Sök i Ratio Lex

Ligutskottets Utlåtande N:o 45

1900-04-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1900:45, Ligutskottets Utlåtande N:o 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ligutskottets Utlåtande N:o 45.

1

N:0 45,

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition med förslag

till lojg om rätt domstol i vissa mål angående jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund.

Grenom proposition, n:o 45, af den 16 nästlidne februari, hvilken af

båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om rätt domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet å

hans grund.

Härigenom förordnas som följer:

Sträcker sig vattenfall, fors eller annat vatten, hvarom i mål angående

jordegares rätt öfver vattnet å hans grund är fråga, genom särskilda

under samma hofrätt lydande underrätters domvärjo, ege den hofrätt,

på anmälan af sakegare, förordna, vid hvilken underrätt målet skall uppBih.

till Riksd. Prof- 1900. 7 Sami. 36 Höft. (N:o 45). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

tagas. Går vattnet genom två hofrätters områden, meddelas sådant förordnande

af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1901, men eger ej tillämpning

i fråga om mål, som derförut blifvit anhängig]orda.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till

Konungen den 13 maj 1896, deri Riksdagen, bland annat, anhöll, att

Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådan ändring uti gällande förordning om jordegares rätt öfver vattnet å

hans grund, att uttrycklig bestämmelse meddelades, huru förfaras skall, då

fråga om att för vattenverk göra ny eller förändra äldre dam anses beröra

rättsegande utom den underrätts domvärjo, der den fastighet är belägen, å

hvars grund byggnaden skall göras.

Enligt 10 kap. 14 § rättegångsbalken skola alla slags tvister om jord

och gods å landet afdömas af den rätt, der jorden ligger. Och då det på

en fastighets grund befintliga vatten betraktas endast som en tillhörighet

till sjelfva fastigheten, så innefattas i nämnda lagrum äfven den allmänna

regeln om laga domstol i vattenrättsmål. Ingen tvekan har derför någonsin

förefunnits derom, att alla rättsförhållanden, som uppkomma genom en

jordegares ensidiga förfogande öfver vattnet å hans grund, fekola afdömas af

den rätt, inom hvars domvärjo fastigheten ligger, oafsedt om dessa jordegarens

åtgöranden medelbart sträcka sina verkningar till delar af vattendraget

inom andra rätters områden.

Emellertid kan det i vattenrättsmål understundom inträffa, att det vattenområde,

hvarom sålunda närmast är fråga, ligger i gränsen mellan två

eller flera rätters områden. Och då lemnar förenämnda lagrum ingen annan

utväg, än att målet får afdömas af de olika domstolarne, hvar såvidt rörer

den under dess domvärjo befintliga del af vattenområdet, dervid, i händelse

domstolarne stanna i olika beslut, det blir högre rätt förbehållet upptaga

saken till enhetligt bedömande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 45. '' 3

Oftast måste ett dylikt sammanträffande yppa sig i frågor, som beröra

den s. k. defensiva vattenrätten, der det mången gång gäller att samtidigt

torrlägga vidsträckta egor utmed en längre del af ett vattendrag.

Derför upptogs också i 8 § af kongl. förordningen om ändring eller utrifning

af vattenverk, som genom uppdämning skada jord eller hindra

dess odling, den 20 januari 1824 den bestämmelsen att, derest vattendrag,

som skulle synas, sträckte sig längre än genom en domsaga, egde hofrätten

på sökandens anmälan förordna särskild domare att med utbärads nämnd

saken upptaga. I den nu gällande författning, deri bestämmelserna om

den defensiva vattenrätten sammanförts, eller lagen om dikning och annan

vattenafledning den 20 juni 1879, har förenämnda föreskrift utbytts mot

det i lagens 53 § upptagna stadgandet: »Sträcka sig vattendrag eller egor,

om h vilka fråga är, genom två eller flere rätters dom värjo, höre målet under

den rätt, der största delen af den jord, om hvars torrläggning fråga

blifvit väckt, är belägen». I motiven till lagen anfördes, att denna föreskrift

öfverensstämde nära med grunderna för 10 kap. 14 § rättegångsbalken

och äfven torde vara lämpligare och föranleda mindre omgång än

hvad för dylika fall stadgades i 1824 års förordning.

Beträffande åter den s. k. lukrativa vattenrätten, gäller der nästan i

alla fall endast en enstaka jordegares förfoganderätt öfver vattnet å hans

grund. Och då detta vatten alltid lyder under domstolen i den ort, der

sjelfva fastigheten är belägen, så har i den författning, som närmast innefattar

bestämmelserna om berörda vattenrätt, nemligen lagen om jordegares

rätt öfver vatten å hans grund den 30 december 1880, ej upptagits någon

särskild bestämmelse om forum i tvistiga fall, utan endast i 10 § angifvits,

att för domaren skall uppgifvas häradet, hvartill fastigheten hörer.

Emellertid har erfarenheten visat, att äfven här en särskild föreskrift

om forum erfordras. Det inträffar nemligen understundom, och särskildt

när ett vattendrag utgör gräns mellan härader, att en vattenbyggnad kommer

att inrättas inom olika rätters område eller att eljest samtidigt uppstår

fråga om eganderätten eller förfogandet öfver vattnet till angränsande,

inom särskilda underrätters domvärjo belägna fastigheter. Och den föreliggande

kongl. propositionen afser nu att i dylika fall meddela erforderliga

bestämmelser om laga forum.

Det kan då först ifrågasättas, huruvida ej i analogi med 1879 års lag

borde föreskrifvas, att målet hör under den rätt, der byggnaderna till

sin hufvudsakligaste del skola inrättas eller största delen af vattenområdet

i fråga är beläget. Men på grund af det senares i dessa händelser van
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- * Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

ligen ringa utsträckning ock ofta lika fördelning mellan fastigheterna, kan

det befaras möta svårigheter att träffa ett dylikt afgörande. Och utskottet anser

derför skäl förefinnas att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, öfverlemna

åt hofrätten eller eventuel Konungen förordna om laga domstol. Förebild

härtill finnes äfven i 14 kap. 5 § jordabalken.

Beträffande åter formuleringen i öfrigt af förslaget, sådant det nu föreligger,

så anser utskottet några afsevärda anmärkningar deremot ej kunna

framställas. Det är ju klart, att de allmänna reglerna om forum i mål

rörande jordegares rätt öfver vattnet å hans grund fortfarande skola lända

till rättesnöre. Med förslagets uttryck »vattenfall, fors eller annat vatten»

kan derför påtagligen ej afses annat än det begränsade vattenområde, som

eljest enligt gällande lag är bestämmande för forum, men i det förevarande

fallet råkar ligga i gränsen mellan olika rätter. Förslagets affattning ansluter

sig också härutinnan nära till 53 §i 1879 års lag.

Utskottet anser visserligen till sist, att likasom den särskilda bestämmelsen

om forum i mål rörande den defensiva vattenrätten intagits'' i

1879 års författning, så vore det konseqvent och redigast, att motsvarande

föreskrift i afseende å den lukrativa vattenrätten infördes i 1880 års lag.

Men då det alltid kan invändas, att det formelt möter svårighet att der

finna en lämplig plats för denna föreskrift, samt det nu ej heller föreligger

förslag om hvilken befallningshafvande bör meddela den i 6 § omnämnda

handräckning, när byggnaderna i fråga inrättats inom olika länsområden,

finner utskottet ej anledning till erinran mot att de ifrågasatta föreskrifterna

utfärdas i eu särskild lag.

Utskottet hemställer alltså,

att föreliggande proposition må af Biksdagen bifallas.

Stockholm den 30 april 1900.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Stockholm 1900. Muns Kungl. Hofboktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:88 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt domstol i vissa mål angående jordegares rätt öfver vattnet på ha a1 i texten