Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industrielt yrke, dels ock fyra med föranledande af berörda proposition afgifna motioner.

1900-04-30 · 31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:44, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i industrielt yrke, dels ock fyra med föranledande af berörda proposition afgifna motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

1

iV.o 44.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 1 e, m.

, | ;/ 1 j '' J -''j) i''t •.*/.$ VQ*/t

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående minderårigas och kvinnors

användande till arbete i industrielt yrke, dels ock fyra

med föranledande af berörda proposition afgifna motioner.

Genom proposition, n:o 57, af den 2 nästlidne mars, hvilken af

båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, med

öfverlemnande af det i ämnet i statsrådet förda protokoll, förklarat sig

vilja inhemta Riksdagens yttrande öfver här nedan intagna förslag till

förordning angående minderårigas och qvinnors användande till arbete

i industrielt yrke; i sammanhang hvarmed omförmälts, att Kongl. Maj:t,

efter emottagande af Riksdagens svar, ville företaga den slutliga pröfningen

af samma förslag och om författnings utfärdande i ämnet i nåder

förordna.

I sammanhang med nämnda proposition har utskottet till behandling

förehaft fyra särskilda, med föranledande af propositionen inom

Andra Kammaren afgifna och till lagutskottet hänvisade motioner, nemligen

n:o 165 af herrar Fridtjuf Berg och E. Hammarlund, n:o 171 af

herrar A. Hedin och David Bergström, n:o 172 af herr C. Wallis samt

n:o 178 af herr David Bergström.

Uti den af herrar Berg och Hammarlund väckta motionen hemställes,

Bill. till Ri/csd. Prol. 7 900. 7 Sami. 35 Höft. (N:o 44.)

\

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

dels att Riksdagen måtte i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående minderårigas och qvinnors användande

till arbete i industrielt yrke för sin del antaga en lag i ämnet;

dels att Riksdagen måtte i författningsförslaget i fråga vidtaga

följande ändringar och tillägg:

a) åldersbestämmelsen i 2 § ändras från tolf till tretton år;

b) medgifvandet i samma §, att minderårig i visst fall må användas

till arbete under ferietid, inskränkes till: ferietid, som infaller under

månaderna juni, juli och augusti;

c) ur 3 § borttagas de ord, som afse minderårig, hvilken ej fylt

13 år;

d) 8 § 2 mom. utgår;

e) i författningen införas sådana bestämmelser, att de till arbete

i industrielt yrke använda minderåriga, som äro under femton år, ovilkorligen

komma i åtnjutande af fortsatt undervisning, anordnad af vederbörande

skolråd -eller ock af skolrådet godkänd, hvilken undervisning

under alla förhållanden skall omfatta minst 180 timmar årligen.

I denna motions syfte hafva tjugo af Andra Kammarens ledamöter

instämt.

Den af herrar Hedin och Bergström afgifna motionen, i hvars

syfte tre af Andra Kammarens ledamöter instämt, utmynnar i hemställan,

att den författning, som Riksdagen med anledning af Kongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition och i ämnet väckta motioner kan

komma att godkänna, måtte af Riksdagen för dess del antagas såsom

lag, beroende af Riksdagens och Kongl. Maj:ts samfälda lagstiftning.

Herr Wallis föreslår uti sin motion,

dels att Riksdagen måtte i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående minderårigas och qvinnors användande

till arbete i industrielt yrke för sin del antaga en lag i ämnet;

dels att Riksdagen måtte i författningsförslaget i fråga vidtaga

följande ändringar:

a) åldersbestämmelsen i 2 § ändras från tolf till tretton år;

b) medgifvandet ii samma §, att minderårig i vissa fall må användas

till arbete under ferietid, inskränkes till ferietid, som infaller

under månaderna juni, juli och augusti;

c) ur 3 § borttagas de ord, som afse minderårig, hvilken ej fylt

tretton år;

d) 8 § 2 mom. utgår;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N;o 44.

e) i författningen* införas sådana bestämmelser, att de till arbete

i industrielt yrke använda, minderåriga må kunna, beredas tillfälle att

komma i åtnjutande af fortsatt undervisning, der sådan af vederbörande

skolråd är anordnad eller af skolrådet godkänts;

f) i 1:1 § intagas bestämmelser derom, att de till den i nämnda §

omförmälda besigtningen förordnade läkarne måtte komma att utgöras

af personer, hvilka hvarken direkt eller indirekt stå i beroende af eller

äro intresserade i de industriella inrättningar, hvilka deras besigtning

gäller;

g) ur § 15 utgå orden »efter tillsägelse hos vederbörande yrkesidkare

eller arbetsföreståndare»;

h) i § 16 (eller på annat ställe i lagen) införas angående de i

denna § omförmälda assistenterna bestämmelser, hvilka afse detsamma

som de angående yrkesinspektörerna i § 5 mom. 3. i lagen mot yrkesfara

befintliga bestämmelserna.

Slutligen har herr Bergström uti motionen n:o 178 hemstält, att

Riksdagen ville besluta att åt de i författningsförslaget under § 11 förefintliga

bestämmelser gifva följande ändrade lydelse:

§ 11''.

En gång hvarje kalenderår, äfvensom i samband med sådan anmälan,

som i 10 § sägs, så ock eljest när Konungens befallningshafvande

så aktar nödigt, skall vid arbetsställe, der minderåriga arbetare sysselsättas,

företagas läkarebesigtning å derstädes anstälda minderåriga till

utrönande, huruvida arbetet är för den minderåriges helsa menligt.

Öfver verkstäld besigtning skall vederbörande läkare uti. den i 12

§ omförmälda registerbok göra anteckning, angifvande huruvida minderårig

må i arbetet fortfarande sysselsättas; och må yrkesidkare icke

i strid mot innehållet i sålunda gjord anteckning i arbetet använda

minderårig, intill dess annorlunda kan varda af Konungens befallningshafvande

förordnadt; egande yrkesidkare påkalla Konungens befallningshafvandes

pröfning af anteckningens befogenhet.

Besigtning, hvarom nu förmäles, förrättas af legitimerad läkare,

som dertill förordnas af Konungens befallningshafvande, dock yrkesinspektör

och bergmästare obetaget att, i samband med sådan anmälan,

som i 10 § sägs, omedelbart anmoda legitimerad läkare att förrätta besigtning.

Har yrkesidkare för arbetarne anstält särskild läkare, bör åt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

denne genom underrättelse af besigtningsläkaren beredas tillfälle att,

om han så önskar, vid besigtningen vafa närvarande.

För besigtningen, hvaröfver rapport skall af besigtningsläkaren

afgifvas till Konungens befallningshafvande, eger besigtningsförrättaren

af yrkesidkaren åtnjuta ersättning enligt taxa, som af medicinalstyrelsen

fastställes.

Beträffande de till stöd för motionärens olika förslag afgifna framställningar

tillåter sig utskottet att till motionerna hänvisa.

Förarbetena till nu föreliggande proposition sträcka sig åtskilliga

år tillbaka i tiden. Första uppslaget till den omarbetning af 1881 års

förordning angående minderårigas användande i arbete vid fabrik in. m.,

som egt rum, kan anses hafva gifvits redan 1883 — alltså innan två

år förflutit från det 1881 års förordning trädde i kraft — genom en

till civildepartementet inkommen framställning från ett större antal

personer, deribland en stor del näringsidkare, om sådant omarbetande

i syfte, bland annat, att maximiarbetstiden för minderårig öfver femton

år skulle utsträckas. Ungefär samtidigt med nämnda framställning

inkom äfven från arbetarne vid eu större industriel anläggning petition,

deruti anhölls om revision af 1881 års förordning i syfte att maximitiden

för minderårigas användande i arbete måtte förlängas.

Sedan med anledning af dessa båda framställningar öfverståthållareembetet

och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län

äfvensom kommerskollegium afgifvit infordrade utlåtanden, beslöts den

31 januari 1891 tillsättande af eu komité med uppdrag att, efter utredning

af verkningarne af 1881 års förordning samt efter öfvervägande,

i hvad mån de vid den i Berlin år 1890 hållna internationella arbetareskyddskonferensen

antagna grundsatser i fråga om reglerandet af

arbete i industriella företag och grufvor borde i Sverige tillämpas, till

Kongl. Maj:t inkomma med förslag till den nya eller förändrade lagstiftning

i ämnet, som kunde finnas, jemväl med hänsyn till den dåmera

här i riket införda fabriksinspektionen, vara af förhållandena påkallad.

Denna komité afgaf den 11 mars 1892 sitt betänkande med åtföljande

författningsförslag. Inom komitén hade emellertid rådt skiljaktiga

meningar i åtskilliga frågor, till följd hvaraf vid komiténs utlåtande

fans fogad en af trenne ledamöter afgifven reservation, deri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 5

uti flere afseende!! gjordes gällande en mot komiténs uttalanden stridande

uppfattning.

Sedan öfver komitébetänkandet inhemtats yttranden från öfverståthållareembetet

• och Kong!. Maj:ts befallningshafvande, öfverlemnades

ärendet till kornmerskollegium och medicinalstyrelsen med befallning

att deröfver afgifva utlåtande. Detta utlåtande afgafs den 10 december

1892.

Genom beslut den 26 maj 1899 uppdrog sedermera Kongl.

Maj:t åt särskildt utsedde personer att utarbeta ett utkast till författning

i ämnet, och derjemte infordrades yttranden dels från Stockholms

stads lielsovårdsnämnd om den erfarenhet, som vunnits rörande 1881

års förordnings tillämpning inom Stockholms län under de senaste fem

åren, dels från Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala, Kopparbergs,

Gefleborgs, Vesternorrlarids, Vesterbottens och Norrbottens län om

lämpligheten att, vid omarbetning af 1881 års förordning, utsträcka tilllämpningen

af den nya författningens bestämmelser till sågverks- och

brädgårdsrörelsen.

Efter det dessa yttranden inkommit, blefvo de jemte det utarbetade

författningsutkastet äfvensom åtskilliga från glasbruksegare ingifna framställningar

om rätt att vid vissa arbeten inom glasindustrien använda

minderåriga i vida större utsträckning än för närvarande är tillåtet öfverlemnade

till kornmerskollegium och medicinalstyrelsen med befallning

att, efter bergmästarnes och yrkesinspektörernas hörande, afgifva utlåtande

i ämnet. Sedan detta utlåtande den 23 december 1899 inkommit,

utarbetades inom civildepartementet, med ledning af den utredning,

som i ärendet förebragts, och efter det departementschefen samrådt

med rikets yrkesinspektörer, det förslag till förordning angående minderårigas

och qvinnors användande till arbete i industriel yrke, hvaröfver

Kongl. Maj:t genom nu ifrågavarande proposition velat inhemta Riksdagens

yttrande.

Detta författningsförslag erbjuder ganska väsentliga skiljaktigheter

från 1881 års förordning.

Hvad först beträffar giltig hetsområdet, är detta ett helt annat än

det för 1881 års förordning'' faststälda. Medan denna sistnämnda egde

tillämpning för hvarje fabrik, handtverk eller annan handtering, hvari

minderåriga arbetare användes, är den nu föreslagna förordningen afsedd

att gälla endast storindustrien. Dess giltighetsområde sammanfaller med

det för lagen angående skydd mot yrkesfära den 10 maj 1889 utstakade,

allenast med tillägg af till bergsbruk hänförlig grufdrift, Särskildt

torde böra uppmärksammas, att sågverks- och dermed förenad bröd
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

gårdsrörelse föreslagits skola komma in under den nya författningen,

hvilken i den delen således erhållit större giltighetsområde än 1881

års förordning, som å ifrågavarande rörelser ej hade tillämpning.

Hvad kretsen af skyddade personer angår, är denna efter det nya

författningsförslaget större än enligt 1881 års förordning så till vida,

som skyddslagstiftningen utsträckts att i vissa utseenden omfatta qvinnors

arbete, äfven der dessa icke äro att hänföra till minderåriga. Sålunda

innehåller 7 § af det framlagda förslaget förbud mot qvinnors användande

till arbete under jord i grufvor eller stenbrott äfvensom mot

användande i industriell yrke af qvinna, soim födt barn, inom fyra

veckor efter barnsbörden, derest ej särskild! styrkes, att hon utan men

kan börja arbetet.

I fråga om minimiålder och aftåga vilkor för minderårigas användande

till arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering uppställer 188b

års förordning den fordran, att den minderårige fylt tolf år; att han

inhemtat det för afgång från folkskolan stadgade minsta kunskapsmått

samt att han ej, till följd af sjuklighet eller kroppslig svaghet, kan

anses komma att lida men af ifrågavarande arbete.

Det i propositionen innefattade författningsförslaget är ännu strängare.

Åldersgränsen är visserligen bibehållen vid tolf år, men hvad

det erforderliga kunskapsmåttet beträffar, är föreskrifvet, att den minderårige

antingen, efter genomgången fullständig lärokurs, erhållit

afgångsbetyg från folkskolan eller, efter inhemtande af ett ringare kunskapsmått,

undfått behörigt tillstånd att lemna skolan eller ock styrker,

att skolpligtigheten eljest upphört. Särskildt hafva garantierna mot

ett för den minderåriges helsa skadligt användande i industriel yrke

väsentligen skärpts genom föreskriften om iäkareundersökning såsom

förutsättning för minderårigs anställning.

Beträffande arbetstidens längd skiljer 1881 års förordning mellan

barn (minderårig under fjorton år) och yngre person (minderårig mellan

fjorton och aderton år). För de förre är maximiarbetstiden faststäld

till sex timmar; för minderårige af senare kategorien utgör den: tio

timmar.

Det nya författningsförslaget gör härutinnan den ändring, att

maximitiden för användande af minderårige mellan tretton och fjorton

år utsträckts från sex till tio timmar.

Enligt gällande förordning skall arbetstiden för minderårig infalla

mellan kl. 6 på morgonen och kl. 8 på aftonen; efter det nya

förslaget är slutpunkten faststäld till kl. 7 eftermiddagen.

En annan olikhet emellan de båda författningarne är den, att uti

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 4d.

1881 .års förordning för rasternas längd satts ett minimum, olika allt

eftersom det gäller barn eller yngre personer, medan uti den nya författningen

upptagits allenast föreskrift derom, att minderårigs arbetstid

skall genom lämpliga raster afbrytas.

Från bestämmelserna om minderårigs arbetstid äro genom kongl.

kungörelsen den 22 juni 1883 undantag medgifna för arbete i grufvor

äfvensom vid masugnar eller hyttor, stång]ernsbruk, manufakturverk

och andra inrättningar, som afse tillgodogörande eller förädling af

mineralrikets alster, i ty att i dylikt arbete minderårige af mankön öfver

fjorton år må under vissa vilkor användas i högst tolf timmar af

dygnet och jemväl i nattarbete. Dessa bestämmelser hafva med någon

modifikation upptagits äfven i det nu föreliggande förslaget.

Såsom en nyhet kan deremot omnämnas föreskriften om rätt att

i lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt sågverk och dermed

förenade brädgårdar använda minderårig redan då denne fyllt

elfva år, -så vida ej med hänsyn till skolpligtigheten eller den minderåriges

helsa hinder derför möter.

Den i 11 § af gällande förordning intagna bestämmelsen om srätt

för vederbörande helsovårds- eller kommunalnämnd att i särskilda fall,

då naturförhållanden, arbetets beskaffenhet eller andra omständigheter

sådant påkalla, meddela dispens för kortare tid, högst fyra veckor,

under kalenderåret, från förordningens bestämmelser om arbetstid har

uti det nya förslaget undergått förändring dels derutinnan, att förutsättningarne

för dispens inskränkts till natur- eller olyckshändelse, som

afbrutit arbetets regelbundna gång, dels sålunda, att befogenhet att

meddela dispens tillagts såväl kommerskollegium som yrkesinspektionen

hvad angår till bergsbruk hänförlig grufdrift, bergmästare.

Kommerskollegii befogenhet är emellertid vidsträcktare än öfrige med

dispensrätt bemyndigade personers och sträcker sig till fyra månader,

medan de sistnämnda ej ega medgifva dispens för mera än en månad.

Kontrollen å efterlefnaden af författningen tillkommer enligt det

nya förslaget i främsta rummet yrkesinspektörerna, utom hvad angår

till bergsbruk hänförlig grufdrift, der bergmästarne hafva motsvarande

skyldighet.

1 förslaget finnas intagna en hel del föreskrifter, åsyftande att

möjliggöra och underlätta denna kontroll. Så hafva t. ex. yrkesidkarne

ålagts skyldighet att öfver de i arbetet använda minderåriga föra registerbok,

som å vise föreskrifven tid skall årligen till tillsyningsmännen

öfversändas. Framför allt hafva emellertid kontrollen och syftet med

en författning af ifrågavarande art främjats genom föreskriften, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

årlig läkarebesigtning skall hållas å hvarje arbetsställe, der minderårig

finnes anstäld.

Straffbestämmelserna för öfverträdelser af författningen hafva uti

det nya förslaget något skärpts, i hvad afser obehörigt användande af

minderårig i industriel yrke. Härför har nemligen stadgats en straffskala

från och med tio till och med femhundra kronor.

Det nya förslaget har ej upptagit den i 1881 års förordning förekommande

bestämmelsen, att böter, som enligt förordningen ådömas,

skola tillfalla kommunens kassa, utan föreskrifvit, att böterna i deras

helhet skola tillfalla kronau. Denna förändring torde hafva sin förklaring

uti den ändring, som egt rum i anseende till kontrollbestämmelserna

derigenom, att tillsynen å författningens efterlefnad öfverflyttats

från de kommunala myndigheterna — lielsovårds- och kommunalnämnd

— till af staten aflönade funktionärer, yrkesinspektörer och bergmästare.

Efter denna kortfattade redogörelse för hufvudinnehållet i det uti

propositionen innefattade författningsförslag, jemfördt med bestämmelserna

i 1881 års förordning, öfvergår utskottet till framställning af

de erinringar, hvartill förslagets granskning gifvit anledning. Utskottet

har uti denna efter paragrafföljden i förslaget ordnade framställning

upptagit de af motionärerna framlagda förslagen till bedömande under

den paragraf, som beröres af de gjorda ändringsyrkandena.

I första rummet har utskottet således anledning att uttala sig

rörande det af samtliga motionärer framstälda förslaget, att Riksdagen

skulle i den fråga, som föreligger, för sin del antaga en lag och således

ej inskränka sig till att deri allenast afgifva yttrande.

Detta förslag har utskottet funnit sig böra biträda. Då Riksdagen

för sin del beslutit såsom lag den författning angående skydd mot yrkesfara,

som den 10 maj 1889 utfärdades, synes enahanda förfarande böra af

Riksdagen iakttagas jemväl beträffande den nu föreliggande frågan,

hvars ämne är likartadt och i allo jemförlig! med det, som utgör föremål

för lagen om skydd mot yrkesfara.

Häraf påkallas, att i författningens rubrik likasom i åtskilliga paragrafer

af densamma uttrycket »förordning)) utbytes mot »lag».

1 §•

Andra stycket af ifrågavarande paragraf har utskottet ansett böra

utgå. Den deri intagna anvisningen rörande sättet för åstadkommande

af utvidgning utaf författningens giltighetsområde grundar sig uppenbar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 9

ligen å förutsättningen, att författningens innehåll korame att bestämmas

af Konungen ensam.

2 §.

Till denna paragraf anknyta sig tvenne särskilda yrkanden uti de

af herrar Berg och Hammarlund samt afherrWallis afgifna motionerna.

Det ena rörer minimiåldern för minderårigas användande i industriel

yrke, hvilken motionärerna vilja hafva bestämd till tretton år, i stället

för, såsom uti propositionen föreslås, tolf år; det andra yrkandet afser

att inskränka rätten att i vissa fall i dylikt arbete använda minderårig

under ferietid till att gälla endast sådan ferietid, som infaller under

juni, juli och augusti månader.

Då det af Kongl. Magt framlagda förslaget innehåller, att minderårig

skulle få användas till arbete uti industrielt yrke redan vid fylda

tolf års ålder, förutsatt att den minderåriges skolpligtighet upphört, så

är, efter hvad bilagorna till den kong], propositionen utvisa, motivet

till detta förslag ingalunda att söka i någon anslutning till den uti herrar

Bergs och Hammarlunds motioner med rätta klandrade åsigten, att det

skulle ligga något rent af önskvärdt uti, att barnen så tidigt som möjligt

lemnade skolan och inkomme i lönearbete. Anledningen till den föreslagna

bestämmelsen är — enligt hvad som framgår af det yttrande till statsrådsprotokollet,

som föredragande departementschefen i ärendet afgifvit —

att finna uti vår nu gällande folkskolelagstiftning. »Sådan folkundervisningen»,

säger herr statsrådet, »för närvarande är anordnad, har i regeln

barnet i åldern mellan tolf och tretton år inhemtat det kunskapsmått,

som berättigar detsamma att afgå från folkskolan. Dermed har ock

skolpligtigheten upphört, ett förhållande, med hänsyn till hvilket, minimiåldern

för inträde i industriens tjenst måste vara afpassad, så vida man

vill undvika att legalisera eu kortare eller längre, men för den minderårige

utan tvifvel i hög grad skadlig period af sysslolöshet.» Och

likasom det synts vara rigtigt, att den, som redan i åldern mellan tolf

och tretton år genomgått fullständig folkskolekurs, borde, om han ville

blifva industriarbetare, få omedelbart inträda i sitt blifvande yrke, så

har det ock ansetts rigtigt, att den, som i samma ålder fått under de i

48 § af folkskolestadgan augifna förhållanden afgå från skolan, eller

hvars skolpligtighet eljest upphört, jemväl borde få åtnjuta enahanda rätt.

En invändning af afgörande betydelse mot tillåtelsen att i industriolt

arbete använda barn i åldern mellan tolf och tretton år skulle

naturligen vara, om det kunde sägas, att ett så tidigt inträde i yrkena

skulle för dessa minderåriga innebära äfventyr eller fara i sanitärt afBih.

till Likså. Vrot. 1900. 7 Sand. 35 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

seende. Ett uttalande''i dylik rigtning möter uti herr Wallis motion,

men dä den uti den kongl. propositionen lemnade redogörelsen utvisar,

att från medicinalstyrelsens sida ingen erinran framstälts mot tolfåringars

användande uti förevarande slags arbete, och då de föreskrifter om

förutgående läkarebesigtning, dem författningsförslaget innehåller, synas

erbjuda fullt tillräckliga garantier, har utskottet icke funnit sig hafva

anledning att tillmäta den erinran, som uti nu ifrågavarande hänseende

framstälts af herr Wallis, någon afsevärd betydelse.

Hvad åter beträffar det sammanhang, i hvilket den föreslagna

bestämmelsen står med vår gällande folkskolelagstiftning, och det stöd

för densamma, som hemtats ur denna sistnämnda, så synes enligt

utskottets åsigt den från sådana synpunkter till stöd för det kongl.

förslaget framlagda motiveringen vara rigtig. År det faktiskt, att för

en stor mängd barn skolpligtigheten redan upphör i åldern mellan tolf

och tretton år, och kan det icke bestridas, att för sådana barn en nödtvungen

ledighetstid måste anses vara allt annat än nyttig, så synes

giltig grund för det i den kongl. propositionen framstälda förslaget

föreligga.

Motionärerna herrar Berg och Hammarlund underkänna icke heller

i och för sig befogenheten af den tankegång, som vunnit uttryck i det

kongl. förslaget. Då de dock önska, att tiden för minderårigs inträde

i industriel yrke skulle bestämmas till fy Ida tretton år, så är anledningen

dertill den, att, derest bestämmelsen om tolf år vidtoges, sådant

skulle enligt deras åsigt medföra en för folkskolan och barnen högst

menlig inkräktning från industriens sida å folkskolans område. Denna

inkräktning skulle taga sig form uti eu sträfvan inom de samhällen,

der industri-intressen äro förherskande, att så tidigt som möjligt ställa

barnen till industriens fria förfogande, särskildt genom anlitande i obehörig

utsträckning af den utväg till för tidig afgång från skolan, hvartill

48 § folkskolestadgan lemnade tillgång. För afgång från folkskolan

före fullständigt afslutad kurs uppställer nämnda paragraf den fordran,

att barnet af fattigdom hindras att begagna undervisningen. Att göra

detta skäl gällande i en obefogad omfattning skulle efter motionärernas

åsigt icke möta svårighet. Någon pröfning af den föregifna fattigdomen

kommer icke i fråga, säga motionärerna; det är nog, att barnets målsman

vill ha det in på en fabrik. Bestämmelsen skulle således hafva till följd,

att en mängd barn, som, om tiden för inträde i industrielt yrke bestämts

till tretton år, skulle hafva stannat qvar i skolan ännu en tid framåt,

nu komme att lemna den i förtid och med allenast det ytterst knapp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 11

händiga kunskapsmått, som den i mera nämnda § åsyftade minimikurs

representerar.

Det låter sig ju icke förneka, att missförhållanden af den art,

motionärerna sålunda påpeka, kunna förekomma, men utskottet kan icke

häri finna erforderligt stöd för att, på sätt motionärerna yrka, utbyta

den föreslagna åldersbestämmelsen af tolf år mot tretton år.

Utskottet vill härutinnan först och främst erinra om det förhållandet,

att en mängd barn utgå från folkskolan med fullständigt

genomgången kurs redan i åldern mellan tolf och tretton år. Om motionärernas

förslag blefve gällande, skulle alltså dessa barn, hvilkas

omedelbara inträde i arbete måste synas önskvärd, påtvingas eu för dem

obehöflig och ändamålslös ledighetstid. Hvad som ofvan anförts om det

för barnen skadliga i en dylik ledighet gäller ju här fullständigt, För

att motverka missförhållanden å ett håll, skulle man alltså skapa dylika

å ett annat.

Härtill kommer, att, äfven om i många fall den fattigdom, på

grund af hvilken barn tillstädjas att före afslutad kurs lemna skolan, är

mera föregifven än verklig, det dock å andra sidan måste antagas, att

i en mängd fall det tidigare utträdet ur skolan är föranledt af verklig

fattigdom. De barn, som af sådan orsak lemnat skolan med minimikurs

i åldern mellan tolf och tretton år och för hvilka rätten till inträde i

industriel yrke är i följd af deras nödstälda belägenhet i hög grad

önskvärd, skulle, med antagande af motionärernas förslag, underkastas

en gagnlös och, just med hänsyn till deras fattigdom, betungande väntetid.

Jemväl om dessa fall gäller alltså, att man, genom framflyttande

af åldersgränsen till tretton år, skulle, medan man sökte afhjelpa olägenheter

i en rigtning, åstadkomma sådana i en annan.

Rätta sättet att motverka oegentligheter af den art, som motionärerna

framhållit, synes för den skull icke vara att i förevarande författning

ändra den ifrågavarande åldersbestämmelsen. Rättelse, i den

mån den är behöflig, bör sökas och vinnas på skollagstiftningens väg.

Det kan väl icke antagas erbjuda alltför stora svårigheter att på sistnämnda

lagstiftningsområde ernå fullt tillfredsställande garantier för,

att de bestämmelser, som under vissa förhållanden tillstädja afgång

från skolan, innan skolkursen blifvit fullständigt genomgången, blifva

tillämpade på ett sätt, som öfverensstämmer med bestämmelsernas

verkliga syfte. Onekligen synes det vara rättast att undanrödja ett befintligt

missförhållande genom bestämmelser, som direkt rigta sig på

detsamma, i stället för genom stadgande!!, som blott på en omväg

träffa det och hvilka, jemte den verkan de möjligen kunna hafva till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

dess undanrödjande, medföra andra olägenheter, dem man har all an
ledning

att önska undvika.

Det torde kunna ifrågasättas, om ej motionärernas förslag i förevarande

afseende ytterst är bestämdt af en önskan, att den obligatoriska

skolgången för hvarje barn bör räcka minst till och med det

barnet fylt tretton år. Hur önskvärdt det än i många hänseenden kunde

vara, att den obligatoriska skolgången förlängdes, synes det dock tvifvelaktigt,

huruvida tiden ännu är mogen för ett allmänt genomförande af

er. förlängd obligatorisk skolgång; och i alla händelser är detta ett

ämne, som tillhör skollagsstiftningens område, men icke det nu ifrågavarande

författningsförslaget, hvilket ju för öfrigt blott har afseende

på en del af de barn, som utgå från våra folkskolor, nemligen på dem,

som inträda i industrielt yrke.

Af enahanda grund, hvilken föranledt, motionärernas yrkande om

ändring af den föreslagna åldersbestämmelsen, framgår deras yrkande,

att rättigheten att använda minderårig under ferietid skulle gälla endast

sådan ferietid, som infaller under juni, juli och augusti månader. Öppnar

man en möjlighet för industriens män att få använda skolbarn

under ferier, huru långa dessa än må vara, så har man enligt motionärernas

förmenande gjort dem lifligt intresserade för en sådan anordning

af folskoleundervisningen, att ferierna blifva så långa som möjligt, men

lästiden deremot i möjligaste män inskränkes. Emot det af motionärerna

framsida förslag torde få erinras, att de särskilda skolornas ferietid

icke infaller under en och samma tid af året. Det kan mycket väl

hända, att en skola icke är i verksamhet under september månad,

under det eu annan begynt sin verksamhet redan under augusti. Vid

många skolor är en hufvudsaklig del af ferietiden förlagd till vintermånaderna.

Att nu, på sätt motionärerna önska, fastställa den ferietid,

som skulle få användas till arbete i industrielt yrke, till vissa bestämda

månader, synes derför icke vara lämpligt. Utskottet håller dessutom

före, att det industriintresse, hvarom motionärerna tala, svårligen

kan antagas vara så lifligt, att det, för att ernå förmånen af ännu skolpligtiga

barns feriearbete, skulle söka förrycka skolans hela läsplan, ett

sträfvande, som väl för öfrigt svårligen kunde antagas vinna framgång.

Med hänsyn till hvad nu anförts har utskottet ansett sig böra afstyrka

de ändringsyrkanden, som afse 2 § af författningsförslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

3 §•

Äfven beträffande denna paragraf, som innehåller, att till arbete

i industriel yrke må minderårig, som ej fylt tretton år, användas högst

sex timmar och annan minderårig högst tio timmar af dygnet, hafva

herrar Berg och Hammarlund samt herr Wallis framstält tvenne särskilda

yrkanden.

Af dessa åsyftar det ena, att ur paragrafen skulle borttagas de

ord, som afse minderårig, hvilken ej fylt tretton år, och är allenast en

konseqvens af yrkandet om minimiålderns höjande till 13 år. Utskottet

kan alltså inskränka sig till att hänvisa derpå, att sistberörda yrkande

blifvit af utskottet afstyrka

Det andra förslaget, som anknyter sig till denna paragraf, rörer

frågan om fortsatt skolundervisning för minderårige arbetare och har

af de olika motionärerna framburits i olika form. Herrar Berg och Hammarlund

vilja i författningen hafva införda bestämmelser, att de till

arbete i industri eif yrke använda minderårige, som äro under femton

år, ovilkorligen skola komma i åtnjutande af fortsatt undervisning,

anordnad af vederbörande skolråd eller ock af skolrådet godkänd, hvilken

undervisning under alla förhållanden skall omfatta minst 180 timmar

årligen. Herr Wallis åter förordar införande af bestämmelser, att ifrågavarande

minderårige må kunna beredas tillfälle att komma i åtnjutande

af fortsatt undervisning, der sådan af vederbörande skolråd är anordnad

eller af skolrådet godkänts. Skilnaden mellan motionärerna i denna

fråga är alltså den, att medan de båda förstnämnda påyrka, att den

fortsatta undervisningen skulle göras obligatorisk för minderårige arbetare

uti industrielt, yrke, hvilka icke fylt femton år, och detta icke

allenast så, att nämnda minderårige skulle vara skyldige att, derest fortsatt

undervisning vore inom skoldistriktet anordnad, deraf begagna sig,

utan äfven — för så vidt utskottet rätt förstått motionärerna — sålunda,

att inom distrikt, der minderårige industriarbetare funnes, tillfälle till

fortsatt skolundervisning ovilkorligen skulle vara beredt, så har deremot

herr Wallis, efter hvad hans här ofvan återgifna yrkande utvisar, icke

ansett sig böra uppställa en så vidtgående fordran.

Angående fortsatt undervisning stadgar § 5 af folkskolestadgan,

att skoldistrikten böra bereda tillfälle för de lärjungar, som genomgått

de för folkskolan faststälda lärokurser, att efter bestämd plan under

lärares ledning dels underhålla redan förvärfvade kunskaper, dels ock

deruti ytterligare förkofra sig, hvarjemte samma paragraf meddelar bestämmelser

om beredande af tillfälle till ytterligare undervisning för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

lärjungar, som erhållit tillstånd att lemna folkskolan under de i 48 §

af stadgan angifna vilkor.

Skoldistrikten äro emellertid icke skyldiga att träffa särskilda

anstalter för fortsatt undervisning. De kunna t. ex. åtnöja sig med att

vidtaga en sådan anordning, att barn, som afgått från skolan, få rätt

att fortfarande deltaga i undervisningen derstädes tillsammans med de

barn, som ännu icke afslutat sin lärokurs. Ej heller är lärjunge pligtig

att deltaga i fortsatt undervisning. Vid nu angifna förhållanden

kan den fortsatta undervisningen ännu sägas vara en frivillighetens sak,

och huru behjertansvärda sträfvandena att befrämja densamma än äro,

torde dock tiden ännu knappast vara kommen att göra densamma obligatorisk.

Den egentliga folkskolan är dessutom icke i alla skoldistrikt

så utvecklad, att man med framgång kan derpå bygga en fortsatt undervisning.

Om man nu uti förevarande författning föreskrefve, att de minderårige,

som äro anstälda uti industriel yrke, ovilkorligen skulle deltaga

uti fortsatt undervisning, ålade man härmed dessa minderårige en förpligtelse,

från hvilken deras jemnåriga, som ej vore uti industriens

tjenst, vore befriade. Man kan ju härvid säga, att fortsatt undervisning

just för ifrågavarande minderårige skulle framför allt vara behöflig från

uppfostrans synpunkt till motverkande af det sedeförderfvande inflytande,

som fabrikslifvet kunde befaras medföra. Det torde dock kunna sättas

i fråga, huruvida anställning uti industriel yrke innebär framför åtskilliga

andra slag af arbetsanställning en sådan särskild fara i detta

hänseende, att en dylik undantagslagstiftning vore fullt befogad, och

med skäl kan väl påstås, att den minderårige, som efter genomgången

skolkurs icke alls antagit någon arbetsanställning, är i ännu högre grad

i behof af skolans uppfostrande omsorg. Med allt erkännande för öfrigt

af skolgångens nytta till motverkande hos den minderårige af dåliga

inflytelser, för hvilka han uti samtidig arbetsanställning kan vara utsatt,

må dock dess kraft och verkan härutinnan icke öfverskattas. Genom

bestämmelse om obligatorisk fortsatt undervisning skulle man ock förpligta

de skoldistrikt, inom hvilka industriel rörelse idkades, att bekosta

särskild fortsatt undervisning i de fall, då antingen sådan undervisning

icke förut vore anordnad eller ock redan anordnad dylik undervisning

icke kunde, med afseende å de tider då den egde rum, anlitas

af de minderårige industriarbetarne. Om inom ett fattigt skoldistrikt

en obetydlig industriel inrättning komme till stånd, vid hvilken några

minderårige blefvo anstälda, skulle detta distrikt blifva nödgadt att anordna

fortsatt undervisning för dessa och sålunda ikläda sig dermed

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 35

förenade kostnader, under det andra rikare distrikt vore befriade från

utgifter för dylikt ändamål. Sådant synes knappast billigt. Ej heller

lärer man böra ifrågasätta att tvångsvis öfverflytta på arbetsgifvarne

förpligtelse till anordnande af fortsatt undervisning i skoldistriktens

ställe.

Men om utskottet sålunda icke ansett sig böra tillstyrka bestämmelser

om obligatorisk fortsatt undervisning, bär utskottet dock funnit

förevarande författning icke böra sakna föreskrift om skyldighet för

arbetsgivare att, der hos honom anstäld minderårigs målsman sådant

önskar, bereda den minderårige nödig ledighet för begagnande af den

fortsatta undervisning, som kan vara anordnad. Visserligen är det sant,

att positiva åtgärder till främjande af folkundervisningen böra vidtagas

genom skollagstiftningen, men ett förbehåll af angifvet innehåll synes

dock vara på sin rätta plats i förevarande författning, helst föreskriften

i 2 mom. af folkskolestadgans 50 § ingalunda kan anses göra detsamma

öfverflödigt. Närmast i anslutning till herr Wallis’ yrkande har derför

utskottet föreslagit ett tillägg till 3 § af antydt innehåll.

Äfven i ett annat afseende har tilläggsbestämmelse till 3 § af

utskottet ansetts erforderlig. Utskottet har visserligen icke ansett sig

böra ifrågasätta någon allmän förhöjning af den för minderårige mellan

tolf och tretton år i denna paragraf uppstälda maximiarbetstid af sex

timmar. Det har dock synts utskottet, som vore sagda tidsbestämmelse

väl knappt tilltagen åtminstone beträffande en del industrigrenar, der

med hänsyn till arbetets beskaffenhet äfven barn om tolf års ålder

borde utan skada, eller snarare med fördel för den minderårige sjelf,

kunna sysselsättas något längre tid än de föreslagna sex timmarne.

För sin uppfattning finner utskottet stöd jemväl i det uttalande från

sakkunnigt håll, som föreligger från tvenne medicinalstyrelsens _ ledamöter

och som finnes återgifvet å sid. 25 af den kongl. propositionen.

Utskottet har fördenskull ansett sig böra, med bibehållande såsom

regel af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen, föreslå en utsträckning

af arbetstiden för minderårig i åldern mellan tolf och tretton

år till högst åtta timmar för det fall, att den minderårige är frisk och

normalt utvecklad samt yrkesinspektören resp. bergmästaren, finner

beskaffenheten af sjelfva yrket samt af de lokaler, der arbetet utöfvas,

vara sådan, att användande af minderårige i åldern mellan tolf och

tretton år uti ifrågavarande arbete under åtta timmar kan utan men

för dessa medgifvas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

8 §•

Herrar Berg och Hammarlund samt herr Wallis hafva föreslagit,

att 2 mom. af denna paragraf, hvilket innehåller bestämmelse om rätt

att i vissa fall i lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt

sågverk och dermed förenade brädgårdar använda minderårig, som fylt

elfva år, skulle utgå.

Mot ifrågavarande bestämmelse, hvilken ursprungligen ifrågasatts

af kommerskollegium och medicinalstyrelsen i deras den 25 november 1899

afgifna utlåtande, har ingen af medicinalstyrelsens ledamöter haft någon

erinran att göra, och då utskottet icke kan antaga, att bestämmelsen

skulle, på sätt motionärerna befara, i gruf- och sågverkstrakter medföra

en obehörig inkräktning på barnens undervisning genom att föranleda

för tidig afgång från skolan, har utskottet icke ansett sig ega

skäl att tillstyrka motionärernas förslag i denna del.

11 §•

Denna paragraf beröres dels af herr Bergströms motion n:o 178,

som åsyftar att åt yrkesinspektör resp. bergmästare öfverlemna befogenhet

att, i samband med anmälan till Konungens befallningshafvande

enligt 10 §, förordna om läkarebesigtnings anställande å de minderårige

till utrönande, huruvida arbetet är för den minderåriges helsa

menligt, dels af herr Wallis’ förslag om bestämmelser, att de till den

i paragrafen omförmälda besigtningen förordnade läkarne måtte komma

att utgöras af personer, hvilka hvarken direkt eller indirekt stå i beroende

af eller äro intresserade i de industriella inrättningar, hvilka deras

besigtning gäller.

Intetdera af dessa yrkanden har utskottet funnit sig kunna förorda.

Hvad herr Bergströms förslag vidkommer, föreligger efter utskottets

förmenande ej något behof'' af den utaf honom ifrågasatta

ändring. Det lärer ej behöfva antagas, att Konungens befallningshafvande

skall underlåta, der anledning dertill verkligen förefinnes, att

föranstalta om läkarebesigtning efter från yrkesinspektören ingången

sådan anmälan, hvarom 10 § förmäler; och hvad beträffar den af motionären

uttalade farhågan för onödigt dröjsmål, derest frågan om läkarebesigtning

skall af Konungens befallningshafvande pröfvas, torde densamma

få anses ogrundad, helst intet hinder förefinnes att, der så

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 1?

i något särskild! fall skulle anses nödigt, på telegrafisk väg göra framställning

om förordnande för läkare att anställa besigtning å de minderårige.

Å andra sidan innebär en extra läkarebesigtning för den industriidkare,

som deraf träffas, en icke blott kostsam utan äfven ganska nedsättande

åtgärd, hvarför det nog torde vara skäl att omgärda dess

användning med vissa garantier; och synes det i detta afseende vara

lämpligt, att den göres beroende af Konungens befallningshafvandes

pröfning.

Utskottet vill härjemte erinra derom, ett enligt författningsförslagets

9 § yrkesinspektör och bergmästare ega att af vissa der närmare

angifna läkare omedelbart påkalla det biträde, som för utförande

af deras tjensteåligganden erfordras, och att de alltså kunna föranstalta

om läkareundersökning, derest dylik erfordras för konstaterande af

något faktum, som bör föranleda till anmälan enligt 10 §.

Herr Wallis förslag utgår från den förutsättningen, att man med

paragrafens nuvarande affattning riskerade, att de deri omförmälda besigtningarne

understundom komme att utföras af läkare, som med sitt

eget intresse vore så bundna vid den fabrik, besigtningen gälde, att

man ej kunde hos dem antaga en opartisk syn på tingen. Utskottet

kan icke dela denna herr Wallis’ uppfattning. Först och främst lärer

Konungens befallningshafvande i görligaste mån tillse, att endast opartisk

läkare förordnas att hålla sådan besigtning, hvarom fråga är, och

särskild! är det påtagligt, att Konungens befallningshafvande måste ej

mindre af sakens egen natur än ock af bestämmelserna uti författningens

11 § finna sig förhindrad att till besigtnings förrättande förordna läkare,

som kan vara af yrkesidkaren för arbetarne särskilt anstäld. Dessutom

torde man hos läkaren sjelf kunna förutsätta så utvecklad känsla

af hvad lämpligheten bjuder, att han afböjer ett uppdrag, för hvilket

han finner sig icke vara fullt opartisk.

Bestämmelser, sådana som de af herr Wallis ifrågasatta, skulle

dessutom i tillämpningen blifva högst besvärliga. Stor svårighet skulle

t. ex. möta att i det speciella fallet afgöra, huruvida en viss läkare

stode i indirekt beroende af en viss industriel anläggning, och läkares

egen uppfattning af sitt jäfsförhållande komme nog i allt fall att blifva

hufvudsakligen bestämmande för frågan, huruvida besigtningen lämpligen

borde af honom verkställas eller ej.

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 7 Sami. 35 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

15 §.

Börande denna paragraf har herr Wallis uti sin motion framstält

det yrkande, att orden »efter tillsägelse hos vederbörande yrkesidkare

eller arbetsföreståndare» skulle utgå, hvilket innebär, att yrkesinspektören

resp. bergmästaren och besigtningsläkaren skulle, utan iakttagande

af någon som helst formalitet, ega tillträde till under hans tillsyn stående

arbetsställe, der minderårige sysselsättas.

Detta förslag kan utskottet ej tillstyrka. Såvidt utskottet förstår,

kan af bestämmelsen, sådan den i propositionen föreslagits, ej förväntas

någon olägenhet. Den inspekterande är ju, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, ej skyldig att någon viss tid före inspektionen derom göra

anmälan hos yrkesidkaren, utan det är alldeles till fyllest, att han vid sin

ankomst till den fabrik, han ämnar besöka, på kontoret anmäler sin

önskan att få tillträde till fabriken. Att yrkesidkaren på den tid, som

sålunda förflyter emellan anmälan och besöket, skulle kunna vidtaga

åtgärder, som förminskade inspektionens effektivitet, kan efter utskottets

mening ej rimligen antagas.

Såsom departementschefen uti sitt anförande omnämnt, har den

bestämmelse, mot hvilken herr Wallis förslag är rigtadt, hemtats från

lagen om yrkesfara. Bifölles herr Wallis’ förslag, skulle alltså yrkesinspektören

i sin egenskap af tillsyningsman å efterlefnaden af lagen

angående de minderåriges användande i industrielt yrke hafva rättighet

att utan vidare få tillträde till en inom hans område liggande fabrik,

medan deremot han i sin egenskap af kontrollant å efterlefnaden af de

till skydd mot yrkesfara meddelade föreskrifter skulle behöfva före inträdet

i fabriken göra anmälan hos yrkesidkaren eller arbetsföreståndaren;

en olikhet, som måste synas ganska egendomlig och som skulle kunna

gifva anledning till rätt säregna förhållanden. Äfven denna omständighet

är egnad att ådagalägga olämpligheten af herr allis’ beträffande

denna paragraf framlagda ändringsförslag.

y\;■; a : <.; • f ''• • . - . .. . •. . . •

16 §.

Herr Wallis har föreslagit, att i denna paragraf skulle angående de

deri omförmälda assistenterna införas bestämmelser, hvilka afsåge detsamma

som de angående yrkesinspektörerna i § 5 mom. 3 i lagen om skydd

mot yrkesfara meddelade föreskrifterna. Detta vill med andra ord säga,

att i denna paragraf skulle stadgas förbud för de hos yrkesinspektörerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

LagidsJcottets Utlåtande N:o 44.

anstälda assistenterna att för egen eller annans räkning drifva fabrik

eller idka annat industriel yrke, eller att i dem hafva del eller anställning.

I den tanke, som ligger bakom detta förslag, vill utskottet

visserligen instämma. Men i formelt hänseende möta afsevärda betänkligheter

mot att i denna lag, som afhandlar endast en viss sida af yrkesinspektörernas

och deras assistenters verksamhet, inrycka en sådan

bestämmelse som den föreslagna, hvars rätta plats synes vara antingen

i lagen om yrkesfara, der det i förevarande afseende angående yrkesinspektör

gällande förbud finnes intaget, eller i särskild instruktion;

och har vid sådant förhållande utskottet funnit herr Wallis’ yrkande i

denna del icke lämpligen kunna föranleda ändring af eller tillägg till

nu förevarande lag.

Stadgandet om författningens trädande i kraft.

Derest författningsförslaget skulle blifva undantagslöst gällande

från den 1 nästa januari, skulle sannolikt, på sätt föredragande departementschefen

framhållit (kongl. prop. sid. 40), inom en eller annan näringsgren

kunna komma att i visst afseende uppstå ganska stora ekonomiska

svårigheter och andra olägenheter ej mindre för arbetsgifvarne än äfven

för arbetare, hvilkas barn vore i samma industrier anstälda, då det

gälde att inrätta sig efter de nya bestämmelserna angående minderåriges

användande i industriel yrke. För att förekomma dylikt har utskottet

ansett sig böra till stadgandet om lagens trädande i kraft föreslå ett

tillägg, om rätt för Konungen att, derest för särskild näringsgren skulle

befinnas nödigt att i visst afseende erhålla uppskof med lagens tillämpning,

meddela de öfvergångsbestämmelser, som för sådant fall kunde

pröfvas erforderliga; dock med den inskränkning, att lagen skulle öfverallt

träda fullständigt i kraft senast den 1 januari 1902.

Under åberopande af det ofvan anförda får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att Kongl. Maj:ts

ifrågavarande proposition ej kan i oförändradt skick

bifallas, ville med anledning af nämnda proposition

äfvensom de inom Andra Kammaren i ämnet afgifna

motionerna n:is 165, 171, och 172, samt med afslag å

motionen n:o 178, för sin del antaga följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o ii.

Kongl- Maj:ts förslag.

Förordning

angående minderårigas och qvinnors

användande till arbete i industrielt

yrke.

1 §•

I denna förordning förstås med

minderårig den, som är under aderton

år, och med industrielt yrke

idkande såsom näring af sågverksoch

dermed förenad brädgårdsrörelse;

grufdrift eller annat dermed

jemförligt arbete; masugn eller

hytta, stångjernsbruk, manufakturverk

eller annan inrättning, som

afser tillgodogörande eller förädling

af mineralrikets alster och ej

är att såsom handtverk anse; fabrik;

skeppsbyggeri-, stenhuggeri-,

mejeri-, bryggeri-, qvarn- samt

handtverkerirörelse, som drifves i

så stor omfattning eller under sådana

förhållanden i öfrigt, att den

skäligen må anses som fabriksrörelse;

boktryckeri; bränneri och

annan med fabriksdrift jemförlig

handtering.

Dei''est annan rörelse, än nu

är nämnd, synes vara af beskaffenhet

att böra hänföras till industrielt yrke

enligt denna förordning, ankomme på

kommerskollegium att derom göra

framställning hos Konungen.

Utskottets förslag.

Lag

angående minderårigas och qvinnors

användande till arbete i industrielt

1 §•

I denna lag förstås med minderårig

den, som är under aderton

år, och med industrielt yrke idkande

såsom näring af sågverksoch

dermed förenad brädgårdsrörelse;

grufdrift eller annat dermed

jemförligt arbete; masugn eller

hytta, stångjernsbruk, manufakturverk

eller annan inrättning, som

afser tillgodogörande eller förädling

af mineralrikets alster och ej

är att såsom handtverk anse; fabrik;

skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mejeri-,

bryggeri-, qvarn- samt handtverkerirörelse,

som drifves i så stor

omfattning eller under sådana förhållanden

i öfrigt, att den skäligen

må anses som fabriksrörelse; boktryckeri;

bränneri och annan med

fabriksdrift jemförlig handtering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

21

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

2 §•

Till arbete i industrielt yrke må minderårig användas allenast

under vilkor att den minderårige fylt tolf år och antingen, efter att

hafva genomgått fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg från folkskolan

eller, efter inhemtande af ett ringare kunskapsmått, erhållit behörigt

tillstånd att lemna folkskolan eller ock styrker, att skolpligtigheten

eljest upphört. Hvad sålunda föreskrifvits i fråga om inhemtadt

visst kunskapsmått såsom vilkor för minderårigs användande i arbete,

hvarom ofvan sägs, må dock icke utgöra hinder för minderårigs användande

i dylikt arbete under ferietid.

Innan minderårig må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång

medelst läkarebetyg styrkas, att den minderårige icke till följd af sjuklighet

eller kroppslig svaghet kan anses af det ifrågavarande arbetet

komma att lida men.

Det åligger yrkesidkare att under den tid, minderårig är i yrkesidkarens

arbete anstäld, hafva i förvar den minderåriges intyg om

ålder och inhemtadt kunskapsmått äfvensom det i denna paragraf omförmälta

läkarebetyg.

3 §

Till arbete i industrielt yrke

må minderårig, som ej fylt tretton

år, användas högst sex timmar och

annan minderårig högst tio timmar

af dygnet.

i 3.

1 inom. Till arbete i industrielt

yrke må minderårig, som ej

fylt tretton år, användas högst sex

timmar och annan minderårig högst

tio timmar af dygnet.

2 mom. Styrkes genom läkarebetyg,

att minderårig, som fylt tolf,

men icke uppnått tretton år, är frisk

och normcdt utvecklad, och finner, i

fråga om grufdrift, som är att hänföra

till bergsbruk, bergmästare, samt,

i fråga om annat industrielt yrke,

yrkesinspektör, med hänsyn till beskaffenheten

af sjelf va yrket samt af

de lokaler, uti hvilka det utöfvas,

att utan men för sådan minderårig

arbetstiden kan utsträckas, må minderårig,

om hvilken i detta moment stadgas,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Kongl. Majds förslag. Utskottets förslag.

kunna användas i arbete högst åtta

timmar af dygnet.

3 mom. Arbetsgivare vare skyldig

att bereda hos honom anstäld

minderårig, som icke fylt femton år

och hvars målsman sådant Önskar,

den ledighet, som för deltagande i

fortsatt skolundervisning kan erfordras.

4 §•

Arbetstiden för minderårig skall af brytas genom lämpliga raster;

och må minderårig ej tillåtas att under rasterna uppehålla sig i arbetslokal,

der till följd af arbetets beskaffenhet, luften är förorenad af ämnen,

hvilka äro för helsan skadliga; åliggande det i sådant fall arbetsgivare

att anvisa lämpligt annat rum, der minderåriga kunna under rasterna

vistas och intaga sina måltider.

§ 5.

Minderårig må med arbete i industrielt yrke icke sysselsättas före

klockan sex på morgonen eller efter klockan sju på aftonen.

6 §•

Minderårig må icke användas

till att sköta ångpanna eller motor

eller att rengöra eller smörja i gångvarande

maskin, rem-, axel- eller

annan kraftledning; ej heller må

minderårig tillåtas att från eller på i

gång varande kraftskifva af- eller

pålägga rem, ketting eller lina, så

framt icke särskilda mekaniska anordningar

äro vidtagna och dessa

blifvit godkända af den, som, efter

hvad i 9 § sägs, har att vid ifråga
-

6 §’

Minderårig må icke användas

till att sköta ångpanna eller motor

eller att rengöra eller smörja i gång

varande maskin, rem-, axel- eller

annan kraftledning; ej heller må

minderårig tillåtas att från eller på i

gång varande kraftskifva af- eller

pålägga rem, ketting eller lina, så

framt icke särskilda mekaniska anordningar

äro vidtagna och dessa

blifvit godkända af den, som, efter

hvad i 9 § sägs, har att vid ifråga
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottds Utlåtande N:o 44.

23

Kongl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

varande arbetsställe utöfva tillsyn å varande arbetsställe utöfva tillsyn å

efterlefnaden af denna förordning. efterlefnaden af denna lag.

7 §•

Med arbete i industriel yrke må qvinna, som födt barn, icke

sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden, derest icke

med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja arbetet.

Till arbete under jord i grufva eller stenbrott må qvinna icke användas

och ej heller minderårig af mankön under fjorton år.

8 §■

1 inom. I grufarbete äfvensom i arbete vid masugnar eller hyttor,

stångjernsbruk, manufakturverk och andra industriella inrättningar, der

arbetet förutsätter så kallad ständig eld, samt vid sågverk och dermed

förenade brädgårdar, må, utan hinder af föreskrifterna i 3 och 5 §§,

arbetstiden för minderårig af mankön öfver fjorton år utsträckas till i

medeltal högst tolf timmar af dygnet och jemväl till annan tid än mellan

klockan sex på morgonen och klockan sju på aftonen, under vilkor att

arbetet är indeladt på skift sålunda, att ett och samma arbetslag icke

två nätter å rad arbetar på det skift, hvarunder midnatt infaller, och

alltid har tillfälle att åtnjuta åtta timmars hvila mellan skiften; dock må

å arbetsställe, der arbetet för samma arbetslag är begränsadt till högst

åtta timmar af dygnet, nattarbete för hvarje arbetslag under hvar tredje

vecka ega rum hvarje natt.

2 mom. I lättare arbeten under

bär himmel vid grufvor samt

sågverk och dermed förenade brädgårdar

må minderårig, som fylt elfva

år, användas under iakttagande i

öfrigt af föreskrifterna i 2 § och

2 mom. I lättare arbeten under

bar himmel vid grufvor samt

sågverk och dermed förenade brädgårdar

må minderårig, som fylt elfva

år, användas under iakttagande i

öfrigt af föreskrifterna i 2 § och

hvad eljest i denna förordning fin- hvad eljest i denna lag finnes stad
-

nes stadgadt.

3 inom. Då natur- eller olyckshändelse

afbrutit arbetets regelbundna

gång, må eftergift i de uti

3 § gifna bestämmelser kunna med
-

gadt.

3 mom. Då natur- eller olyckshändelse

afbrutit arbetets regelbundna

gång, må eftergift i de uti

3 § gifna bestämmelser kunna med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande N:o é4.

Kongl. Maj:ts förslag.

delas af kommerskollegium för eu

tid af högst fyra månader och af

den, som, efter hvad .i 9 § sägs,

har att vid ifrågavarande arbetsställe

utöfva tillsyn å efterlefnaden af

denna förordning, för högst en månad.

9 §.

Tillsyn å efterlefnaden af denna

förordning utöfvas, i fråga om grufdrift,

som är att hänföra till bergsbruk,

af bergmästarne, och i öfriga

fall af yrkesinspektörerne, en hvar

inom sitt distrikt.

Helsovårdsnämnd eller, der sådan

ej finnes, kommunalnämnd samt

skolråd och skolstyrelse äfvensom

vederbörande provinsial-, extra provinsial-,

stads- eller stadsdistriktsläkare

vare pligtige att lemna yrkesinspektör

och bergmästare det biträde,

som af deras tjensteåligganden,

enligt denna förordning, kan

påkallas; och ega yrkesinspektör och

bergmästare att i förekommande fall

anlita polismyndigheten.

Utskottets förslag.

delas af kommerskollegium för en

tid af högst fyra månader och af

den, som, efter hvad i 9 § sägs,

har att vid ifrågavarande arbetsställe

utöfva tillsyn å efterlefnaden af denna

lag, för högst en månad.

9 §•

Tillsyn å efterlefnaden af denna

lag utöfvas, i fråga om grufdrift,

som är att hänföra till bergsbruk,

af bergmästarne, och i öfriga

fall af yrkesinspektörerne, en hvar

inom sitt distrikt.

Helsovårdsnämnd eller, der sådan

ej finnes, kommunalnämnd samt

skolråd och skolstyrelse äfvensom

vederbörande provinsial-, extra provinsial-,

stads- eller stadsdistriktsläkare

vare pligtige att lemna yrkesinspektör

och bergmästare det biträde,

som af deras tjensteåligganden,

enligt denna lag, kan påkallas;

och ega yrkesinspektör och bergmästare

att i förekommande fall anlita

polismyndigheten.

10 §.

Finnes minderårigas sysselsättande i visst arbete vara synnerligen

ansträngande eller för deras helsa vådligt, må deras användande i dylikt

arbete kunna förbjudas eller särskilda vilkor för deras sysselsättande

dermed föreskrifvas.

Yrkesinspektör och, i fråga om grufdrift, som är att hänföra till

bergsbruk, bergmästare åligger att, der de finna förbud eller särskilda

föreskrifter i nu nämnda hänseende af omständigheterna påkallade, derom

göra framställning hos Konungens befallningshafvande, hvilken det

tillkommer att i anledning af sålunda gjord anmälan besluta.

s. 25 Kontrollera mot PDF

.Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

25

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

11 §■

En gång hvarje kalenderår äfvensom eljest, då i följd af sådan

anmälan, som i 10 § sägs, eller af annan anledning Konungens befallningshafvande

så ’ aktar nödigt, skall vid arbetsställe, der minderåriga

arbetare sysselsättas, företagas läkarebesigtning å derstädes anstälda

minderåriga till utrönande huruvida arbetet är för den minderåriges helsa

menligt.

öfver verkstäld besigtning skall vederbörande läkare uti den i 12

§ omförmälta registerbok göra anteckning, angifvande huruvida minderårig

må i arbetet fortfarande sysselsättas; och må yrkesidkare icke i strid

mot innehållet i sålunda gjord anteckning i arbetet använda minderårig,

intill defes annorlunda kan varda af Konungens befallningshafvande förordnadt;

egande yrkesidkare påkalla Konungens befallningshafvandes

pröfning af anteckningens befogenhet.

Besigtning, hvarom nu förmäles, förrättas af legitimerad läkare,

som dertill förordnas af Konungens befallningshafvande. Har yrkesidkaren

för arbetarne anstält särskild läkare, bör åt denne genom underrättelse

af besigtningsläkaren beredas tillfälle att, om han så önskar, vid

besigtningen vara närvarande.

För besigtningen, hvaröfver rapport skall af besigtningsläkaren afgifvas

till Konungens befallningshafvande, eger besigtningsförrättaren af

yrkesidkaren åtnjuta ersättning enligt taxa, som af medicinalstyrelsen

fastställes.

■ ,■ ... • 1 ■ ’ ’ •'' ‘ i

12 §.

Det åligger yrkesidkare att för hvarje kalenderår föra särskild

registerbok öfver de af honom under året till arbete i industrielt yrke

använda minderåriga. Denna registerbok, för hvilken formulär af kommerskollegium

fastställes, skall upptaga, bland annat, den minderåriges

fullständiga namn, födelseår och födelsedag, faders eller målsmans namn

och hemvist, dag för anställning i arbetet, den tid af dygnet, hvarunder

den minderårige varit i arbetet sysselsatt, det slag af arbete, hvari den

minderårige varit använd, dag för afgång ur arbetet äfvensom anteckning

derom att de i 2 § omförmälta intyg aflemnats.

Inom utgången af februari månad hvarje år skall yrkesidkaren insända

näst föregående års registerbok till vederbörande yrkesinspektör

Bill. till Biksd. Prot. 1900. 7 Sami. 35 Häjt. '' 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

■Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

eller, i fråga om minderåriga anstälda i grufdrift, som är att till bergsbruk

hänföra, till vederbörande bergmästare; åliggande det yrkesinspektören

eller bergmästaren att före den 1 derpåföljande juli till yrkesidkaren

återställa registerboken, försedd med intyg om verkstäld

granskning.

13 §.

Helsovårdsnämnd eller, der sådan ej finnes, kommunalnämnd äfvensom

skolråd och skolstyrelse ega att genom person, som nämnden, skolrådet

eller skolstyrelsen inom eller utom sig utser, granska registerbok

samt de uti 2 § omförmälta intyg. Sådan rätt tillkommer jemväl vederbörande

provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare.

14 §.

Yrkesidkare, som till arbete

i industrielt yrke använder minderårig,

skall derom hos Konungens

befallningshafvande göra skriftlig

anmälan inom en månad efter det

denna förordning trädt i kraft eller,

derest minderårig först derefter i

arbete antages, inom en månad

efter det första gången sådant antagande

eger rum, äfvensom på

samma sätt anmäla, då han i sin

rörelse ej vidare använder minderårig.

Konungens befallningshafvande

skall, så snart ske kan, efter tagen

kännedom om den gjorda anmälan,

öfversända densamma till vederbörande

yrkesinspektör eller, i fråga

om grufdrift, som är att hänföra till

bergsbruk, till vederbörande bergmästare.

Enahanda anmälan skall inom

samma tid göras jemväl till helso
-

14 §.

Yrkesidkare, som till arbete

i industrielt yrke använder minderårig,

skall derom hos Konungens

befallningshafvande göra skriftlig

anmälan inom en månad efter det

denna lag trädt i kraft eller, derest

minderårig först derefter i

arbete antages, inom en månad

efter det första gången sådant antagande

eger rum, äfvensom på

samma sätt anmäla, då han i sin

rörelse ej vidare använder minderårig.

Konungens befallningshafvande

skall, så snart ske kan, efter tagen

kännedom om den gjorda anmälan,

öfversända densamma till vederbörande

yrkesinspektör eller, i fråga

om grufdrift, som är att hänföra till

bergsbruk, till vederbörande bergmästare.

Enahanda anmälan skall inom

samma tid göras jemväl till helso
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Kongl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

vårdsnämnden eller, der sådan ej

finnes, till kommunalnämnden i den

kommun, der yrket bedrifves.

15 §.

Yrkesinepektör och, i fråga

om grufdrift, som är att hänföra

till bergsbruk, bergmästare äfvensom

enligt 11 § förordnad besigtningsläkare

ega under den tid arbetet

pågår, efter tillsägelse hos vederbörande

yrkesidkare eller arbetsföreståndare,

tillträde till arbetsställe,

der minderåriga sysselsättas,

äfvensom rätt att der företaga de

undersökningar, till hvilka bestämmelserna

i denna förordning kunna

gifva anledning; skolande i afseende

härå gälla hvad till bevarande af

yrkeshemlighet är för yrkesinspektör

särskildt stadgadt.

Yrkesinspektör eller bergmästare

äfvensom besigtningsläkare

skola jemväl ega tillgång till registerbok

samt till de uti 2 § omförmälta

intyg.

16 §.

Hvad i denna förordning sägs

om yrkesinspektör gälle i tillämpliga

delar jemväl hos yrkesinspektör

i vederbörlig ordning anstäld assistent.

vårdsnämnden eller, der sådan ej

finnes, till kommunalnämnden i den

kommun, der yrket bedrifves.

• , ;-;iä ;v-.7P >•! modin

15 §. ;/,v

• ■ / ■ • • .. t -• J /<#..»«* fjvuffp
Yrkesinspektör

och, i fråga

om grufdrift, som är att hänföra

till bergsbruk, bergmästare äfvensom

enligt 11 § förordnad besigtningsläkare

ega under den tid arbetet

pågår, efter tillsägelse hos vederbörande

yrkesidkare eller arbetsföreståndare,

tillträde till arbetsställe,

der minderåriga sysselsättas,

äfvensom rätt att der företaga de

undersökningar, till hvilka bestämmelserna

i denna lag kunna gifva

anledning; skolande i afseende härå

gälla hvad till bevarande af yrkeshemlighet

är för yrkesinspektör

särskildt stadgadt.

Yrkesinspektör eller bergmästare

äfvensom besigtningsläkare

skola jemväl ega tillgång till registerbok

samt till de uti 2 § oraförmälta

intyg.

16 §.

Hvad i denna lag sägs om

yrkesinspektör gälle i tillämpliga

delar jemväl hos yrkesinspektör i

vederbörlig ordning anstäld assistent.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Kongl. Maj:ts förslag.

17 §•

Å arbetsställe, der minderåriga

arbetare sysselsättas, skola finnas å

lämplig plats anslagna dels denna

förordning med de tillägg eller ändringar,

som framdeles kunna varda

stadgade, dels ock uppgift å de

tider, då för minderårig arbetet

börjas och slutas samt rasterna infalla.

Utskottets förslag.

17 §•

o

A arbetsställe, der minderåriga

arbetare sysselsättas, skola finnas å

lämplig plats anslagna dels denna

lag med de tillägg eller ändringar,

som framdeles kunna varda

stadgade, dels ock uppgift å de

tider, då för minderårig arbetet

börjas och slutas samt rasterna infalla.

18 §.

För sådant läkarebetyg, som omförmäles i 2 §, må, derest det utfärdas

af i civil eller militär tjenst anstäld läkare, icke fordras högre

betalning än en krona.

19 §.

Om emot de i denna förordning

gifna eller på grund af densamma

utfärdade föreskrifter minderårig

eller qvinna användes i arbete,

straffes yrkesidkaren med böter

från och med tio till och med femhundra

kronor. Har öfverträdelsen

skett med den minderåriges faders

eller målsmans vetskap och vilja,

vare jemväl fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med

fem till och med tjugu kronor.

Försummar yrkesidkaren att

ställa sig till efterrättelse föreskrifterna

i 12, 14 och 17 §§, straffes

med böter från och med fem till

och med tvåhundra kronor.

19 §.

Om emot de i denna lag

gifna eller på grund af densamma

utfärdade föreskrifter minderårig

eller qvinna användes i arbete,

straffes yrkesidkaren med böter

från och med tio till och med femhundra

kronor. Har öfverträdelsen

skett med den minderåriges faders

eller målsmans vetskap och vilja,

vare jemväl fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med

fem till och med tjugu kronor.

Försummar yrkesidkaren att

ställa sig till efterrättelse föreskrifterna

i 12, 14 och 17 §§, straffes

med böter från och med fem till

och med tvåhundra kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

Den som under tid, då han är

stäld under tilltal för förseelse mot

denna förordning, samma förseelse

fortsätter, skall, när han dertill

varder lagligen förvunnen, för

hvarje gång stämning derför utfärdats

och delgifvits, fällas till de

böter, som för förseelsen äro bestämda.

Den som under tid, då han är

stäld under tilltal för förseelse mot

denna lag, samma förseelse fortsätter,

skall, när han dertill varder

lagligen förvunnen, för hvarje

gång stämning derför utfärdats

och delgifvits, fällas till de böter,

som för förseelsen äro bestämda.

20 §.

Det åligger allmän åklagare att åtala förseelse, hvarom i 19 § sägs;

skolande förseelsen åtalas hos polisdomstol, der särskild sådan är inrättad,

men eljest hos poliskammare och, der sådan ej finnes, vid allmän

domstol; och gälle i fråga om klagan öfver domstols eller poliskammares

beslut i dessa mål hvad om besvär i brottmål är förordnadt.

21 §.

Böter, som enligt denna förordning

ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet

af dessa böter, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

22 §.

Denna förordning skall ock

ega tillämpning å sådan i 1 § omnämnd

industriel rörelse, som af

staten eller kommun idkas, ändå

att rörelsen icke idkas såsom näring;

dock att hvad om yrkesidkare

är stadgadt skall i fråga om sådan

rörelse gälla arbetsföreståndaren.

21 §.

Böter, som enligt denna lag

ådömas, tillfalla kronan. Saknas

tillgån till fulla gäldandet af dessa

böter, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

22 §.

Denna lag skall ock ega tilllämpning

å sådan i 1 § omnämnd

industriel rörelse, som af staten

eller kommun idkas, ändå att rörelsen

icke idkas såsom näring;

dock att hvad om yrkesidkare är

stadgadt skall i fråga om sådan

rörelse gälla arbetsföreståndaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Lagutskottet« Utlåtande N:o 44.

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Denna förordning träder i Denna lag träder i kraft den

kraft den 1 januari 19Ö1. 1 januari 1901; Konungen obetaget

att, der för särskild näringsgren uppskof

med lagens tillämpning finnes i

ett eller annat afseende erforderligt,

meddela de särskilda öfvergångsbestämmelser,

som derutinnan kunna

finnas nödiga, dock med iakttagande

att lagen skall träda i fullständig

tillämpning senast den 1 januari 1902.

Stockholm den 30 april 1900.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Reservationer:

af herr Husberg, som ansett tillräckliga skäl icke föreligga för

den utsträckning af arbetstiden, som upptagits af utskottet i 2 mom.

af 3 §, och som för den skull ansett, att nämnda paragraf bort af utskottet

tillstyrkas i följande lydelse:

3 §•

Till arbete i industrielt yrke må minderårig, som ej fylt tretton

år, användas högst sex timmar och annan minderårig högst tio timmar

af dygnet.

Arbetsgifvare vare skyldig att bereda hos honom anstäld minderårig,

som icke fylt femton år, och hvars målsman sådant önskar, den

ledighet, som för deltagande i fortsatt skolundervisning kan erfordras;

af herr Lundström mot det af utskottet föreslagna 3:dje mom.

af 3 §;

af herrar Zetterstrand, Jansson och Grundell, som instämt i den af

herr Husberg afgifna reservation samt derjemte ansett, att nedanstående

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 31

delar af lagförslaget bort af utskottet tillstyrkas i följande ändrade

lydelse:

2 §.

Till arbete i industriel yrke må minderårig användas allenast

under vilkor:

a) att han fylt 13 år och antingen, efter att hafva genomgått

fullständig lärokurs, erhållit afgångsbetyg från folkskolan eller, efter

inhemtande af ett ringare kunskapsmått, erhållit behörigt tillstånd att

lemna folkskolan eller ock styrker, att skolpligtigheten eljest upphört;

eller b) att han fylt 12 år och, efter att hafva genomgått fullständig

lärokurs, erhållit afgångsbetyg från folkskolan.

Hvad sålunda föreskrifvits i fråga om inhemtadt visst kunskapsmått

såsom vilkor för minderårigs användande i arbete, hvarom ofvan

sägs, må dock icke utgöra hinder för att minderårig efter uppnådda

tolf års ålder användes i dylikt arbete under ferietid om inalles högst

fyra månader om året.

Innan minderårig må i sådant arbete antagas, skall hvarje gång

medelst läkarebetyg styrkas, att den minderårige icke till följd af sjuklighet

eller kroppslig svaghet kan anses af det ifrågavarande arbetet

komma att lida men.

Det åligger yrkesidkare att under den tid, minderårig är i yrkesidkarens

arbete anstäld, hafva i förvar den minderåriges intyg om

ålder och inhemtadt kunskapsmått äfvensom det i denna paragraf omförmälta

läkarebetyg.

8 §•

2 mom. I lättare arbeten under bar himmel vid grufvor samt

sågverk och dermed förenade brädgårdar må minderårig, som fylt elfva

år, användas under den i 2 § omförmälta ferietid med iakttagande i

öfrigt af hvad i denna lag finnes föreskrifvet.

Herrar Nilsson och F. Andersson hafva begärt få antecknadt, att

de af arbete i sammansatta stats- och lagutskottet varit hindrade

att deltaga i behandlingen af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:119 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående minderårigas och qvinnors användande till arbete i s. 5 i texten