Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N.o 20

1900-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:20, Lagutskottets Utlåtande N.o 20

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N.o 20.

1

''! >/■'' l-d" '' M.c'' jwfj

••-.i },,V .:;J »i f,

Tv. - ! ; V| i i i’; !>j :;*» .t v ■ ’ /

N:o 20.

rr, r.

''■''In• i

Ank. till Eiksd. kansli den 2'' mars 1900, kl. 2 e. m.

i: Of!>[ifv«! ■■ f A i ■ t , V-V :''ilo

VA V- . o» Vm • V! n: u Ovi» '':VU !;j-. [<

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående ändring af 10 kap. 2 § giftermålsbalken.

rbV EriiBliVrfiw:; , t t s '' •

Lagutskottet har till förberedande behandling mottagit en af herr

J. A. Lundström i: Andra Kammaren väckt motion, n.o 57, af följande

lydelse: . . V ro; • . ■ V.- m - Vrv ,:V: >''< , V .

»Uti 10 kap. 2 § giftermålsbalken stadgas: »Man och hustru hafva

giftorätt till hälften hvardera i all boets lösa egendom samt i den fasta

egendom, som under äktenskapet förvärfvas. I den fasta egendom, som

man eller hustru före eller under äktenskapet ärft eller förut förvärf^

eger ej andra maken giftorätt; dock vare all inkomst deraf under lös

egendom räknad.» V . ,.f V : ro Vt -

I en särskild inom vissa delar af Norrland ej sällan förekommande

fråga rörande giftorätt hafva här ofvan anförda bestämmelser icke åstadkommit

enig uppfattning och derpå grundad likformig tillämpning, nemligen

i frågan om sådant förvärf af fast egendom, som sker genom skatteköp

Vid en del uppteckningar i dödsbo förfares så, att, när kronohemman

eller kronotorp under äktenskapet blifvit på endera makens ansökan

från krono till skatte omfördt, denna fastighet upptages såsom gemensamt

förvärfvad egendom, under det vid andra dylika, uppteckningar sådan fast

egendom upptages såsom enskild tillhörighet åt den af makarne, som före

äktenskapet innehaft åborätt till densamma.

Den först nämnda tillämpningen stöder sig derpå, att den egentliga

eganderätten just genom skatteomföringen öfvergår från kronan till den

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 7 Sami. 13 Höft. (N:o 20). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

enskilde, hvarför i likhet med annat laga fång skatteköp efter den 1 januari

1876 skola lagfaras, den senare åter derpå, att den lagbefästade åborätt,

som mannen eller hustrun före äktenskapet innehaft, åtminstone bör tillerkännas

lika stor betydelse som ett köpekontrakt, när just denna åborätt

och fullgörandet af dermed förenade skyldigheter utgjort förutsättningen

för att samme person kunnat skatteköpa kronojorden. Enligt

denna tolkning betraktas skatteköpet mera såsom en administrativ förändring

af fastighetens natur än en sådan handling, som vanligen inbegripes

under uttrycket förvärf.

I de landsdelar, der allmänna afvittringen under senare tiden blifvit

afslutad och numera ett större antal nyare hemman från krono till skatte

omförda, förekomma icke sällan bouppteckningar, vid hvilkas upprättande

den ena eller den andra af här antydda principer blifvit följd, och hafva

mig veterligt häradsrätterna icke inlåtit sig på någon pröfning af bouppteckningsåtgärderna,

utan lemnat såväl det ena som det andra förfaringssättet

utan anmärkning. Och vid enskilda förfrågningar, som i denna sak

blifvit gjorda, har det visat sig, att bland rättslära jurister funnits ungefär

lika delade meningar som bland lekmän.

Då det såväl för ett ordentligt erläggande af behörig stämpel- och

arfsskatt som för efterlefvande makar och arfvingar är af vigt, att en viss

princip blir rådande i fråga om makars giftorätt i fast egendom, som af

mannen eller hustrun före äktenskapet med åborätt innehafts och under

äktenskapet af endera maken blifvit skatteköp^ synes mig lämpligt och

nödigt, att bestämmelser härom blifva i lagen sammanförda och tydligt

utsatta, och får jag derför härigenom vördsamt hemställa, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till ändring af eller tillägg

till 2 § af 10 kap. giftermålsbalken, innefattande bestämmelse derom, att

lika giftorätt skall tillkomma makar i sådan fast egendom, som af mannen

eller hustrun under äktenskapet blifvit af kronan skatteköpt.

Utskottet kan icke dela motionärens uppfattning om behofvet af lagbestämmelser

på ifrågavarande område, utöfver hvad 10 kap. 2 § giftermålsbalken

enligt dess nuvarande lydelse innehåller. Det är i utskottets

tanke otvifvelaktigt, att den rätt, som tillkommer åbo å kronohemman, är

af nyttj anderätts natur, samt att eganderätten öfvergår från kronan till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

3

åbon först när skatteköp sker. Vid bedömande af makars giftorätt i bo

bör alltså åborätten betraktas såsom lös egendom, och torde för ett under

äktenskapet af endera maken skatteköpt kronohemman gälla samma regler

som för annan under äktenskapet förvärfvad fast egendom.

Motionären har ej heller påvisat något fall, då domstol anslutit sig

till annan mening i ämnet än den ofvan uttalade. Om nemligen, såsom

motionären uppgifvit, domstolarne till inregistrering mottagit bouppteckningar,

vid hvilkas upprättande man följt en härifrån afvikande åskådning,

lär sådant hafva sin förklaring deri, att frågan, huruvida egendom varit

enskild eller gemensam, i de fall, då inregistrering medgifvits, saknat betydelse

för bestämmande af den å bouppteckningarne belöpande stämpelafgift

eller att i allt fall domstolen härom ej ingått i någon pröfning.

Utskottet föranlåtes alltså hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1900.

På lagutskottets vägnar:

CAEL B. HASSELROT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.