Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet. Lagutskottet har till förberedande behandling fått från Andra Kammaren mottaga tre särskilda motioner, hufvudsakligen åsyftande ändring i gällande bestämmelser om den kommunala rösträtten å landet.

1900-03-27 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 8,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:30, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet. Lagutskottet har till förberedande behandling fått från Andra Kammaren mottaga tre särskilda motioner, hufvudsakligen åsyftande ändring i gällande bestämmelser om den kommunala rösträtten å landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

1

N:o 30.

Ank. till Riksd. kansli den 27 mars 1900 kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa

delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Lagutskottet har till förberedande behandling fått från Andra Kammaren

mottaga tre särskilda motioner, hufvudsakligen åsyftande ändring i

gällande bestämmelser om den kommunala rösträtten å landet.

I den ena af dessa motioner, n:o 41, hvilken afgifvits af herrar

Ollas A. Ericsson, Carl Bandqvist, Nils Hansson, Nils Andersson och

J. A. Lundström anföres:

»Krafvet på en begränsning af den kommunala rösträtten på landet

vinner i styrka år från år. Den blomstrande industrien på alla områden

skapar det ena företaget efter det andra, som vanligtvis, för att drifvas i

större skala, omhändertages af bolag. Deraf följer, att antalet af de samhällen,

der ett eller flera bolag med sina höga fyrktal beherska det kommunala

inflytandet, ökas i oroväckande grad. Den kommunala sjelfstyrelsen

råkar härigenom i största fara.

Det skäl, som lagutskottet vid sistförflutne riksdag använde för sitt

afslag å framställningar härutinnan, nemligen att frågan om ändrade grunder

för den kommunala beskattningen först bör framläggas och afgöras,

eger föga om ens någon giltighet, enär härvidlag föreligger ett verkligt

trängande behof, som kräfver frågans snara lösning, utan åratals afvaktan

på en eventuel reform af det kommunala skatteväsendet.

Bih. till Riksd. Prot. 1000. 7 Sami. 22 Höft. (A:o 30).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

För (ifrigt åberopa och hänvisa vi till de skäl, hvarpå Andra Kammaren

grundade sitt beslut den 26 mars 1898 angående kommunala

rösträttsfrågan, och hemställa vördsamt, att Riksdagen för sin del må besluta,

att §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862, § 11, sådan den lyder enligt förordningen den

26 oktober 1888, och § 59, sådan samma paragraf lyder enligt nyssnämnda

förordning och förordningen den 8 mars 1889, skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och

af annan röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal,

eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgöi’ande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas

efter den särskildt bestämda grunden.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer ordföranden

proposition, så affattad, att den må kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, der omröstning ej begäi’es, med

klubbslag. Askas omröstning, verkställes den öppet och efter upprop.

Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§ 27, 36 och 73, punkt

b), sägs, erfordras blott enkel pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den

vid omröstningen följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den mening, hvilken

de fleste röstande efter hufvudtalet bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning

rösterna lika delade, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta en längd, upptagande, särskildt för hvarje skattskyldig och i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

3

särskilda kolumner: för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt gällande förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst (eller, der bevillning

ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot

sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad enahanda

bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet

utan mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla

öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges fyrktal, hvarjemte

i längden skall antecknas kommunens hela fyrktal; allt på sätt det

under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8, 9

och 11 innehålla, tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden justerades,

ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och varder sådant

inför kommunalstämman styrkt, uppföres den nye egaren eller brukaren i

längden såsom röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om stämma,

der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen uppläsas minst en

vecka förut. I den för anmärkningar afsedda kolumn antecknas, dels om

af ofvan angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till annan

person, dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet, dels ock om

och på hvilken grund i följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9 någon i

längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas

i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås och det andra hos

kommunalnämnden förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan kommunen

tillhörig fastighet, som, för något dess gemensamma nytta afseende

ändamål, genom gåfva- eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom

öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter, kommunen till

sådan fastighet eger; och

b) upptagande af lan, stäldt på längre återbetalningstid än tva år.

Kongl. Maj:ts nadiga pröfning skola ock underställas de åt kommunalstämman

antagna- förslag till nya eller förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen, såsom väg-, bro- och färjpenningar, in. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Till beslut i fråga angående upptagande af lan, hvarom här ofvan

sägs, erfordras tvä tredjedelar af de i omröstningen deltagandes röster

efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas,

skall insändas till Kongl. Majits befallningshafvande, hvilken det

åligger att handlingarna, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

Den andra af ifrågavarande motioner, n:o 89, har afgifvits af herrar

Gullbrand Elowson, Johan Ny däld, David Holmgren, D. Persson i Tallberg,

Lars Eriksson, G. Jansson, Joh. Er. Nordin, E. G. Åkerlind, Olof

Galdbr andsson, Joh. Nordin, A. T hy länder, Johan Olofsson, S. J. Kardell,

P. Olsson, J. Bromée, Oswald Emthén, A. F. Broström, J. E. Ericsson,

Carl Jansson, C. J. Hammarström, Gustaf Olofsson, S. H. Kvarnzelius,

Hj. Sjövall, G. Lindgren, Arvid Kempe, A. Hansson i Solberga, Johan

Ericsson, E. Norman, K. G. Karlsson, Halvar Eriksson, J. Persson, J. G.

Spangenberg, S. M. Olsson, Curt Wallis, Magnus Höjer, And. Olsson i

Mårdäng, JK. Johansson i öija, JK. Styrlander, L. Gast. Broomé, Chr.

Olsson, Oskar Berg, August Cervin, Elof Biesért, Emil Hammarlund,

Jakob Pettersson, Berndt Hedgren, J. P. Jansson samt Henrik Hedlund

och är af följande lydelse:

»Otvifvelaktigt beteckna kommunallagarne af år 1862 ett betydande

framsteg i afseende på den kommunala sjelf styrelsen. Vid deras första

framträdande blefvo de för den skull ock med tillfredsställelse af allmänheten

mottagna.

Emellertid visade det sig ganska snart, att bestämmelserna rörande

en hufvudpunkt i dessa lagar icke voro väl afpassade. Den ifrån år 1817

härflytande urkund, som reglerade förhandlingarna vid sockenstämma och

kyrkoråd, var med hänsyn till rösträtten bygd på den grundsatsen, att

röstvärdet skulle utan någon begränsning uppåt beräknas i direkt proportion

af skattebidraget till kommunens kassa.

Beträffande landsbygden är samma grundsats ännu bibehållen. Likvisst

tedde sig förmögenhetens fördelning bland medlemmarne inom eu

och samma kommun under de första decennierna af 1800-talet helt annorlunda

än nu. Det kommunala lifvets intressen intaga ock i våra dagar

en väsentligen annan betydelse, än de gjorde för ungefär hundra år

sedan.

Då grunden för beräkningen af röstvärdet vid kommunalstämmas

förhandlingar skall fastställas, är det uppenbart, att val mellan flera möjligheter

kan företagas. Tvenne ytterlighetsgränser träda så godt som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

\ O

omedelbart fram i dagen för lagstiftaren. A ena sidan finner han sig

hänvisad till egendomen och å andra sidan till personen såsom grund för

rösträtten. Emellan båda dessa kunna mångfaldiga kombinationer tänkas

åvägabragta.

Gifvetvis må ändamålsenligheten hafva ett afgörande inflytande på

valet af rösträttsgrund. Nu är det så, att kommunen är ett organiseradt

samhälle, bland hvars uppgifter det ingår att tillgodose ej allenast materiella,

utan äfven kulturella intressen. Det kommunala samhället står

högre än sådana sammanslutningar, som fatt namn af bolag. Detta, visar

sig bland annat derutinnan, att hvarje medborgare har förpligtelse att

tillhöra en viss kommun, medan det står i hans eget skön, om han vill

ingå såsom delegare i ett bolag eller icke. En ändamålsenlig grund för

beräkningen af röstvärdet vid behandlingen af kommunala angelägenheter

lär alltså icke kunna ernås med mindre, än att hänsyn tages såväl till

skattebidragen som till personlighetsprincipen.

Angående behofvet och önskvärdheten af en begränsning i den kommunala

rösträtten på landet finnes, kan man väl saga, numera blott en

mening så inom som utom Riksdagen. Andra Kammaren bär vid de flesta

riksdagar, som hållits under det nya riksdagskicket, fattat mer eller mindre

långt gående beslut i detta syfte, och Första Kammaren har genom att

1894 biträda aflåtande! af en riksdagsskrivelse i ämnet gifvit sitt principiella

erkännande åt reformens behöflighet. Onekligt är också, att detta

reformkraf uppbäres af en synnerligen stark folkmening.

Skiljaktiga åsigter hafva dock gjort sig gällande såväl beträffande den

frågan, huruvida den nuvarande tidpunkten kan anses lämplig för genomförande

af en sådan reform, som ock rörande den omfattning, reformen bör

erhålla.

Sa har från en sida framhållits, att det med reformen i fråga bör

anstå i afvaktan på utgången af den pågående utredningen af den kommunala-

beskattningsfrågan. Det torde emellertid kunna anses såsom visst,

att, hvilket resultatet än må blifva af denna utredning och hvilka förändrade

bestämmelser till äfventyrs än må komma att införas i den kommunala

skattelagstiftningen, behofvet af en inskränkning i den större förmögenhetens

herravälde inom landskommunerna skall qvarstå of örminska,dt,

och den olägenhet, som kunde uppstå deraf, att det ifrågavarande lagstiftningsarbetet

i sinom tid möjligen kan komma att påkalla någon ändring i

grunderna för den kommunala rösträttens utöfning, kan ej tänkas blifva

synnerligen afsevärd, i allt fall icke så stor, att den bör under åratal få

förhindra eu så nödig och sa länge efterlängtad reform. Kongl. Maj:t har

ock i proposition till 1898 års Riksdag ansett, att åtminstone eu partiel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets: Utlåtande N:o 30.

lösning af rösträttsfrågan kan ske oberoende af den väckta frågan om en

förändrad kommunal skattelagstiftning, och det synes svårt att första,

hvarför sistnämnda fråga skulle lägga väsentligen större hinder i vägen för

en fullständigare reform än för en blott partiel sådan.

Vidkommande åter den omfattning, som hör gifvas åt en begränsning

af den kommunala rösträtten på landet, så hafva under de två senaste

riksdagarne tvenne till sin räckvidd ganska olika förslag hvar sin gång

vunnit majoritet inom Andra Kammaren. Vid 1898 års riksdag godkände

Andra Kammaren med 141 af 208 afgifna röster ett förslag, enligt ln-i 1 ket

af aktiebolag rösträtt ej finge utöfva,s för mer än V20 och af annan röstberättigad

för mer än 1 10 af kommunens hela fyrktal, eller i något fall

för högre röstetal än det, som motsvarar 1,000 fyrkar. Vid sistlidne riksdag

åter voterade samma kammare med 91 röster af 178 afgifna ett förslag,

hvari samma relativa röstmaxima voro upptagna, men det absoluta

maximum deremot blifvit uteslutet. Att Andra Kammaren vid det senare

tillfället kunde åtnöja sig med eu begränsning af så väsentligt mindre

effektivitet än det beslut, som den vid nästföregående riksdag hade biträdt,

torde ha sin tillfyllestgörande förklaring i den stora skilnaden i antalet af

de vid de båda tillfällena närvarande ledamöterna.

För att åstadkomma en äfven inom de större kommunerna effektiv

begränsning måste vid sidan af ett relativt maximum ställas ett absolut.

Tv då verkan af det förra står i omvändt förhållande till kommunernas

storlek, så verkar det senare på ett alldeles motsatt sätt. De båda begränsningstyperna

komplettera således hvarandra. Och att man icke bör

reformera på ett sådant sätt, att de jemförelsevis låga, röstetalen inom de

små kommunerna underkastas en starkare reduktion än de höga röstetalen

inom de stora kommunerna, torde bäst framgå deraf, att det hufvudsakligen

är inom de senare, som behofvet af en dylik reduktion gjort sig förnummet

och som de stora aktiebolagen, hvilkas kommunala röstöfvervigt

i synnerhet förorsakat missnöje, företrädesvis äro till finnandes. — Så utgjorde

det procenttal, som uttrycker aktiebolagens andel i kommunens hela

fyrktal, enligt den kommunala rösträttsstatistiken för år 1892, 7,6 procent

i de kommuner, hvilka kunna rubriceras som små, men 26,7 procent inom

de störa kommunerna. — Det är således tydligt, att om man med begränsningen

vill träffa aktiebolagen lika väl som andra röstägande, så måste

man jemte det relativa maximum använda en begränsningstyp, hvars effektivitet

i synnerhet gör sig gällande inom kommuner med högt fyrktal;

och detta är just förhållandet med det absoluta röstmaximum.

Om endast ett dylikt fastställes, finnes intet skäl att för aktiebolagen

tillämpa ett skarpare relativt maximum än för andra röstegande. Ty hvarje

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

7

relativt begränsningstal bör, såsom redan påpekats, för att begränsningen

må verka jernnt och likformigt inom både små och stora kommuner, fullständigas

med ett absolut röstmaximum. Om, såsom Andra Kammaren vid

de båda senaste riksdagarne beslutit, två relativa röstmaxima bestämmas

nemligen för aktiebolagen till 1 20 och för andra röstberättigade till V10 af

kommunens hela fyrktal, blir följden den, att den minskning i röstvärde,

aktiebolagsfyrkarne erhålla i förhållande till andra fyrkar, visserligen gör sig

gällande inom kommuner, som hafva mindre antal fyrkar än 20 gånger det

högsta medgifna röstetalet, men upphör, så snart kommunens sammanlagda

fyrktal uppgår till minst denna summa. Så skulle, för att taga ett exempel,

vid tillämpning af ett absolut begränsningstal af 1,000 röster verkan af ett

till V20 satt relativt maximum alldeles upphöra inom kommuner, som hafva

20,000 fyrkar och deröfver. Tydligt är, att om man för aktiebolagen vill

fastställa ett särskildt relativt begränsningstal, så bör detta kompletteras

med ett motsvarande absolut sådant.

Det torde dock icke vara ändamålsenligt att på nu antydda sätt

stadga några undantagsbestämmelser i fråga om aktiebolagens kommunala

rösträtt, utan torde frågan, huruvida någon särskild begränsning i den

aktiebolag tillkommande rösträtt må vidtagas, lämpligen böra uppskjutas,

till dess någon erfarenhet vunnits om verkningarna af den allmänna begränsning,

som vi i denna motion gå att föreslå.

Vi anse således, att frågan om en begränsning af den kommunala

rösträtten på landet för närvarande bäst löses genom antagandet af ett

gent emot alla kategorier röstegande likformigt gällande relativt och

absolut röstmaximum. Beträffande åter de båda begränsningstalens storlek,

synes oss det relativa böra sättas till 1 10 af kommunens hela fyrktal och

det absoluta till 1,000 röster.

Af dessa siffror motsvarar den sistnämnda fullständigt det för stadskominuner

redan år 1869 faststälda absoluta maximum och den senare,

såsom öfverdirektör Sidenbladh påvisat i sin till den kommunala rösträttskomiténs

betänkande (sid. 90) afgifna reservation, i anseende till sina

verkningar ganska nära det för stadskommunerna faststälda relativa maximum.

Nämnda begränsningstal hafva jemväl af Andra Kammaren godkänts

åren 1875 och 1898, det senare året, såsom redan förut framhållits,

med tillägg af en starkare begänsning för aktiebolagens rösträtt

Samma mått för den kommunala rösträttens begränsning har ock

chefen för kongl. statistiska centralbyrån såsom komitéledamot angifvit uti

nyssnämnda reservation, hvilken nio af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

uti deras öfver komiténs betänkande infordrade utlåtanden förordat såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

en tillfredsställande lösning af den på dagordningen stående frågan om

begränsning af den kommunala rösträtten på landet.

På grund af hvad vi sålunda anfört, få vi härmed vördsamt

hemställa:

dels att § 11 i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet måtte erhålla följande förändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktai;

dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar

emot en tiondedel af Kommunens hela fyrktai, eller i något fall för högre

röstetal än det, som motsvarar ettusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas

efter den särskildt bestämda grunden;

dels att lagutskottet må afgifva förslag ej mindre till ändring af

formuläret för fyrktalslängden i öfverensstämmelse med förestående hemställan

än ock till nödiga ändringar af de i kommunalstämmoförordningen

intagna paragrafer, som innehålla föreskrifter om fyrktalssättningen och

deraf beroende uppbördslängd.» I

I den tredje motionen slutligen, n:o 113, hvilken afgifvits af Herrar

Friherre I. von Knorring, Oxkar Erickson, Ivar Månsson, Adolf Ericson, A. P.

Johansson, Johan Hjelmérus, A. J. Högstedt, W. Bengtsson, Hans Holmlin,

Pär Larsson, C. A. Carlsson, Rob. Petersson, Nils Olsson, B. Dahlgren,

E. L. M. Hedin i Torp, Oscar Larsson, J. P. Zakrisson, C. E. Johansson

i Berga, J. Bengtsson, Alfred Petersson, Anders Olsson i Tyllered, C. f.

Carlsson i Smedstorp, Nils Åkesson, Per Jönsson i Färeköp, P. O. Lundell,

Fr. Pettersson, Elof Nilsson, J. Johanson, Gustaf Anderson, O- H. Svensson,

Adolf Johansson, J. Eriksson, S. M. Petersson, C. TF. Hultstein, Ernst

Lindblad, Knut Almqvist, Gustaf Oodqvist, i. Dahlstedt, A. Sundblad, Ad.

Wiklund, Jöns Andersson och E. Åkerlund anföres:

»De från i öfrigt mycket olika tänkande medlemmar af Andra Kammaren

allt oftare framkommande motionerna om ändring i bestämmelserna

för den kommunala rösträtten på landet ådagalägga en fast opinion, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

den nuvarande lagstiftningen härom ej är tillfredsställande. Samma enighet

råder naturligtvis icke angående förändringens beskaffenhet, i det flere

önska göra densamma mera genomgripande, men andra anse lämpligare att

åtnöja sig med en moderat. Genom sitt beslut i frågan vid förra riksdagen

visade sig Andra Kammaren gilla den senare riktningen, enär kammaren

då antog en på friherre I. von Ivnorrings m. fl. motion grundad,

af herrar Husberg, F. Andersson, Redelius och N. Jönsson afgifven reservation

mot lagutskottets alla motioner i ämnet afstyrkande utlåtande.

Undertecknade våga derför föreslå i öfverensstämmelse med denna

reservation, att Riksdagen för sin del behagade besluta nedanstående ändring

af § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 mars 1862:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstägande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel och

af andra röstegande för mera än en tiondedel af kommunens hela fyrktal.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, finnes särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter

den särskildt bestämda grunden.

Härmed sammanhängande nödiga ändringar af andra paragrafer i

samma kongl. förordning torde lagutskottet föreslå och redigera.»

Hufvudsyftet med nu föreliggande motioner är, såsom redan nämnts,

förändring af de i § 11 af gällande förordning om kommunalstyrelse på

landet stadgade bestämmelser angående den kommunala rösträtten. Herr

Elowsons m. fl. samt friherre von Knorrings m. fl. motioner inskränka sig

till framställningar i nu nämnd riktning samt till förslag om de ändringar i

sagda förordning, som af 11 §:s omformulering direkt föranledes. Uti den

af herr Ollas A. Ericsson in. fl. afgifna motionen har emellertid derutöfver

upptagits Kongl. Maj:ts för 1898 års riksdag framlagda förslag om ändring

af 21 och 73 §§ i förordningen om kommun alstyrelse på landet i ändamål

att erhålla föreskrift om två tredjedelars majoritet såsom förutsättning för

beslut om upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid än två år.

Hvad sistberörda förslag vidkommer, har utskottet intet att mot detsamma

erinra. Den sålunda ifrågasatta förändringen synes utskottet väl

egnad att förebygga förhastade beslut i riktning af ökad skuldsättning för

Bill. till Likså. Prot. 1900. 1 Sami. 22 Håft. (N:o 30.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

landskommunerna och inskränker, såsom sig bör, möjligheterna för dessa

kommuner att upptaga lån på längre tid till de fall, då en dylik åtgärd

påkallas af ett mera allmänt intresse bland kommunens medlemmar. Förändringen

i fråga kan hafva sin särskilda betydelse för den händelse begränsning

af den kommunala rösträtten på landet kommer till stånd. I

sådant fall rubbas nemligen den nu bestående regeln, att inflytandet på

de kommunala angelägenheternas afgörande växer i samma proportion som

skattskyldigheten inom kommunen, och det kan då lätt inträffa, att kommunens

beslut i en utgiftsfråga går i en annan riktning än den, som anses

önskvärd af dem, hvilka skola bära den öfvervägande delen af utgiften i

fråga. Genom den föreslagna majoriteten af två tredjedelar minskas väsentligt

risken för de högst beskattade inom en kommun att mot sin vilja få

sig påtvingadt ett beslut om upptagande af lån på längre tid.

Beträffande sedermera de i motionerna innefattade förslag om begränsning

af den kommunala rösträtten anser sig utskottet böra till behandling

först upptaga yrkandet om fastställande af ett absolut röstmaximum

af 1,000 röster. Fn sådan lagändring kan utskottet ej tillstyrka. Genom

stadgande om ett dylikt maximum skulle personer i samma ekonomiska

förhållanden och hvilkas skattskyldighet är af alldeles samma omfattning,

komma att erhålla en högst väsentligt olika ställning i fråga om inflytandet

inom kommunerna. Medan i en mindre kommun ett sådant röstetal

som för 1,000 fyrkar städse kommer att innebära en ganska vidsträckt

magt vid afgörandet af kommunens angelägenheter, skulle i de större kommunerna

ett fastställande af nämnda gräns för rösträtten beteckna en fullständig

omkastning af de bestående förhållandena. Personer, som under

nuvarande förhållanden ega afgörande inflytande på ledningen af en större

kommuns angelägenheter, skulle i många fall just på grund af kommunens

storlek förlora möjligheten att ens i nämnvärd mån göra sin vilja gällande

inom kommunen. I den ojemna verkan, som det absoluta röstmaximum

sålunda skulle medföra, ligger efter utskottets förmenande ett bestämdt

hinder mot dess antagande. Lagstiftningen måste, efter utskottets tanke,

med sorgfällighet undvika bestämmelser, som bära godtyckets prägel och

hvilkas verkan blifver beroende på omständigheter, som äro tillfälliga eller

i allt fall af beskaffenhet att ej böra utöfva någon inverkan.

Från nu angifna synpunkt möter ej någon betänklighet emot ett relativt

röstmaximum såsom form för begränsning af den kommunala rösträtten.

Detta har åtminstone det företrädet framför det absoluta röstmaximum

att dess verkan är likformig. Utskottet vill ej heller förneka

att ett fastställande af ett dylikt maximum skulle i många fall kunna vara

till verklig fördel för det kommunala lifvet och undanrödja en hel del

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

11

olägenheter, som följa af den för närvarande obegränsade magtökningen

jemsides med skattskyldighetens höjande. Utskottet anser emellertid, att

man med mycken varsamhet bör inslå på begränsningens väg och endast

steg för steg gå framåt på densamma. Derigenom undvikas våldsamma

omkastningar i bestående förhållanden och förebygges att man tilläfventyrs

genomför en begränsning, som i sina verkningar visar sig gå långt utöfver

hvad man dermed afsett. Utskottet har af denna anledning funnit sig

böra stanna vid att föreslå införande af den begränsning af den kommunala

rösträtten, som ifrågasattes i Kongl. Maj:ts till 1898 års riksdag aflåtna

proposition. Deri föreslogs, såsom man torde erinra sig, begränsning af

aktiebolagens rösträtt för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet

till 1/20 af kommunens hela fyratal, och derjemte innehöll förslaget en

allmän begränsning af rösträtten så till vida, att ej någon må rösta för

högre röstetal än som sammanlagdt tillkommer öfriga röstegande inom

kommunen.

Aktiebolagens stora inflytande på den kommunala förvaltningen blifver

derigenom väsentligen reduceradt; och man förebygger äfvenledes för enskilde

röstegande möjligheten att utöfva kommunalt envälde. Dermed

har man efter utskottets uppfattning rådt bot för de mest framträdande

missförhållanden, som visat sig förenade med nu gällande bestämmelser

om den kommunala rösträtten på landet. Man bör dermed kunna vara

tillfreds åtminstone till dess den s. k. kominunalskattekomitén framlagt sitt

förslag om ändrade grunder för den kommunala beskattningen, då anledning

möjligen föreligger att upptaga frågan om genomgripande omarbetning

af de nuvarande rösträttsbestämmelserna.

Under åberopande af det ofvan anförda får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Elowsons m. fl.

förevarande motion, ville, i anledning af de utaf herrar

Ollas A. Ericsson m. fl. samt friherre von Knorring

in. fl. afgifna motionerna N:ris 41 och 113, för sin del

antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

1862, § 11, sådan densamma lyder enligt förordningen

den 26 oktober 1888, och § 59, sådan samma paragraf

lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen

den 8 mars 1889, skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal; dock må ej af aktiebolag rösträtt

för andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet utöfvas

för mera ån en tjugondedel af kommunens hela

fyrktal. Ej heller må någon rösta för högre röstetal,

än som sammanlagdt tillkommer öfrige röstegande inom

kommunen.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga

alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder,

annan grund, än den för utgörande af kommunalutskylder

i allmänhet gällande, tinnes särskild! stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana

besvär, beräknas efter den särskild! bestämda grunden.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer

ordföranden proposition, så affattad, att den må

kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt

hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster detsamma,

der omröstning ej begäres, med klubbslag. Askas omröstning,

verkställes den öppet och efter upprop.

Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§

27, 36 och 73, punkt b), sägs, erfordras blott enkel

pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den vid omröstningen

följda röstgrund.

Falla rösterna lika för olika meningar, gäller den

mening, hvilken de fleste röstande efter hufvudtalet bifallit.

Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

delade, varder den mening .beslut, som ordföranden biträder.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskildt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt

gällande förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst (eller, • der bevillning ej utgår, det

belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot sådan

bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål debiterad

enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för i mantal

satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet utan mantal;

fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla öfriga

beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges

fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas kommunens

hela fyrktal; allt på sätt det under litt. A bifogade formulär

till fyrktalslängd närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,

tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden justerades,

ny egare eller brukare tillträdt fast egendom, och

varder sådant inför kommunalstämman styrkt, uppföres

den nye egaren eller brukaren i längden såsom röstberättigad

för fastigheten; börande kungörelse om stämma,

der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen

uppläsas minst en vecka förut. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, dels om af ofvan angifven orsak

rösträtt för fast egendom öfvergått till annan person,

dels, der begränsning enligt § 11 eger rum, röstetalet,

dels ock om och på hvilken grund i följd af bestämmelserna

i §§ 8 och 9 någon i längden uppförd skattskyldig

icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas i

två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan anslås

och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans

beslut underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af

någon sådan kommunen tillhörig fastighet, som, för

något dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom

gåfva eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom

öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter,

kommunen till sådan fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid

än två år.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas

de af kommunalstämman antagna förslag till

nya eller förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom

väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån,

hvarom här ofvan sägs, erfordras två tredjedelar af de

i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning underställas, skall insändas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, hvilken det åligger att handlingarne,

jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

Stockholm den 27 mars 1900.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

> in

opaginerad Kontrollera mot PDF

ar

AV;'', i)v/ r*\u«A \\''.S t\:Miyh.Shx:i>.\

*t or b§n i a i r f>1 -j v"<

k AVuX ASjilSjWvf''

■I M ) •> K v l r

.1 m U n ''i T « • M

'' ’4 ff . L IT /; A 1 * <»->" o;V tfioUin:'''',

. . ! f '' . ihii'' - .i .»•/ fj,.!

•'' • •‘•t'' f ''?r:in:» i

. ........!i»t• -''ÄiA; i fvu*i£

. . . . vi'',Ky;>& a ,j < / ■/. r»

......... i HfifJi: 1* 1 1 .i'' ■>%.. :''r!:: *f.::

. . . - Y. / : >ir.yn

* • J.

. : mhuA

’.! r» ii ii ii V i ;< . it -/.v- Ti>j r« O/iH

.>■ UV.-V ri l* ; M-U/ .1

. . . . . £ ./

...../ .*/ ; -i*

.V H .0

• t! ;

r. c
-

MfM;!*; ,l ii; i <• .»i. U i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Formulär Litt. A. Fyrktalslängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N............

Skrintorp N:o 2, stom V* mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Landbonden Sven Persson.....

Lugnås Nio 1, pastorsboställe, 1 mantal..............

Anders Svensson.........

Skomakaren N. N. å Vantinge . . .

Berga, 1 mantal, Brnnby utjord.................

Landtbrnkaren N. N........

Mora kungsladugård, 1 mantal..................

N. N. aktiebolag..........

Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg................

Majoren N. N............

0. 8. V.

Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn ,.............••

Summa

Nordbo den 2 december 1900.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

17

Nordbo socken år 1900.

Bevillning enligt förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

.--J!

Påfördt fyrktal.

Anmärkningar.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr,

öre.

Kr.

öre

Kr.

öre.

12

—

—

—

—

16

—

120

—

—

160

280

‘ i Mi i 1 i ''i H i » ? »'' j'' i l ;, i C''i f

9

60

—

—

— i

—•

—

—

96

—

—

—

96

i konkurstillstånd.

12

—

i

80

—

—

—

—

120

18

—

—

138

—

—

—

—

—

50

1

—

—

—

5

10

15

oguldna kommunalutskylder.

18

—

—

—

—

—

: -t

—

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

54

—

—

—

100

—

300

—

540

—

1,000

3,000

4,540

röstar för 1,340 fyrkar.

480

22

80

4.800

_

220

800

5,820

rösträtten öfvergått till nuv.

egaren N. N., mantalsskrif-

_

_

_

_

—

—

. -

ven i N. N. socken (kom-

munalstämmeprotokoll den

15/4 1901).

16,000

»/so ^ 800.

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1900.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N. N. N.

Bill. till Riksd. Prof. 1800. 7 Sand. 22 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Reservationer:

af herr Zetterstrand, som anfört:

I skrifvelse n:o 91 af den 9 maj 1894 anförde Riksdagen följande:

»Enligt hvad inhemtas af en inom Riksdagen utarbetad redogörelse

för de förslag om begränsning af den kommunala rösträtten, som allt sedan

år 1859 varit framstälda, har en mångfald af dylika förslag varit föremål

för de särskilda riksdagarnes pröfning. Det enda af dessa, som ledt, till

åsyftadt resultat, är det af 1869 års riksdag antagna förslaget om den

kommunala rösträttens begränsning i stad till ett relativt maximum af en

femtiondedel af kommunens hela röstetal och ett absolut maximum af ett

hundra röster. Den kommunala rösträtten å landsbygden är deremot fullständigt

oberänsad. Samtidigt med att de äldre krafven å reform i sistnämnda

förhållande qvarstå ouppfylda, hafva äfven uppstått nya fordringar

å mera djupgående förändringar i afseende å den kommunala rösträtten

både i stad och å landet, hvaribland särskilt må nämnas den allt mer

uppmärksammade frågan om bolags rätt att rösta i kommunens angelägenheter.

»

På grund häraf anhöll Riksdagen, att den då pågående statistiska

utredningen i ämnet om möjligt måtte så bedrifvas, att dess resultat kunde

framläggas för näst derpå följande års lagtima riksdag.

I och med denna skrifvelses aflåtande hade Riksdagen ändtligen enats

derom, att en begränsning af den kommunala rösträtten å landsbygden

borde vidtagas och detta så snart som möjligt.

Nödvändigheten deraf ådagalades också tillfullo af den påkallade

utredningen, hvilken, fotad på 1892 års valstatistik, bland annat utvisade,

att inom 44 landskommuner en röstegande innehade mera än hälften af

kommunens hela röstetal och sålunda enväldigt kunde besluta i kommunens

angelägenheter, medan i vida flera fall den kommunala beslutanderätten

var lagd i ett ringa fåtals händer.

Ifrågavarande utredning hade emellertid en vida större betydelse

derutinnan, att den lemnade en välbehöflig vägledning för bedömande af

de ytterst vigtiga spörsmålen rörande lämpligaste grunderna för en rösträttsreform.

Med afseende härå hade in eni ngsskilj aktigheter na inom Riksdagen

ditintills hufvudsakligen afsett reformens större eller mindre omfattning, i

hvilket hänseende de olika kamrarnes skaplynne föranledt, dem till mer

eller mindre skiljaktiga beslut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

19

Nu visade emellertid statistiken, att behörig hänsyn jemväl måste

tagas till en annan dessförinnan alltför litet beaktad faktor, nemligen de

väsentliga skiljaktigheterna mellan de kommuner, hvilkas rösträttsförhållanden

man afsåg att reglera.

Det kunde sålunda näppeligen ifrågasättas, att enahanda bestämmelser

kunde finnas lämpliga för alla kommuner, då inom dem fyrktalet vexlade

mellan 195,530 och 403, då innevånareantalet utgjorde högst 17,583 och

lägst 120, och då summan af de röstberättigade i en kommun belöpte sig

till 2,925 och i en annan till allenast 6 personer.

Derest man alltså, såsom helt naturligt vore, åsyftade genomförande

af en rösträttsreform, hvilken i möjligaste måtto likformigt berörde de

större och de mindre kommunerna, vore man hänvisad att, i likhet med

hvad redan 1875 års lagutskott föreslagit, fastställa dubbla rösträttsrnaxima,

ett absolut, afsedt företrädesvis för de större, samt ett relativt, hufvudsakligen

afseende de mindre kommunerna.

På synnerligen goda grunder förorordade också två af ledamöterna i

1897 års kommunala rösträttskornité, herrar Elis Sidenblad och Joh. Nydahl,

i sina komitébetänkandet vidfogade reservationer, till hvilka jag tillåter mig

att hänvisa, samma rösträttsrnaxima, som nu i herr Elowsons m. flis motion

påyrkas, nämligen Vio af kommunens hela fyrktal samt 1,000 fyrkar.

Då nu härtill kommer, dels att lagutskottet under de senaste årtiondena

med högst få undantag förordat ett relativt maximum, motsvarande

Vio af de respektive kommunernas fyrktal, samt dels att något annat absolut

rösträttsmaximum än 1,000 fyrkar aldrig blifvit ifrågasatt, hafva

vi deri funnit fullgiltiga anledningar att påyrka dessa båda rösträttsrnaxima,

hvilka, enligt hvad ofvan intagna riksdagsskrivelse utvisar, söka sina förebilder

uti de för städerna gällande rösträttsbestämmelser.

Som emellertid en eller annan tilläfventyrs bildat sig en något skef

föreställning om, huru dessa båda rösträttsrnaxima skulle komma att verka,

torde det ej vara, ur vägen att till belysning derutinnan meddela några på

1892 års statistik grundade uppgifter.

En begränsning allenast till Vio af kommunens hela röstetal skulle

komma att drabba:

1,549 af de till 506,124 uppgående enskilda röstberättigade på

landsbygden

och 329 af de till 2,613 uppgående aktiebolagen derstädes samt

skulle vinna sin tillämpning i

1,359, d. v. s. i 57 procent, af samtliga landskommunerna.

En begränsning åter till enbart 1,000 fyrkar skulle medföra en nedsättning

i rösträtten för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

1,058 af ofvanberörde 506,124 enskilde röstberättigade och för 567

af de 2,613 aktiebolagen samt skulle vinna sin tillämpning i

894, d. v. s. 37 procent af landskommunerna.

Den omständighet, att den relativa begränsningen företrädesvis skulle

beröra de enskilde och den absoluta företrädesvis aktiebolagen, härledde

sig deraf att aktiebolagen talrikast förekomma inom de större kommunerna, i

det att aktiebolagens fyrktal i förhållande till kommunernas fyrktal i dess

helhet utgjorde:

I kommuner med intill 3,000 invånare 7,6 procent

» ■» »3- till 4,000 » 13,4 »

» » » 4- » 5,000 » 21,3 »

» » » öfver 5,000 » 26,7 »

Den absoluta begränsningens förhållandevis stora inflytande på aktiebolagen

fraraginge jemväl deraf, att

aktiebolagens medelfyrktal utgjorde 1,211, medan

de enskildes » » 40

samt att röstägande med mera än 1,000 fyrkar utgjorde bland aktiebolagen

21,7 procent eller proportionsvis 109 gånger så många som de enskilde

röstegande inom samma kategori, Indika belöpte sig allenast till 0,2 procent

af den enskilda valmanskåren.

Efter de rösträttsbegränsningar jag här ofvan föreslagit, skulle medelröstetalet

för dem, som kom me att drabbas af den relativa begränsningen,

komma att utgöra 960 fyrkar, samt den absoluta begränsningen stanna vid

1,000 fyrkar; och då en röstegande med sistnämnda fyrktal inom sin

kommun skulle komma att ega samma inflytande som exempelvis 10 landtman,

hvilkas hemman vore taxerade till 16,6662/s kronor hvardera, eller

som 25 personer med det nuvarande medelfyrktalet af 40 röster, lärer man

icke med skäl kunna påstå, att ifrågavarande rösträttsreform skulle komma

att på otillbörligt sätt rubba de förmögnes magtställning.

Att åter på sätt uti tvenne af de föreliggande motionerna föreslagits

genom särskilda bestämmelser ytterligare begränsa aktiebolagens rösträtt

synes mig icke med skäl böra för närvarande ifrågasättas, enär härvid är

att märka, dels att ett betydande antal af dessa bolag äro jemförelsevis

små, i det ej mindre än 940 stycken hafva ett fyrktal icke öfverstigande

siffran 100, dels att det relativa rösträttsmaximum torde komma att tillfredsställande

begränsa aktiebolagen inom de mindre kommunerna, medan

det absoluta rösträttsmaximum, enligt hvad statistiken utvisar, kommer att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

på ett mera effektivt sätt än den af motionärerna förordade större relativa

begränsningen reducera bolagens inflytande inom rikets större landskommuner,

och dels slutligen att särskilda undantagsbestämmelser, hvilka

icke betingas af praktiska skäl, ingalunda äro att förorda, allrahelst då,

såsom här är fallet, en anslutning till desamma skulle komma att medföra

en splittring bland dem, hvilka på grundvalen af den i ärendet förebragta

utredning ifrigt åstunda en snar, lycklig och varaktig lösning af

ifrågavarande för landet i dess helhet så synnerligen vigtiga fråga.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med föranledande af

de i ämnet väckta motionerna får jag härmed hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 11, 21, 59 och 73 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862, § 11, sådan densamma lyder enligt förordningen

den 26 oktober 1888, och § 59, sådan samma

paragraf lyder enligt nyssnämnda förordning och förordningen

den 8 mars 1889, skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt

för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel

af kommunens hela fyrktal, eller i något fall för högre

röstetal än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga

alla, hvilka inom kommunen erlägga kommunalutskylder,

annan grund, än den för utgörande af kommunalutskylder

i allmänhet gällande, linnes särskildt stadgad,

skall röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra

sådana besvär, beräknas efter den särskildt bestämda

grunden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

§ 21.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställer

ordföranden proposition, så affattad, att den må

kunna med ja eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagifver derefter, huru enligt

hans uppfattning beslutet utfallit, och befäster detsamma,

der omröstning ej begäres, med klubbslag.

Askas omröstning, verkställes den öppet och efter

upprop.

Till beslut i andra frågor än dem, hvarom i §§

27, 36 och 73, punkt b), sägs, erfordras blott enkel

pluralitet af de afgifna rösterna, enligt den vid omröstningen

följda röstgrund.

falla rösterna lika för olika meningar, gäller den

mening, hvilken de flesta röstande efter hufvudtalet

bifallit. Äro äfven efter sådan beräkning rösterna lika

delade, varder den mening beslut, som ordföranden biträder.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrkta-lssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskildt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning enligt

gällande förordning angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst (eller, der bevillning ej utgår,

det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, mot

sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål

debiterad enahanda bevillning; det åsätta fyrktalet för

i mantal satt jord; fyrktalet för jordbruksfastighet utan

mantal; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för alla

öfriga beskattningsföremål och summan af den skattskyldiges

fyrktal, hvarjemte i längden skall antecknas

kommunens hela fyrktal; allt på sätt det under litt. A

bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

23

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,

tillika kommunens röstlängd. Har, sedan längden justerades,

ny egare eller brukare tillträdt fast egendom,

och varder sådant inför kommunalstämman styrkt, uppföres

den nye egaren eller brukaren i längden såsom

röstberättigad för fastigheten; börande kungörelse om

stämma, der dylikt ärende skall förekomma, från predikstolen

uppläsas minst en vecka förut. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, dels om af ofvan

angifven orsak rösträtt för fast egendom öfvergått till

annan person, dels, der begränsning enligt § 11 eger

rum, röstetalet, dels ock om och på hvilken grund i

följd af bestämmelserna i §§ 8 och 9 någon i längden

uppförd skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden

förvaras.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans

beslut underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

och fastställelse, då besluten angå:

a) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon

sådan kommunen tillhörig fastighet, som, för något

dess gemensamma nytta afseende ändamål, genom gåfva

eller testamente kommunen tillfallit, äfvensom öfverenskommelse,

som medför förändring i de rättigheter, kommunen

till sådan fastighet eger; och

b) upptagande af lån, stäldt på längre återbetalningstid

än två år.

Kongl. Maj:ts nådiga pröfning skola ock underställas

de af kommunalstämman antagna förslag till nya

eller förhöjda afgifter å den allmänna rörelsen, såsom

väg-, bro- och färjpenningar, m. m.

Till beslut i fråga angående upptagande af lån,

hvarom här ofvan sägs, erfordras två tredjedelar af de

i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.

Beslut eller förslag, som bör Kong]. Maj:ts nådiga

pröfning underställas, skall insändas till Kongl. Maj:ts

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande N:o 30

befallningshafvande, hvilken det åligger att handlingarna,

jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t öfverlemna.

af herrar Husberg, Jansson, F. Andersson, Sjöberg och Lindhagen,

hvilka biträdt herr Zetterstrands förslag;

af herr Nilsson, som ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen

måtte besluta, att § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skulle erhålla följande förändrade lydelse:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock må ej af aktiebolag rösträtt utöfvas för mera än en tjugondedel

och af annan röstberättigad för mera än en tiondedel af kommunens hela

fyrktal, eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar ett

tusen fyrkar.

Der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka inom

kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för utgörande

af kommunalutskylder i allmänhet gällande, tinnes särskildt stadgad, skall

röstvärdet vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter

den särskildt bestämda grunden;

af herr Jönsson, hvilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till friherre von Knorrings m. flis motion.

Herr Leman har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 7 Sami. 22 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Fyrktalslängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N............

Skrintorp N:o 2, stom Vs mantal, Kvrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal j

I Landbonden Sven Persson.....

Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal..............j

Anders Svensson..........

Berga, 1 mantal, Brnnby utjord...............

Skomakaren N. N. i Yantinge . . .

Landtbrukaren N. N.........

Mora kungsladugård, 1 mantal..................

N. N. aktiebolag.........

Utby N:o 1, 3 mantal, Utby ångsåg................

Majoren N. N..........

Glittringe säteri, 11 mantal, Ys qvarn...............

| 0. S. V.

1

''

Summa

Nordbo den 2 december 1900.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30. 27

Nordbo socken år 1900.

Bevillning enligt förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

Påfördt fyrktal

Anmärkningar.

för i mantal satt

jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattningsföremål.

för i mantal satt

i ord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga be-

skattuingsföremål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

12

—

—

_

—

—

16

—

120

—

—

160

280

9

60

—

—

—

—

—

96

—

—

—

96

i konkurstillstånd.

12

1

80

—

—

—

—

120

18

—

—

188

! _

—

—

50

1

—

—

—

5

10

15

oguldna kommunalutskylder.

18

—

—

—

—

—

—

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

54

—

—

_

100

—

696

—

540

—

1,000

6,960

8,500

röstar för 1,000 fyrkar.

84

22

80

840

_

220

800

1,860

röstar för 1,000 fyrkar; röst-

rätten öfvergått till nuv.

egaren N. N., mantalsskrif-

ven i N N. socken (kom-

—

—

—

munalstämmeprotokoll den

—

1901).

fVio = 1,600;

16,000

(röstmaximum = 1,000.

Att förestående fyrktal slängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas Nordbo den 18 december 1900.

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:70 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse på landet. s. 7 i texten