Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

1900-02-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:12, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1900, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagen

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård den 1 maj 1885.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven, till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 58, anför herr J. Bengtsson i Bjernalt:

»Sedan nästlidna års Riksdag i viss mån tillmötesgått de genom

fyrfaldiga motioner framstälda yrkanden om ändring i då gällande

bestämmelser angående skyldighet att deltaga i byggande och underhåll

af kyrka m. m. samt af tingslms och häradsfängelse, men genom

alslag i Första Kammaren å i ämnet väckta motioner dylika förändrade

bestämmelser med afseende å byggande och bättrande af prestgård tills

vidare undanskjutits, har det varit mig angeläget att redan vid denna

riksdag bringa sist berörda fråga under förnyad ompröfning.

Af den utredning, som i detta ämne förebragts af dels enskilda

motionärer dels ock lagutskottet, synes mig med önskvärd tydlighet

framgå, att denna, hufvudsakligen af historiska skäl föranledda, olikhet

mellan fastighet och andra beskattningsföremål i afseende å skyldighet

att deltaga i byggande och bättrande af prestgård nu utan olägenhet

kunde försvinna.

I Första Kammaren anfördes såsom skäl för afslag af lagutskottets

utlåtande i denna sak bland annat, att rikets komministrar, hvilka hörde

till de svagast aflönade statstjenare, genom den föreslagna förändringen

liih. till Riksd. Prof. 10(JO. 7 timid. 8 Raft. (N:o 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

skulle få vidkännas känbara uppoffringar. Ehuru jag fullt bekjertar

deras i ekonomiskt hänseende sorgliga lott, kan dock denna omständighet

ej för mig utgöra något skäl, hvarför hela denna sak nu skulle

skjutas åt sidan. Jag tror nemligen ej, att de skulle annat än undantagsvis

i någon högre grad drabbas af ökade kostnader för dylik byggnad,

hvartill kommer, att på sista tiden kraftiga åtgärder vidtagits för

att genom understöd från diverse fonder bereda det svagast aflönade

presterskapet, hvartill ju komministrarne i främsta rummet höra, någon

lättnad i ekonomiskt hänseende.

Ehuru jag i likhet med lagutskottet anser såväl den gräns, som

år 1885 sattes för andra beskattningsföremåls deltagande jemte fastighet

i byggande af prestgård, som den af lagutskottet i sådant afseende

nästlidna år föreslagna, ej innebära något exakt uttryck för det förhållande,

i hvilket sådant deltagande rättvisligen bör ske, utan vara

temligen godtyckligt vald, vill jag dock med hänsyn till de likartade

bestämmelser angående byggande och underhållande af kyrka, äfvensom

af tingshus och häradsfängelse, hvilka jemlikt särskilda författningar

af den 30 juni 1899 numera gälla, vördsamt hemställa, att Riksdagen

ville för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885 förordnas

som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

husen å prestgård, skola i sådan kostnad alle de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt

för andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande fyrktal;

dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier

förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den

mån de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer

vid beräkning, som ofvan säges, bråktal, skall det bortfalla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 12. 3

Framställningar i samma syfte, som den af herr Bengtsson afgifna,

hafva väckts äfven i två andra inom Andra Kammaren afgifna motioner,

hvilka jemväl blifvit till lagutskottet hänvisade. I den ena, n:o 14, af

herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, med hvilken två kammarens ledamöter

instämt, hemställes, att Riksdagen må för sin del besluta, att lag angående

skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll

af prestgård den 1 maj 1885 erhåller följande förändrade lydelse:

»Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar,

det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra

husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela

samt för andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande

fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier

förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast

i den mån de ej äro derifrån befriade. Uppkommer vid beräkning,

som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.»

Skilnaden mellan de af herrar Bengtsson och Ericsson föreslagna

formuleringarna af ifrågavarande lag är alltså endast den, att den förre

bibehållit, den senare uteslutit de i den nu gällande lagen emellan

orden »derifrån» och »befriade» förekommande orden »enligt samma

privilegier».

Dessa ord äro uteslutna äfven i det lagförslag, som af herr A. J.

Högstedt framlagts uti motionen n:o 61 och hvilket ytterligare skiljer

sig från herrar Bengtssons och Ericssons derutinnan, att sista punkten

af lagen, sådan den för närvarande lyder, blifvit uti herr Högstedts

förslag utelemnad.

Angifna skiljaktigheter torde emellertid vara beroende på förbiseende,

då desamma uti motiveringen till förslagen ej alls beröras.

Desamma torde derför ej påkalla något yttrande från utskottets sida.

I den fråga, som för samtliga förevarande motioner är gemensam,

förslaget om skyldighet för andra beskattningsföremål än fastighet att

uti kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård deltaga efter

hälften af fyrktalet, i stället för, såsom nu, efter fjerdedelen, intager

utskottet samma ståndpunkt som sistlidet års lagutskott, och vill alltså

tillstyrka bifall till detta förslag. Ett ytterligare stöd för lämpligheten

af den föreslagna förändringen finner utskottet i den omständigheten,

att i lagarne angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad der
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

till hörer, så ock af särskild sockenstuga, samt angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och

häradsfängelse, i öfverensstämmelse med sistlidet års Riksdags beslut,

sådan ändring numera skett, att andra beskattningsföremål än fastighet

skola i berörda allmänna byggnader deltaga efter hälften af derå belöpande

fyrktal. Konseqvensen synes då fordra, att liknande bestämmelser

meddelas angående skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård.

Hvad vid nästlidna riksdag i Första Kammaren mot då föreliggande

förslag anfördes angående den ökade börda, som genom en sådan

lagändring skulle läggas på vår kyrkas presterskap, må visserligen,

särskild! hvad komministrarne med deras i allmänhet svaga aflöning

vidkommer, vara behjertansvärdt, men lagutskottet håller bestämdt före,

att derest lagförslaget i öfrigt är lämpligt och af behofvet påkalladt,

hänsynen till ett så jemförelsevis ringa antal bland den stora massa

inkomsttagare, som af förslaget drabbas, icke utgör fullgiltig grund att

skjuta detsamma undan, utan att, derest de utgifter, som genom ökadt

deltagande uti ifrågavarande byggnadsskyldighet komme att åläggas,

skulle i fråga om presterskapet i dess helhet eller någon del deraf

anses innebära en oskälig tunga, man bör råda bot å detta missförhållande

i annan ordning än genom förslagets omintetgörande.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen måtte, med bifall till herr Bengtssons

förevarande motion samt herrar Ericssons och

Högstedts motioner, i hvad desamma med förstnämnda

motion öfverensstämma, för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af

prestgård den 1 maj 1885 förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalk^ eller

särskilda författningar, det åligger socknemän att på

sin kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola

i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

lägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter

hela samt för andra beskattningsföremål efter hälften

af derå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka ega

åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i

den män de ej äro derifrån enligt samma privilegier

befriade. Uppkommer vid beräkning, som ofvan sägs,

bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 13 februari 1900.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herrar Hasselrot och Lundström, hvilka ansett, att samtliga förevarande

motioner bort af utskottet afstyrkas.

Herrar Sörensson och Leman hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 7 Sami. <Y Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:89 Skrifvelse till Ronungen, i anledning af väckta motioner om ändring i lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård d a1 i texten