren att antingen genast,

med bifall till utlåtandet eller utan

afseende å hvad utskottet föreslagit,

fatta sitt beslut, eller, om ämnet

anses fordra ytterligare utredning,

målet till utskottet återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon

fråga, deri ständigt eller särskild!

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

41

särskilt tillsatt utskott sig yttrat,

uti hufvudsakligen eller till vissa

delar olika beslut, då skall utskottet

söka att de olika meningarna, så

vida möjligt är, sammanjemka och

med förslag därom till Kamrarna

inkomma.

Om frågan varit af tillfälligt

utskott handlagd och den Kammare,

som utskottet tillsatt, icke afslår

den i frågan väckta motion, skall

beslutet genom utdrag af protokollet

delgifvas Medkammaren, som

derpå om frågan beslutar antingen

genast eller efter dess hänvisning

till ett för frågans vidare utredning

inom Kammaren tillsatt utskott.

Derest Kammaren då icke antager

det af den Kammare, som saken

först handlagt, fattade beslut, varder

det afslaget eller med ändring

återlemnadt till sistnämnde Kammare,

hvilken i senare fallet har

att målet till ny öfverläggning företaga

samt eger att, om Medk ammarens

beslut icke oförändradt antages,

ärendet dit å nyo öfverlemna

till förnyad ompröfning.

Hvad Kamrarne sammanstämmande

besluta, det vare Riksdagens

beslut. Blifva Kamrarne ej, efter

den behandling ofvan är nämnd,

om ett beslut ense, skall frågan,

utom i de fall 65 § upptager, anses

hafva för den riksdagen förfallit.

utskott sig yttrat, uti hufvudsakligen

eller till vissa delar olika beslut,

då skall utskottet söka att de

olika meningarna, så vida möjligt

är, sammanjemka och med förslag

derom till Kamrarna inkomma.

Om frågan varit af tillfälligt

utskott handlagd och den Kammare,

som utskottet tillsatt, icke afslar

den i frågan väckta motion, skall

beslutet genom utdrag af protokollet

delgifvas Medkammaren, som

derpå om frågan beslutar antingen

genast eller efter dess hänvisning

till ett för frågans vidare utredning

inom Kammaren tillsatt utskott.

Derest Kammaren då icke antager

det af den Kammare, som saken

först handlagt, fattade beslut, varder

det afslaget eller med ändring

återlemnadt till sistnämnde Kammare,

hvilken i senare fallet har att

målet till ny öfverläggning företaga

samt eger att, om Medkammarens

beslut icke oförändradt antages,

ärendet dit å nyo öfverlemna till förnyad

ompröfning.

Hvad Kamrarne sammanstämmande

besluta, det vare Riksdagens

beslut. Blifva Kamrarne ej, efter

den behandling ofvan är nämnd,

om ett beslut ense, skall frågan,

utom i de fall 65 § upptager, anses

hafva för den riksdagen förfallit.

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 3 Sami.

9 Häft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

§ 80.

(Nuvarande lydelse:)

I mål, som blifvit af ständigt

eller i dess ställe särskildt tillsatt

utskott handlagda, skola de från

Riksdagen utgående skrifvelser uppsättas

och expedieras af kansliet hos

det utskott, som ärendet beredt.

Uppsättandet och expedierandet

af andra för begge Kamrarna gemensamma

skrifvelser, äfvensom af

riksdagsbeslutet, besörjes genom ett

särskildt Riksdagens Kansli under

inseende af två inom Första och

två inom Andra Kammaren dertill

utsedde ledamöter, hvilka jemväl,

tillika med Kamrarnas talmän och

vice talmän, tillkommer att utse

och förordna de tjensteman, som

Riksdagen anser för detta kansli

erforderliga.

Ej må expedition öfver något

Riksdagens beslut utgå förr än den

blifvit inför Kamrarna justerad.

Riksdagsbeslutet skall af Riksdagens

ledamöter underskrifvas. öfrige

från Riksdagen utgående expeditioner

undertecknas endast af talmännen.

(Föreslagen lydelse:)

I mål, som blifvit af ständigt

eller särskildt utskott handlagda,

skola de från Riksdagen utgående

skrifvelser uppsättas och expedieras

af kansliet hos det utskott, som

ärendet beredt.

Uppsättandet och expedierandet

af andra för begge Kamrarna gemensamma

skrifvelser, äfvensom af

riksdagsbeslutet, besörjas genom ett

särskildt Riksdagens Kansli under

inseende af två inom Första och två

inom Andra Kammaren dertill utsedde

ledamöter, hvilka jemväl,

tillika med Kamrarnas talmän och

vice talmän, tillkommer att utse

och förordna de tjensteman, som

Riksdagen anser för detta kansli

erforderliga.

Ej må expedition öfver något

Riksdagens beslut utgå förr än den

blifvit inför Kamrarna justerad.

Riksdagsbeslutet skall af Riksdagens

ledamöter underskrifvas. öfrige

från Riksdagen utgående expeditioner

undertecknas endast af talmännen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

3:o) att Riksdagen måtte, med anledning af herr

grefve Hamiltons motion, antaga följande förslag till

ändrad lydelse af § 44 riksdagsordningen att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling:

Riksdagsordningen.

§

(Nuvarande lydelse:)

Utskotten välja, hvart inom sig,

ordförande och vice ordförande. Intill

dess sådant val försiggått, föres

ordet af den ledamot, som de flesta

riksdagar bevistat, och, der två eller

flere i lika många riksdagar deltagit,

den af dem som är till lefnadsåren

äldst. De ständiga utskotten

utse, hvart för sig, sekreterare

och, efter samråd med honom, den

öfriga betjening, som nödig finnes.

I tillfälligt utskott välja ledamöterne,

inom sig, för hvarje särskilt mål en

föredragande, hvilken det derjemte

åligger att utsätta utskottets yttrande

i ämnet.

44.

(Föreslagen lydelse:)

Utskotten välja, hvart inom sig,

ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått,

föres ordet af den ledamot, som de

flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere i lika många riksdagar

deltagit, den af dem som

är till lefnadsåren äldst. Utskotten

ega, hvart för sig, utse sekreterare

och, efter samråd med honom, den

öfriga betjening, som nödig finnes.

4:o) att ifrågavarande motioner i öfrigt icke måtte

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1900.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Reservationer:

af herrar Rudebeck, Behn, Moberg och Sjöholm mot utskottets hemställan

i punkten l:o) om delning af lagutskottet;

af herr Pettersson, Carl F.\

af herr Dahn, som beträffande utskottets hemställan i punkten 3:o) anfört:

»Då de tillfälliga utskotten, om de egde utse fullständigt kansli,

skulle komma att till väsentlig del förlora sin nuvarande karakter af utredningskomitéer,

utan att dock dermed det långsamma arbetssättet komme

att ändras, och då vidare dessa utskott, af hvilka somliga endast hafva

få ärenden att behandla, ej synas vara i behof af sådant kansli — helst

om Riksdagen antager förslaget om ändring i § 37 mom. 3 riksdagsordningen,

nemligen att särskildt utskott äfven må kunna tillsättas för beredande

af fråga, som eljest tillhör tillfälligt utskotts behandling —, har

jag icke kunnat biträda utskottets förslag i denna punkt. Då likväl skrifbiträde

inom de tillfälliga utskotten kan befinnas behöfligt, i synnerhet

om ärendenas antal inom något utskott skulle ökas eller frågorna vore

af mera olikartad natur, så har jag ansett, att konstitutionsutskottet bort

hemställa,

att Riksdagen måtte, med anledning af herr grefve

Hamiltons motion, antaga följande förslag till ändrad

lydelse af § 44 riksdagsordningen att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling:

§ 44.

Utskotten — — — — — — — — —--

— — — — — — — — — — — nödig finnes.

I tillfälligt utskott välja ledamöterne, inom sig, för

hvarje särskildt mål en föredragande, hvilken det derjemte

åligger att uppsätta utskottets yttrande i ämnet.

Utskottet eger dock, när det så anser behöfligt, rätt att

utse nödigt skrifbiträde.D

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konsttutionuskottets Utlåtande N:o 9.

45

af herrar Johnsson och Liljeholm, hvilka inom utskottet yrkat, att

utskottet skulle framlägga förslag om införande af två ständiga utskott

för behandling af de ärenden, som nu handläggas af tillfälliga utskott;

af herr Olsson i Ättersta mot utskottets hemställan i punkten 3:o);

af herrar Boélhius och Pettersson i österhaninge hvilka instämt med

herr Dahn;

samt af herr Waldenström, som önskat de tillfälliga utskottens utbytande

mot två ständiga, som skulle ega att sinsemellan fördela de

ärenden, som till dem blifvit. hänvisade.

Herrar Berg, Gustaf Axel, och Trygger hafva begärt få här anteck

nadt, att de icke öfvervarit den slutliga behandlingen af de i detta utlåtande

omförmälda ärenden.

Herr Molerg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i den

slutliga behandlingen af det under punkten 2:o) afhandlade ärende.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 3 Sami

9 Käft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.