Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden för de värnpligtiges öfningar.

1900-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1900:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden för de värnpligtiges öfningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats• och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utsträckning af tiden

för de värnpligtiges öfningar.

Uti en inom Första Kammaren af herr Fr. Ridderbjelke väckt motion

har föreslagits, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

om ändring af nu gällande värnpligtslag på så sätt, att öfningarna börja ett

år tidigare och utsträckas till 112 dagar, fördelade på tre år, jemte utredning

af de ökade kostnaderna för ifrågavarande längre öfningar.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande:

Den tiden vore längesedan förbi, då man ansåge gevärsexercisen och

de formella manövrerna på det släta öfningsfältet vara det vigtigaste vid

trupputbildningen. Genom de långskjutanåe eldvapnen och det röksvaga

krutets införande hade krigskonsten i många afseenden ändrats. Soldatens

utbildning måste i följd häraf i väsentlig mån vara olika mot i äldre tider.

Det vore under rekrytutbildningen, som grunden lades för soldatens

duglighet, men dock kunde dervid endast den enskildes och små afdelningars

åligganden inöfvas. Men för en härs krigsduglighet fordrades samarbete

mellan större olika truppförband, deras förflyttning under marsch och under

strid samt öfning i den för den nyare krigföringen så betydelsefulla bevakningstjensten.

Likaså inlärdes väl grunderna för skjutskicklighet af rekryten,

men vanan att skjuta under strid och den verkliga elddisciplinen erhölles

först genom öfningar i större truppförband och sådanas upprepande tid

efter tid.

Bill. till Riksd. Prat. 1900. 4 Sami. 2 Afä. 3 Höft. (Ko 4.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

En tillfredsställande utbildning af rekryten vore icke nog, utan det

vore af lika stor vigt, att soldatens utbildning fortsattes och vidare utvecklades

genom upprepade repetitions- och tillämpningsöfningar, der vana erhölles

att röra sig i större truppförband, att utstå fältlifvets strapatser samt tilltallen

gafves för inlärandet af bevaknings- och rekognosceringstjensten, sådan

den forekomme i fält. För en härs krigsduglighet vore det af den största

betydelse, att tillämpningsöfningar i tillräcklig utsträckning förekomme under

fredsöfningarna.

Genom den ai 1892 utsträckta värnpligten hade den svenska beväringssoldaten

fatt eu betydligt större öfning än i äldre tider, men i jemförelse

med soldatutbildningen i de flesta europeiska länder vore den dock hos oss

obetydlig och långt ifrån tillfredsställande. Men om än det svenska folket

v5 o’ att dess söner skulle underkasta sig en ettårig rekrytutbildning med

derpå följande tre års tillämpnings- och repetitionsöfningar, så måste man

dock ordna de värnpligtiges öfningar på ett sådant sätt, att de i möjligaste

man blefve tillfredsställande. J 6

För att na detta mal maste den indelta armén bibehållas, hvarigenom

de unga beväringssoldaterna hade stamsoldaterna att lita sig till, hvilka

genom sin längre och under flera år fortsatta utbildning, förskaffat sig egenskaper,

som beväringssoldaterna ej kunnat bibringas i tillräcklig grad, nemligen

vana att med lugn och säkerhet röra sig under olika förhållanden samt

u Ikorn lig elddisciplin, egenskaper, som endast inlärdes genom upprepade

tillämpningsöfningar.

Under nuvarande förhållanden skulle den svenska härens krigsduglighet

i afsevärd grad ökas, om öfningstiden utsträcktes till 112 dagar med fördelning

af öfningarna på följande sätt:

l:a året rekrytutbildning under 68 dagar

2:a repetitionsöfningar » 22 »

3:e > » » 22 »

Summa 112 dagar.

Den svenske ynglingens kropp vore åtminstone i våra dagar så utvecklad,

att värnpligtsöfningarna väl kunde börja ett år tidigare, hvarigenom

de äfven med här ofvan föreslagna öfningstider vore fullgjorda under det år

beväringssoldaten fylt 22 är. Att våra ynglingar vid tjugu års ålder och

derunder vore mogna för soldatutbildning, hade man dagligen tillfälle se vid

volontärskolorna och de värfvade regementena.

Innan den värnpligtige fullgjort föreskrifna exercisöfningar, hade han

i vanliga fall stor svårighet att skaffa sig stadigvarande arbete eller fast

plats, och derför vore det af icke ringa vigt, att värnpligtsöfningarna finge

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4. 3

fullgöras vid så tidig ålder som möjligt, på det att de ej länge måtte hindra

den myndige mannen att få fast och stadigvarande anställning på den bana

eller i det yrke, hvaråt han egnat sig. Ur moralisk och social synpunkt

förtjenade detta väl beaktas. Mången yngling blefve under de år värnpligtsöfningarna

skulle fullgöras, till följd deraf att han ej kunde binda sig vid

ett arbete under hela året, van vid löst arbete på olika platser, der detta

lättast och bäst erbjödes, och vid ett vagabondlif, som för honom kunde vara

menligt under hela hans kommande lif.

Förr än värnpligtsöfningarna vore fullgjorda, kunde svårligen eget

hem bildas och giftermål ingås, och då det ur social synpunkt måste anses

vara lyckligt, att mannen blefve i tillfälle dertill vid unga år, vore det

fördelaktigt, att värnpligtsöfningarna så tidigt som möjligt finge fullgöras

och ej lägga hinder i vägen för bildandet af det egna hemmet.

Genom att öka värnpligtsöfningarne med 22 dagar under 3:e året

blefve de visserligen endast en femtedel längre, än hvad de nu vore. Detta

kunde tyckas vara en ringa ökning af utbildningstiden, men då under det

tredje året tillämpningsöfningar, som nu blott förekomme under ett år, finge

upprepas och ytterligare inläras, så borde resultatet blifva jemförelsevis godt,

ty det vore de upprepade årliga öfningarna, emellan hvilka lärdomarna smältes,

som gjorde soldaten, och vore det genom dem, såsom förut framhållits, som

han erhölle säkerhet, lugn, stadga och vana att sköta sig såväl ensam som

i ledet.

Den föreslagna ändringen af värnpligtsöfningarna skulle slutligen

medföra långt mindre kostnader för staten, än om fullständig värnpligt med

eu årslång rekrytutbildning infördes. Till följd af vintertjenstgöring skulle

det nemligen blifva nödvändigt att uppföra en mängd dyrbara kaserner för

de värnpligtiges inhysande, hvilket ej erfordrades, så länge deras utbildning

blott förekomme sommartiden, då baracker, redan uppförda på mötesplatserna,

vore fullt lämpliga bostäder.

Det borde äfven förtjena beaktas, att den långa vinterutbildningen

blefve relativt dyrare än utbildning sommartiden, ej allenast för den längre

tiden, utan ock till följd deraf, att militäröfningar på ett mera tillfredsställande

sätt utfördes under sommaren.

Det sammansatta stats- och lagutskottet, som till förberedande behandling

förehaft detta ärende, har inhemta^, att till nästkommande års Riksdag lär

kunna förväntas en kong], proposition om ny härordning. Under sådana

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

förhallanden har utskottet ansett sig icke höra ingå i närmare pröfning af

nu föreliggande förslag, och hemställer alltså,

att herr Ridderbjelkes nu ifrågavarande motion icke må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 april 1900.

På det sammansatta utskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.