Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Memorial N:o 7

1900-01-24 · 45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:1, Statsutskottets Memorial N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 7.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1900, kl. 1 e. in.

Memorial med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser

dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning samt dels af

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor et angående

det dem lemnade uppdrag i fråga om\ uppförande å

Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och

riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i riksgäldskontoret,

enligt § 73 af det för detta verk senast utfärdade reglemente

till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmägtiges

berättelse till senaste Riksdag afgafs, som äfven en af fullmägtige i

riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet afgifven

berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade uppdrag

i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom aflemna

samma berättelse; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under

riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 24 januari 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

]

Bill. till Iiiksä. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N;o 1.

Fullmägtiges i riksgäldskontoret berättelse till 1900 års Riksdag.

Enligt 73 § af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret

utfärdade reglemente åligger det fullmägtige i nämnda verk att till

innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,

sedan fullmägtiges berättelse till 1899 års Riksdag afgafs; livilket

fullmägtige härmed gå ätt fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1899 ännu ej kunnat

till fullo afslutas, få fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse

förekommande siffror kunna komma att vid bokslutet undergå någon

förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1899 års reglemente §§ 2—5.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1898 utgjordes kontorets

skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1880, 1886, 1887, 1888, 1890 och

1894 års fonderade lån ...................................... kronor 283,743,011: n

depositioner ................................................................ „ 151,014: —

i sammanhang med Vestkustbanans inköp af

staten öfvertagna kommun- och obligationslån

............................... kronor 3,036,153: 51

jemte å nämnda kommunallån

upplupna,

icke förfallna räntor „______23,148: 7 0 n 3,059,302: 21

samt diverse skulder ............................................. „ 46,149,254: 6 9

Summa skulder vid 1898 års slut kronor 333,102,582: oi.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

3

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan

kommer att närmare visas, under år 1899 ökats

genom försäljning af obligationer dels af 1887 års 3,6

procent lån............................. kronor 500: —

och dels af 1899 års 3^ procent

lån ............................. „ 36,000,000: — kr. 36,000,500: —

men minskats genom amortering med ..................... „ 2,254,388: 8 9

i följd hvaraf denna skuld i sin helhet under året

ökats med ......................................................................... kr. 33,746,111: il

Då den fonderade skulden vid årets början,

såsom ofvan nämnts, uppgick till ........................... „ 283,743,011: 11

samt under året ökats med nyssnämnda belopp „ 33,746,111: ii

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1899 års

slut ................................................................................. kr. 317,489,122: 2 2

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procent

lånet (ouppsägbara skulder till Södertelje stads

kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt

Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke

undergått någon förändring och utgöra................ „ 151,014: —

De af staten i sammanhang med Testkustbanans

förvärfvande öfvertagna kommun- och

obligationslån hafva under år 1899 minskats:

kommunlånen från kr. 872,153: 51

genom amortering

med .................... „ 21,862: 27 850,291: 24.

obligationslånen

från ..................... kr. 2,164,000: —

genom

betalning

af återstoden

af

det utaf

Skåne—

Hallands

jernvägsaktiebolag

upptagna
-

Transport kr. 2,164,000:

850,291:24 kr. 317,640,136:22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kr. 2,164,000: — kr. 850,291:94 kr. 317,640,136:22

obligationslånet

kr. 900,000: —

samt genom

amortering

å

det af

Malmö—

Billesholms

jernvägsaktiebolag

upp
tagnalån,

,20,000:— 920,000: - kr. 1,244,000: — „

Härtill kommer å nämnda kommunlån

vid 1899 års slut upplupen,

icke förfallen ränta, hvilken tills

vidare utbalanseras med samma

belopp som motsvarande räntepost

vid nästföregående års slut ............ 23,148: 70 „ 2,117,439: 94

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till

denna berättelse i detalj utvisar, under året ökats

med 5,461,302 kronor 22 öre till.......................... „ 51,610,556:9 1

Till följd häraf uppgingo riksgäldskontorets

samtliga skulder vid 1899 års slut (de inom

linien förda icke inräknade) till en summa af ... kr. 371,368,133: 07

Då skulderna vid årets början, såsom förut

blifvit omförmäldt, utgjorde .................................... „ 333,102,582: oi

hafva alltså riksgäldskontorets skulder under år

1899 ökats med ................................................. kr. 38,265,551: or,

För bedömande af riksgäldskontorets ställning

bör från beloppet af kontorets skulder vid

1899 års slut ............................................................... „ 371,368,133:07

dragas beloppet af kontorets vid samma tid

egande fordringar och öfriga tillgångar........... „ 141,214,409: 2 4

hvarefter återstår en skuld af ................................ kr. 230,153,723: 8 3

Motsvarande belopp utgjorde vid årets början

................................................................................... 227,535,733: 7 7

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

5

utvisande dessa siffror, att det belopp, hvarmed

riksgäldskontorets skulder öfverstiga dess tillgångar,

under år 1899 ökats med..................... kronor 2,617,990: 06.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder, som vid 1898

års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon

förändring under år 1899.

1899 års rånte- och amorteringsanslag för de

hafva utgjort:

för 1860 års premielån ......................................... kronor

n

ii

ii

ii

ii

ii

ii

1880

1886

1887

1888

1890

1894

1899

lån

ii ii

ii ii

ii ii

ii ii

ii

ii

11

ii

ii

ii

ii

kronor

hvartill bör läggas anslag till extra amortering

af statsskulden enligt 1898 års reglemente

§ 3 .......................kronor 112,685: 18.

och § 4.................................... „ 426,994: 05.

Summa anslag år 1899 till ränta och amortering

af statsskulden.............................................. kronor

fonderade lånen

90,773: 33.

5,115,305: 25.

2,295,205: 56.

1,756,773: —

772,648: 15.

1,509,533: 33.

672,300: —

630,000: —

12,842,538: 6 2.

539,679: 23.

13,382,217: 85.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda

amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets

kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1899 undergått

följande förändringar:

Kronor. Kronor.

1860 års premielån, upptaget mot obligationer

å 2,400,000 thaler, har amorterats

med hela återstående beloppet ... 8,888: 8 9.

Transport kronor 8,888: 8 9.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor

1880 års till 3 1/2 procent af stämplade lån,

hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar

och en å 39,930,000 kronor, motsvarande

2,200,000 £ st. eller 55,440,000

francs eller 44,880,000 riksmark, har

amorterats med ........................................

och derigenom minskats till..................

1886 års 3 ys procent lån å 72,000,000

kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf

vid årets början var utelöpande ett

belopp af 58,428,444 kronor 44 öre

har amorterats med ...............................

och derigenom nedgått till..................

1887 års 3 6/10 procent lån mot obliga
tioner,

ouppsägbara från innehafvarens

sida, hvaraf vid 1899 års början var

emitteradt ett belopp äf 48,799,000

kronor, har under året genom försäljning

af en obligation å 500 kronor

ökats till ......................................................................... 48,799,500: —

1888 års 3 procent lån, likaledes mot

obligationer, från innehafvarens sida

ouppsägbara, af hvilket lån vid årets

början återstod 25,111,111 kronor 11

öre, motsvarande 28,250,000 riksmark

eller 1,384,250 £ st. eller 34,860,500

francs, utgöres oförändradt af............................. 25,111,111: it.

1890 års 3 V* procent lån å ursprungligen

35,555,555 kronor 56 öre, motsvarande

40,000,000 riksmark eller

1,960,000 £ st. eller 49,360,000 francs,

har amorterats med ............................... 357,333: 3 3.

och derigenom minskats till ......................................... 32,741,333: 34.

1894 års 3 procent län å 36,000,000

kronor, motsvarande 50,000,000 francs

eller 1,980,000 £ st. eller 40,400,000

Transport kronor 2,254,388: 8 9. 263,489,122: 2 2.

Kronor.

8,888: *9.

Kronor.

1,633,500:

98,663,400:

254,666: 67.

58,173,777: 77.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

7

Kronor. Kronor.

Transport kronor 2,254,388: 8 9. 263,489,122: 2 2.

riksmark, hvaraf hälften emitterats,

utgöres oförändradt af................................................... 18,000,000: —

1899 års 3 V2 procent lån å 72,000,000

kronor, motsvarande 100,000,000 francs

eller 3,960,000 £ st. eller 80,800,000

riksmark, hvaraf hälften emitteratB.............................. 36,000,000: —

Riksgäldskontorets kapitalskuld för

de fonderade lånen, hvaraf sålunda under

år 1899 amorterats .................................... 2,254,388: 8 9.

uppgick alltså vid samma års slut, som ofvan nämnts, till 317,489,122: 2 2.

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock

afdragas dels dessa låns amortissementsfonders behållningar vid 1899 års

slut, utgörande................................................................ kronor 3,273,415: 02.

dels ock fondens för extra amortering af statsskulden

behållning vid samma tid........................ „ 594,695:7 7.

eller tillsammans ........................................................... kronor 3,868,110: 7 9.

Förutom''ofvan omförmälda amortering hafva under år 1899 vederbörligen

afförts de obligationer, hvilkas belopp, 64,500 riksmark, vid

verkstäld utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den vid

amorteringstiden icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande

års början återstående beloppet af osålda, icke utlottade obligationer

af nämnda lån uppgick till 11,810,000 riksmark.

De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till

1899 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1880 års lån

1886

1888

1890

ii ii

ii ii

ii ii

eller tillhopa .................................................................

Om härtill lägges beloppet af den amortering,

som egt rum å de numera konverterade

eller slutbetalda lånen af åren 1855, 1858, 1860,

1861, 1864, 1866, 1868, 1870, 1872, 1875, 1876

och 1878, hvilken amortering utgjort ..................

befinnes, att hela den hittills å den fonderade

statsskulden verkstälda amortering uppgår till..

kronor 20,082,975: —

„ 2,568,888: 90

„ 1,555,555: 56

__ 2,814,222: 22

kronor 27,021,641: 6 8.

40,421,669: 07.

67,443,310: 75.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utom här ofvan specificerade skulder å 317,489,122 kronor 22 öre

hade riksgäldskontoret vid 1899 års slut följande räntebärande skulder:

det s. k. gamla 5-procentlånet ................................. kronor 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående

reparationsfond ..................................................... „ 140,889: —

samt lån, för hvilka staten i sammanhang med

inköp af Yestkustbanan öfvertagit betalningsansvaret,

nemligen:

kommunlån med 5 procent ränta ...............,.......... „ 714,542: 5 4

ii ii ii ii ..............;............ ii 135,748: 7o

lån mot af Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag

utfärdade obligationer med 4 procent ränta ... „ 1,244,000: —

summa kronor 2,245,305: 24.

Vid 1898 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af .......................................................... kronor 46,743: 71.

Under 1899 utgjorde fondens inkomster:

anslag enligt

1898 års reglemente

§ 3 ...... kronor 112,685: 18

anslag enligt

1898 års reglemente

§ 4 ..... „ 426,994:05 539,679:23

räntor....................................................... 8,272: 8 3 kronor 547,952: 0 0,

till följd hvaraf fondens behållning vid 1899 års

slut uppgick till ...................................................... kronor 594,695: 7 7

Häraf utgjorde upplupna, icke förfallna räntor ,, 4,621:29,

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till „ 590,074:4 8,

placerad på följande sätt:

svenska statens obligationer af år 1880 med 3^ procents ränta.

.................................................................................. kronor 21,417: —

d:o d:o af år 1886 med 3^ procent ränta å

nominelt 253,000 riksmark, bokförda till........ ,, 218,843:2 4

Transport kronor 240,260: 2 4.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

9

Transport kronor

eko eko af år 1888 med 3 procent ränta å

nominel 187,000 riksmark, bokförda till ........ „

d:o d:o af år 1890 med 3£ procent ränta å

nominel! 169,000 riksmark, bokförda till......... „

innestående å giroräkning i riksbanken ............ „

kronor

240,260: 2 4

158,624: 4 5

145,781: 83

45,407: 9 6

590,074: 4 8.

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1899 års reglemente §§ 6 och 7.)

Vid slutet af år 1898 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom linien förda oberäknade)................... kronor 105,566,848: 2 4.

Under år 1899 hafva de ökats med ...... „ 35,647,561: —

och utgjorde således vid samma års slut ......... kronor 141,214,409: 24.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmägtige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild

post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige

beträffande detaljerna hänvisa till samma räkenskapsutdrag

samt här endast påpeka, hurusom af detsamma framgår, att förberörda

ökning af riksgäldskontorets tillgångar hufvudsakligen belöper sig dels

på uppkommen fordran hos riksbanken för till densamma enligt beslut

af nästlidet års Riksdag öfverlemnade 25,000,000 kronor af de medel,

som influtit genom upptagande af 1899 års lån, och dels på den under

året ökade behållningen i utländska valutor, hvilken behållning dock i

allt fall icke i afsevärd mån öfverstiger beloppet af de å riksgäldskontoret

anvisade kreditivsummor.

Jemlikt beslut af 1891 års Riksdag aflemnade Bergslagernas jernväg

saktiebolag samma år till riksgäldskontor, i utbyte mot förfallna

men icke infriade räntekuponger till de bolagets 5 procent obligationer,

som riksgäldskontor innehade, af bolaget år 1891 utfärdade 4 procent

Bill. till Riksd. Brok IDOG. d Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

obligationer till ett belopp af 1,707,800 kronor. Efter skedd uppsägning''

bar bolagets sistberörda obligationsskuld blifvit under nästlidet år

till riksgäld skontoret inbetald med ränta till årets slut.

Sedan, jemlikt beslut af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag,

till allmänna läroverket i Kalmar, mot förbindelse af domkapitlet

i Kalmar stift, från riksgäldskontoret utlemnats ett lån å 40,000 kronor

såsom bidrag till uppförande af ny byggnad för läroverket, medgaf

1899 års Riksdag, att domkapitlet berättigades att, efter inbetalning af

det belopp, hvarmed nämnda statslån vid betalningstiden öfversköte

22,000 kronor, i sammanhang dermed utbyta den för detta lån aflenmade

förbindelse mot ny skuldsedel å 22,000 kronor, deruti domkapitlet utfäste

sig att årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontoret

eller order å sistnämnda summa erlägga 47» procent med 990

kronor, hvaraf först skulle godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.

Med anledning häraf har domkapitlet den 30 nästlidne december

till riksgäldskontoret inbetalt det belopp, 2,648 kronor 71 öre, hvarmed

dess ifrågavarande skuld då öfversteg 22,000 kronor, samt tillika aflemna!

en i enlighet med 1899 års Riksdags beslut utfärdad skuldförbindelse

å sistnämnda summa, hvaremot den äldre förbindelsen för

statslånet återstälts till domkapitlet.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till

kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret

guldits å följande lån, nemligen:

Till Dalslands kanalaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet åt

hvardera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

40,000 kronor, tillsammans............................................ kronor 120,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 års annuitet__„__27,519: 3 5

så att riksgäld skontorets förfallna fordran utgör...... kronor 92,480: c 5.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial JS’:o 1.

11

Under år 1899 inbetaldes å 1896 och 1897 års annuiteter kronor

40,000: —.

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 92,480: 6 5.

Till Kinda kanalaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, skulle vid slutet af

hvartdera af åren 1889—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

21,875 kronor, tillsammans ........................................ kronor 240,625: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1889 års annuitet „ 21,200: o 8

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 219,424: 9 2.

Under år 1899 inbetaldes å 1888 och 1889 års annuiteter kronor

21,581: 52.

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 219,131: 44.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag

Å detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid 1899 års

slut inbetalts en annuitet af 5 procent eller

hvaraf hittills inbetalts i afräkning........................

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör

Under år 1899 inbetaldes å 1898 och 1899 års

annuiteter....................................... kronor 98,250: —

jemte till 1899 års slut upplupen

öfverränta .................................. ___ 1,624: 41^

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 63,250: —.

kronor

93,250: —

35,000: —

kronor

58,250: —

ii

99,874: 4 1.

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af

hvartdera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

87,500 kronor, tillsammans kronor 262,500: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 och 1898

års annuiteter.......................................................... 118,035: 9 9

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 144,464:01.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Under år 1899 inbetaides å 1897 och 1898 års

annuiteter ............................. kronor 88,035: 9 9.

jemte till 1899 års slut upplupen

öfverränta .............................. „ 5,878: 2 5. kronor 93,914:24.

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 145,000: —.

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebulag.

Å detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af år

1886 inbetalts en annuitet af

5 V2 procent eller ................ kronor 43,175: —

och åren 1887—1899 en annuitet

af 5 procent eller kronor

39,250, tillsammans ,, _ 510,250: — kronor 553,425: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1886 och

1887 års annuiteter ..........................•................ „ 39,507:50

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör . kronor 513,917: 50

jemte till 1899 års slut upplupen öfverränta ....... „ 212,978: 55

eller tillsammans ................................................. kronor 726,896: 05.

Under år 1899 har någon inbetalning å detta lån icke blifvit

verkstäld.

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontores

förfallna fordran kronor 474,667: 5 0

jemte öfverränta __189,245: 18 kronor 663,912: 6 8.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag

för jernvägsanläggning mellan Visby och Hemse.

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle den 31/iä 1899

inbetalts en annuitet af 5 procent eller.................... kronor 25,000: —

hvilket belopp utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 750,000 kronor, hvaraf utbetalts endast

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

13

kronor 746,197:94, skulle under år 1888 inbetalts 4 V* procent ränta

å lyftade belopp ... kronor 33,578: 91

kapitalafbetalning

och ränta år 1889 „ 35,661: 66. 69,240: 57.

annuiteter den 1 januari 1890—1 januari

1900 å 5 procent eller kronor

37,309: 90 ........................................... 410,408:9 0 kronor 479,649:4 7

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1888 årsränta ,, 17,000: —

så att riksgälskontorets förfallna fordran utgör kronor 462,649: 4 7

jemte öfverränta .......................................................... „ 163,456: 03

eller tillsammans ............................................... kronor 626,105: 5 0.

Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran kronor 425,339: 5 7

jemte öfverränta......................... „ 147,194: 24 kronor 572,533:81.

Till Siljans jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari

hvardera af åren 1898—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

kronor 47,500, tillsammans..................................... kronor 142,500: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1898 och 1899

års annuiteter ............................................................... „ 59,920: 41

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör... ki’onor 82,579: 59.

Under år 1899 inbetaides i afräkning å 1898

och 1899 års annuiteter............... kronor 37,221:28

jemte öfverränta .......................... .„___ 2,778:7 2 kronor 40,000: —

Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

krouor 72,300: 8 7.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 341,000 kronor, skulle den 1 januari

hvardera af åren 1892—1900 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

kronor 17,050, tillsammans .................................. kronor 153,450: —

hvilket belopp jemte öfverränta ................................. ,, 34,248: 11

eller tillsammans .................................................... kronor 187,698: 11

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari 1899 utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran kronor 136,400: —

jemte öfverränta......................... „ 27,430: 5 9 kronor 163,830: 5 9.

Till Mariestad— Kinnekulle jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 305,000 kronor, skulle den 1 juli 1899

inbetalts en annuitet af 5 procent eller...................... kronor 15,250: —

hvaraf hittills inbetalts ................................................. „ • 14,872: 9 9

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ...... kronor 377: oi

jemte öfverränta ........................................................ „ — —: 05

eller tillsammans ............................................................ kronor 377: 06.

Till Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag

o

A detta lån, ursprungligen 2,350,000 kronor, skulle den 1 oktober

hvardera af åren 1897—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

117,500 kronor, tillsammans .................................. kronor 352,500: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1897 och 1898

års annuiteter .............................................................. „ 141,898: 2 6

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 210,601:7 4

jemte öfverränta ............................................................. „ 29: 2 5

eller tillsammans ...................................................... kronor 210,630: 9 9.

Under år 1899 inbetaides å 1897 och 1898

års annuiteter .......................... kronor 102,538: o 8

jemte öfverränta......................... „ 29,961: 92 kronor 132,500: —

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran ........................ kronor 195,639: 8 2

jemte öfverränta ...................... ___13,306: 08 kronor 208,945: 9 0.

Till Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,247,000 kronor, skulle den 1 oktober

1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller ....... kronor 62,350: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning ........................ „ 21,654: 19

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 40,695: 81

jemte öfverränta ........................................................... „ 45: 2 2

eller tillsammans ............................................................ kronor 40,741: 0 3.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

15

Under år 1899 inbetaides å 1898 och 1899 års

ränteinbetalningar.......................... kronor 61,654: 19

jemte öfverränta ....................... „ _2,695: 81 kronor 64,350: —

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran ........................ kronor 40,000: —

jemte öfverränta......................... „__ 494: 4 4 kronor 40,494: 4 4

Till Hessleholm—Markaryds jernvägsaktiebolag,

som öfvertagit betalningsskyldigheten för det till anläggning af jernväg

mellan Vittsjö och Hessleholm utgifna lån.

Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1/10 1899

inbetalts en annuitet af 5 procent eller kronor 20,200:

hvaraf hittills inbetalts i afräkning „

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör

jemte öfverränta ...........................................................

eller tillsammans ...........................................................

Under år 1899 inbetaides å 1898 och 1899 års

annuiteter ................................... kronor 20,402: 6 2

jemte öfverränta .............................. „___995: 9 7

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets

förfallna fordran.............................. kronor 20,200: —

jemte öfverränta ........................... _v>___249: 6 9

202: 6 2

kronor 19,997: 3 8

,, 247: 19

kronor 20,244: 5 7.

21,398: 59

20,449: 6 9.

Till Skara domkapitel,

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i

nämnda stad.

A detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den 29/i och den

V» hvardera af åren 1896—1899 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

2,000 kronor, tillsammans ............................................ kronor 8,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1896 års inbetalning

.........................................................................1_n 15: 7 5

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör......... kronor 7,984: 2 5.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Under år 1899 inbetaides å 1894—1896 års annniteter kronor

2,664: 63.

Vid 1898 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

kronor 8,648: 8 8.

Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda förfallna annuiteter

och räntor, uppgående den 1 januari 1900 till ... kronor 2,031,872:33

och samma dag 1899 obetalda förfallna annuiteter

och räntor ................................................................. „ 1,909,558: 7 3

visar sig, att riksgäldskontorets obetalda förfallna

fordringar under år 1899, med tillägg af den

1 januari 1900 förfallna obetalda annuiteter,

ökats med.......................................................... kronor 122,313: 6o.

1 dessa resterande belopp ingå icke debiterade obetalda öfverräntor,

som vid 1899 års slut uppgingo till ........ kronor 411,004: 4 o.

Riksgäldskontorets inom Union balanserade tillgångar hafva under

år 1899 icke undergått någon förändring. De utgöra fortfarande

30,195,000 kronor.

Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1899 års reglemente §§ 8—18.)

Till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg beviljade Riksdagen

år 1879 en summa af 4,000,000 kronor. Häraf hafva i vederbörlig

ordning lyftats 3,999,269 kronor 69 öre, hvaremot återstoden,

730 kronor 31 öre, ännu innestår i riksgäldskontoret.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till

Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande

af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial A.-o 1.

17

högst 7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för

Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

År’ 1898 medgaf Riksdagen, att af omförmälda, för bestridande af

omkostnader vid köpet af banan anvisade anslag å 250,000 kronor ett

belopp af 175,582 kronor finge från riksgäldskontoret till jernvägsstyrelsen

utbetalas såsom godtgörelse för af denna styrelse förskottsvis

utgifven expropriationsersättning för viss mark, som för jernvägsanläggningen

tagits i anspråk.

Såsom köpeskilling för jernvägen utbetalades under år 1891 af

det för sådant ändamål anvisade anslaget 6,500,000 kronor. Af det för

bestridande af omkostnaderna vid köpet afsedda anslaget å 250,000

kronor bar lyftats

dels, enligt särskilda kongl. bref,

under år 1892.............''..Å.....1..''..:.''......................................... kronor 19,749:93

„ „ 1894........................................................................ „ 1,207:30

„ „ 1898........................................................................ „ 3,476:2 6

dels ock på grund af 1898 års Riksdags förberörda

beslut:

under år 1898 ........................................................................ „ 175,582: —

kronor 200,015: 4 9.

Återstoden af sistnämnda anslag, eller 49,984 kronor 51 öre, innestår

ännu i riksgäldskontoret.

Till påbörjande af en statsbana från Gellivare till riksgränsen beviljade

1898 års Riksdag för år 1899 ett anslag af 5,400,000 kronor

och anvisade deraf till utgående från riksgäldskontoret 4,650,000 kronor.

Under tiden januari—augusti 1899 bär riksgäldskontoret till jernvägsstyrélsen

i särskilda poster utbetalt det sålunda anvisade anslaget

4,650,000 kronor.

Till fortsättning af nyssnämnda statsbana bar 1899 års Riksdag

för innevarande år beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 4,000,000 kronor.

Af detta anslag bar riksgäldskontoret under innevarande januari

månad till jernvägsstyrelsen utbetalt 1,000,000 kronor.

Nästlidne års Riksdag bar till fortsättning af statsbanan från

Göteborg till Skee för innevarande år beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor.

Af detta anslag bär ännu ej något belopp blifvit lyftadt.

Bill. till Jliksd. Prat. IDOG. 4 Sand. 1 Afd. 1 klätt.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksdagen har år 1899 ej mindre bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i ett vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 6 mars 1899 fogadt. förslagskontrakt angående förvärfvande^ för

svenska statens räkning af handelen Örebro—From af Örebro—Köpings

jernväg fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning

samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid

Frö vi, än äfven för år 1900 anvisat

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kronor

„ inköp af rullande materiel för linien Spånga—

Frövi—Örebro........................................................... v

„ fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och

Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro........... „

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af riksgäldskontoret.

Af de belopp, som enligt detta Riksdagens beslut skola från

riksgäldskontoret utbetalas, har ännu ej något blifvit härstädes reqvireradt.

237,500: —

300,000: —

500,000: —

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1896 års Riksdag

7 500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1897 med

l^OOjOOO kronor årligen. Af denna fond har Kongl. Maj:t tilldelat:

Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag................... kronor 214,000: -

Markaryd—Veinge jernvägsaktiebolag

Östra Blekinge jernvägsaktiebolag ........................

Sala—Gy singe—Gefle jernvägsaktiebolag ............

Gotlands jernvägsaktiebolag (för anläggning af

jernväg mellan Vestkinde och Tingstäde) .....

Östra Centralbanans jernvägsaktiebolag ................

Slite—Roma jernvägsaktiebolag ...............................

VI

563.000

537,500

1,545,500

120.000

1,710,000

340,000

kronor 5,030,000

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag

„ Markaryd—Veinge jernvägsaktiebolag.....

„ Östra Blekinge jernvägsaktiebolag .......

„ Sala—Gysinge—Gefle jernvägsaktiebolag

„ Gotlands jernvägsaktiebolag.......................

„ Östra Centralbanans jernvägsaktiebolag

kronor 213,182: 63.

„ 375,000: —

„ 537,500: —

„ 775,500: —

„ 80,000: —

„ 790,000:--

kronor 2,771,182: 63.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

19

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade

odling slån ef ond en hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885

— 1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355

kronor 91 öre. Härjemte hafva, jemnlikt 1888 års Riksdags beslut,

anvisats följande fyllnadsbelopp, nemligen:

för år 1889 ...............................................................

1890 ................................................................

1891 ...............................................................

1892 ..........................................................

1893 .................................................................

kronor

ii ii

ii 11

ii ii

ii

ii ii

365,406: 34

97,730: 12

643,777: 79

609,796: 99

;; 661,595: 4 7

kronor 2,378,306: 71.

Häraf har statskontoret lyft beloppen för åren 1889—1892, tillhopa

1,716,711 kronor 24 öre, samt 150,000 kronor af beloppet lör år

1893, och sålunda för odlingslånefonden in alles 4,542,067 kronor 15 ore.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, Indika blifvit öfverlemnade

före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de

belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 3U procent

för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till

statskontoret under åren 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent iöi

år, men räntan å de under åren 1894, 1895 och 1896 öfverlemnade

beloppen till 3 Va procent för år. Till följd häraf skall statskontoret

erlägga „ „ „ „ _ „ .

4 procents ränta å ........................................... kronor 3,056,764. 3 2

och 3 3 4 „ „ „ ................................... ....»__1,485,302: 8^3

kronor 4,542,067: 15.

Af de enligt 1893 års Riksdags beslut anvisade fyllnadsbeloppen

för åren 1894, 1895 och 1896, utgörande 32,446 kronor 1 öre,. 63,301

kronor 73 öre och 116,604 kronor 47 öre, har ännu icke något blifvit lyft.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hade fnllmägtigé

vid 1899 års början, enligt beslut af 1891 —1898 års Riksdagar, tillhandahållit

telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 7,2o0,000 kronor

mot 4 procent ränta å 3,750,000 kronor och 3 3,h procent ränta a

3,500,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Sedan 1899 års Riksdag bemyndigat fullmägtige att för enahanda

ändamål tillhandahålla telegrafstyrelsen ytterligare lånemedel å 1,000,000

kronor, har styrelsen i riksgäldskontoret lyft:

1899 i juni .............................................................. kronor 500,000: —

„ „ september.................................. „ 350,000: —

„ „ december ................................................... „ 150,000: —

kronor 1,000,000: —

hvarå den årliga räntan enligt fullmägtiges bestämmande, utgår med

4 procent.

Af de erhållna lånen har telegrafstyrelsen hittills återbetalt:

af 1891

års

lånebelopp

„ 1892

11

ii

„ 1893

11

ii

„ 1894

11

ii

„ 1895

11

ii

„ 1896

11

ii

„ 1897

11

ii

.. kronor 650,000

„ 550,000

... „ 450,000

.. „ 262,500

„ 187,500

„ 112,500

.. „ 50,000

kronor 2,262,500

Telegrafstyrelsens skuld till riksgäldskontoret för ifrågavarande

lån uppgår alltså för närvarande till 5,987,500 kronor.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

''{1899 års reglemente § 19.)

Sådan kassaförstärkning har icke ifrågakommit under den tid,

denna berättelse omfattar.

>i >åt .<> ., ,. . . io 1

Af statskontoret till riksgäldskontoret öfverlemnade kassabehållningar.

(1899 års reglemente § 38.)

Då fullmägtiges berättelse till 1899 års Riksdag afgafs, innehade

riksgäldskontoret från statskontoret till förvaltning öfverlemnade belopp

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

21

å tillsammans ........................................................... kronor 35,000,000:

Under år 1899 har statskontoret för förvaltning

ytterligare öfverlemnat:

i februari ..................... kronor 3,000,000: —

i mars ........................... „ 4,000,000: —

i maj.............................. „ 3,000,000:

i november ................ „ 5,000,000: —

i december ................. „ 2,000,000: — „ 17,000,000:

kronor 52,000,4)00: —

hvaraf emellertid återbetalts:

1899 i juni ......................... kronor 2,000,000: —

1900 i januari............... „ 7,000,000: — „ 9,000,000:

så att för närvarande innestå ................................. kronor 43,000,000:

Af dessa medel äro 13,000,000 kronor hos riksgäldskontoret deponerade

på en månads uppsägning, 2,000,000 kronor på två, 8,000,000

kronor på tre och 20,000,000 kronor på fyra månaders uppsägning.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1899 års reglemente §§ 20—23.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid denna berättelse

omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag

(1899 års reglemente § 39.)

Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

äfvensom till räntor å statsskulden och,af betalningar a de fonderade

statslånen -har riksgäldskontoret under år 1899 fått från statskontoret

emottaga:

i januari .

i februari

kronor 10,000,000

„ 1,172,000

kronor 11,172,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskott ds Memorial N:o i.

I afräkning å 1900 års anslag för nämnda ändamål har statskontoret

under innevarande månad levererat 7,000,000 kronor.

Riksdagskostnader.

(1899 års reglemente § 24.)

Enligt till 1899 års slut sig sträckande redovisning öfver kost
-

naderna för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:

arfvoden och resekostnadsersättning till Andra Kammarens

ledamöter .................................................... kronor 292,289: 7 4

arfvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt
betjening.

................................................................. „ 140,508:7 5

tryckpapper, trycknings- och häftningskostnader ... „ 141,561: 2 2

diverse utgifter ................................................................. ,, 30,539: 9 9

Summa kronor 604,899: 7 0

Riksgåldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1899 års reglemente §§ 35—47.)

De under år 1899 till riksgåldskontorets kassaräkning influtna

medel, behållningen vid årets början, 5,564,582 kronor 56 öre oberäknad,

hafva uppgått till.............................................. kronor 56,512,210: 12.

Samma räknings utgifter under året hafva utgjort

................................................................................ ,, 51,559,322: 53.

utvisande dessa summor en omsättning å

riksgåldskontorets kassaräkning under år 1899 af kronor 108,071,532: 6 5.

För beskaffenheten och beloppet åt de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste m&onxst-posterna hafva utgjorts af:

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

ändamål utgifna lån.............................. kronor 5,567,679: 7 4.

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå.............................................................. „ 11,201,773:55.

återbetalning af i. riksbanken å särskild deposi
tionsräkning

^insätta medel ............................. „ 7,000,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 23

af statskontoret levereradt anslag till riksdags
kostnader,

annuiteter m. m.............................. kronor 11,172,000: —

till förvaltning från statskontoret öfverlemnade

kassabehållningar ............................................... „ 17,000,000:

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter

.................................................................... it 1,256,147: 7 6.

Riksgäldskontorets utlåning.

(1899 års reglemente § 45.)

Såsom i den af fullmägtige till nästlidne års Riksdag afgifna berättelse

omförmäldes, hade fullmägtige af de under riksgäldskontorets

förvaltning stående medel under år 1898 å särskild depositionsräkning

utan räntegodtgörelse i riksbanken insatt............ kronor 10,000,000: —

I februari 1899 insattes å nämnda räkning ytterligare

.........................i-............................................. .n 3,000,000: —

kronor 13,000,000: —

Häraf har emellertid riksbanken, efter skedda

uppsägningar, under nästlidet år återbetalt

tillsammans ............................................................„__^^OfyOOCk —T

och utgör till följd häraf riksgäldskontorets tillgodohafvande

å nämnda räkning i riksbanken

för närvarande....................................... kronor 6,000,000: —

I öfrigt hafva, i den mån behållningarna och riksgäldskontorets

utgifter sådant medgifvit, kontorets tillgångar genom utlåning samt

uppköp af obligationer gjorts räntebärande; och hafva i sådant hänseende

från riksgäldskontorets kassaräkning under år 1899 utlemnats

tillsammans 7,450,000 kronor.

Vid 1899 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde

i kapital:

riksgäldskontorets medel:

inom landet mot reverser och depositionsbevis kronor 14,161,000: —

i utländska valutor..................................................... „ 18,828,571: 25.

mot uppköpta obligationer....................................... „ 947,533:88.

Summa kronor 33,937,105: 13.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 1.

liqvidations- och amortissementsfondernas medel:

inom landet, mot reverser och depositionsbevis kronor 400,000: —

hos utländsk bank...................................................... „ 587,156:12.

mot uppköpta obligationer....................................... ,, 1,935,384: 44.

Summa kronor 2,922,540: 56.

Den genom riksgäldskontor^ ifrågavarande lånerörelse för år 1899

uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret ................................................... kronor 1,360,701: 96.

„ liqvidations- och amortissementsfonderna...... „ 124,938^87^

''Summa kronor 1,485,640: 8 3.

iBiksgäldskontorets upplåning.

Af riksgäldskontorets från innebafvarens sida ouppsägbara 3,6

procent obligationer af år 1887 både vid 1899 års början försålts ett

nominelt /belopp af 48,799,000 kronor. Försäljningspriset, som sedan

april 1896 varit bestämdt till 103 procent jemte godtgörelse för upplupen

ränta, nedsattes i oktober 1899 till pari; och till detta pris bar

under året försålts en obligation å 500 kronor. Till följd häraf utgör

det för närvarande utelöpande beloppet 3,6 % obligationer 48,799,500

kronor.

Genom skrifvelse den 23 mars 1899 bemyndigade Riksdagen

riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett iån

å 25 millioner kronor att tillhandahållas riksbanken. Med föranledande

häraf samt på grund jemväl af den riksgäldskontoret för andra ändamål

förut lemnade upplåningsrätt beslöto fullmägtige upplägga ett nytt

3£ procent statslån, förskrifvet i kronor, francs, pund sterling och

riksmark, och hafva fullmägtige med ett konsortium, bestående af

Crédit Lyonnais, Banque de Paris & des Pays-Bas, Stockholms enskilda

bank, C. J. Hambro & Son, Den Danske Landmandsbank, Hypothekog

Vekselbauk, Privatbanken i Kjöbenhavn, Deutsche Bank, Dresdner

Bank, L. Bebrens <& Söbne och Norddeutscbe Bank in Hamburg den

18 april 1899 afslutat kontrakt om öfverlåtande å konsortiet af obligationer

, å nominelt 50 millioner francs af berörda statslån. Riksdagens

senast församlade revisorer hafva i sin berättelse om granskning åt

riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning meddelat en fullständig

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

redogörelse för denna lånetransaktion; och tillåta sig fullmägtige att

till denna redogörelse hänvisa.

Såsom i nämnda revisionsberättelse jemväl meddelats, hafva fullmägtige

af den för det nya statslånet influtna valuta stält till riksbankens

förfogande medel, motsvarande i svenskt mynt 25 millioner

kronor. Med afseende å vilkoren för återgäldande af den riksbanken

sålunda lemnade försträckning m. m. hafva fullmägtige, i enlighet med

bestämmelserna i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse af den 23 mars

1899, träffat öfverenskommelse med fullmägtige i riksbanken, på sätt

af protokollen öfver låneärenden för den 4 och den 18 maj 1899 inhemtas.

Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken

lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-

och riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda berättelse,

fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret deröfver afgifva.

Fullmägtige få slutligen tillkännagifva, att f. d. statskommissarien

Per Samzelius, hvilken allt sedan år 1872 varit fullmägtig i

riksgäldskontoret, den 22 juli 1899 aflidit, samt att till följd häraf

undertecknad Unger, som vid sistlidne års riksdag utsetts till förste

suppleant för fullmägtige, inträdt i riksgäldskoutorets styrelse.

Stockholm den 18 januari 1900.

ALB. ANDERSON.

EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.

AV. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNGER.

H. Sederholm.

Bill. till Riksd. Prat. TWO. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o. 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar

1

Den 1 Januari

......... - ------- ■ =*g----

Den 31 December

Kronor

öre

Kronor

öre

Debet.

j

Tillgångar:

Fordringar för utgifna lån:

Kapital

490,778

57

Byggnadslån ........................................................

469,709: 79

799,864

14

Tömtregleringslån ................................................

785,654: 70

591,810

78

Lån för kanal- och slussanläggningar ............

558,774: 34

44,189,919

08

„ » jernvägsanläggnipgar...........................

43,874,147: 81

5,562,500

—

„ till kongl. telegrafstyrelsen ....................

6,300,000: —

4,542,067

15

Fordran af odlingslånefonden ............................

4,542,067: 15

18,065,530

36

Tills vidare förräntade medel ............................

15,108,533: 88

10,000,000

—

Hos Sveriges riksbank i särskild depositionsräk-

ning..................................................................

6,000,000: —

Lån till Sveriges riksbank....................................

25,000,000: —

102,635,884

— 84,242.465: 08 ==

5,153,343

44

Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade ....................

5,153,343

44:

7,196,405

58

Utländska valuta*- ..................................................

48,828,571

25:

55,962

38

Fordran hos Nordtyska Banken i Hamburg ........

55,599: 38

13,571

58

Dito bos Banque de Haris & des Fays-Bas i Haris

13,571: 58

116,310

49

Dito hos Herrar C. J. Hambro & Son i London

114,495: 49

22,888

75

Dito hos Crédit Lyonnais i Paris ........................

22,888: 75

206,555

20

1,744,052

17

De konverterade lånens liqvidatious- och amortisse-

mentsfond ........................................................

1,744,052: 17

968,300

82

De fonderade lånens liqvidations- och amortisse-

mentsfonder ....................................................

968,300: 82

428,762

03

Fonden för amortering af 1894 års lån................

561,062: 03

3,273,415

02

46,743

71

Fonden för extra amortering af statsskulden ......

594,695

77

7,143

26

Fordran af liqvidations- och amortissementsfonderna....................

120

—

Oredovisade medel, afsedda till inlösen af kuponger till Malmö—

Billesholms jern vägsaktiebolags af riksgäldskontor öfver-

tagna obligationslån ......................................

120

—!

99,995,769

29

Transport

130,692,585

35

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Methorial N:o 1.

27

och skulder vid 1899 års början och slut.

Den 1 Jnnuari

Den 31 December

Kronor

öre

Kredit.

Ktonor

öre

Skulder:

Fonderade lån:

Kapital

8,888

100,290,900

£8,428,444

48,799,000

25,111,111

33,098,666

18,000,000

89

44

11

67

1860 års lån emot premieobligationer ............

1880 „ „ ..............................;......................

1886 „ .........................................................

1887 „ ......«................................................

1888 „ „ ......................................................

1890 „ „ ......................................................

1894 „ , ......................................................

1899 „ „ ......................................................

98,663,400

58,173,777

48,799,500

25,111,111

32,741,333

18,000,000

36,000,000

77

11

34

317,489,122

22

= 283,743,011: 11 =

10,125

140,889

_

Icke fonderade lån:

Gamla 5-procent lånet........................................

Göta kanals reparationsfond ................................

10,125

140,889

—

151,014

= 151,014:— =

872,153

900,000

1,264,000

51

I sammanhang med Vestkustbanans inköp af staten öfvertagna

kommun- och obligationslån:

Kommunlån ................................ 850,291: 24

Skåne—Hallands jernvägsaktie-

bolags obligationslån ............ — — —

Malmö—Billesholms dito dito .... 1,244,000: — 2,094,291: 24

23,148

70

Räntor utbalanseras oförändrade ....................

23,148:

70

2,117,439

y 4 i

= 3,059,302:21 =

!

1,019,606

91

Diverse skulder:

Å 1898 års anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor, återbäring ................................................

1,494: 16

|287,972,934

2 a

Transport

1,494: 16

319,757,576

16

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 Januari

Kronor

99,995,769

5,776

719

5,564,582

227,535,733

ore

29

60

79

Den 31 December

Transport

I riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel:

Förskott till riksdagskostnader.................................... 4,172: 30.

„ „ kontorsexpenser .................................... 181:44.

56 Behållning å riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken

77

Kapitalräkningen:

Skulder utöfver tillgångar

Inom linien balanserade tillgångar:

105,000:— Brandförsäkringsvärdet af Riksdagens

hus................................ 105,000: —

90,000: — Bokföringsvärdet af Riksgäldskontorets

hus............................ 90,000: —

30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens grund
___

fond ........................................ 30,000,000: —

30,195,000: — Kronor 30,195,000: —

Kronor

130,692,585

4,353

10,517,470

230,153,723

333,102,582 01

Summa kronor

371,368,133

07

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

Den 1 Januari

Den 31 December

Kronor

öre

Kronor

öre

287,972,934

23

Transport

1,494: 16

319,757,576

16

43,000,000

—

Af kongl. statskontoret till riksgäldskontorets

förvaltning öfverlemnade kassabehållningar 50,000,000: —

838,491

49

För undsättningar vid missväxter eller felslagna

skördar afsedda medel ....................................

769,252: 68

1,231,448

49

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägen-

heter ................................................................

779,623: 14

8,280

—

Utelöpande förfallna obligationer af 1891 års

tillfälliga lån ....................................................

8,280: —

120

—

Utelöpande förfallna kuponger af Malmö—Billes-

holms jernvägsaktiebolags obligationslån........

120: —

730

31

Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—

Motala—Mjölby jernväg ................................

730: 31

49,984

51

Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade

medel för inköp af jernvägen mellan Luleå

och norska gränsen ........................................

49,984: 51

545

84

A 1898 och 1899 års anslag till Riksdagens

bibliotek...........................................................

1,072: 11

47

14

Till liqvidations- och amortissementsfonderna

— — —

51,610,556

91

: 46,149,254: 69 =

Inom linien balanserade skulder:

150,000:— Konung Carl XIILs hemgifts-

kapital......................................

150,000: —

100,777: 16 Lappmarks ecklesiastikfond ........

30,000,000: — Af riksgäldskoutoret utfärdade,

100,777: 16

till allmänna hypoteksbankeu

aflemnade 3 1/2 procent obliga- tioner ........................................

30,000,000: —

3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollhätte

slussverk: kapital .... 1,250: —

ränta........ 2,286: 88.

3,536: 88

30,254,314:04. Kronor 30,254,314:04

333,102,582

Öl

Summa kronor 371,368,133

07

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till statsutskottet.

Under år 1899 har liksom under föregående år det närmaste

handhafvande! af de ärenden, som ega samband med utförandet af det

fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt lemnade

uppdraget i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och dess verk, varit öfverlemnadt åt en särskild

komité. Ledamöter i komitén hafva från och med den 22 mars 1899,

då val anstäldes för tiden intill fullmägtiges första gemensamma

sammanträde efter de val, som vid 1900 års lagtima riksdag skola

förrättas af en de! bland fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret,

varit och äro: af fullmägtige i riksbanken: herrar Törnebladh

och von Friesen med herr Jonsson såsom suppleant, samt af fullmägtige

i riksgäldskontoret: herrar Sederholm och Odelberg med herr Östberg

såsom suppleant.

Med ofvannämnda inom fullmägtiges krets utsedda ledamöter

hafva fortfarande för behandling af tekniska frågor varit adjungerade:

generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud, professor F. Gr. A. Dahl

och generaldirektören L. Berg, hvilka samtliga omvaldes den 22 mars

1899 för tiden intill nyss omförmälda fullmägtigsammanträde.

De beslut, som blifvit af fullmägtige vid gemensamma sammanträden

i ärendet fattade, framgå af protokollen den 22 mars, 18 maj

och 1.9 oktober 1899 samt denna dag.

Öfver de med afseende på byggnadsarbetets utförande vidtagna

åtgärder under tiden från den 20 januari 1899 har riksdagshuskomitén

i en till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret stäld berättelse

lemnat redogörelse; och anhålla fullmägtige att få åberopa

denna med afseende på deri meddelade uppgifter angående ifrågavarande

åtgärder.

öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar

vid 1899 års början och slut få fullmägtige meddela följande summariska

uppgift:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

31

Den 1 jan.

1

Deri 31 dec.

Kronor.

Kronor.

252,701

6 2

Innestående å upp- och afskrifningsräkning i

Sundsvalls enskilda hank ..........................

92,972

40

Förräntade medel:

4,758,153

—

Kapital ........................... 4,258,153: —

13,538

84

Ränta ............................... 9,154: 6 7

4,267,307

67

14,030

54

Behållning å de till riksdagshuskomitén anord-

nade eller eljest influtna medel efter afdrag

af utgifterna .......................................................

116,220

33

|5,038,424

—

Summa

4,476,500

40

Någon försäljning af fonden tillhöriga obligationer har under år

1899 icke ifrågakomma.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbankshusen

å Helgeandsholmen under år 1900 varit, framgår af komiténs berättelse.

Sedan 1894 års Riksdag, med bifall till en af fullmägtige gjord

framställning, medgifvit, att åt riksbankens medel finge utbetalas understöd

åt bland andra den genom olyckshändelse under arbete för riksdagshuskomiténs

räkning den 16 januari 1894 omkomne arbetsförmannen

Carl Fredrik Björklunds enka Anna Maria Olivia Arlén 300 kronor

årligen, så länge hon lefde ogift, samt till hvart och ett af makarnes

barn till fyllda 15 år 50 kronor om året, har understöd blifvit åt

vederbörande utbetaldt i enlighet med Riksdagens beslut åt såväl

enkan Björklund som makarnes fem barn Anders Fredrik Gunnar, född

den 24 januari 1887, Bertil Gustaf Valentin, född den 24 februari

1888, Anna Arvida Kristina, född den 31 augusti 1890, John Mauritz,

född den 10 november 1892 och Jenny Maria, född den 12 mars 1894.

Nu har under den 6 augusti 1899 enkan Björklund aflidit i utfattiga

omständigheter samt den för barnen utsedde förmyndaren sjökaptenen

Aug. Högström i Vestervik, dit enkan Björklund efter mannens död

afflyttat, under åberopande af berörda äfven genom behörigt intyg af

vederbörande kyrkoherde styrkta förhållande beträffande ställningen i

boet, hos fullmägtige i riksbanken skriftligen anmält, att den äldste af

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bönerna, som uppnått 12 års ålder, vore mycket döf och litet begåfvad

å förståndets vägnar; att till bekostnad af samtliga barnens uppfostran

och vård annan tillgång icke förefunnes än ofvannämnda af Riksdagen

dem beviljade understöd å 50 kronor för hvarje barn; samt att detta

understöd för nämnda ändamål vore alldeles otillräckligt, då ej någon

ville åtaga sig att hafva dem i sin vård mot så ringa ersättning; och

har på grund häraf Högström hemstält, att det understöd, som utgått

till barnens moder, måtte fortfarande få utbetalas till barnens uppehälle

och uppfostran.

I sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:o 5 den 13

mars 1894 äro anförda de skäl, på grund af hvilka understöd då ifrågasattes

för enkan Björklund och hennes barn; och tillåta sig fullmägtige

att för närmare kännedom härom hänvisa till samma memorial.

Beträffande den af sjökaptenen Högström i egenskap af de minderåriga

barnens förmyndare gjorda ansökningen synes det fullmägtige,

som härhos till utskottet öfverlemna samma ansökning med tillhörande

prestbetyg, vara med billighetens fordringar öfverensstämmande, att

densamma vinner afseende. Fullmägtige få derför hemställa, att utskottet

behagade göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen ville medgifva

att, på sätt af vederbörande förmyndare för arbetsförmannen

Carl Fredrik Björklunds minderåriga barn begärts, det årliga understödsbelopp

af 300 kronor, som anslagits att utaf riksbankens medel

utgå till bemälde Björklunds enka, måtte efter hennes död få tilldelas

barnen med 60 kronor för hvart barn, intill dess det uppnår 15 års ålder.

Stockholm den 15 januari 1900.

Fullmägtige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH. TOM LILJEWALCH.

SIXTEN von FRIESEN. OLOF JONSSON. ROB. ALMSTRÖM.

Fullmägtige i riksgäldskontoret:

ALB. ANDERSON.

EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON.

W. ODELBERG. G. F. ÖSTBERG. MAGNUS UNGER.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

33

Till herrar fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontor.

Riksdagshuskomitén får härmed till herrar fullmägtige afgifva

berättelse angående de åtgärder, som till utförande af Riksdagens

beslut i fråga om uppförande på Helgeandsholmen af riksdags- och

riksbankshus vidtagits efter den 20 januari 1899, då berättelse senast

afgafs.

Uppmurandet af riksdagshusets stomme, som påbörjades år 1898,

har under år 1899 fortskridit så, att vid sistnämnda års slut tegel- ““

murarna uppförts till en höjd, räknadt från gatans plan, af hu*et
-

norra fasaden................................................... 8,70 meter

södra „ .................................................. 10,o o „

vestra „ 12,00 „

östra „ (södra hälften)........................ 12,4 0 „

„ „ (norra hälften)............... 9,30 „

Innermurarna hafva i allmänhet nått samma höjder, dock att

murverket kring kamrarnes samlingssalar uppförts ej obetydligt högre,

nemligen räknadt från Norrbroplanet kring Första Kammarens sal 12,50

meter och kring Andra Kammarens 19,2 0 meter, eller, hvad denna

senare kammare angår, till hela den höjd, som murarna der skola

hafva, så att takstolskonstruktionen till Andra Kammarens sal vid

1899 års slut börjat uppsättas.

Till de under året verkstälda murningsarbetena hafva åtgått i

rundt tal 1,750,000 stycken tegel.

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

b) Riksbankshuset.

Hufvudornamentet å riksdagshusets fasad mot Norrbro, hvilket

ornament skall anbringas öfver stora ingången till huset och framställer

svenska riksvapnet, uppburet af två lejon, har under året blifvit

i full storlek modelleradt i gips, hvarefter ornamentets utförande i

granit påbörjats.

De dockor af kalksten, som skola utgöra balustrad till fönstren

i hufvudvåningen, hafva under året levererats och till större delen

äfven uppsatts.

Af de till inredningen hörande arbetena hafva förutom fortsatt

inläggning af jernbalkar och bjelklag för de olika våningarna äfvensom

den inre vestibulens i bottenvåningen beklädnad med marmor, hittills

allenast ifrågakommit några mindre omfattande beton- och asfaltarbeten

samt anläggning af en del af de för värmeledningen behöfliga kanalerna.

Ytterställningar hafva rests till den höjd, som erfordras för yttermurarnas

uppdragande till full höjd.

Efter det arbetena för året afslutats, hafva murarnas öfverytor

fullständigt täckts med bräder.

Sedan under år 1898 pålningen för riksbanksbyggnaden afslutats,

har under år 1899 kallmurningen för byggnadens grund jemte en del

af den behöfliga bruksmurningen i granit fortgått och skulle antagligen

hafva kunnat under sistnämnda år fulbordas, om ej ett uppehåll

under några månader uppstått i grundläggningsarbetet, hvilket uppehåll

förorsakades deraf att, sedan olika meningar yppats om det för riksbankshuset

lämpligaste grundläggningssättet, utredning ansågs erforderlig

härutinnan. I afbidan på denna fingo arbetena hvila.

För åstadkommande af ifrågavarande utredning tillsattes den 13

juni 1899 en nämnd af fackmän, hvilken nämnd den 19 i samma månad

afgaf sitt utlåtande, som härhos bilägges. (Bilaga A.). Som nämnden,

på sätt närmare framgår af utlåtandet, i allo uttalade sig till förmån

för den använda grundläggningsmetoden, återupptogos och fortsattes

arbetena å riksbankens grund samt hafva sedermera fullföljts derhän,

att af riksbankens grundmur nu mera återstår att fullborda af kallmuren

1,100 kubikmeter och af bruksmuren 400 kubikmeter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Satsutskottets Memorial N:o t 35

För den riksbanken i vester och sydvest omgifvande kaj muren

har det erforderliga antalet, 8 stycken, timmerkistor blifvit färdigbyggda

och på sina platser nedsänkta med en kajlängd af cirka 100

meter. De sålunda nedsänkta kistorna hafva i och för blifvande kajanläggning

till fullo ipålats, hvarjemte på ungefär hälften. af den

angifva sträckan bruksmurning verkstälts till en höjd af 2 skift.

För utförande af hithörande grundläggningsarbeten samt vissa

delar af riksbankens grundläggning har under år 1899 anskaffats en

särskild kraftig ångpump.

För den öfver Lilla Norrström erforderliga bron mellan Mynttorget

och Helgeandsholmen har för det blifvande landfästet å holmen

en sänkkista hoptimrats och nedlagts.

I bilagor till komiténs berättelse år 1899 meddelades innehållet

af de skrivelser, som vexlats mellan fullmägtige och Stockholms

stadsfullmägtige angående bron öfver Stora Norrström. Herrar fullmägtige

uttalade i sin framställning till stadsfullmägtige, att de visserligen

ansågo en bro i tre spann vara att föredraga framför en bro i

ett enda spann, men att de för det dåvarande ansågo sig böra föreslå

en bro af den senare konstruktionen, enär denna kunde utföras utan

att i något afsende inverka på vattenafloppet.

Komitén har emellertid icke kunnat förbise, att en bro i tre

spann skulle bättre harmoniera såväl med de under uppförande varande

byggnaderna på holmen som med omgifningen i öfrigt, och då enligt

hvad förberedande undersökning gifvit vid handen en trespannsbro

icke skulle ställa sig dyrare än en bro i ett spann med den bredd på

bron, som man hittills tänkt sig, har komitén med hänsyn härtill och

då komitén funnit, att sådana åtgärder borde kunna vidtagas, att en

bro i tre spann icke skulle komma att hafva inflytande på vattenafloppet

i högre grad än en enspannsbro, har komitén tillstyrkt

fullmägtige att hos kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anhålla

om förordnande för sakkunnig person att verkställa utredning härutinnan.

Denna framställning har af fullmägtige bifallits och skrifvelse

i ämnet förty af dem till kongl. styrelsen aflåtits af innehåll, Bilaga B.

utvisar.

c) Kajer.

d) Brobyggnaderna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Entreprenadoch

leveransaftal

för byggnadsarbetena.

I närmast föregående berättelser har komitén omnämnt den stegring

i pris å arbete och materialier, som fortgått sedan år 1897.

Denna stegring har gjort sig i ökadt mått känbar under år 1899. På

grund af densamma har komitén föranlåtits att i så hög grad, som

förhållandena, utan att arbetena derigenom fördröjts, kunnat medgifva,

uppskjuta afslutandet, af ytterligare för byggnaderna erforderliga entreprenadaftal,

och det är med fästadt afseende härpå som under år

1899 endast de mest oundgängliga entreprenad- och leveransaftal ingåtts,

nemligen med:

firman Malmö stenhuggeri, om leverans af 8 stycken pelare af

marmor till riksdagshusets öfre vestibul,

firman Erik Rumstedt, om takstolskonstruktionen af jern för båda

kamrarnes samlingssalar,

aktiebolaget Skånska cementgjuteriet, om vissa betonarbeten,

firman A. Andersson, om grundmurning för riksbankshuset samt

af en del af strandskoningen för den framför huset belägna kajen,

vid hvilken kajmurning af besparingsskäl för de två djupast liggande

skiften användes huggen, i behåll varande koppsten från de äldre kajmurarna

på Helgeandsholmen,

firmorna S. Jehander och J. Johansson, om sockelsättning för

riksbankshuset.

Totalutgiften för de med nyssnämnda firmor kontraherade arbetena

belöper sig till ett belopp icke fullt uppgående till 100,000 kronor.

I äldre entreprenaduppgörelser har slutligen under år 1899 kontraherats

om smärre ändringar, hvilka visat sig vara under arbetets

gång erforderliga. Den vigtigaste af dessa ändringar afser riksvapenornamentets

öfver hufvudingången till riksdagshuset utförande i granit

i stället för sandsten, såsom till en början blifvit bestämdt.

Såsom af föregående berättelser närmare inhemtas, har komitén,

med fullmägtiges begifvande, åtagit sig att sjelf tillhandahålla vederbörande

entreprenör för murningen af riksdagshuset den behöfliga

qvantiteten murtegel. Med afseende på de äfven för tegel stegrade

priserna har upphandlingen deraf inskränkts till föga utöfver den för

året oundgängligen erforderliga myckenheten. Hvad angår leverans af

tegel för innevarande år, är aftal härom ej ännu träffadt, då grundad

anledning synes finnas antaga, att, om härmed något uppskjutes, prisfordringarna

skola nedgå.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

37

Riksdagshuskomitén har under år 1899 haft följande tillgångar:

behållning från år 1898 ................................................. kronor 14,030: 54

från byggnadsfonden......................................................... „

influten köpesumma för sålda materialier .................. „

influtna hyror från bazarbyggnaden vid Norrbro:

a) inbetalda för 1898 (efter bevakning i kon
kurs)

........................... kronor 412: 67

b) inbetalda för 1899 ...... „ 22,600: —

c) „ „ 1900 ...... „ 6,400: — „

influten hyra för en smedja vid Stora Katrineberg „

deposition för utlemnade ritningar.............................. „

ränta för år 1898 på upp- och afskrifningsräkning,

godtgjord den 15 januari 1899 ............ „

850,000: —

1,044: 4 2

29,412: 67

250: —

100: —

1,130: 03.

Kronor 895,967: 6 6.

Kr.mitins inkomster

och

utgifter är

1899.

Utgifterna hafva under år 1899, inberäknadt utbetalda förskott

till vissa leverantörer och entreprenörer, uppgått till kronor 779,747: 33,

hvadan behållningen till år 1900 utgör kronor 116,220: 3 3.

Under förbehåll af de jemkningar, som vid slutlig granskning

af räkenskaperna för år 1899 kunna blifva af nöden, meddelas här

följande uppgift å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fördelas:

Byggnads- och grund! ägg ningsarbeten, pålning m. rn.

Uppförande af riksdagshusets stomme till omkring tre våningars

höjd, grundläggning för riksbankshuset, pålning för detta hus samt

vidliggande kaj jemte landfästen för broar, timring och sänkning af

kistor, arbetskostnader, inköp af pålar och annat virke, tegel, kalk

och cement, jernbalkar och smide, samt stenkol för kranar och pumpar

ro. m.................................................................................. kronor 425,514: 20 °)

transporter, bogseringar och pråmhyra .............. ,, 8,239: 17

värme- och afloppsledningar..................................... ,, 2,350: 5 6

omkostnader för bazarbyggnaden............................. „ 1,363:4 9

ritkontoret ........................................................................ ,, 44,243: 81

Transport kronor 481,711: 2 3

*) Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan här ej lemnas specifik uppgift

å dem af här angifna kostnader, som afse utgifter för verkstälda arheten samt utgifter

för i behåll varande materialier.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 481,711: 2 3

förskott å leveranser och entreprenader till riksdagshusen

.............................................................. „ 263,300: —

Administration:

arfvoden ..................................

kronor

22,628: 6 3 ~

förrådsförvaltning..................

77

2,916: 75

resekostnader..........................

148: 60

belysning .................................

77

146: 75

skrif- och ritmaterialier, tele- gram- och telefonafgifter,

post- och trycksaker m. m.

J7

1,062: 7 9

Diverse utgifter:

assuransafgifter........................

kronor

1,627: 60

olycksfallsförsäkringar .........

>7

829: 65

läkarearvode och medika-

menter m. m.....................

77

950: 57

reparationer..............................

77

23: —

renhållning..............................

77

238: 50

hyra och tillsyn af brandskåp

7»

64: —

annonser.................................

225: 43

lösen för åtskilliga handlingar

»

41: —

materialprof och undersök- ningar å kalkgrus m. m.

för riksbanksgrundens sä-

kerhet och bestånd............

7)

3,832: 83

26,903: 52

„ 7,832: 58

Kronor 779,747: 33.

Stockholm den 15 januari 1900.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. R. Troilius.

*) De komiténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika

litet för år 1899 som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs

arbeten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial Nx> 1.

39

Bilaga A.

Till Riksdagshuskomitén.

Undertecknade, som blifvit af komitén, jemlikt skrifvelse den 13

innevarande juni, tillkallade för att i enlighet med hvad skrifvelsen

närmare förmäler afgifva yttrande i fråga om riksbankshusets på Helgeandsholmen

grundläggning, hafva, för fullgörande af det oss lemnade

uppdraget,

dels tagit del af den oss i tryck meddelade skriftvexlingen mellan

arkitekten och verkställande ingeniören samt af friherre Leijonhufvuds

yttrande;

dels studerat de oss tillhandahållna och af verkställande ingeniören

för oss förklarade ritningar och beräkningar angående riksbankshusets

och kringliggande kajers grundläggning;

dels och på arbetsplatsen tagit del af hittills utförda arbeten med

afseende på riksbankshusets och kajernas grundläggning samt låtit

arkitekten och verkställande ingeniören, såväl hvar för sig som gemensamt,

inför oss redogöra för sina meningar beträffande ifrågavarande

grundläggning.

Arkitekten År. Johansson har inför oss, på tillfrågan, förklarat, att

han för den återstående på utfyld mark hyllande grunden till riksbankshuset

icke vidare vidhölle sin under skriftvexlingen mellan honom och

verkställande ingeniören gjorda framställning i fråga om anbringande

omkring och ofvanpå pålhufvudena af ett lager beton, då sådan betonfyllning

icke numera kan på grunden i sin helhet anbringas.

Deremot har han hemstält,

dels att vid återstående del af pålgrunden sjelfva pålarne måtte

afsågas cirka 15 centimeter djupare än hvad hittills egt rum;

dels ock att omedelbart framför grundmuren till riksbankshusets

framspringande midtelparti mot vester måtte anbringas en ny spånt

strax bakom den nu befintliga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Med anledning af arkitektens sålunda framstälda önskningsmål

har verkställande ingeniören anfört:

a) beträffande anspråket på vissa pålars djupare afsågning,

att Stockholms stads på pålar uppförda byggnader (kajer och hus)

i regel hvila på en pålgrund, nedförd 30 å 45 centimeter under lägsta

vattenytan;

att, hvad grunden till riksbanken och vidliggande kajer angår,

pålarne afskurits minst 75 centimeter under lägsta vattenytan;

att, för den händelse, genom jordytans höjning och Mälarens vattenytas

sjunkande, efter flere eller färre århundradens lopp, behof skulle

uppstå att reglera Mälarens höjd till förekommande af fara för de på

pålar hvilande byggnaderna i Stockholm, sådant behof inträder med afseende

på Stockholms stads till oberäkneliga värden uppgående byggnader

långt tidigare än med afseende på riksbankshuset med dess djupare

liggande pålgrund, till följd hvaraf, om förr eller senare här antydda

fara skulle inträda, åtgärder såväl häremot som jemväl för seglationens

vidmagthållande för visso måste vidtagas så mycket tidigare, än någon

fara för beståndet af riksbyggnadernas pålgrund kunde uppstå, att farhågorna

i här nämnda hänseende kunna lemnas ur räkningen;

att pålarnes djupare afsågning redan, på sådana ställen der eu

dylik afskärning på större ytor mellan de särskilda spåntväggarna i

grunden kuDnat göras, blifvit vidtagen;

samt att härmed komme att fortsättas, der så ske kunde;

b) beträffande anspråket på ytterligare en spånt framför en del af

riksbankshuset,

att större delen af riksbankshusets undergrund är indelad i särskilda,

inspåntade sektioner;

att, hvad angår den fordrade nya spånten, högst betydande svårigheter

förefinnas till följd af derstädes i den fasta grunden befintlig sten

och det ringa utrymmet mellan de nedslagna pålarne;

samt att närmast mot vester tillstötande kaj är försedd med dubbla

spåntväggar — en utanför och en innanför kajkistan — af hvilka den

inre spåntväggen ligger endast på några få fots afstånd från den ifrågasatta

nya spånten, hvilken senare derför vore obehöflig. .

Dessutom har verkställande ingeniören, beträffande den å en del

af grunden för riksbankshuset verkstälda underfyllningen mellan pålarna

af en blandning af slagen tegelsten, vanligt grus och kalkgrus, upplyst,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial 2V:o 1.

41

att den här åsyftade fyllningen användts hufvudsakligen af det skäl,

att man ansett lämpligt närmast ofvanpå den under en del af riksbanks - husets grund befintliga lerkörteln lägga ett så lätt fyllnadsämne som

möjligt, så att detta ej komme att nedtryckas i leran, hvilket skulle

blifva fallet, om tyngre ämne direkt på leran användts. Ofvanpå detta

till endast 1,8 meters medeldjup under riksbankshuset utbredda lättare

lager nedspettades vanligt klapperstensgrus och makadam, i likhet med

hvad vid öfriga fyllningsarbeten på holmen skedde.

Med anledning af hvad sålunda inför oss af arkitekten och verkställande

ingeniören anförts samt till besvarande af de till oss framstälda

frågorna få vi uttala följande:

l:o) beträffande första frågan, så lydande:

»Kan, med hänsyn till vinnande af full trygghet för det framtida beståndet

af riksbankshuset på Helgeandsholmen, den gjorda utfyllningen med

en blandning af slagen tegelsten, vanligt grus och kalkgrus mellan pålarne

i grunden för en del af riksbankshuset anses motsvara det särskildt med

fyllningen af sedda ändamålet ?»

att vi, på grund af ofvan angifna upplysningar

angående ändamålet med här ifrågavarande fyllning,

anse samma ändamål hafva vunnits, utan att någon

olägenhet genom begagnandet af detta fyllningsämne

bör kunna uppkomma, då kalkgruset ingått i detsamma

till en synnerligen obetydlig del, motsvarande ungefär

eu tjugufemtedel af fyllningshöjden, samt öfver denna

, lättare fyllning spettadt grus på vanligt sätt anbringats.

2:o) beträffande andra frågan? så lydande:

T)Kan det nu följda systemet af dubbel plankbädd på pålar med direkt

på planken hvilande granitmur anses betryggande såsom undergrund för

återstående del af riksbankshuset

att vi anse den anbragta plankbädden under murverket

vara fullt betryggande, men att, då å det område,

der ännu ej plankbädd inlagts, förekommer lösare

jordlager, om ock ej å hela detta område, vi

föreslå, att, vid fortsatt inläggning af plankbottnen,

Bill. till Biksd. Prot. 1900. 4 Sam. 1 Afd. 1 Höft. &

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottet? Mtmorial JSi:o 1.

användas lika tjocka plankor i det öfra planklagret

som i det undra, hvarigenom man — utan att öka

kostnaden afsevärdt — får än mera och likformigare

styrka å denna plankbädd; och hafva vi ej att föreslå

någon annan ändring i det hittills följda systemet.

3:o) beträffande tredje frågan, så lydande:

i)Aro andra än de hittills meddelade föreskrifterna i afseende på metod

och ordningsföljd af nöden för det behöriga fullbordandet af det återstående

grundläggnings arbetet med dertill hörande kajbyggnader och, i sådant fall,

hvilka ?»

a) att vi, på grund af den kännedom, vi erhållit

om den byggnadsmetod, som vid här ifrågavarande

grundläggningsarbete blifvit följd, nemligen granitmurning

omedelbart på dubbel plank bädd, hvilande å

pålar, anse denna metod äfven för fullbordandet af

återstående grundläggningsarbetet fullt betryggande

och, med stöd af den erfarenhet vi vunnit, att föredraga

framför annan grundläggning, exempelvis med

betonbädd på en plats sådan som denna och under

der rådande förhållanden,

b) att vi, beträffande förslaget att afskära de ännu

icke afsågade pålarna vid 90 centimeters djup under

lägsta vattenytan i stället för vid 75 centimeters djup,

biträda åsigten om fördelen af en sådan åtgärd och

antaga, att, så vidt möjligt, så kommer att ske, så

mycket hellre som upplyst blifvit, att denna åtgärd

redan blifvit vidtagen på flere delar af ifrågavarande

grund,

c) att vi, med afsende på den af arkitekten föreslagna

ytterligare spånt invid grundmuren till bankbyggnadens

åt vester framspringande midtelparti, anse

sådan spånt obehöflig, då på ömse sidor om kajkistan

derutanför och på ringa afstånd derifrån betryggande

spåntväggar anbringas,

d) att vi, beträffande ordningsföljden för arbetets

utförande, förorda, att sockelns fastmurning samt murning

invid och öfver densamma icke må eg a rum,

förrän grundmurarna till byggnaden i dess helhet

uppförts till full höjd.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

43

Slutligen få vi, med anledning af slutorden i det åt oss lemnade

uppdraget, anföra, att vi icke funnit anledning att, utöfver hvad redan

skett, tillägga några meddelanden eller anvisningar i ärendet, synnerligast

som vi, på grund af de iakttagelser angående byggnadssättet,

som vid besök å arbetsplatsen gjorts, sammanstämmande kommit till

den uppfattning, att, särskilt med hänsyn till den blifvande riksbanksbyggnadens

böjd, den hittills följda arbetsplanen för grundläggningen

synts oss lemna full säkerhet för det framtida beståndet af grunden för

såväl riksbankshuset som de vidliggande kajerna.

Stockholm den 19 juni 1899.

AX. G. SVEDELIUS.

AXEL KUMLIEN.

AXEL ROOS.

B. STAFSING.

PHILIP ÅQVIST.

C. R. Troilius.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bilaga B.

Till kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Hos Stockholms stadsfullmägtige hafva fullmägtige i riksbanken

och i riksgäldskontoret, åt hvilka Riksdagen uppdragit att på Helgeandsholmen

låta uppföra nya byggnader för Riksdagen och dess verk jemte

broar öfver Störa och Lilla Norrström i Drottninggatans förlängning,

i skrifvelse den 6 oktober 1897 hemstält, huruvida ej Stockholms stad

skulle finnas villig att ordna gatuprofilerna i Drottninggatans förlängning

på sådant sätt, att brobyggnaden i sammanhang härmed måtte

kunna utföras med behörigt afseende på dels trafikens fordringar, dels

förhållandena i omgifningarna. Ifrågavarande skrifvelse, som åtföljdes

af tre planscher med alternativa brosektioner, besvarades af stadsfullmägtige

genom skrifvelse den 26 februari 1898 på sådant sätt, att de

medgåfvo vissa ändringar i Ström- och Drottninggatornas profiler, men

dervid fogade vilkor, som af fullmägtige hittills icke slutligen pröfvats;

Och få fullmägtige för närmare kännedom om den med stadsfullmägtige

förda skriftvexlingen härhos öfverlemna tryckta exemplar af dels bihang

n:o 10 till beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1898

och dels n:o 36 af samma utskotts utlåtanden och memorial.

Efter mottagande af stadsfullmägtiges nyssberörda svar hafva

fullmägtige, som ansett, att en bro öfver Stora Norrström, utförd, såsom

hiltills atsetts, i ett enda spann, antagligen skulle förete ett mindre

tilltalande utseende än en bro i tre spann, för hvilket senare slags

konstruktion de kommunala myndigheter, hvilka under ärendets förberedande

handläggning yttrat sig, uttalat sympatier, tagit i öfvervägande,

om ej åt såväl bropelare som kajen på Helgeandsholmen

invid den öfver Stora Norrström ledande bron skulle kunna gifvas en

sådan konstruktion, att samma resultat erhölles beträffande vattenafloppet

från Mälaren, som om bron byggdes i ett enda spann.

I syfte att härutinnan erhålla utredning få fullmägtige i riks

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

45

banken och i riksgäldskontor äran anhålla, att kongl. styrelsen behagade

uppdraga åt någon i hithörande frågor förfaren fackman att

mot ersättning, som af de till fullmägtiges förfogande stälda medel

kommer att lemnas,

dels i ämnet afgifva utlåtande, på hvad sätt en sådan brokonstruktion

i tre spann med tillhörande kajanordning för här ofvan omförmälda

ändamål med afseende på vattenafloppet lämpligast må kunna utföras,

dels ock uppgöra förslag till dylik bro i tre spann och så beskaffad,

att den harmonierar med omgifningarna.

Den fackman, som af kongl. styrelsen må komma att utses, skall

erhålla tillgång till den hittills åvägabragta förberedande utredningen

i ämnet samt till det tekniska biträde, som må finnas behöflig!

Stockholm den 15 januari 1900.

Fullmägtige i riksbanken:

(Namnunderskrifter.)

Fullmägtige i riksgäldskontoret:

(Namnunderskrifter.)

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.