Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 21

1900-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:21, Lagutskottets Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1900, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändring af § 51

i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herr A. Johansson

i Möllstorp inom nämnda kammare afgifven motion, n:o 30, af

följande lydelse:

»I kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862 upptagas åtskilliga kommunala befattningar och bestyr, hvilka de

dertill af kommunalstämman valde icke må afsåga sig utom i de fall,

som omförmälas i 14 § af nämnda kongl. förordning. Bland dessa uppdrag

kan exempelvis nämnas ordförandebefattningen i kommunalstämma,

kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse, hvilka uppdrag kunna understundom

vara både arbetsamma och svårskötta; och mycken tid tages

i allmänhet i anspråk, om dessa befattningar skola på ett tillfredsställande

sätt fullgöras. Jemlikt § 51 i omberörda kongl. förordning skola

dylika uppdrag som de ofvan anförda fullgöras utan annan ersättning

än till skrifmaterialier, postporton m. m., hvilket belopp det ligger i

kommunalstämmans hand att godtyckligt bestämma. I åtskilliga större

kommuner är måhända detta arfvode något rundligare tilltaget, men i

allmänhet torde 10 å 25 kronor för år vara det vanliga. Vore det nu

så, att alla fyrkinnehafvare eller å kommunalstämma röstberättigade

personer inom kommunen finge i tur och ordning bestrida dylika skyldigheter

och menighetsbestyr, vore härom mindre att säga. Men detta

är alldeles icke förhållandet. Tvärtom äro enligt § 41 af ofta åbe
llih.

till llilcsd. Frot. W00. 7 Samt. 14 Höft. (Nös 21, 22). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

ropade kongl. förordning vissa samhällsmedlemmar genom sitt embete

och tjenst befriade från sådana kommunala uppdrag. Andra åter äro

på grund af åtskilliga orsaker, såsom ålderdom, sjuklighet m. fl., befriade

från dessa bestyr. Många medlemmar af en kommun kunna

gifvetvis icke väljas att sköta dessa befattningar af det skäl, att de

anses derför sakna nödiga förutsättningar. Att emellertid alla medlemmar

af en kommun hafva fördel af och äro intresserade i att dessa

meninghetsbestyr och kommunala befattningar väl skötas, torde vara

obestridligt. Det har liändt och händer väl ganska ofta, att personer

emot sin vilja och sina egna berättigade intressen påtvingas dylika

svåra uppdrag utan att vara i besittning af förmåga att sköta desamma,

hvarför de af egna medel nödgas att betala annan person för befattningens

bestridande. Att en sådan extra beskattning icke är rättvis,

ligger i öppen dag.

Men äfven andra omständigheter böra vid bedömande af dessa förhållanden

tagas i öfvervägande.

Under de sista årtiondena har jordbrukarnes ställning i högst väsentliga

delar förändrats. Genom de högt stegrade, arbetsprisen och

den ofta förekommande totala bristen på lefvande arbetskrafter har den

mindre jordbrukaren och yrkesidkaren kommit i det läge att nödgas

för att kunna existera begagna sin tid och hela sin energi till eget

arbete, hvarför någon tid för honom till skötandet af större allmänna

göromål icke blifver öfrig.

Under de år, som förflutit, sedan kommunal sjelfstyrelse infördes,

hafva dessutom en sådan mängd af nya författningar och cirkulär utkommit

och komma årligen allt fort, att arbetet i högst väsentlig grad

ökats för kommunalnämndens ordförande. Jag tillåter mig blott nämna

om hans skyldighet att lemna alla dessa statistiska uppgifter, som af

vederbörande myndigheter infordras.

Att sådana uppdrag, som jag nu omnämnt, varit och måhända ännu

betraktas som förtroendeuppdrag, torde icke kunna omintetgöra eller

ens förringa betydelsen af de sakförhållanden, jag nu tillåtit mig vidröra.

Man kan icke bortvisa det rättskraf, att ett tungt och mångårigt

arbete för det allmänna, hvaraf alla inom samhället hafva gagn, och som

icke kan utföras utan afsevärda uppoffringar af den enskilde, bör af allmänheten

betalas. Ett stöd för denna min uppfattning hemtar jag af den

omständigheten, att vi helt nyss fått en lag, som stadgar aflöning åt fjerdingsman,

hvilken tjenst dock fortfarande betraktas som ett menighetsbestyr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

Då jag anser, att åtskilliga kommunala befattningar äro af den beskaffenhet,

att deras innehafvare borde tillerkännas skälig ersättning, men

det å andra sidan skulle blifva allt för betungande för kommunerna, som

redan nu flerstädes äro belastade af tryckande kommunala skattebördor,

vill jag inskränka mig till att vördsamt föreslå, att Riksdagen genom

underdånig skrifvelse anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning,

huruvida icke sådan ändring af § Öl af kongl. förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 kunde vidtagas, att

ordföranden i kommunalnämnd och fångvårdsstyrelse måtte ega rätt

uppbära lön för sin tjenst, samt att härom aflåta förslag till Riksdagen.»

Utskottet kan för sin del ej förorda det af motionären framstälda

förslaget. Dettas antagande skulle på ett betänkligt sätt rubba den

princip, som genomgår vårt kommunala förvaltningssystem, att nemligen

de kommunala förtroendeuppdragen fullgöras utan ersättning för

dermed förenadt arbete. Något praktiskt behof af den föreslagna förändringen

har ej heller, så vidt utskottet känner, gjort sig gällande,

och det möter i allmänhet ej några svårigheter att Anna personer, villiga

och lämpliga att bekläda ordförandebefattningarne i kommunalnämnd

och fattigvårdsstyrelse. Att, såsom motionären antydt, dessa befattningar

föranleda direkt ekonomisk förlust för innehafvarne, lärer höra till

undantagen och behöfver ej förekomma, då kommunalstämman, vid fastställande

af godtgörelse för skrifmaterialier, postporto, samt skrifvareoch

räkenskapshjelp, har tillfälle att taga hänsyn till och afpassa ersättningsbeloppet

efter omständigheterna i hvarje särskilt fall. I regel

plägar också, så vidt utskottet känner, nämnda ersättning bestämmas

vida högre än motionären påstått och torde ofta uppgå till 100 å 150

kronor om året och ej sällan betydligt derutöfver.

Af det sålunda anförda föranlåtes utskottet hemställa,

att föreliggande motion ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1900.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Leman har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.