Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande folkskolelärares m.fls, aflöning.

1900-05-01 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1900:5, Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande folkskolelärares m.fls, aflöning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1900, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande folkskolelärares m.fls,

aflöning.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 86) hafva herrar Angående

E. Hammarlund och F. Berg i Stockholm föreslagit, att Riksdagen måtte lonrffgrbltU''

besluta, ordinarie

dels att godkänna följande förändrade bestämmelser angående aflöning Morinna

åt ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola att från och med år 1901 vidfoiklända

till efterrättelse, nemligen: ®oa''

Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd

afgångsexamen från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium, blifvit i

föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för åtta månaders

eller 347» veckors undervisning åtnjuta minst åtta hundra kronor samt efter

fem års oförvitlig tjenstgöring såsom ordinarie ett ålderstillägg å ett hundra

kronor och efter ytterligare fem års oförvitlig tjenstgöring såsom ordinarie

ett andra ålderstillägg å likaledes ett hundra kronor, skolande ålderstilläggen

åtnjutas från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder

det femte eller tionde tjenståret utgått;

dels att besluta den förändring i kongl. kungörelsen den 27 maj 1898

angående lönetillskott af allmänna medel för ordinarie lärare och lärarinnor

vid folkskolor, att från och med år 1901 lönetillskottet må utgöra

enligt § 1: högst 533 kronor 33 öre;

enligt § 2: 600 kronor; och

enligt § 3: 666 kronor 67 öre;

dels att för genomförandet af nu ifrågasatta löneförhöjning det under

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 4 Samt. 2 Afä, 4 Käft. (N:o 5). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget för Iönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor måtte höjas med 840,000 kronor;

dels slutligen att, på det äfven efter den kontanta lönens höjande till

ett tusen kronor nu gällande bestämmelser angående folkskolelärarnes pensionering

skulle kunna tillämpas, det såsom bidrag till folkskolelärarnes pensionering

utgående statsanslaget måtte höjas med 120,000 kronor.

Angående

löneförbättring

åt

examinerad

lärare och

lärarinna

vid småskola

och mindre

folkskola

m. fl.

Uti en annan inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 87) hafva

samme motionärer hemstält, att Riksdagen måtte besluta,

dels den förändring i bestämmelserna angående aflöning åt examinerad

lärare och lärarinna vid småskola och mindre folkskola samt för examinerad

biträdande lärare och lärarinna vid folkskola, att minimilönen skulle utgöra

350 kronor, och att efter tio tjenstår lönen skulle utgå med minst 400

kronor, räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter det,

hvarunder det tionde tjenståret utgått;

dels den förändring i kongl. kungörelsen den 28 maj 1897 angående

Iönetillskott åt allmänna medel i vissa fall för lärare och lärarinnor vid

folkskolor och småskolor, att lönetillskottet enligt § 1 måtte höjas för examinerad

lärare eller lärarinna från 200 kronor till 233 kronor 33 öre och för

oexaminerad lärare eller lärarinna från 166 kronor 67 öre till 200 kronor,

detta senare under vilkor, att lönen vore minst 300 kronor, samt att lönetillskottet

enligt § 2 i nyssnämnda kungörelse måtte höjas från 233 kronor 33

öre till 266 kronor 67 öre;

dels slutligen att för genomförandet af den nu ifrågasatta löneregleringen

det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget för lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte höjas med 280,000

kronor.

AdetetiU I samband med nämnda framställningar har det sammansatta stats- och

lärare och lagutskottet, till hvars förberedande behandling dessa ärenden öfverlemnats,

tararinnor förehaft dels en af herr N. Nilsson i Skärhus inom Andra Kammaren väckt

folkskolan motion (n:o 18), hvari föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att till värdet

''''kofoder ^ ^ lärare eller lärarinna vid folkskolan utgående kofoder, vare sig

° ° eu detta utginge in natura eller ersattes kontant, statsverket''; måtte bidraga

med två tredjedelar, dock högst med sextiosex kronor 67 öre för hvarje

ordinarie folkskolelärare- eller lärarinnebefattning, samt att fördetta ändamål

Riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag af 390,000^kronor’;

dels ock en af herr S. Söderberg likaledes inom Andra Kammaren

väckt motion (n:o 130) hvaruti föreslagits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att bestämmelsen derom att åt lärare

eller lärarinna vid folkskola borde anskaffas sommarbete och vinterföda fölen

ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala eller andra förhållanden

derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25 liter spannmål af visst slag

skulle i ersättning lemnas, måtte upphöra att gälla, samt att i stället den

kontanta minimilönen måtte höjas med 100 kronor för år, med rätt för skoldistrikt

att af statsmedel såsom bidrag härtill erhålla två tredjedelar af

beloppet, eller 66 kronor 67 öre; dock att sådan lärare eller lärarinna,

hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet härom trädde i kraft, erhölle kofoder

in natura eller ersättning derför till högre belopp än 100 kronor för år,

måtte vara berättigad att mot afstående af den nu ifrågasatta förhöjningen

å 100 kronor vid hittills åtnjuten förmån bibehållas, hvad ersättningen vidkomme,

dock ej längre än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om

sådan ersättning föranledde, men att skoldistriktet äfven i dessa fall måtte

ega rättighet att åtnjuta nyssnämnda statsbidrag, 66 kronor 67 öre för år;

2:o) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till föregående punkt,

ville öka förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

med 420,000 kronor.

Slutligen har utskottet i detta sammanhang behandlat en inom Andra

Kammaren af herr 0. Nyländer m. fl. väckt motion (n:o 65), uti hvilken och småskole
hemstälts

att Riksdagen måtte besluta o lärarinnor

att de till lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor enligt lag utgående

utgående ålderstilläggen skulle helt och hållet bestridas af statsmedel, samt a\^^''

att för detta ändamål det under riksstatens åttonde hufvudtitel upp- bestridande

förda anslag för lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor måtte höjas af statsmedel.

med 380,000 kronor eller med det belopp, som härför erfordrades.

Till stöd för den först här ofvan omförmälda motionen (n:o 86) hafva

motionärerna anfört hufvudsakligen följande.

I Kongl. Maj:ts till årets Riksdag afgifna proposition n:o 1 angående

statsverkets tillstånd och behof begärdes för beredande åt dyrtidstillägg åt

vissa statens tjensteman och betjente ett förslagsanslag på något öfver 47s

millioner kronor.

Då den vid folkskolorna tjenstgörande lärarepersonalen åtnjöte sin

aflöning dels af staten och dels af kommunen, vore densamma icke inbegripen

bland de tjenstemannakårer, hvilka i propositionen afsåges. Men då denna

kår, såsom varande en bland de allra lägst aflönade, syntes böra i främsta

rummet komma i fråga, då det gälde en löneförbättring, ville motionärerna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

på detta sätt fästa Riksdagens uppmärksamhet på angelägenheten af någon

förbättring i dess ställning, helst en sådan, enligt motionärernas mening,

skulle blifva af allra största betydelse, icke blott för kårens medlemmar

personligen, utan ännu mer för sjelfva folkskolan och hennes utveckling.

Vid 1885 års riksdag hade minimilönen för ordinarie lärare och lärarinna

vid folkskola höjts från 500 till 600 kronor. I afseende på denna

lön hade sedan ingen annan förändring egt rum, än att år 1891 ett ålderstillägg

å 100 kronor faststälts att utgå efter fem års oförvitlig ordinarie

tjenstgöring och år 1898 ett andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, beviljats

att utgå efter tio års oförvitlig ordinarie tjenstgöring. Men lägsta

lagliga begynnelselönen, hvilken nästan öfverallt äfven vore den faktiska

begynnelselönen, stode allt fortfarande vid samma belopp eller 600 kronor.

Och dock hade under tiden lefnadskostnaderna i högst betydlig grad stegrats

och i jemnbredd dermed inkomsterna för arbetare af skilda slag temligen

allmänt och i afsevärd mån ökats.

Om folkskolan fortfarande skulle kunna behålla och draga till sig goda

arbetskrafter, blefve sålunda nödigt, att den nuvarande grundlönen höjdes.

Detta vore ock så mycket mer i sin ordning, som den stått qvar vid samma

belopp i 14 år, under det den förut i regeln höjts hvart tionde år (år 1864

till 400 kronor, år 1874 till 500 och år 1885 till 600 kronor).

Vidtoges icke en sådan höjning, så måste oundvikliga följden af de

stegrade lefnadsomkostnaderna blifva den, att lärarens ställning blefve sämre,

än den varit, hvilket åter måste medföra, att folkskolan i sin helhet komme

att sjunka tillbaka i stället för att gå framåt.

Sedan motionärerna härefter redogjort för resultatet af en af Sveriges

allmänna folkskollärareförening föranstaltad undersökning rörande lärarekårens

åsigter och önskningsmål i afseende på lönefrågan — beträffande hvilken

redogörelse utskottet tillåter sig att hänvisa till sjelfva motionen — anföra

motionärerna vidare :

Emedan den kår, som här afsåges, vore så talrik, skulle enligt verkstälda

beräkningar, ett fullständigt genomförande af lärarepersonalens löneprogram

medföra för staten en ökad utgift af något öfver 1 % million kronor. Under

sådana förhållanden hade motionärerna ansett sig böra begränsa sitt yrkande

till det önskningsmål, som i främsta rummet syntes påkalla en lösning,

nemligen grundlönens höjande från det belopp, vid hvilket den stått allt sedan

1886 års början, eller 600 kronor, till 800 kronor.

Med bibehållande af de nuvarande två ålderstilläggen å hvardera 100

kronor skulle alltså enligt motionärernas förslag lönen för ordinarie lärare

eller lärarinna blifva 800 kronor, efter fem års oförvitlig tjenstgöring såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

ordinarie 900 kronor och efter 10 års dylik tjenstgöring 1,000 kronor —

allt förutom nuvarande naturaförmåner eller ersättning derför.

För extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan vore för närvarande

ingen minimilön faststäld, utan hade man beträffande dem inskiänkt

sig till den bestämmelsen, att, för så vidt statsbidrag till deras aflöning skulle

erhållas, lönen måste utgå med minst 500 kronor. Med grundlönens höjande

för ordinarie lärare och lärarinna borde följa, att äfven beträffande detta

belopp någon liten förändring gjordes. Men härmed borde lämpligen kunna

anstå, till dess hufvudfrågan vunnit sin lösning, hvadan något förslag i detta

afseende ej nu framlades.

I fråga om kostnadernas bestridande hade motionärerna icke ansett

sig böra yrka någon ändring i nu gällande bestämmelser, enligt hvilka såväl

till den kontanta minimilönen som till ålderstilläggen staten bidroge med två

tredjedelar och skoldistriktet med en tredjedel.

Visserligen talade enligt motionärernas åsigt synnerligen vigtiga skal

för en sådan ändring i nu bestående förhallanden, att ålderstilläggen utginge

helt och hållet af statsmedel, men denna fråga borde lämpligen lösas för sig.

Genom bibehållande af hittills gällande proportion skulle skilnaden

mellan de nuvarande beloppen i fråga om lön och statsbidrag samt de af

motionärerna föreslagna blifva följande:

Enligt nu gällande bestämmelser,

lön: statsbidrag:

för lärare med mindre än 5 tjenstår 600 400

för lärare med 5 tjenstår ..................... 700 466,67

för lärare med 10 tjenstår .................. BOO 533,33

För att kunna beräkna de ökade kostnader för statsverket, som genomförandet

af motionärernas förslag skulle medföra, måste man hafva en uppgift

på lärareantalet.

Vid 189S års slut hade antalet lärare och lärarinnor, som tjenstg.jorde

vid den egentliga folkskolan, uppgått till ................................................... 7,238

Härifrån borde emellertid frånräknas följande två kategorier, som ej

inbegrepos i den lönereglering, som afsages i förevarande motion.

extra ordinarie lärare och lärarinnor ............................................... 446

biträdande lärare och lärarinnor (i löneförmåner likstälda med småskollärarinnorna)

........................................................................ 491 937

hvadan återstode 6,301

Enligt motionärernas

förslag

lön: statsbidrag:

800 533,33

900 600

1,000 667,67

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

Sedan 1898 års slut hade naturligtvis ytterligare åtskilliga ordinarie

lärare och lärarinnor tillkommit, men å andra sidan finge beräknas, att i

allmänhet omkring 250 ordinarie läraretjenster stode otillsatta. Vid en beräkning

^af kostnaderna borde man alltså, utan risk att räkna för lågt,

kunna hålla sig till siffran 6,300, hvilket vore 600 mera än år 1895, då en

exakt uppgift å ordinarie lärarepersonalens antal förelegat.

Af den ifrågasatta förhöjningen i grundlönen skulle 133 kronor 33 öre

komma på statsverket. Med ett beräknadt antal af 6,300 ordinarie lärare

och läiaiinnor skulle alltså genomförandet af den äskade löneförbättringen

kräfva en ökad statsutgift af 840,000 kronor.

Ifrågavarande belopp utgjorde visserligen en ganska aktningsbjudande

summa, men ingen kunde säga annat, än att det skulle vara särdeles väl

användt. Det ändamål, som dermed skulle främjas, hörde obestridligen till

samhällets förnämsta och vigtigaste. Att lätta det ekonomiska betryck,

hvari vårt lands folkskolleärare i allmänhet lefde, vore i sjelfva verket att

undanrödja ett af de allra svaraste hindren för deras magtpåliggande verksamhet,

och de utgifter, som ett bifall till förslaget skulle medföra, måste

följaktligen räknas till de mest produktiva, hvaröfver Riksdagen hade att

besluta.

I sammanhang härmed påpekade motionärerna, att, äfven om deras nu

framlagda förslag vunne bifall, Sveriges folkskollärare detta oaktadt skulle

i afseende på sina ekonomiska vilkor fortfarande komma att stå tillbaka för

sina yrkesbröder i flera andra land. Till belysning häraf hänvisade motionärerna

till en pa gällande lagbestämmelser grundad sammanställning af

folkskolelärarnes löneförmåner i åtskilliga stater, hvilken blifvit på uppdrag af

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskoldlärareförening uppgjord af en

dess medlem och såsom bilaga litt. B) åtföljde motionen.

Slutligen hade motionärerna äfven vidrört den inverkan på folkskolelärarnes

pensionskassor, som förslagets genomförande skulle komma att fä.

Med lönens höjande till 1,000 kronor efter tio års ordinarie tjenstgöring

följde enligt gällande pensionsreglemente, att delaktighetsbeloppet, i folkskolelärarnes

pensionsinrättning, som nu vore lägst 800 kronor, skulle för alla

tjenster sättas till 1,000 kronor, hvaraf åter blefve en följd, att hel pension

för folkskolelärare skulle utgå med 750 kronor samt enkepensionen med 200

kronor.

Folkskolelärarnes pensionskassor hade under de senaste 14 åren utvecklats

på följande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5. 7

Folkskolelärarnes pensionsinrältning.

År 1884: År 1894: År 1898:

Antal delegare...................................................... 4,724 5,707 6,233

Antal pensionärer................................................ 814 1,128 1,205

Kronor. Kronor. Kronor.

Pensioneringssumma.................................... 332,860 488,569 562,491

Inkomster...................................................... 737,905 972,412 1,024,876

Deraf årsafgifter.......................................... 166,988 214,669 235,863

Kapitalbehållning.......................................... 4,457,915 8,792,014 10,601,718

Folkskolelärarnes enke- och pupillkassa.

År 1884: År 1894: År 1898:

Antal delegare...................................................... 3,527 4,666 4,997

Antal pensionärer................................................ 205 513 632

Kronor. Kronor. Kronor.

Pensioneringssumma.................................... 28,941 73,349 87,436

Inkomster...................................................... 182,902 305,609 339,627

Deraf årsafgifter af delegarne.................. 75,002 108,631 118,030

Kapitalbehållning.......................................... 1,149,517 3,091,839 4,051,715

Såsom häraf framginge befunne sig båda dessa kassor i en god ställning.

Hvad särskildt beträffade enke- och pupillkassan, hade af en sakkunnig

person verkstäld utredning af hennes ställning gifvit vid handen, att hon

redan för tio år sedan hade ett kapitalöfverskott af nära en million kronor,

beroende derpå, att antalet årligen nytillkommande pensionärer i verkligheten

uppgått till endast omkring hälften af det vid kassans upprättande

beräknade antalet. Ännu 24 år efter kassans tillkomst uppginge hela den

årliga pensioneringssumman icke på långt när till det belopp, som af delegarne

sjelfva årligen erlades, och det samlade kapital, hvarå ränta inflöte, utgjorde

öfver 4 millioner kronor. Någon förhöjning i statsbidraget till enke- och

pupillkassan hade derför icke satts i fråga vid föregående löneregleringar,

och äfven nu borde en höjning i lönen kunna ske, utan att kassan

finge andra ökade tillgångar än dem, som i följd häraf komme att erhållas

från delegarne sjelfve — helst de senare årens räntestegringar naturligtvis

äfven medfört ökade inkomster för kassan.

Beträffande folkskolleärarnes pensionsinrättning hade Riksdagen år 1885

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Lagutslcottets Utlåtande N:o 5.

beslutat en höjning af delaktighetsbeloppet från 600 till 700 kronor utan

ökning i statsbidraget. Men då år 1898 beslut fattades om ett andra

ålderstillägg, hvarigenom lägsta delaktighetsbeloppet höjdes från 700 till

800 kronor, hade Kongl. Maj:t ansett, att af denna anledning statsbidraget

till folkskolelärarnes pensionsinrättning borde höjas med 50,000 kronor, hvilket

ock blifvit Riksdagens beslut.

Sedan dess hade en allmän räntestegring inträda Med beräkning af

endast procents ränteförhöjning skulle å det nu samlade kapitalet —

något öfver 10 millioner kronor — vara att motse en förhöjd inkomst för

pensionsinrättningen af öfver 50,000 kronor årligen.

För att man emellertid måtte vara alldeles säker, att pensionsinrättgens

ställning icke på ringaste sätt äfventyrades föreslogo motionärerna en

höjning i statsbidraget efter samma grunder som den år 1898 beslutade,

d. v. s. med 10 procent af det belopp, hvarmed det totala delaktighetsbeloppet

genom förslaget komine att höjas. Som den totala höjningen i hela

delaktighetsbeloppet blefve ungefär 1,2 millioner kronor, borde alltså en

höjning i det såsom bidrag till folkskolelärarnes pensionering nu utgående

statsanslaget med 120,000 kronor ega rum.

Om motionärernas förslag godkändes, bortfölle naturligtvis det i kongl.

kungörelsen den 28 maj 1898 förekommande öfvergångsstadgandet, hvilket

då blefve obehöfligt. För alla lärare och lärarinnor — äfven de, som tillträdt

ordinarie befattning före den 1 januari 1899 — skulle derefter

såväl första som andra ålderstillägget utgå från början af ett kalenderår.

Men det blefve då af vigt, att ett förtydligande i det nuvarande stadgandet

egde rum, så att detta erhölle en sådan formulering, att icke en

ordinarie lärare eller lärarinna måste tjenstgöra fulla sex år för att få det

första ålderstillägget och följaktligen elfva år för att få det andra.

Enligt nuvarande bestämmelser skulle de fem och tio tjenståren räknas

»från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder läraren

och lärarinnan såsom ordinarie tillträdt folkskolelärarebefattning». Ett stort

antal lärare och lärarinnor tillträdde ordinarie plats den 1 januari. Med

en ordagrann tillämpning af stadgandet skulle den, som blifvit ordinarie den

1 januari 1889, icke få andra ålderstillägget från den 1 januari 1899, då

han hade tio tjenstår, utan först från den 1 januari 1900, Detta hade

naturligtvis icke varit Riksdagens mening, och de försök, som af folkskoleinspektörer

och länsstyrelser gjorts att så tillämpa stadgandet, hade tillbakavisats

af Kongl. Maj:t med stöd af öfvergångsstadgandet, i hvilket uttryckligen

bestämts, att andra ålderstillägget skulle utgå från och med kalender
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5. 9

året närmast efter det, då läraren eller lärarinnan uppnått tio ordinarie

tjenstår.

Med borttagandet af öfvergångsstadgandet borde följaktligen ett litet

förtydligande i sjelfva hufvudstadgandet blifva behöfligt, så att tiden för

folkskolelärarnes ålderstillägg beräknades på samma sätt som i nuvarande

öfvergångsstadgande äfvensom i de bestämmelser, hvilka gälde för småskolelärarepersonalen,

och hade motionärerna äfven härom framstäf förslag.

Beträffande samma motionärers förslag i fråga om löneförbättring åt examinerade

lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt åt

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, hafva motionärerna, under

åberopande i väsentliga delar af nyss omförmälda motivering, erinrat hurusom

vederbörligen examinerad lärare eller lärarinna, tillhörande dessa kategorier,

för närvarande åtnjöte en minimilön af 300 kronor, hvartill komme

ett ålderstillägg om 50 kronor efter tio tjenstår. För oexaminerad lärare

eller lärarinna funnes ingen minimilön faststäld, men såsom vilkor för att

skoldistrikt skulle åtnjuta lönetillskott af statsmedel vore föreskrifvet, att lönen

skulle vara minst 250 kronor. I alla dessa fall tillkomme bostad och

vedbrand eller ersättning härför.

Att nämnda ekonomiska vilkor vore synnerligen knappa, skulle säkerligen

de flesta villigt medgifva, och det borde derför icke kunna väcka undran,

att starka önskningar om någon förbättring häri ofta blifvit uttalade, särskilt

under de senaste åren.

Ett fullständigt genomförande af de önskemål med afseende på löneförbättring

åt småskolans personal samt med dem likstälda lärare och lärarinnor,

hvilka blifvit framstälda, skulle medföra en ökad statsutgift af omkring

800,000 kronor. Motionärerna vore visserligen öfvertygade, att det

ändamål, för hvilket denna uppoffring skulle kräfvas, vore fullt så behjertansvärdt

som månget annat, för hvars tillgodoseende vida högre belopp beviljats.

Men då de väl kunde förutse, att mången detta oaktadt skulle rygga tillbaka

för summans storlek, hade de ansett sig böra stanna vid att begära en löneförbättring

vida lägre än den i allmänhet önskade. De yrkade sålunda, att

grundlönen för här ifrågavarande lärare och lärarinnor måtte, naturligtvis

med bibehållande af det nuvarande ålderstillägget, höjas med 50 kronor.

Vunne detta förslag bifall, så skulle för examinerade lärare och lärarinnor

vid småskolor och mindre folkskolor samt för examinerade biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor den kontanta minimilönen komma att utgöra

350 kronor samt efter tio års oförvitlig tjenstgöring 400 kronor, hvarBih.

till lliksd. Frot. 1900. 4 Sami. 2 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

jemte såsom vilkor för erhållande af statsbidrag till oexaminerad lärares eller

lärarinnas aflöning skulle fastställas, att den årliga lönen uppginge till minst

300 kronor.

I sättet för lönens utgående påkallades ingen ändring.

Vid 1808 års slut hade antalet lärare och lärarinnor vid småskolor

och mindre folkskolor uppgått till............................................................... 7,702-,

antalet biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolan till ............... 491!

Summa 8,193.

Sedan dess hade en ytterligare ökning egt rum, så att den lärarekår,

som afsåges i motionen, kunde beräknas i rundt tal uppgå till ett antal af

8,400. Genom grundlönens höjande med 50 kronor, hvaraf staten skulle bidraga

med 33 kronor 33 öre, skulle alltså den ifrågasatta löneförbättringen

medföra en ökad statsutgift af omkring 280,000 kronor.,

Såsom stöd för ofvanberörda, af herr N. Nilsson framstälda förslag angående

det till lärare och lärarinnor utgående kofodret, har motionären anfört.

hurusom under de senare åren vårt lands folkskoleväsen erhållit en för

hvarje folkskolevän glädjande utveckling, bland annat genom tillkomsten

åt flere tidsenliga skolhus samt bättre och tidsenligare undervisnings- och

skolmateriel, men derigenom hade äfven församlingarnas utgifter för skolväsendet

i synnerligt afsevärd grad stegrats. Denna stegring af församlingarnas

utgifter hade äfvenledes egt rum genom 1898 års Riksdags beslut

om ett andra obligatoriskt ålderstillägg till de ordinarie folkskolelärarnes löner;

hvadan det borde vara skäl att tillse, huruvida icke församlingarnas

tunga för folkskolan kunde i någon mån minskas.

En sådan minskning syntes kunna åstadkommas, derest den utgift, som

det nu ensamt ålåge församlingarna att bestrida genom att förse folkskolelärarne

med kofoder eller kontant ersättning derför, också delades af staten

efter samma princip, som vore gällande för lärarnes kontanta lön och ålderstillägg.

Slutligen har, i fråga om framställningen angående de till folk- och

småskolelärare och lärarinnor utgående ålderstilläggens bestridande af statsmedel,

i motionen erinrats derom, att vid sistlidna årets riksdag uti två i

Andra Kammaren väckta motioner föreslagits, att de till lärare och lärarinnor

vid folk- och småskolor utgående ålderstilläggen skulle helt och hållet

bestridas af statsmedel. Förslaget afstyrktes visserligen af det sammansatta

stats- och lagutskottet, som haft dessa motioner till förberedande behandling,

men biet af Andra Kammaren bifallet. Då emellertid Första Kammaren

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

godkände utskottets hemställan och gemensam votering rörande denna fråga

ej ansågs böra ega rum, hade förslaget för den riksdagen förfallit.

Då det, enligt motionärernas mening, otvifvelaktigt skulle vara förenadt

med klok omtänksamhet och äfven gagna vårt undervisningsväsende,

om en sådan anordning med snaraste vidtoges, att ifrågavarande ålderstillägg

utginge af statsmedel, utan att kommunerna blefve dermed till någon del betungade,

framlade motionärerna äfven nu förslag i sådant syfte, under åberopande

i öfrigt af de skäl, som förra året såväl i motionerna som under

diskussionen i Andra Kammaren anfördes för ändamålsenligheten och nödvändigheten

af denna åtgärd.

Bland de nu föreliggande framställningarne har utskottet till en början

upptagit till pröfning dem, som afse förbättrade aflöningsförmåner för folkskolelärarne.

Utskottet har dervid icke förbisett, att endast 15 år förflutit

sedan minimilönen för ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor höjdes

från femhundra kronor till dess nuvarande belopp, sexhundra kronor, och att

derefter vid tvenne särskilda tillfällen — sista gången så nyligen som år

1898 — ytterligare förbättringar i deras aflöningsförmåner egt rum, hvadan

alltså folkskolelärarnes löner undergått reglering vida senare än hvad för flertalet

andra tjensteman varit fallet. Utskottet har dock funnit skäl tala för

att de nu framstälda anspråken på löneförbättringar åt folkskollärarne icke

helt och hållet afvisas. Att emellertid, såsom motionärerna föreslagit, åstadkomma

en dylik förbättring genom att höja grundlönen med icke mindre än

tvåhundra kronor, har utskottet icke kunnat finna lämpligt. I de flesta fall

torde begynnelselönen jemte de med densamma förenade naturaförmåner, kunna

anses tillräcklig för den till tjensten nyligen komne unge läraren. Om behof

af löneförbättring förefinnes, lärer detta behof säkerligen vara känbarast och

bäst behöfva afhjelpas för den, som, efter att hafva bildat familj, kommit till

den tidpunkt, då utgifterna för barnens underhåll och uppfostran äro som

störst. Utskottet har derför ansett, att den tillökning i folkskolelärarnes aflöning,

som kan finnas skälig, bör tillkomma dem i form af ytterligare ett

ålderstillägg. I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt om de ålderstillägg,

som nu utgå, torde Riksdagen, vid bifall härtill, böra bevilja ordinarie

lärare och lärarinna vid folkskola ett tredje ålderstillägg af 100 kronor, att

utgå efter 15 års oförvitlig tjenstgöring, samt examinerad lärare och lärarinna

vid småskola eller mindre folkskola äfvensom examinerad biträdande lärare

och lärarinna vid folkskola ett andra ålderstillägg af 50 kronor, att likaledes

utgå efter 15 års oförvitlig tjenstgöring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

Vid beräkningen af de kostnader, detta förslag kan antagas komma

att förorsaka statsverket, har utskottet först ansett sig böra taga under

öfvervägande det af herr O. Nyländer m. fl. framstälda yrkandet, att de till

lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor utgående ålderstilläggen skulle

helt och hållet bestridas åt statsmedel. Denna fråga, hvilken, enligt hvad

motionärerna ock erinrat, senast vid nästlidet års riksdag förelåg till Riksdagens

pröfning och då blef af det sammansatta stats- och lagutskottet afstyrka

lärer sedan dess icke hafva kommit i så förändradt läge, att utskottet

nu har anledning frångå sina då uttalade åsigter. Utskottet vidhåller,

att det vore olämpligt att besluta en grund för utgörande af någon

del af folkskolelärarnes kontanta aflöning och en annan grund för en annan del af

samma aflöning, så som förhållandet blefve, om ålderstilläggen helt och hållet,

men den kontanta lönen i öfrigt endast till två tredjedelar bestredes af statsmedel,

och utskottet får med anledning deraf afstyrka bifall till nämnda förslag.

Då sålunda, enligt utskottets förmenande, det nu ifrågasatta nya ålderstillägget

bör allenast till två tredjedelar bestridas af statsmedel, torde den

erforderliga anslagshöjningen för år 1901 kunna beräknas på följande sätt.

Enligt statistiska uppgifter, som varit för utskottet tillgängliga, funnos

vid 1895 års slut 5,951 ordinarie folkskoleläraretjenster. Af dessa voro

2,349 eller 39,5 procent besatta med innehafvare, som tillträdt ordinarie tjenst

år 1880 eller tidigare. Vid 1898 år slut utgjorde de ordinarie lärarnes och

lärarinnornas antal 6,301, hvadan alltså under åren 1896—1898 en ökning

i nämnda personal af 350 eller i medeltal 117 om året egt rum. Antages

lärarekårens tillväxt årligen vara lika stor, så kommer den att vid 1901 års

början uppgå till 6,535. Med beräkning att fortfarande 39,5 procent häraf

tjenstgjort i minst 15 år, skulle deras antal, hvilka år 1901 vore berättigade

till ett tredje ålderstillägg, utgöra 2,581. Det tredje ålderstillägget kommer

alltså nämnda år att uppgå till 258,100 kronor, hvaraf tvä tredjedelar,

172,067 kronor eller, för jemnande af anslagsökningens slutsumma, i rundt

tal 176,000 kronor böra bestridas af statsmedel.

Beträffande kostnaderna för ett andra ålderstillägg åt examinerade

lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt examinerade

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor blifva beräkningarne något

osäkrare, enär exakta uppgifter ä deras tjensteålder m. m. icke funnits att

tillgå, men då det i allmänhet inom denna kategori torde jemförelsevis mindre

ofta inträffa, att 15 tjensteår uppnås, lärer man icke kunna anslå antalet af

dem,^ som intjena det andra ålderstillägget, till mer än 30 procent, hvadan

alltså, under antagande att hela antalet lärare och lärarinnor inom denna

kategori uppgår till 8,400, det andra ålderstillägget kommer att utgå till

2,520 lärare och lärarinnor med tillhopa 126,000 kronor. På statsverkets

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

andel belöper häraf 84,000 kronor, hvadan alltså, vid bifall till utskottets

förslag anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor bör

höjas med tillsammans 260,000 kronor.

Då utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka en ny lönereglering för

folkskolelärarne, har utskottet jemväl funnit att i samband härmed frågan om

sättet för det folkskolelärarne tillkommande kofodrets utgående borde lösas.

Denna fråga har länge stått på dagordningen, och tiden torde nu vara inne

att bringa den till afgörande.

Två förslag i detta ämne föreligga. Det ena, framstäldt af herr K

Nilsson, innefattar allenast att staten måtte bidraga till ersättandet af kofodret;

det andra, framstäldt af herr S. Söderberg, innnebär, att nu gällande

bestämmelser om kofoder måtte upphöra att gälla och i stället folk skolelärarnes

minimilön höjas med etthundra kronor, af hvilket belopp tva tredjedelar

skulle, likasom i fråga om folkskolelärarnes öfriga löneförmåner, bestridas af

statsmedel. Det förra af dessa förslag inrymmes alltså i det senare.

Utskottet anser sig nu böra förorda bifall till herr Söderbergs förslag.

Otvifvelaktigt är detta egnadt att åstadkomma enkelhet och reda i nu förevarande

aflöningssystem, och då kofodret allt mera öfvergatt från en naturaförmån

till en kontant aflöningsform, synes det icke obilligt, att staten jemväl

till denna del af lönen bidrager i vanlig proportion.

För folkskolelärarne sjelfva kommer den föreslagna förändringen ° dessutom

att medföra den afsevärda fördelen, att derigenom en ökning åstadkommes

i deras delaktighet i pensionskassorna. I vissa fall, der kofodret nu

utgår in natura, samt då det ersättes med högre belopp än 100 kronor, skulle

emellertid åtgärden medföra nedsättning i aflöningsförmånerna, och utskottet

har derför ansett nödigt att för dessa fall föreslå ett öfvergangsstadgande af

innehåll, att ordinarie lärare och lärarinna, som varit i innehafvande tjenst

anstäld före den 1 januari 1901 och erhåller kofoder in natura eller ersättning

derför till högre belopp än 100 kr. för år, må vara berättigad att vid sålunda

hittills åtnjuten förmån bibehållas, hvad ersättningen vidkommer dock ej

längre än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om sådan ersättning föranleder.

Äfven i detta fall eger naturligtvis kommunen rätt att till bestridande

af denna aflöningsförmån uppbära statsbidrag med 66 kronor 67 öre.

Den ökning i anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor, som vid bifall till utskottets förslag i fråga om lärarnes kofoder

blifver erforderlig, torde böra bestämmas till 420,000 kronor.

Om Riksdagen finner godt bifalla de förslag, utskottet nu framstäf,

komma ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan att, med afstående från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

rätt till kofoder in natura eller eller ersättning derför, åtnjuta, förutom husrum

och bränsle, såsom grundlön 700 kronor, hvilken ökas efter 5 års tjenstgöring

med 100 kronor, efter 10 års tjenstgöring med ytterligare 100 kronor

samt efter 15 års tjenstgöring likaledes med 100 kronor. Sedan samtliga

ålderstilläggen intjenats, kommer alltså aflöningen att uppgå till 1,000 kronor,

som sålunda utgöra tjenstens delaktighetsbelopp i folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Såsom i först här ofvan omförmälda motion föreslagits, lärer en

höjning i det såsom bidrag till folkskolelärarnes pensionering nu utgående

statsanslaget till följd häraf erfordras med ett belopp af 120,000 kronor.

Slutligen har utskottet funnit sig böra biträda herrar Hammarlunds

och Bergs förslag om ett förtydligande af nu gällande stadgande om folkskolelärares

rätt tilll ålderstillägg.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:

a) att Biksdagen må, med föranledande af herrar

Hammarlunds och Bergs samt herr Söderbergs ofvanberörda

motioner, för sin del besluta följande förändrade

bestämmelser angående aflöning åt ordinarie lärare och

lärarinna vid folkskola, att från och med år 1901 lända till

efterrättelse, nemligen:

1. Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången

godkänd afgångsexamen från folkskolelärare- eller

folkskolelärarinneseminarium, blifvit i föreskrifven ordning

anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för undervisning

under åtta månader eller 3472 veckor eller under den

kortare tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden

kan medgifva, åtnjuta minst sjuhundra kronor

samt tre ålderstillägg å ett hundra kronor hvartdera, det

första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter

femton års oförvitlig tjenstgöring, att utgå från och med

början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det

femte, tionde eller femtonde ordinarie tjenståret gått

till ända.

Öfvergångsstadgande.

l Den, som före den 1 januari 1899 blifvit såsom

ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola anstäld, skall,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5. 15

derest han eller hon i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

under fem år, för åtta månaders undervisning i lön

erhålla minst åtta hundra kronor. Sådan lärare eller

lärarinna skall från och med kalenderåret närmast efter

det, då han eller hon uppnår tio ordinarie tjenstår för

nyss angifna undervisning bekomma ett ålderstillägg af

ett hundra kronor, samt från och med kalenderåret närmast

efter det, då han eller hon uppnår femton ordinarie

tjenstår, dock icke före den 1 januari 1901, för samma

undervisning bekomma ett ytterligare"ålderstillägg af ett

hundra kronor.

2. Sådan lärare eller lärarinna, som i mom. 1 omförmäles,

skall ock af skoldistriktet förses med tjenlig

bostad och nödigt bränsle eller ersättning derför.

Öfvergångsstadgande.

Ordinarie lärare eller lärarinna, hvilken varit i innehafvande

tjenst anstäld före den 1 januari 1901 och

erhåller kofoder in natura eller ersättning derför till högre

belopp än ett hundra kronor för år, må vara berättigad

att vid sålunda hittills åtnjuten förmån bibehållas, hvad

ersättningen vidkommer dock ej längre än hvartill beslutet

eller öfverenskommelsen föranleder; skolande, der i enlighet

härmed kofoder in natura eller kofodersersättning utgår,

denna förmån anses motsvara ett hundra kronor af den i

mom. 1 och i öfvergångsstadgandet vid samma mom. fastställa

minimilön.

3. Dessutom bör, så vidt sig göra låter, åt läraren

eller lärarinnan till brukning för eget behof af jordfrukter

upplåtas ett lämpligt jordland; och skall detta

noga afskiljas från skolträdgården.

4. Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i

stadgad ordning vid vederbörligt seminarium eller, enligt

§ 6 i kongl. kungörelsen angående lönetillskott af allmänna

medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor och

småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått

pröfning för anställning vid småskola, vid mindre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och LagutsJcottets Utlåtande N:o 5.

folkskola eller vid folkskola i egenskap af biträdande

lärare eller lärarinna, blifvit behörigen antagen till

lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda skolor,

skall i lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst

tre hundra kronor. Har läraren eller lärarinnan efter

sålunda undergången pröfning oförvitligt tjenstgjort vid

någon af här omförmälda skolor under sammanlagdt tio

tjenstår, infallande före eller efter dessa bestämmelsers

inträdande i tillämpning, skall han eller hon för åtta

månaders undervisning i lön erhålla minst tre hundra

femtio kronor, att utgå från och med början af kalenderåret

närmast efter det, hvarunder det tionde tjenståret

gått till ända. Om sådan lärare eller lärarinna oförvitligt

tjenstgjort vid dylik skola under sammanlagdt

femton tjenstår, infallande före eller efter dessa bestämmelsers

trädande i tillämpning, skall han eller hon för

nyss angifna tjenstgöring i lön erhålla minst fyra hundra

kronor, att utgå från och med början af kalenderåret

närmast efter det, hvarunder det femtonde tjenståret gått

till ända, dock icke före den 1 januari 1901.

Tjenstår räknas såsom fullt, derest läraren eller lärarinnan

derunder tjenstgjort åtta månader eller 34x/2 veckor.

Med de år, under hvilka läraren eller lärarinnan möjligen

undervisat kortare tid, verkställes en sammanläggning och

reduktion, med beräkning af åtta månader på hvarje år;

dock må för lärare eller lärarinna, till hvars aflönande

tillskott af allmänna medel på grund af Kongl. Maj:ts

särskilda medgifvande åtnjutits såsom för full tjenstgöring,

oaktadt den årliga undervisningstiden understiger åtta

månader, tjenstårets längd beräknas i enlighet med den

för nämnda lönetillskotts åtnjutande faststälda årliga

undervisningstiden.

I lärares och lärarinnas tjenstetid inräknas äfven den

del af läsåret, hvarunder jemlikt § 43 mom. 1 i gällande

folkskolestadga undervisningen i skolan varit instäld.

Sådan lärare eller lärarinna, hvarom här är fråga,

skall skoldistriktet förse med tjenlig i skolan eller nära

denna belägen bostad jemte nödig vedbrand eller ock, der

hinder eller svårighet härför möta, lemna honom eller

henne i ersättning derför minst femtio kronor för år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

" ‘5. För läraré'' eller lärarinna'' vid folkskola eller

småskola äfvensom, för h.biträdänflp, lärare eller lärarinna

vifl: folkskola samt för lärare eller lärarinna vid mindre

folkskola, , till hvilken» aflönande h statsbidrag utgår, och

hvilken^ tjenstgöring, så vidt dpn after i skolåldern varande,

(fharn, ;.,fortgår utöfver,, atyPuthähader af året, skall

löpen för hvarje () Överskjutande månad ökas med en

åttondedel af det, belopp,., hvartill lärarens eller lärarinnans

årliga , minimilön’beräknas, deri husrum och bränsle icke

ipberäknpde; tom » *rvoi ?x - s''ii» ni/nvt

‘i9ii%)9HF herr O. Nyländers m. fl. motion icke må af

Riksdagen bifallas;. '' ,

+rJ:'' ,ö)b att Riksdagen för sin del, under förutsättning af

bifall till hvad utskottet under mom.,n) och b) föreslagit,

må besluta följande,,förändrade bestämmelser angående

lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor

vid folkskolor m. fl., att. från och med år 1901 lända till

efterrättelse, nemligen I X. 3c J Ovifc tvi -

Till aflönande af hvarje ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola, som i, årlig, lön åtnjuter, utom

husrum och vedbrand: eller ersättning derför, minst sju

hundra kronor,, i samt hvarje annan examinerad, vid folkskola

antagen lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller,

förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning

derför, minst sex hundra kronor, eger skoldistrikt, derest

läraren eller lärarinnan, årligen meddelar undervisning i

skolan under minst åtta månaden .eller 34 V2 veckor af

året eller under den kortare. tid, som Kongl. Maj:t på

grund af särskilda förhållanden kan medgifva, att af statsmedel

bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två tredjedelar

af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum

och vedbrand eller ersättning derför, åtnjuter, hvilket

bidrag dock ej, utom i här nedan angifna fall, må öfverstiga

fyrahundrasextiosex t kronor sextiosju öre.

Öfvergångsstadgande.

Då å innehafvande tjenst före den 1 januari 1901

anstäld ordinarie, lärare eller lärarinpa erhåller, förutom

Bih. till Bilcsd. Prof., 190Q. 4 Sami.,. 3 J.fd- 4 Häft.^ 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

husrum och vedbrand, minst sexhundra kronor, samt dertill

kofoder in natura enligt äldre bestämmelser eller till mer

än ett hundra kronor uppgående ersättning derför, egen

skoldistrikt jemväl, derest läraren eller lärarinnan årligen

meddelar undervisning i skolan under minst åtta månader

eller 341/2 veckor af året eller den kortare tid, som

Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva,

att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af

fyrahundrasextiosex kronor sextiosju öre.

2. Derest ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola

i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under så

lång tid, att den årliga lönen till honom eller henne skall

utgå för sagda undervisning med minst åtta hundra kronor

jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning

derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med

fem hundra trettiotre kronor trettiotre öre.

3. Har läraren eller lärarinnan oförvitligt tjenstgjort

i folkskola som ordinarie ytterligare så länge, att den

årliga lönen till honom eller henne af sådan anledning

skall utgå för samma undervisning med minst nio hundra

kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning

derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag

med sex hundra kronor.

4. Om sådan lärare eller lärarinna, som nu är i

fråga, oförvitligt tjenstgjort såsom ordinarie så länge, att

den årliga lönen till honom eller henne skall utgå för

ofvannämnda undervisning med minst ett tusen kronor

jemte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning

derför, eger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag med

sex hundra sextiosex kronor sextiosju öre.

5. Till aflönande af lärare eller lärarinna, som, efter

att hafva i stadgad ordning vid vederbörligt seminarium

eller enligt § 6 i kongl. kungörelsen angående lönetillskott

åt allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885 inför folkskoleinspektör

undergått pröfning för anställning vid småskola, vid mindre

småskola eller vid folkskola i egenskap af biträdande lärare

eller lärarinna, blifvit behörigen antagen till lärare eller

lärarinna vid någon af förenämnda skolor, och som i årlig

lön åtnjuter, utom föreskrifna förmåner af husrum och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och LagutsJcottets Utlåtande N:o 5. 19

vedbrand eller stadgad ersättning derför, minst tre hundra

kronor, samt till aflönande af hvarje annan till dylik befattning

behörigen antagen lärare eller lärarinna, som i

årlig lön erhåller, förutom nämnda naturaförmåner eller

ersättning derför, minst två hundra femtio kronor, eger

skoldistrikt, under vilkor, att småskolan motsvarar sådan

skolas ändamål att meddela förberedande undervisning, att

mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden,

som enligt gällande folkskolestadga göra densamma berättigad,

och, beträffande folkskolan, att denna ej lider

men deraf, att biträdande lärare eller lärarinna i stället

för examinerad folkskollärare eller folkskollärarinna dervid

är anstäld, samt under vilkor att läraren och lärarinnan

meddelar undervisning i skolan minst åtta månader af

året eller den kortare tid, under hvilken undervisningen i

den skola, hvari han eller hon är anstäld, på grund af

Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande årligen meddelas, att

af statsmedel bekomma ett årligt bidrag i förra fallet af

två hundra kronor och i senare fallet af ett hundra sextiosex

kronor sextiosju öre.

6. Derest vid någon af de i nästföregående mom.

omförmälda skolor anstäld lärare eller lärarinna, som undergått

sådan pröfning, hvarom i samma mom. nämnts, oförvitligt

tjenstgjort under sammanlagdt tio tjenstår och lönen

till honom eller henne således utgår för åtta månaders

undervisning med minst trehundrafemtio kronor jemte de i

lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, eger

skoldistriktet erhålla statsbidrag med tvåhundratrettiotre

kronor trettiotre öre.

7. Har sådan lärare eller lärarinna, hvarom i näst

föregående mom. är nämndt, oförvitligt tjenstgjort under

sammanlagdt femton tjenstår, och lönen till honom eller

henne således utgår för åtta månaders undervisning med

minst fyrahundra kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner

eller ersättning derför, eger skoldistriktet att

erhålla statsbidrag med tvåhundrasextiosex kronor sextiosju

öre;

d) att, vid bifall till hvad under a) och c) föreslagits,

herr N. Nilssons motion må anses besvarad;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

v> -'' - \\vj i4»v). -*00 »

e) att Riksdagen, för genomförande af den under a)

och c) föreslagna lönereglering, må höja det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda anslag för lönetillskott

åt- lärare vid folkskolor och småskolor, nu 4,570,000

kronor,- med, 680,000» kronor till 5,250,000 kronor; samt

h iitkii ii / team/ o i

f) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till

hvad - utskottet* under monn a) föreslagit, må höja det

såsom ^bidrag till., folkskolelärarnes, .pensionering under

riksstatens nionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 502,873

kronor, med 120,000 kronor till ,622,873 kronor.

Irui3 o ix>i ‘J?lJ$I /n j •<< j i ju , -iT3 Ii3 fl

Stockholm den 1 maj 1900.

fiiAii ioo vill/

På det sammansatta utskottets vägnar:

XMi 1* i i) likt f UIj t) ii 1 r)/i iWij x ti3 j Jk’

O. W. REDELIUS.

gi m H.kgts*

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.

elbcU,. H Omni c. Or.éijf». , /l TI9U

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:112 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner rörande folkskolelärares m. fl. aflöning. s. 8 i texten