Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående såväl Kongl. Majds i statsverkspropositionen å sjette liufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens jernvägstrafik och statens jernvägsbyggnader som ock inom Riksdagen väckta förslag om inköp af vissa enskilda jernvägar och anläggning af nya jernvägar för statens räkning.

1900-03-09 · 56 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:27, Utlåtande, angående såväl Kongl. Majds i statsverkspropositionen å sjette liufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens jernvägstrafik och statens jernvägsbyggnader som ock inom Riksdagen väckta förslag om inköp af vissa enskilda jernvägar och anläggning af nya jernvägar för statens räkning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

1

N:o 27.

Ank. till Riksd. kansli den 9 mars 1900, kl. 6 e. in.

Utlåtande, angående såväl Kongl. Majds i statsverkspropositionen

å sjette liufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda

framställningar rörande statens jernvägstrafik och statens

jernvägsbyggnader som ock inom Riksdagen väckta förslag

om inköp af vissa enskilda jernvägar och anläggning

af nya jernvägar för statens räkning.

(R. A.)

I.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1901 anvisa å riksstatens

sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens jernvägstrafik, 3,225,000 kronor med rätt för Kongl. Maj:t att

låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 1,254,400 kronor.

Af det vid ofvan nämnda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 13 sistlidne januari inhemtas, att

det sålunda äskade anslagsbeloppet skulle användas till följande särskilda

ändamål:

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 19 Höft. (N:o 27.)

Nya byggnader

och anläggningar

vid

statens jernvägar.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 27,

I distriktet.

Vid Pålsboda och Kilsnio:

Förlängning af stationernas lastkajer ......................... 2,300 kronor.

Vid Katrineholm:

Tillbyggnad af godsmagasinet ............................................. 2,600

Uppförande af en gångviadukt öfver bangården ............ 9,000

Tillbyggnad af lokomotivstallet med 4 stallrum............... 34^000 ”

Vid Flen:

Anläggning af fullständig vattenstation med pumphus och

vattentorn samt 2 fristående vattenkastare med till
-

hörande rörledningar ......................................................... 30,000

Vid SJceboqvarn:

Utläggning af ett nytt spår................................................. 3,700

Vid Björnlunda:

Utvidgning af spårsystemet .................................................. 5,200

Vid Gnesta:

Uppsättning af en vattenkastare............................. 1,300

Vid Jer na:

Utvidgning af spårsystemet.................................................... 4,500

Vid Saltskog:

Utvidgning af spårsystemet...................................................... 1,600

Vid Södertelje:

Uppförande af ytterligare ett lokomotivstall ..................... 7,000

Vid Liljeholmen:

Inhägnad af verkstadsgården åt sjösidan ....................... 4,800

\ id Stockholm Norra:

Uppsättning af en vattenkastare ...................................... 1,500

Transport 107,500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande N:o 27. 3

Transport 107,500 kronor.

Vid Tomteboda:

Anläggning af fullständig vattenstation med pumphus

och vattentorn samt vattenledning från sistnämnda

till stationens vagnreparationsverkstad

och lokomotivstall m. m........................................... 45,000 „

Tillbyggnad af lokomotivstallet med 4 stallrum ......... 43,000 „

Inhägnad af verkstadsområdet ....................................... 5,000 „

Vid Märsta:

Utvidgning af spårsystemet ..i.......... ,.......... 1,900 „

, Vid Knif sta:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 7,500 „

Vid Berg sbrunna:

Utvidgning af spårsystemet .......................... 4,700 „

Vid Upsala:

Anordnande af kolbås för 5,000 ton .............................. 5,500 „

Vid Sala:

Uppsättning af 2 vattenkastare ..................................... 3,100 „

Vid Broddbo:

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 1,200 „

Vid Rosshyttan:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 7,800 „

Vid By valla:

Uppsättning af en vattenkastare och anordnande af

erforderlig längre vattenledning .......................... 7,200 „

Uppförande af ett boställshus med 6 lägenheter om

1 rum med kök ......................................................... 14,500 „

Vid Järbo:

Utvidgning af spårsystemet ........................... 2,900__„

Transport 256,800 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 27

Vid Ockelbo:

Utvidgning af sparsystemet ..............

Transport 256,800 kronor.

................. 4,500 „

Vid Holmsveden:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5,400

Vid Kilafors:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5 200

Uppförande af ett boställshus med 4 lägenheter om

1 rum med kök......................................................... 13,000

Vid Arbrå, Simeå och Jerf so:

Utvidgning af spårsystemen ............................................. 8 500

Beräknade kostnaden utgör för Arbrå 3,800 kronor,

för Simeå 3,000 kronor och för Jerfsö

1,700 kronor.

Vid Ljusdal:

Förlängning af lastkajen ....................................................

Vid Hudiksvall:

Utvidgning af spårsystemet ..............................................

Vid Alby:

Uppförande af ett boställshus med 2 lägenheter om

1 rum med kök ...............................................

Å linien Stockholm Central—Hallsberg:

Anläggning af en morsetelegrafledning ........................

Å linien Stockholm Central—Gnesta:

Anläggning af en lokal morsetelegrafledning för vidliggande

stationernas behof ..................;..................

Transport

3,300 ,,

7,200 „

13,000 „

5,000 „

322,400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-o 27.

Transport 322,400 kronor.

II distriktet.

Vid Partilled:

Inköp af mark för stationens utvidgning .....................

Vid Alingsås:

Uppsättning af vattenkran ............................... ...........

Vid Herrljunga:

Anläggning af vägport i södra ändan af stationen

jemte tillhörande vägomläggning samt nedläggning

af vagnvåg ......................................................

Vid Falköping-Ranten:

Utläggning af kollossningsspår .....................................

Vid Jönköping:

Utvidgning och ändring af sparsystemet i sammanhang

med blifvande flyttning af lokomotivstallet

och nedläggning af en 15 meters vändskifva ...

18.000 kronor.

6,500 „

13,250 „

3,300 „

65.000 „

Vid Laxå:

Utvidgning af spårsystemet samt uppförande af lokomotivstall

för 2 maskiner.......................................... 32,000 „

Vid Örebro:

Fullbordandet af en centralverkstad för reparation af

lokomotiv ........................................................................ 150,000 „

o

Vid Asbro:

Utvidgning af spårsystemet och borttagning af spårkorsning

.........................................................-............ 2,400 rr

Vid Lerbäck:

Utvidgning af spårsystemet ........................................... 7,300 „

Transport 620,150 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 620,150 kronor.

Vid Rönneshytta;

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,700

Vid Motala verkstad:

Uppsättning af vattenkran och anordnande af erforderlig

rörledning ........................... 5,500 „

Uppförande af betjeningshus med två lägenheter om *

1 rum med kök samt öfverliggningsrum för

tågpersonal .................................................................... 12,500 „

Vid Motala:

Utvidgning af spårsystemet............................................ 5,200

Vid Fogelsta:

Utvidgning af spårsystemet, förlängning af lastkajen

och flyttning af godsmagasinet ............................ 2,500 „

Vid Skeninge:

Utvidgning af spårsystemet.................. 1,300

Vid Porla:

Utvidgning af spårsystemet............................................. 2,000

Vid Björneborg:

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,500

Vid Kristinehamn:

Uppförande af vattenkran med rörledning ................ 3,300 „

Vid Kil:

Utvidgning af spårsystemet .......................................... 5,500 „

Vid Boda:

Uppförande af ett godsmagasin .................................... 1,700

Vid Ottebol:

Förlängning af lastkajen ................................................. 1^00

Transport 665,950 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

7

Transport 665,950 kronor.

Vid Åmot:

Nedläggning af en vagnvåg................................................ 2,700

Å linien Örebro—Mjölby:

Uppläggning af en morsetelegrafledning .......................... 7,900

III distriktet.

Å linien Katrineholm—Norrköping:

Uppläggning af en morsetelegrafledning ........................... 2,900

Å linien Nässjö—Mjölby:

Uppläggning af en morsetelegrafledning ......................... 5,400

Vid Åby:

Utvidgning af spårsystemet..................................................... 3,800

Vid Norrköping:

Tillbyggnad af godsmagasinet.............................................. 14,000

Inhägnad af den nya upplagsplatsen för stenkol ............ 1,500

Utvidgning af spårsystemet ................................................. 11,000

Vid Kimstad:

Utvidgning af spårsystemet .................................... 3,900

Vid Gistad:

Utvidgning af spårsystemet ................................................. 5,000

Vid Linköping:

Tillbyggnad af lokomotivstallet med 2 rum samt spårläggning

till detsamma ............................................... 22,000

Tillbyggnad af kolbåsen ..................................................... 9,000

Vid Mantorp:

Tillbyggnad af godsmagasinet............................................ 1,500

Transport 756,550 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande jV.-o 27.

Vid Sy a:

Utvidgning af spårsystemet

Transport 756,550 kronor.

.................. 2,700 „

Vid Mjölby:

Utvidgning af spårsystemet ..................................................... 41 700

Uppförande af expeditionslokal vid godsmagasinet ......... 5,000

Vid Boxholm:

Utvidgning af spårsystemet

2,200

Vid Frinnaryd:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 1,700

Vid Nässjö:

Uppförande af lokomotivstallar med tillhörande spårläggning.

(Tilläggsanslag.) ................................................. 5,200

Vid Säfsjö:

Utvidgning af spårsystemet

4,400

Vid Lamhult:

Utvidgning af spårsystemet ................................................ 3,800

Vid Gåfvetorp:

Utvidgning af spårsystemet ................................................. 8,600

Vid Häsiveda:

Utvidgning af spårsystemet ........................................... 8,000

Vid Bärlingslöf:

Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 1,500

Vid Sosdal a:

Utvidgning af spårsystemet ................................................. 2 900

Tillbyggnad af godsmagasinet ........................................... 1,500

Transport 845,750 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande

Transport 845,750 kronor.

Vid Hör:

Utvidgning af spårsystemet.................................................. 3,300

Nedläggning af en vagnvåg ................................................ 2,600

Å linien Lund—Åkarp:

Anläggning af en trafikstation vid Uppåkra.................. 47,000

o

Vid Akarp:

Uppförande af nytt stationshus ................................... 22,600

Vid Malmö:

Inhägnad af upplagsplatsen för stenkol vid hamnen

Uppförande af lokomotivstall med 6 stallrum jemte

spårläggning ..................................................................

Uppförande af en viadukt öfver bangården..................

Nedläggning af en vagnvåg vid ångfärjestationen ...

Utläggning af nya spår samt uppförande af ett godsmagasin,

allt vid ångfärjestationen (Tilläggsanslag)

Uppförande af tak öfver personplattformar utanför

banhallen ...............................................................*.......

Å linien Malmö—Hessleholm:

Uppläggning af en morsetelegrafledning .....................

Vid Lomma:

Utvidgning af spårsystemet..............................................

Tillbyggnad af stationshuset ............................................

5,500 „

50.000 „

18.000 „

4.000 „

8.000 „

20,000 „

5,500 „

3,200 „

5,000 „

Vid Flädie:

Utvidgning af spårsystemet och utläggning af en väg 3,700 „

Vid Furulund:

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 11,000 „

Vid Söderhvidinge:

Utvidgning af spårsystemet jemte uppförande af lastkaj___3,100 „_

Transport 1,058,250 kronor

m till Likså. Frot. 1900. d Sand. 1 Afd. 19 Hatt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 1,058,250 kronor.

Vid Svalöf:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 12,500

Vid Kågeröd:

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 5,800

Vid Billesholms Grufva:

Väganläggning .......... 7,500 „

Vid Norra Vram:

Utvidgning af spårsystemet................................................ 6,500

Vid Spannarp:

Utvidgning af spårsystemet............................................... 8,500

Vid Helsingborg:

Uppförande af provisoriskt godsmagasin vid ångfärjehamnen

samt utläggande af flere uppställningsspår

derstädes ............................................................ 41,000 „

Vid Vallberga:

Utvidgning af spårsystemet.................................... 3,000

IV distriktet.

Vid Sundsvall:

Uppförande af lastkaj ....................................................... 1,800

Utvidgning af spårsystemet ............................................. 3,600

Uppförande af ved- och koksbod .................................... 1,800

Vid Töfva:

Utvidgning af spårsystemet ........................................... 1,600 „

o

Vid Ange:

Uppförande af ved- och koksbod .................................... 2,700

Förlängning af lastkajen .................................................. 1,600

Utvidgning af spårsystemet .......................................... 3,300

Transport 1,159,450 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 1,159,450 kronor.

Vid Dy sjö:

Stationshus jemte uthus, källare och afträde.............. 15,000 „

Vid Bräcke:

Uppförande af boställshus för förste stationsskrifvare,

banmästare, vagnförman och sex stationsbetjente

med tillsammans 15 rum och 9 kök jemte uthus

och källare ....................................................................

Utvidgning af spårsystemet ...........................................

Uppsättning af en vattenkastare......................................

Vid Östersund.

Anläggning af en oljekällare................................... .......

Uppförande af byggnad för beredande af erforderliga

utrymmen för ilgodsexpedition, ilgodsmagasin och

distriktsförvaltningens kassakontor samt af en

bo ställslägenhet ...........................................................

Tillbyggnad af godsmagasinet........................................

Vid Mörssil:

Utvidgning af spårsystemet.............................................

Vid Dufed:

Utvidgning af spårsystemet.............................................

44,000

2,400

2,000

4,000

25.000

11.000

9,000

3,900

ii

ii

ii

ii

ii

11

ii

ii

Vid Storlien:

Uppförande af boställshus, inrymmande 5 lägenheter

om 1 rum med kök, två öfverliggningsrum för

tågpersonal samt herbergen för intill 100 snöskottare,

jemte uthus och källare ........................... 31,500 ,,

Vid Dockmyr:

Utvidgning af spårsystemet ...

Vid Graninge:

Utvidgning af spårsystemet..

.................. 5,500 „

................... 6,200_

Transport 1,318,950 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 1,318,950 kronor.

Vid Långsele:

Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1 rum

med kök, jemte uthus och källare........................... 22,000 ,

Nedläggning af en vagnvåg ...........................................2,000 ”

Vid Sollefteå:

Tillbyggnad af godsmagasinet och lastkajen............... 2,400 „

Vid Selsjön:

Uppförande af ett vattentorn............................................. 8,000 „

Vid Åspeå:

Uppförande af stationshus................................................ 17,000 „

Vid Mellansel:

Tillbyggnad af restaurationsbyggnaden ........................ 4,000 „

Uppförande af ett boställshus, inrymmande 4 lägenheter

om tillsammans 5 rum och 4 kök samt tre öfver
liggningsrum,

jemte uthus och källare................. 22,000 „

Utvidgning af spårsystemet............................................... 6 500

Nedläggning af en vagnvåg .......................... 2,000 ”

Vid Björna:

Utvidgning af spårsystemet............................................... 1,700 ,,

Vid Trehör ning sjö:

Utvidgning af spårsystemet................................................ 3 700

Uppförande af ett kolbås .................................................. 2^500 ”

Vid Nyåker:

Utvidgning af spårsystemet................................................ 2,300 „

Vid Hörnsjö:

Utvidgning af spårsystemet ............................................... 3,600 „

Vid Vännäs:

Tillbyggnad af hotell- och restaurationsbyggnaden ... 7,000 „

Uppförande af ett boställshus med 5 lägenheter om

Transport 1,425,650 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

13

Transport 1,425,650 kronor.

tillsammans 7 rum och 5 kök jemte uthus och

källare.................................................................. 20,000

Uppförande af en uthusbyggnad....................................... 2,500

Nedläggning af en vagnvåg ............................................ 2,000

Utvidgning af spårsystemet................................................ 4,200

Inköp af mark till plats för snöskärmar........................ 5,500

Vid Vindeln:

Uppförande af ett kolbås ................................................... 2,900

Vid Bastuträsk:

Tillbyggnad af kolbåset...................................................... 1,000

Vid Jörn:

Utvidgning af spårsystemet................................................ 5,300

Tillbyggnad af kolbåset...................................................... 1,600

Uppförande af en tvätt- och bagarestuga..................... 2,500

Uppförande af boställshus med 5 lägenheter om tillsammans

7 rum och 5 kök, jemte uthus och

källare .............................................................................. 22,000

Vid Myrheden:

Uppförande af ett kolbås ................................................... 3,300

Vid Stor sund:

Utvidgning af spårsystemet ..................... 3,700

Vid Elf shyn:

Utvidgning af spårsystemet ................................... 4,800

Uppförande af ett kolbås .................................................... 4,800

Vid Svartön:

Utläggning af ytterligare ett uppställningsspår för

malmlastade vagnar samt af tvenne vexlingsspår 20,100

Utvidgning af den elektriska belysningen.................... 41,300

Uppsättande af en fristående vattenkastare.................. 8,500

Transport 1,581,650 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N;o 27.

Transport 1,581,650 kronor.

Vid Luleå:

Uppförande af en ekonomibyggnad................................. 3,400

Vid Sunderby:

Uppförande af godsmagasin och lastkaj ....................... 6,900 „

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 1,700 „

Vid Säfvast:

Uppförande af godsmagasin och lastkaj ....................... 5,300 „

Vid Boden:

Uppförande af en expeditionslokal vid godsmagasinet 3,500 „

Fullbordande af vagn verkstaden samt uppförande af

smedja, plåtslagare- och kopparslagareverkstäder 60,000 „

Tillbyggnad af lokomotivstallet med 6 stallrum samt

uppförande i sammanhang dermed af en byggnad

för vattencisterner, verkstads- och förrådsrum,

vaktrum samt lokomotivmästareexpedition............ 85,600 ,,

Utvidgning af spårsystemet .............................................. 5,200 „

Nedläggning af en vagnvåg ........................................... 3,200 ,,

Uppförande af en byggnad med lamp- och oljerum m. m. 3,200 „

Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1

rum med kök jemte uthus och källare.................. 25,000 „

Anläggning af gasverk för tillverkning af blandad

olje- och acetyléngas .................................................. 50,000 „

Vid Ljuså:

Utvidgning af spårsystemet ............................................ 2,500 „

Vid Sandträsk:

Tillbyggnad af kolbåset ...................................................... ‘ 3,700 „

Vid Lokattäsk:

Tillbyggnad af kolbåset .................................................... 4,000 „

Uppförande af boställshus med 2 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare .................. 11,000 „

Transport 1,855,850 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

15

Transport 1,855,850 kronor.

Vid Murjek:

Tillbyggnad af godsmagasinet ...................................... 3,700 „

Uppförande af ett boställshus med 2 lägenheter om

1 rum och kök samt 1 enkelrum på vinden jemte

uthus och källare ......................................................- 11,500 „

Vid Koskivara:

Uppförande af boställshus med utrymme motsvarande

2 lägenheter om 1 rum med kök, att tillsvidare

användas till skollokal ................................................ 10,000 „

Vid Polcirkeln:

Tillbyggnad af kolbåset ..................................................... 6,700 „

Vid Natt av ar a:

Uppförande af ett boställshus, inrymmande 5 lägenheter

om tillsammans 7 rum och 5 kök, jemte

uthus och källare ....................................................... 23,000 „

Utvidgning af spårsystemet .................................. 4,200 „

Vid Ripats:

Uppförande af en bostad om 2 rum och kök jemte

uthus och källare ........................... 11,200 „

Vid Gellivare:

Tillbyggnad af godsmagasinet och uppförande af lastkaj

.............................................................................. 21,000 „

Uppförande af boställshus, inrymmande 7 lägenheter

om tillsammans 9 rum och 7 kök samt tvättstuga

jemte uthus och källare ............................................. 38,000 „

Uppförande af en tvätt- och bagarestuga..................... 2,500 „

Uppförande af en uthusbyggnad.................................... 3,800 „

Uppförande af en byggnad, inrymmande lamp- och

oljerum, koks- och vedbodar samt sprutbod ...... 4,500 „

Uppförande af lokomotivstall med 6 stallrum samt

anläggning af vändskifva och spår vid stallet ^ 90,000 ,,__

Transport 2,085,950 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Transport 2,085,950 kronor.

Uppförande af kolbås jemte kolgifningsbrygga med

tillhörande spår (tilläggsanslag) .............................. 10,000 „

Anordnandet af vattenuppfordring från Vassaraträsk

och vattnets ledande till lokomotivstallen samt i

samband dermed af fristående vattenkran i bangårdens

södra ände och brandpost i närheten af

stationshuset .................................................................. 26,000

Vid Malmberget:

Uppförande af boställshus med 6 lägenheter om 1

rum och kök jemte uthus och källare................. 25,000

Uppförande af ett kolbås .................................................. 5,400

Anläggning af en kolgifningskran för lokomotiven .. 2,000

Å linien Boden—Gellivare:

Anläggning af en morsetelegrafledning ........................ 9,500

Uppförande af acetyléngasverk i samband med de befintliga

oljegasverken vid Stockholm norra, Laxå,

Nässjö och Bräcke stationer .................................... 84,850

Anordningar för underlättande af kolemottagningen

vid vissa hamnplatser ................................................ 290,000

Utförande af anläggning för svenska stenkols briket
tering.

................. 80,000

Fullföljande af anordningar för vexelförreglings- och

förbättrade signalapparater vid stationer å ban
delar,

på hvilka nattåg framgå ............................. 200,000

Diverse arbeten .................................................................... 281,300

Åtgärder till möjliggörandet af de upprättade transportplanernas

för arméns strategiska uppmarsch

bringande till utförande ............................................. 125,000

Summa 3,225,000 kronor.

Beträffande de skäl, som för utförandet af ofvan nämnda särskilda

arbeten blifvit af jernvägsstyrelsen samt af föredragande departementschefen

anförda, tillåter sig statsutskottet att i allmänhet hänvisa till

förberörda statsrådsprotokoll. Dock anser sig utskottet böra här meddela

hvad sagda protokoll innehåller med afseende å följande anslagsfrågor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

17

Uppförande af acetyléngasverk i samband med de befintliga oljegasverken

vid Stockholms norra, Laxå, Nässjö och Bräcke stationer.

I fråga härom har departementschefen erinrat, hurusom jernvägsstyrelsen

redan uti sin den 21 november 1898 till Kongl. Maj:t aflåtna

skrifvelse med förslag till arfvodes- och kostnadsstat vid statens jernvägstrafik

för år 1899 framhållit behofvet af dessa oljegasverks tillbyggnad

med acetyléngasverk samt för dessa anläggningars utförande

uti nämnda förslag upptagit ett belopp af 68,000 kronor. Styrelsen

hade dervid anfört, att genom denna förändring lysgas, som i ljusstyrka

fyrfaldig!, öfverträffade den nu använda gasen, skulle kunna erhållas.

De omsorgsfulla försök, som på föranstaltande af kongl. preussiska jernvägsdirektionen

i Berlin under år 1898 blifvit utförda, hade nemligen

visat, att blandad fett- och acetyléngas för upplysning af jernvägsvagnar

i allo uppfylde de anspråk, som kunde ställas på en god belysning,

hvarför ock samtliga preussiska statsbanornas oljegasverk tillbyggts med

acetylénanläggningar. Ofvanberörda försök hade jemväl gitvit vid handen,

att kostnaden för tågbelysningen ej oväsentligt kunde minskas genom

användning af den blandade gasen, hvars införande i vagnarne ej

heller kräfde någon förändring af vare sig ledningar eller brännare.

Emot de af jernvägsstyrelsen sålunda föreslagna anläggningar^

hade departementschefen väl icke haft något att i och för sig erinra;

men då desamma synts rätteligen böra betraktas såsom nybyggnadsarbeten

samt departementschefen vid sådant förhållande funnit sig icke

kunna förorda upptagandet i kostnadsstaten af medel till deras utförande,

hade departementschefen vid föredragning af ärendet den 30 december

1898 hemstält, att Kongl. Magt icke måtte finna skäl bifalla jernvägsstyrelsens

framställning i förevarande afseende, men deremot bemyndiga

styrelsen att vid afgifvande af förslag rörande nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägar, till hvilka anslag borde af 1900 års

Riksdag äskas, upptaga omförmälda tillbyggnader; och hade denna departementschefens

hemställan af Kongl. Maj:t bifallits.

Sedermera hade Kongl. Magt emellertid, med anledning af derom

utaf jernvägsstyrelsen gjord framställning, deruti styrelsen framhållit,

hurusom det numera betydligt ökade antalet personförande tåg, hvilkas

vagnar måste upplysas, under nu innevarande mörka årstid komme

att kräfva en större mängd lysgas, än hvad gasanstalterna under nuvarande

förhållanden kunde producera, samt att denna brist på lysgas

komme att göra sig särskildt gällande vid anstalten i Nässjö, den

22 september nästlidna år medgifvit, att ett belopp af 6,500 kronor

Bill. till Kikad. Prat. 1000. 4 Sami, 1 Afd. 19 Raft, 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

finge användas för sådan tillbyggnad af gasverksanläggningen i Nässjö,

att derstädes skulle kunna inrymmas apparater för framställning af

acetyléngas.

Då jernvägsstyrelsen nu förnyat sin framställning i ämnet, hade

styrelsen såsom stöd för densamma åberopat hvad styrelsen uti sin omförmälda

skrifvelse den 21 november 1898 rörande dessa anläggningar

anfört samt såsom orsak till den numera förhöjda kostnadsberäkningen

angifvit den betydliga stegring i arbetslöner och materialpris, som på

senare tider inträffat. Af det nu ifrågasatta anslagsbeloppet 84,850

kronor afsåges, enligt hvad styrelsen upplyst, 20,000 kronor för anläggningen

vid Stockholms norra station, 25,800 kronor för anläggningen

vid Laxå, 17,050 kronor för anläggningen vid Nässjö samt

22,000 kronor för anläggningen vid Bräcke.

Anordningar för underlättande af kolemottaqninqen vid vissa hamnplatser.

Härom har jern vägsstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den

23 november 1899 anfört följande.

»Då engelska stenkol årligen för statens jernvägar inköpas i högst

afsevärda qvantiteter, maste det vara af vigt, att icke någon omständighet

lemnas obeaktad, som kan till statens förmån inverka på kolens

anskaffningskostnad. Styrelsen har derför låtit verkställa omfattande

utredningar för att utröna, i hvad man samt på hvad sätt en minskning

af de med kolens frakt och lossning förenade kostnaderna skulle

kunna åvägabringas.

Det har genom sagda utredningar ådagalagts, att detta önskemål

bör kunna i icke ringa mån ernås genom införande af större och mera

effektiva anläggningar och inrättningar för kolens mottagande än de

hittills använda. Med dylika anläggningar blir det nemligen möjligt

att ur ett fartyg dagligen lossa och emottaga 500 å 600 tons''kol,

således öfver 50 procent mera, än hvad med mindre effektiva, maskinella

inrättningar kan ernås, och nära dubbelt så mycket som den mängd,

köparen i allmänhet vågar förpligtiga sig mottaga, om han endast är

hänvisad till lossning för hand — allt under det dessa större anläggningar

medföra en högst betydlig reduktion i antalet behöfligt manskap.

Det är klart, att härigenom afsevärda fördelar erbjuda sig för

fartygsegaren, som genom minskadt antal lossningsdagar vinner tid

för flera resor med fartyget och som dessutom göres mera oberoende

af hamnarbetares användande vid lossning ur skeppsrummet. Den

vinst, som härigenom beredes redaren, har af kompetenta fackmän be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 19

räknats till 40 å 90 öre per ton kol. Att i vissa fall mottagaren ej

kan påräkna att blifva i afsevärdare män delaktig af denna vinst, är

visserligen sant, ty under goda konjunkturer stannar vinsten väl oftast

i rederiets och. leverantörens händer. Men vid svagare, efterfrågan

på tonnage och deraf följande starkare konkurrens bör vinsten likväl

i form af nedsättning af fraktafgiften delvis komma äfven mottagaren

till godo; och det synes styrelsen i allt fall fullt antagligt, att genom

införandet af ifrågavarande kollossningsanläggningar en nedsättning af

åtminstone 10 öre per ton kol i det fraktpris, som eljest skulle betingas,

bör kunna öfver hufvud, taget påräknas. Af ännu större vigt och äfven

säkrare att beräkna äro de fördelar i annat hänseende, som beiedas

mottagaren. Såsom bevis härpå må framhållas följande.

Vid Värtan och i Malmö, der maskinella inrättningar för kollossning

dels af äldre konstruktion dels af billig, men mindre effektiv beskaffenhet

användas jemte lossning för hand, beräknas för närvarande

kostnaden för mottagandet af en ton stenkol uppgå till 36 öre i medeltal

vid en qvantitet af ungefär 50,000 tons årligen å hvardera stället.

I Göteborg är motsvarande tal 47 öre på grund af den dervarande

mindre krananläggningens otillräcklighet för de 70,000 tons, som der

årligen böra mottagas. Med användande af effektivare krananläggningar

bör ifrågavarande kostnad kunna nedbringas till endast 20 öre, dervid

ränta och underhåll beräknats till 10 procent af anläggningskostnaden.

Användandet af det effektivare lossningssättet bör .sålunda medföra en

besparing af 34,900 kronor årligen. Lägges härtill den genom lägre

fraktsats uppstående nedsättningen i kolpriset i svensk hamn 10 öre

per ton, så kan besparingen i årliga utgifter genom minskade omkostnader

för stenkol till de nämnda orterna beräknas till 51,900 eller

i rundt tal 50,000 kronor.

På grund af nu anförda omständigheter anser styrelsen, att åtgärder

med snaraste böra vidtagas till införandet af förbättrade, och

mera effektiva anläggningar för mottagande af stenkol för statens jernvägars

räkning; och har styrelsen dervid tänkt sig följande tillvägagående:
l:o)

Beträffande Göteborg:

Då ingen utsigt finnes att vid nuvarande kaj eller förlängning

deraf erhålla nödigt utrymme för stenkolens lossning, måste bortses

från möjligheten att taga kolen — utom en mindre del — direkt ur

fartygen, utan måste kolen fortfarande lossas i pråmar; och då den

nuvarande platsen för jernvägens stenkolsupplag är lämplig för mot
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

tagning af kolen ur pråmar, bör krananläggningen naturligen förläggas

dit.

Med begagnandet af en del redan befintliga inrättningar skulle en

anläggning för lossning af 70,000 tons årligen derstädes kunna åstadkommas

för 45,000 kronor, deri inberäknadt anskaffningskostnaden för

nya maskinerier, 28,000 kronor.

2:o) Beträffande Malmö:

Den hamntomt, som styrelsen för närvarande förhyr af Malmö

stad, lämpar sig väl för en anläggning af ifrågavarande slag, och då

största delen af de kostnader, som af anläggningen betingas, afse de

flyttbara maskinella inrättningarna och endast en mindre del deraf

spåranläggningar och dylikt, anser styrelsen den omständigheten, att

ifrågavarande område ej eges af staten, ej böra utgöra hinder för anläggningens

förläggande till detta område, till dess möjligen i framtiden

egen tomtplats kan förvärfvas.

Den anläggning, styrelsen finner sig böra föreslå, afser lossning

ur två fartyg samtidigt och är fullt tillräcklig äfven för en förutsedd

betydlig ökning af den mängd kol, som för statens jernvägars

räkning mottages i Malmö. Kostnaden beräknas till 85,000 kronor,

hvaraf 76,000 kronor till maskinella inrättningar.

3:o) Beträffande Stockholm (Värtahamnen):

Styrelsen har i fråga härom tagit tre särskilda alternativ i öfvervägande.

Det första af dessa består deri, att Stockholms stad skulle på sin

bekostnad, men med bidrag af jernvägen förlänga nuvarande kajen

med ungefär 50 meter i nordvestlig rigtning åt Ropsten samt derefter

medgifva ett byte af den kaj- och upplagsplats, som jernvägen nu

disponerar, mot ett tillräckligt stycke af den förlängda kajen jemte

bakom densamma liggande upplag och område för upplag, samt att på

denna nya plats en tidsenlig krananläggning skulle uppföras i förbindelse

med de dit förflyttade kolbåsen.

Enligt det andra alternativet skulle åter statens jern vägar, kongl.

flottan, Stockholms stad, Stockholm—Vesterås—bergslagens jernväg

samt möjligen andra större kolemottagare tillsammans gå i författning

om anläggandet af en stor kolemottagningsanstalt vid Värtahamnen.

Det tredje alternativet slutligen skulle vara att, i sammanhang

med eventuel förflyttning af kongl. flottans härvarande station, statens

jernvägar och kongl. flottan tillsammans anlade en gemensam jemförelsevis

mindre kolemottagningsanstalt vid Värtan.

Ehuru de båda senare alternativen otvifvelaktigt skulle, med samma

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

21

utgift i anläggningskostnad för statens jernvägars vidkommande, föra

till större anläggningar och för den skull medföra billigare omkostnader

per ton för de mottagna kolen än den mindre anläggningen, som

endast skulle afse statens jernvägars behof, så synas dock praktiska

skäl tala för det första alternativet, hvarvid särskilt möjligheten att,

få detta tidigare genomfördt än något af de andra bör tillmätas synnerligen

stor betydelse. För närmare vilkorlig uppgörelse i detta afseende

har styrelsen ock för afsigt, att omedelbart- öppna underhandlingar

med Stockholms stadsfullmägtige.

Med hänsyn till den stora mängd stenkol, som konsumeras vid

statens jernvägars stationer i Stockholm och nära liufvudstaden, måste

det ständiga upplaget vid Värtahamnen uppgå till minst 30,000 tons

och särskilt afseende derför fästas äfven vid krananläggningens användande

för kolens upptagande ur upplaget och inlastning derifrån på

jernvägens vagnar. Härigenom blifver anläggningen väsentligen dyrare

än den i Malmö, der inlastningen i vagnar tänkts i de flesta fall ske

direkt vid lossningen ur fartyg, men också egnad att medföra en betydligt

större besparing än hvad här ofvan anförts i fråga om Göteborg

och Malmö.

Under antagande att det till ungefär 20,000 kronor beräknade

värdet i nuvarande skick af de vid Värtan använda fyra flyttbara mindre

ångkranarna, för hvilka framdeles användning skulle beredas i Stugsund

eller Hudiksvall, motsvarar flyttningskostnaden af kolupplaget, har

ifrågavarande anläggning beräknats komma att kosta 150,000 kronor i

maskinerier, hvartill skulle komma kostnaden för spårutläggning, hvilken

torde kunna anslås till 10,000 kronor, således en totalkostnad af 160,000

kronor.

Hvad nyssnämnda för kolemottagningen vigtiga orterna, Slugsund

och Hudiksvall, beträffar, har styrelsen för afsigt att nästa år inkomma

med underdånig framställning i sammanhang med då möjligen behöflig!

tillägg till de för Svartön redan beviljade medel för dylika anläggningars

utförande.

Enligt styrelsens underdåniga förslag skulle alltså till utförande af

ofvan omförmälda anordningar för underlättande af kolemottagningen

vid Göteborg, Malmö samt Stockholm (Värtan) af nästkommande års

Riksdag äskas ett anslag af 290,000 kronor.»

Efter redogörelse för denna jernvägsstyrelseus framställning har

departementschefen i förevarande ämne yttrat:

»Med de af jernvägsstyrelsen ifrågasatta anordningar för underlättande

af kolemottagningen vid vissa hamnplatser afses, såsom af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

styrelsens framställning i ämnet framgår, anbringande i Stockholm,

Göteborg och Malmö af krananläggningar af moderna typer för kolens

lossning från fartyg och pråmar, hvarigenom skulle kunna vinnas dels

billigare fraktsatser för kolen, dels lägre lossningskostnader och dels

minskadt beroende af tillgången i hvarje fall på arbetskraft i de särskilda

hamnarne. Enligt mig lemnade upplysningar är styrelsens kostnadsberäkning

uppgjord under antagande att hvardera af anläggningarna

i Stockholm och Malmö skulle förses med två kranar, så anordnade, att

desamma skulle kunna användas antingen samtidigt för lossande af ett

fartyg eller för lossande af hvar sitt fartyg. För Göteborg, hvarest

redan förut finnes en kran, visserligen af äldre konstruktion, men dock

ansedd såsom fullt användbar i sammanhang med den nya anläggningen,

skulle deremot endast anskaffas en ny dylik apparat.

En hvar af de nya kranarne är beräknad att erhålla eu lossningsförmåga

af 500 till 600 tons per dag.

Lossningen för hand uppgifves väl enstaka dagar eller till och

med kortare tider hafva kunnat uppgå till 400 å 500 tons om dagen

från ett fartyg, men då säkerhet härför ej förefunnits, bar styrelsen

hittills, för undvikande af risken att få betala liggedagar för fartygen,

ansett sig icke kunna uti kontrakten om kolleveranser förbinda sig

till större lossning för dag än 300 tons, i vissa fall endast 200 tons.

Den nedsättning i fraktafgifter, som beräknas kunna vinnas genom

möjligheten för styrelsen att i kontrakten tillförbinda sig en till 500

å 600 tons om dagen ökad lossning, skulle naturligen blifva mera

betydande, derest lossningsförmågan kunde ytterligare ökas.

Att styrelsen likväl icke, då nu förslag väckts om anskaffande af

moderna lossningsapparater, ansett sig böra ifrågasätta krananläggningar

med större lossningsförmåga än den ofvan angifna har sin grund

deri, att anläggningskostnaden derigenom skulle ökas, så att vinsten

å anläggningen kunde äfventyras.

Alldenstund driften af en modern krananläggning beräknas kosta

mellan 10 och 5 öre per ton lossadt kol, erfordras nemligen, på det

kostnaden för kolens emottagande i vagn eller upplag skall kunna afsevärdt

nedbringas, åtminstone till 20 öre per ton, att anskaffningskostnaden

för kraninrättningen ej blifver större, än att 10 procent deraf

ränta och underhåll — fördelade på den mängd kol, som årligen

mottages, icke öfverstiga 10 till 15 öre per ton.

Den uti jernvägsst37relsens framställning förekommande beräkning

af behållningen å anläggningarne, slutande å tillhopa 50,000 kronor,

är uppgjord under antagande af eu lossad qvantitet för år af 70,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

23

tons i Göteborg samt 50,000 tous i hvardera af städerna Stockholm

och Malmö. Enligt hvad numera upplysts antages emellertid, att redan

under innevarande år i Stockholm komma att lossas omkring 80,000

tons och snart ännu mera, hvarigenom ett ännu bättre resultat borde

kunna vinnas. Eu af anledningarne dertill, att anläggningskostnaderna

i Stockholm beräknats så väsentligt högre äu i de. andra städerna, är

äfven att, då i Stockholm qvantiteten kol för lossning antagits komma

att stiga öfver 100,000 tons om året, förslaget till denna anläggning

uppgjorts under förutsättning, att för densamma skulle anskaffas kranar

af mera effektiv och äfven mera dyrbar konstruktion äu för anläggningarne

i Göteborg och Malmö, uti hvilka städer kolqvantiteten ej

beräknats uppnå nämnda tontal.»

Anläggning för svenska stenkols brikettering,

Med afseende härå. har jernvägsstyrelsen anfört följande.

»Af svenska stenkol har under en längre tidsperiod af statens

jernvägar förbrukats ungefär 50,000 tons årligen.

Att denna qvantitet ej ökats har sin grund mindre i bristande

produktionsförmåga hos grufvorna än deri, att de svenska stenkolen

måste vid de allt större fordringarna på lokomotivångpannornas effekt

användas i blandning med allt större mängder engelska stenkol — en

naturlig följd af de svenska kolens högre halt af aska och i synnerhet

af deras benägenhet att falla sönder i stybb. Om denna senare olägenhet

undanröjdes, skulle emellertid konsumtionen af de svenska kolen

kunna i väsentlig mån ökas. I syfte att åstadkomma ett sådant resultat

hafva också förut flera förslag framstälts men befunnits ekonomiskt

ofördelaktiga. Nu har emellertid ett nytt uppslag gifvits, som afser ett

förenkladt sätt för kolens brikettering.

Med biträde af sakkunnig person, ingeniör Alf. Larson, bär jernvägsstyrelsen

vid fabrik i Tyskland låtit verkställa dylik brikettering af

svenska stenkol och derefter prof bränt den sålunda vunna produkten.

Härvid har ådagalagts, att denna har ett brännvärde i lokomotivångpanna,

som fullt motsvarar den blandning af engelska och svenska kol,

som för närvarande i allmänhet användes, under det att dess pris något

understiger nämnda blandnings — detta dock under förutsättning, att på

sjelfva fabrikationen ej beräknas någon afsevärd vinst utöfver billig

ränta på anläggningskapitalet.

Enligt styrelsens mening vore det för hela landets industri af stor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

betydelse, om fabriker för kolens brikettering komme till stånd, men

så länge någon afsevärdare ränta å de erforderliga penningemedlen icke

kan ställas i utsigt, torde ringa förhoppning förefinnas, att en dylik industri

kan uppstå genom enskildes initiativ. Då emellertid ett inhemskt

bränsle af tillräckligt brännvärde och dessutom med tillräcklig konsistens

för att längre tid kunna bevaras utan att försämras, kan produceras,

och det till samma pris som den nu använda kolblandningen,

samt detta bränsle torde vara särskildt lämpligt att bilda det upplag af

lokomotivbränsle, som inom landet ständigt bör finnas i beredskap, har

styrelsen ansett, att tillverkning af svenska sten kolsbriketter bör anordnas

genom statens jernvägars egen försorg. Såsom en början i sådant

hänseende har styrelsen tänkt sig, att under nästkommande år de

nödiga maskinerierna för en första briketteringsanläggning skulle anskaffas,

uppställas och igångsättas; och är, enligt styrelsens förmenande,

Elmhult en synnerligen lämplig plats för denna första briketteringsanstalt.

År 1901 skulle då, enligt styrelsens beräkning, 30,000 tons briketter

derstädes kunna tillverkas. Med utvidgning af anstalten år 1902

till eu produktion af 45,000 tons skulle vid 1904 års slut ett upplag af

165,000 tons inhemskt lokomotivbränsle finnas och det eljest nödvändiga

permanenta upplaget af engelska stenkol genom successiva minskningar

kunna högst betydligt nedbringas.

Jemlikt af ofvannämnde sakkunnige uppgjordt förslag skulle kostnaderna

för de anordningar, som under nästkommande år skulle vidtagas

för ändamålet, uppgå till sammanlagdt 80,000 kronor, hvilket

belopp alltså enligt styrelsens underdåniga förslag borde af Riksdagen

äskas till utgående redan under år 1900.»

För egen del har departementschefen i detta ämne yttrat:

»Beträffande den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta anläggning för

svenska stenkols brikettering har jag inhemta!, att apparaterna till densamma

äro afsedda att tagas från en firma i Tyskland, hvilken sedan år

1880 utfört 140 dylika anläggningar med eu sammanlagd årlig tillverkning

för närvarande af 6 millioner tons briketter; och har detta ansetts

utgöra en god garanti för att briketterna blifva af samma qvalitet som

de af nämnda firma af svenska stenkol tillverkade, hvilka blifvit vid

statsbanorna profvade. Anledningen dertill, att anläggningen föreslagits

att förläggas till Elmhult, lärer vara, att statens jernvägar tillhörig

mark derstädes finnes för ändamålet tillgänglig.

Såsom jernvägsstyrelsens framställning i ämnet jemväl utvisar,

afses med denna anläggning icke att bereda ökade inkomster åt statsbanorna.

Efter hvad jag inhemtat, kan äfven det ekonomiska resultatet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

25

af brikettfabrikationen antagas blifva ganska ojeinnt. Den direkta tillverkningskostnaden

för en ton briketter beräknas utgöra 3 kronor 15

öre. Med det högt uppdrifna pris på engelska stenkol af 18 kronor

för ton och på svenska af 11 kronor 50 öre för ton, som nu är gällande

och antages blifva under den närmaste tiden bestående, uppgår

kostnaden för en ton blandade kol till 14 kronor 75 öre samt för en

ton briketter till 14 kronor 65 öre. För förräntning af anläggningen

skulle sålunda i detta fall endast återstå 10 öre för ton eller vid 30,000

tons tillverkning 3,000 kronor. Prisen på engelska och svenska

stenkol uppgifvas visserligen stå i det förhållande till hvarandra, att

de samtidigt stiga och falla, men likväl icke i samma proportion, i det

prisvariationerna å de svenska stenkolen äro väsentligt mindre än å de

engelska. I den mån prisen å de särskilda kolsorterna närma sig hvarandra,

skulle derför ock briketteringen gifva sämre ekonomiskt resultat,

men i den mån skilnaden i prisen ökas ett bättre sådant. Den

förlust å briketteringen, som till följd häraf förutses kunna uppstå,

skulle i allt fall, enligt uppgift, blifva försvinnande emot den vinst,

som dermed sammanhängande låga stenkolspris skulle för statens

jernvägar medföra.»

»Hvad särskildt angår den af jernvägsstyrelsen ifrågastälda anläggningen

för svenska stenkols brikettering, har jag väl icke kunnat undgå

att finna mindre önskligt, att en dylik fabriksverksamhet skulle afjernvägsförvaltningen

och öfver hufvud af staten drifvas. Lämpligast

skulle nemligen enligt min uppfattning vara, om de inom landet

varande enskilde kolgrufveegare, hvilka till statsbanorna leverera

stenkol, åtoge sig jemväl att tillverka och tillhandahålla briketter i

erforderliga qvantiteter. Förfrågningar, som i detta syfte redan för

längre tid tillbaka lära vara från jernvägsstyrelsens sida till grufegarne

framstälda, hafva emellertid icke hittills ledt till någon åtgärd från de

senares sida. Möjligheten för att brikettfabrikation skall på enskild!

initiativ komma till stånd inom landet torde likväl, efter hvad jagunder

hand inhemta!, icke vara alldeles utesluten; och synes mig gifvet,

att, derest inom närmaste framtiden antagligt anbud å leverans åt

svenska stenkolsbriketter från enskildt håll skulle afgifvas, frågan om

nu föreslagna anläggning bör förfalla. Då emellertid icke något som

helst anbud föreligger, eller ens bestämda utsigter för erhållande af

sådant mig veterligen förefinnas, samt det åt såväl politiska som ekonomiska

skäl måste anses vara för staten af deu största vigt, att det

Bih. till liiksd. Prot. 1000. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

beroende för statsbanedriftens obebindrade uppehållande af importen

från utlandet af stenkol, som är en oundviklig följd af den nuvarande

bristen inom landet på för ändamålet fullt dugligt bränslematerial, med

snaraste och så vidt ske kan minskas, anser jag, att den möjlighet till

åstadkommande af en minskning i nämnda beroende, som, efter hvad

de utaf jernvägsstyrelsen anstälda försök gifvit vid handen, skulle kunna

beredas genom inrättande af tillverkning utaf svenska stenkolsbriketter,

under intet förhållande bör af staten lemnas obegagnad; och jag drager

derför icke heller i betänkande att förorda, det staten sjelf, derest

annan lämpligare utväg icke yppar sig, anordnar och drifver dylik tillverkning.

På dessa grunder anser jag äfven synnerligen angeläget, att

de för ifrågavarande anläggning af jernvägsstyrelsen begärda medel nu

blifva af Riksdagen stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition.))

o

Åtgärder till möjliggörandet af de upprättade transportplanernas för

arméns strategiska uppmarsch bringande till utförande.

I detta afseende har jernvägsstyrelsen redan uti skrifvelse till

Kongl. Maj:t af den 13 januari 1897 anfört följande:

»Sedan de inom generalstaben upprättade transportplanerna för

arméns strategiska uppmarsch varit föremål för granskning af särskildt

utsedde jernvägstjenstemän tillika med afdelningschefen för generalstabens

kommunikationsafdelning, hafva de i denna granskning deltagande

i skrifvelse till jernvägsstyrelsen den 9 mars 1894 framhållit det

oafvisliga behofvet af följande åtgärders vidtagande vid statens jernvägar

redan i fredstid, för att de uppgjorda planerna skola kunna vid

krigstillfälle bringas till verkställighet med nödig skyndsamhet och

trygghet, nemligen:

l:o) att för utläggning af spår m. m. vid särskildt angifna militärmötesplatser

erforderliga sliprar, räler med tillbehör, spårvexlar och

fasta signaler varda i beredskap upplagda å närmast belägna, för ändamålet

lämpliga stationer och i hvarje fall inom vederbörande trafikdistrikt

under dess tjenstemäns förvaltning;

2:o) att samtliga militärmötesplatser afses för genomgående sidospår

af minst 300 meters längd mellan fripålarne;

3:o) att dessa militärmötesplatser äfvensom de vattentagningsställen,

som icke tillika äro mötesplatser, erhålla vederbörligen faststälda namn,

hvilka ej kunna föranleda till förvexling;

4:o) att rundspär utbyggas vid Hallsbergs station i rigtningen Motala

—Katrineholm och vid Ange station i rigtningen Ljusdal—Bräcke,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 27

hvarjemte Degerö och Gårdsjö stationer böra förses med genomgående

sidospår af minst 350 meters längd mellan fripalarne,

5:o) att vid särskildt angifna stationer vattentillgången för lokomotiven

ökas så, att den motsvarar det beräknade behofvet under uppmarschtransporterna;

_ .. i • • „

6:o) att å norra stambanan i hela dess utsträckning minst tva

genomgående, med Morseapparater försedda telegraflinier anordnas och

inledas å tillräckligt antal mellanstationer; _

7:o) att inredning för gevärs uppläggande anbringas i Gl-vagnar;

8:o) att truppvagnsinredningarna till samtliga G-vagnar fördelas

äfven å distriktsförråden i Norrland; . .

9:o) att samtliga G2-vagnar, som ej äro utrustade med hästgrindar,

förses med bommar för hästtransport;

10:o) att blifvande bogie C-vagnar förses med gafveldörröppningar

af minst 75 centimeters bredd, för att möjliggöra bårsängars

införande, samt

ll:o) att skyltar, angifvande tågens transportnummer, samt de

lokomotiven under transporterna tilldelade särskilda tjenstgöringsnummer

jemte landgångar förfärdigas enligt faststälda modeller till det antal,

som framdeles kommer att meddelas från generalstabens kommunika
tionsafdelning.

» ,

Enligt hvad jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse upplyst,

både emellertid af de sålunda angifna åtgärderna en del redan blifvit

utförd, och en del andra vore, såsom för jernvägstrafiken i och för sig

behöfliga, afsedda att närmast derpå följande år utföras. Ofriga åtgärder

deremot, som icke vore af något jernvägstrafikens behof i fredstid

dittills påkallade, och för hvilkas utförande erforderliga medel icke

stode till jernvägsstyrelsens förfogande, både ännu icke kunnat utföras

eller till utförande under närmaste framtid förberedas i vidsträcktare

mån, än att utredning gjorts öfver de med utförandet förbundna kostnaderna.

Resultatet af denna utredning förelåge i en.styrelsens skrifvelse

bifogad förteckning, hvars kostnadssumma uppginge till ett sammanlagdt

belopp af 239,300 kronor. Jernvägsstyrelsen både derför

i sin skrifvelse bemstält, att nämnda belopp skulle för ändamålet stallas

till styrelsens förfogande.

Sedan emellertid — yttrade föredragande departementschefen

under hand inbemtats, att en väsentlig del jemväl af de å berörda förteckning

upptagna arbeten kunde antagas blifva under de närmast

följande åren för jernvägstrafiken behöfliga och i sammanhang med

andra nya byggnader och anläggningar vid statens jornvägar komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

2° Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

till utförande, har ansetts kunna med afgörandet af ärendet i dess helhet

någon tid anstå; och hafva under de senast gångna åren åtskilliga

af ifrågavarande arbeten äfven blifvit utförda.

Då likväl en betydande del af desamma ännu återstode samt, enligt

hvad chefen för landtförsvarsdepartementet meddelat, dessa åtgärders

skyndsamma vidtagande vore af stor vigt, hade föredragande departementschefen

ansett sig böra förorda framställning till innevarande års

Riksdag om anvisande af härför erforderliga medel.

Enligt en från jernvägsstyrelsen departementschefen tillhandakommen

promemoria återstode sedan dels en del af de uti ofvannämnda

förteckning upptagna arbeten, beräknade att kosta 46,420 kronor, redan

utförts, . dels ock genralstaben under hand hos jernvägsstyrelsen förklarat

sig icke påyrka två ifrågasatta öfvergångsspår vid Hallsberg och

Ange, för hvilka i förteckningen beräknats en kostnad af tillhopa 68,300

kronor, att utföra arbeten för en till sammanlagdt 124,580 kronor beräknad

kostnad.

Dessa arbeten bestode af dels terassering och ballastning å en del

militärmötesplatser, dels anskaffning af spårmaterialier och signaler för

sådana mötesplatser,. dels åtgärder för ökning af vattentillgången för

lokomotivens behof vid vissa stationer, dels ock ökning af genomgående

sidospårets längd till 350 meter vid en lastplats.

Enligt hvad ofvan meddelats, har den för ifrågavarande arbeten

beräknade kostnaden med ett till 125,000 kronor afrundadt belopp

inräknats i det af Kongl. Maj:t begärda anslaget till nya byggnader

och anläggningar vid statens jernvägstrafik.

o Hvad slutligen angår den ifrågasatta anläggningen å linien Lund —

Akarp af en trafikstatioti vid Uppåkra, hvarför kostnaden beräknats till

47,000 kronor, bär jernvägsstyrelsen i sin förenämnda skrifvelse af den

23 november 1899 anfört följande:

»Ortbefolkningen har i anledning af det för skånska förhållanden

långa afståndet mellan Lund och Åkarp ifrågasatt denna anläggning

och för densamma erbjudit fri jord. På grund af befolkningsförhållandena

och ortens, bördighet kunna stationens trafikinkomster väntas till

fullo betäcka driftkostnaderna och förränta anläggningskapitalet; hvarjemte

välbehöflig fördelning af trafiken vid den synnerligen trånga

stationen i Lund torde kunna i någon mån förväntas genom anläggningen

i fråga.»

Utskottet får erinra, att i den jernvägsstyrelsens skrifvelse, som

lag till grund för Kongl. Maj:ts af Riksdagen år 1898 bifallna fram
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

29

ställning om anvisande af medel tör, bland annat, utläggning af ytter

ligare ett iernvägspår mellan Arlöfs och Lunds stationer, anfördes,

hurusom för upptagande af persontrafik erfordrades en mindre hållplats

ungefär midt emellan Åkarp och Lund, och hade kostnaderna for

anordnande af denna hållplats inberäknats i det af Riksdagen tor ofvan

nämnda ändamål beviljade anslag. Med afseende härå, och då åt de

förhållanden, jernvägsstyrelsen åberopat, icke synts utskottet framgå,

att den sålunda beslutade hållplatsen skulle vara otillräcklig för upptagande

af trafiken å den endast 7,7 kilometer långa banstrackan i

fråga, har utskottet, som anser, att en viss försigtighet bör iakttagas

vid beslut om anläggning af nya jeruvägsstationer, icke funnit skal

tillstyrka beviljandet af det belopp, 47,000 kronor, som upptagits för

anläggning af en trafikstation vid Uppåkra, helst, derest för den godstrafik:

som vid berörda plats kan ifrågakomma, skulle erfordras utläggande

af sidospår med lastkaj, jernvägsstyrelsen icke lärer sakna

tillgång att af det för diverse arbeten afsedda beloppet bestrida kostnaden

härför. . ., ,

Beträffande de öfriga byggnader och anläggningar vid statens

iernvägstrafik, för hvilkas utförande Kongl. Maj:t nu äskat anslag a

sammanlagdt 3,178,000 kronor, har utskottet icke haft något att erinra,

och torde jemväl det af Kongl. Maj:t begärda bemyndigandet å t fa

för vissa af dessa arbeten redan under innevarande ar förskottsvis

utanordna 1,254,400 kronor höra af Riksdagen lemnas.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, till utförande af

nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik,

å riksstatens sjette hufvudtitel för år 1901

anvisar 3,178,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t

att låta af detta belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 1,254,400 kronor.

II.

Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att för år 1901 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning

af'' ytterligare ett jernväg sspår mellan Huddinge och Lumba

jeruvägsstationer, ett belopp af 900,000 kronor, med rätt för Kongl.

Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år al

tillgängliga medel utanordna 300,000 kronor.

Utläggning af

ytterligare ett

jemvägsspar

mellan Huddinge

och

Tumba stationer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 92) har herr

-/. G. Pettersson hemstält, att Riksdagen måtte, med afslag å Kongl.

Maj:ts proposition angående anslag till anläggning af ett nytt jernvägsspår

mellan Huddinge och Tumba, i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kong]. Maj:t täcktes låta genom kongl. jernvägsstyrelsen verkställa

och för nästa års lagtima Riksdag framlägga ytterligare utredning om

lämpligaste rigtningen för byggande af en ny statsbana mellan Stockholm

och Södertelje samt för sådant ändamål ställa till Kongl. Mai:ts

förfogande ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden har departementschefen beträffande förevarande fråga

till en början erinrat, att Riksdagen för utläggning af dubbelspår å

södra stambanan beviljat år 1898 för sträckan Arlöf—Lund 385,000

kronor och år 1899 för sträckan Lund—Eslöf 600,000 kronor. Då

dubbelspår mellan Malmö och Arlöf redan förut funnes, hade genom

dessa anslag beredts möjlighet att anordna dubbelspår å en sammanhängande

sträcka af tillsammans 34 kilometer närmast denna stambanas

ändpunkt i Malmö.

Till stöd för dessa dubbelspårsanläggningar hade — fortsätter

departementschefen — anförts, bland annat, följande.

Inträffade rubbningar i de genomgående tågens gång blefve naturligen

mest känbara mot slutet af en lång tågväg, då endast enkelspårig

bana förefunnes, och nödvändiggjorde ofta nog tillämpandet der

af nya tillfälliga tidtabeller för återstående färd, hvilka åtgärder åter i

regeln kunde väntas medföra ytterligare förseningar för möten med

tåg, hvilkas regelbundna gång likaledes måst i följd af förberörda tidtabellsändringar

i större eller mindre mån rubbas''— allt olägenheter,

som blefve större i den mån den ifrågavarande bandelen vore lifligt

trafikerad. ®

Hvad sålunda yttrats i fråga om behofvet af dubbelspår vid södra

ändan af järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Malmö egde uppenbarligen.

tillämplighet jemväl på förbindelsens ändpunkt invid hufvudstaden,

icke minst på den grund, att sträckan mellan Katrineholm och

Stockholm på samma gång utgjorde del af jernvägsförbindelsen mellan

hufvudstaden och vestra delarne af riket samt Norge. Derför hade nu

ock jernvägsstyrelsen i en till Kongl. Maj:t stäld, af kostnadsförslag

samt plan- och profilritningar åtföljd skrifvelse den 16 december 1899

väckt förslag om beredande af medel till en dubbelspårsanläggning i

närheten af Stockholm, nemligen mellan Huddinge och Tumba stationer,

och i sådant afseende hemstält om aflåtande af proposition till Riks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 27.

31

dagen om beviljande för ändamålet af ett extra anslag för år 1901 a

900,000 kronor, deraf 300,000 kronor vore behofliga redan under mne
Varan

Tdf stöd för denna sin framställning hade jernvägsstyrelsen anfört

hufvudsakligen följande. .

Nödvändigheten af mera omfattande nya anordningar för jernvagstrafikens

besörjande i och vid Stockholm hade hos Kongl Maj:t redan

tillförene vid olika tillfällen af jernvägsstyrelsen framhållits och toranledt

till, bland annat, den med Kongl. Maj:ts medgifvande anordnade

internationella pristäflan om förslag till dylika anordningar. De vidtgående

förändringar af statens nuvarande jernvagsanlaggningar i och

vid Stockholm, som de sålunda framkomna förslagen omfattade, deras

stora och genomgripande betydelse ej allenast för den egentliga jernvägsdriften

derstädes, utan jemväl för Stockholms kommunikationsförhållanden

i allmänhet, dess handels- och sjöfar isintressen m. m.,

samt slutligen de mycket afsevärda kostnader som gifvetvis komme

att med desammas genomförande blifva förbundna, gjorde naturligen

de utredningar, planläggningar och kostnadsberäkningar, som mas e

föregå ett slutligt afgörande, så omfattande, att tiden för sadant afgörande

icke torde kunna ens närmelsevis förutsägas; och tiden tor

de blifvande jernvägsanläggningarnas fullbordande och tillgodogörande

för trafiken måste sålunda i hvarje fall anses vara sa pass aflägsen, att

de redan nu mycket stora svårigheterna för jernvägstrafikens besörjande

i Stockholm dessförinnan kunde hafva ökats till verkliga hinder för afl

vidare utveckling af samma trafik, derest icke under tiden alla till

buds stående medel till trafikens befrämjande bhfvit använda.

Förutom de partiella förändringar och nybyggnader vid stationerna

och mellanliggande bandelar i och vid Stockholm, som i män af forto-ången

af de förberedande utredningarna for den Stockholms samtliga

ternvägsanordningar omfattande planläggningen kunde utan längre tidsutdrägt

komma till utförande, vore vestra stambanans närmast Stockholm

utläggning till dubbelbana det vigtigaste medlet för nyssnämnda

ändäinål

Behofvet af dubbelbana å denna handel hade helt visst sedan länge

odört sig lika, om ej mera, känbart som i fråga om förberörda delar

af södra stambanan, men hade jernvägsstyrelsen icke lämpligen kunnat

framlägga förslag till sådan bananordning, förrän bangardsfragan i

Stockholm blifvit åtminstone så till vida utredd, att med denna fråga

otvifvelaktigt sammanhörande ändring af vestra stambanans sträckning

närmast Stockholm vore till sin omfattning kand. Äfven den under

opaginerad Kontrollera mot PDF

3*J Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

ari18\ir8i framtomna fl''ågan om förkortande af vägen mellan Stockholm

och Malmö genom anläggning af eu ny stambana från någon station

strax söder om Stockholm till någon ort å östra stambanan hade funnits

vara af så ingripande betydelse för jernvägsanordningarne i öfrigt i

e ■1®r’ Som de.ra^ kunde komma att beröras, att nämnda frågas

vederbörliga utredning jemväl bort afvaktas före framläggandet åt nu

ifrågavarande förslag till dubbelbananordning.

^en Pågående utredningen af bangårdsfrågan samt resultatet af

den utförda jernvägsundersökningen funne jernvägsstyrelsen emellertid

nu hafva med all säkerhet påvisat, ej mindre att ändring af vestra

stambanans sträckning närmast Stockholm i sammanhang med blifvande

nya bangårdsanordningar derstädes icke kunde finnas erforderlig längre

än mellan Stockholm och Elfsjö, än ock att den ifrågasatta nya bananläggningen

för förkortning af vägen från Stockholm till Malmö icke

lämpligen kunde utgå från någon plats närmare Stockholm än Jerna.

J,10* .så^ant förhållande syntes ock dubbelbananordning mellan stationerna

Elfsjö och Jerna kunna utföras oberoende af de beslut, som framdeles

kunde blifva fattade i oftaberörda, betydelsefulla byggnadsfrågor.

Delen Huddinge—Tumba af bansträckningen Elfsjö—Jerna vore

emellertid af särskilda skäl den, som först borde ifrågakomma att anordnas

till dubbelbana. Under det att afstånden mellan stationerna

Stockholm central och Liljeholmen, Liljeholmen och Elfsjö, Elfsjö och

Huddinge samt Tumba och Rönninge vore resp. 4,4, 4,o, 5,2 och 5 2

kilometer, vore nemligen afståndet mellan Huddinge och Tumba

kilometer eller omkring dubbelt så långt som öfriga stationsafstånden

a„ bandelen Stockholm—Rönninge, och möjlighet att utjemna detta för

tagdmgermgen å nämnda handel så ogynsamma förhållande genom

anläggning af en tågmötesplats någonstädes ungefär midt emellan

Huddinge och Tumba förefunnes på grund af lokala förhållanden icke.

Betydelsen af det relativt stora afståndet mellan ifrågavarande stationer

för tågrörelsen å hela bandelen Stockholm-Saltskog framginge påtagligt

af den för innevarande vinter gällande tidtabellen n:o 78, af hvars

o 1 ®n del bifogats styrelsens framställning. De flesta tågmötena

maste forläggas till Huddinge och Tumba. Kortaste tiden, inom hvilken

tagmöten kunde upprepas vid någondera af sistnämnda stationer, vore

28 minuter, under det att dylika möten varit möjliga ungefär hvar

18.de

större än de till närmast intilliggande stationer. Om ock denna tidsskilnad

kunde tills vidare sakna afgörande betydelse för de ordinarie

tagens tidtabeller, blefve dess betydelse dock så mycket större vid in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

träffande tågförseningar eller insättandet af extra tåg och vid upprättandet

af de tillfälliga tidtabeller, som dervid måste användas. Till

åskådliggörande häraf bifogades ytterligare ett exemplar af förenämnda

tidtabell n:o 78, blad I, hvarå med röda linier angifvits de nya möjligheter

för inläggandet af flera tåg å bandelen Stockholm—Saltskog, som

kunde förefinnas, efter det dubbelbana blifvit anordnad mellan Huddinge

och Tumba. , . ... ...

Det af jern vägsstyrelsen upprättade kostnadsförslaget tor anläggning

af dubbelspår å linien Huddinge—Tumba innehölle följande huf
-

vudposter:

jordområdets anskaffning ...................................•;........... kronor

terrassering (deraf 470 meter tunnelsprängning för

2 spår, 258,500 kronor)....................................»

konstarbeten (förlängning af en vägport och en lagbro,

uppförande af två vägportar och en vägbro,

förlängning af afloppstrummor m. m. dylikt) „

öfverbyggnader och ändring å stationer (9,311 meter

nytt spår med räler af 40,5 kilograms vigt för

meter, 2,975 meter flyttning af spår m. m.) ... „

diverse kostnader .............................................................. »

allmänna omkostnader .................................

ii

28,962: —

578,504: so

52,450:

153,423: 2 5

5,247: —

81,412: 95

summa kronor 900,000:

Till närmare upplysning rörande detta kostnadsförslag hade jernvägsstyrelsen

i skrifvelsen anfört följande:

Afståndet mellan Huddinge och Tumba, räknadt från midt till midt

af stationshusen, vore, såsom nämnts, 9,8 kilometer, under det att banans

längd mellan Huddinge stations södra vexel och Tumba stations östra

vexel vore 9,3 kilometer. .

Kostnaden per kilometer för dubbelbananordmng a sistnämnda banlängd

hade beräknats till omkring 96,700 kronor, under det att kostnaden

för den af Riksdagen senast beslutade likartade anordningen å

bandelen Lund—Eslöf beräknats allenast till omkring 29,400 kronor per

kilometer. Denna stora prisskilnad berodde hufvudsakligast på det

mycket stora belopp, som måst afses för icke allenast det nya spårets

anordnande vid södra ändan af Tullingesjön, utan äfven i sammanhang

dermed det förutvarande spårets omläggning derstädes för vinnande åt

nödvändig förbättring i banans mycket ogynsamma krökningsförhållanden.

Krökningen omkring sjön hade nemligen en centrivinkel af nära

Biii. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sand. 1 Afd. 19 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

53 och en radie af allenast 300 meter; och från denna kräkning öfverginge

banan vesterut efter endast 480 meters rak sträckning i en kräkning

åt motsatt håll med nära 38° centrivinkel och likaledes 300 meters

radie.. .Enligt det nu framlagda förslaget komme visserligen nämnda

centrivinklar att endast oväsentligt ändras, men skulle radierna ökas

till 600 meter.

I olikhet med hvad förhållandet vore å bandelen Lund—Eslöf måste

vid nu ifrågavarande handels anordnande till dubbelbana mycket betydande

bergsprängningar verkställas samt all erforderlig mark nu

inlösas, och derjemte måste befintliga vägöfvergångar i banans plan

ersättas på två ställen med vägportar och på ett med vägbro.

Beträffande de skäl, som till stöd för herr Petterssons förevarande

förslag blifvit anförda, tillåter sig utskottet att hänvisa till sielfva

motionen.

Med hänsyn till de stora svårigheter, som, enligt hvad jernvägsstyrelsen

^ påvisat, för närvarande möta för besörjande af jernvägstrafiken

å stambanan närmast söder om Stockholm, måste det anses

vara af verkligt behof påkalladt, att med det snaraste åtgärder vidtagas

för att bereda utväg att bättre anordna denna trafik samt

tillgodose de ökade kraf, som en fortgående utveckling af densamma

medför. För detta ändamål har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att ett

ytterligare spår skulle utläggas mellan Huddinge och Tumba stationer,

å hvilken jemförelsevis långa bansträcka behofvet af tågmötens anordnande

gjort sig särskilt känbart. Gent emot detta förslag har i

ofvan omförmälda motion framhållits, att, då den nuvarande statsbanan

genom Södertörn till följd af sin krokliniga sträckning med starka

lutningar och kurvor i allt fall icke kunde bereda den snabba förbindelse,

som syntes eftersträfvansvärd, det vore mindre välbetänkt att

å denna bana nedlägga betydande kostnader för dubbelspårsanordningar.

Med afseende å de antydda bristerna hos nämnda bana har motionären,

som ansett behoivet af tågmöten a linien Huddinge—Tumba kunna

tills vidare tillgodoses genom anläggning af en mötesplats mellan

dessa stationer, satt i fråga byggandet af en ny statsbana från Stockholm

till Södertelje, hvarigenom, jemte andra fördelar, skulle kunna

vinnas någon förkortning af våglängden mellan dessa orter.

Enligt hvad utskottet inhemtat, förefinnes å den nuvarande

banan mellan Stockholm och Södertelge ej större lutning än 1 : 100.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Banans krökningsförhållanden äro visserligen delvis mindre gynsamma,

men förbättring härutinnan kan lämpligen vidtagas i sammanhang med

utläggning af dubbelspår, såsom det beträffande baudelen Huddinge

Tumba nu framlagda förslaget jemväl afser; och bör derigenom kunna

vinnas, att ingenstädes å banan behöfver förekomma mindre kurvradio

än 500 meter, och detta endast å helt få ställen. ^ Äfven om genom

anläggning af ny bana väglängden skulle kunna i någon mån förkortas,

synes dock den tidsvinst, som derigenom möjliggöres, ingalunda stå i

rimligt förhållande till de uppoffringar, som ett sådant företag krafvel.

Förutom de sannolikt högst betydande kostnaderna för byggandet af

den ifrågasatta nya banan, hvilken för att motsvara de anspråk, som

derpå komma att ställas, gifvetvis måste byggas dubbelspårig, bör

härvid tagas i betraktande, att den nuvarande jernvägen, hvarå hittills

nedlagts — oberäknadt rullande materiel — mellan 140,000 och 150,000

kronor per kilometer, skulle förvandlas till en lokalbana med säkerligen

danska låg afkastning. Särskildt vill utskottet fästa uppmärksamhet

vid de dryga kostnader, som, derest den nya banan komrne till stånd,

skulle föranledas genom uppehållande af dubbel stationstjenst och banbevakning

å jern vägssträckan Stockholm—Södertelje. På grund af

dessa förhållanden har utskottet funnit motionärens förslag i fråga

om anläggning af ny statsbana mellan nämnda orter icke förtjena

ufsGGndG.

I anledning af Kongl. Majtts förevarande framställning har utskottet

ansett sig böra inhemta närmare utredning angående möjligheterna

för anläggande af mötesplats å bansträckan Huddinge—Tumba, och

har utskottet från jern vägsstyrelsens banbyrå fått i detta ärende mottaga

en redogörelse af hufvudsakligen följande innehåll.

För att få bästa nyttan af en tågmötesplats å ifrågavarande bansträcka,

borde den förläggas så vidt möjligt midt emellan de på 9,8

kilometer från hvarandra belägna stationerna Huddinge och lumba.

Som å denna del af linien endast funnes långa lutningar med 1: 100,

i hvilka mötesplats icke kunde anordnas för stannande tåg, måste vid

brytpunkten mellan lutningarna midt i den s. k. Banslattsskärningen

utschaktas ett horisontalplan på 550 meters längd, hvarå dubbelspår

för möten anordnades. Detta skulle kräfva ett synnerligen stort schaktningsarbete

på ett djup af ända till 5,8 meter samt 2,8 meter under

nuvarande banplan i en terräng och jordmån af mycket svårartad beskaffenhet.

Skulle man derför med frångående af detta alternativ

uppsöka andra platser, dor den nuvarande liniens lutningsforhållanden

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

vore mera gynsamma för dylika mötesplatsers anläggning, funnes

visserligen en sådan å ett horizontalplan mellan Flemmingsberg och

Björnekulla, men på endast 2,7 kilometers afstånd från Huddinge,

hvarför i detta fall blefve nödvändigt att för den andra rigtningens

tåg anordna en annan mötesplats närmare Tumba. För en sådan

funnes ingen annan möjlig plats än i en lutning 1 :450 midt för

Hamra egendom, endast 2,3 kilometer från Tumba och i en ytterst

svår och bergig terräng. Härvid vore tillika att märka, att linien,

der denna mötesplats skulle anordnas, blifvit i planen för utläggning

af dubbelspår föreslagen till ändring för uträtande af de skarpa och

tätt liggande kurvorna. Terrasseringen för mötesplatsens sidospår skulle

sålunda icke komma till någon nytta vid ett framtida utläggande af

det andra spåret på hela linien mellan de båda stationerna. Under

sadana förhållanden syntes anordnandet af vare sig en mötesplats

ungefär midt emellan stationerna i Banslättsskärningen eller af tvenne

dylika mötesplatser på kort afstånd från stationerna vara, om icke outförbar!,

dock mycket svårt och dyrbart. Hvad särkildt beträffade det

sistnämnda alternativet, vore det ur trafiksynpunkt föga tilltalande, då

tidsvinsten vid tågrubbningar och ändrade tågmöten blefve ringa, när

mötesplatserna läge så nära stationerna.

Af denna utredning synes det utskottet framgå, att stora svårigheter

möta för anordnande af tågmötesplats mellan ifrågavarande stationer

samt att jemförelsevis betydande kostnader skulle vara dermed

förenade. Med hänsyn härtill och då en sådan anordning icke på

långt när skulle bereda samma fördelar för tågdirigeringen som den

af Kongl. Maj:t föreslagna utläggningen af dubbelspår, anser sig utskottet

hafva skäl förorda sistnämnda förslag.

Med stöd af det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och med afslag å herr J. G.

Petterssons i ämnet väckta motion, må för år 1901

anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning

af ytterligare ett jernvägsspår mellan Huddinge och

Tumba jernvägsstationer, ett belopp af 900,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 300,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

37

in.

Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1901, till arvskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, statens jemanvisa

å riksstat^ utom hufvudtitlarne 5,000,000 kronor. _ va9au

Af statsrådsprotokollet i detta ärende inhemtas, att jernvägsstyrelsen

beträffande behofvet af tillökning i den rullande materielen anfört

följande: . „

Det allt jemt ökade transportarbetet på statens jernvagar medtorde

nödvändigheten af att i tillräcklig grad tillgodose behofvet af ökad

transportmateriel. De lokomotiv, som under senare tiden af enskilda

jernvägar förhyrts, både samtliga måst återlemnas, och hvad godsvagnarne

beträffade, både det ökade behofvet deraf föranleda att ett

med en tysk firma upprättadt kontrakt rörande förhyrning af vagnar

måst tvenne gånger förlängas.

Den tillökning i rullande materielen, som sålunda för år 1901

ansetts nödvändig, och hvilken vore afsedd att vid inhemska verkstäder

tillverkas, både beräknats sålunda:

10 snälltågslokomotiv ........................................................ kronor 700,000

12 godstågslokomotiv ....................................''■.................... n 850,000

12 tunga vexellokomotiv ................................................. v 680,000

reservdelar till lokomotiv.................................................. u 50,000

30 personbogievagnar ....................................................... ii 750,000

apparater för belysning, bromsning m. m................... „

300 öppna d:o ..................................................... ii 700,000

axlar med hjul till vagnarne............................................. >•> 400,000

bromsinrättningar till godsvagnar................................... » 80,000

reservdelar m. m. till vagnarne...................... »________45^000

summa kronor 5,000,000.

Hvad materielens konstruktion beträffade, så vore snälltågslokomotiven

äfvensom samtliga person- och godsvagnar afsedda att utföras

enligt förut af Kongl. Maj:t godkänd konstruktion, de sistnämnda enligt

den år 1898 faststälda typen med ökad lastförmåga, samt vexellokomotiven

enligt den likaledes förra året godkända typen med större dragförmåga.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Anslag till

fullbordande

af statsbanan

mellan Boden

och YtterMorjärv.

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Rörande godstågslokomotiven vore styrelsens afsigt att, med användande

i största möjliga utsträckning af samma detaljer, som tilllämpades

å den redan godkända typen för vexellokomotiv samt den

tunga godsmaskintyp, som måste anskaffas för malmtransporten å

Gellivare—Ofotenbanan, så förändra nuvarande konstruktion af godstågslokomotiv,

att en större dragförmåga skulle kunna vinnas.

För egen del har departementschefen yttrat, att han med hänsyn

till den ständigt fortgående stegringen i trafiken å statsbanorna, och

då, oaktadt de afsevärda belopp, som under senaste åren beviljats till

ny rullande materiel vid dessa banor, de för hyra af lokomotiv och

vagnar utgående belopp icke kunde antagas komma att för framtiden

nedbringas i sådan grad, som önskligt vore, derest icke tillfälle bereddes

till anskaffande af ytterligare betydligt ökad egen transportmateriel,

icke kunde finna det af jernvägsstyrelsen nu begärda anslag för högt

tilltaget.

Härjemte har departementschefen erinrat, att i dylika hyror under

tiden från och med den 1 oktober 1898 till och med den 30 september

1899 utgått, för lokomotiv 45,523 kronor 25 öre samt för vagnar

273,478 kronor 82 öre, samt att, enligt af Kongl. Maj:t den 30

december nästlidna år faststäld kostnadsstat, för innevarande år upptagits

för hyra af lokomotiv 21,000 kronor och för vagnhyra 259,000

kronor.

Enligt hvad departementschefen från jernvägsstyrelsen inhemtat,

hade styrelsen förvissat sig derom, att den materiel, som vore afsedd

att under år 1901 anskaffas, kunde vid inhemska verkstäder tillverkas.

På grund af hvad sålunda blifvit till statsrådsprotokollet anfördt,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, å

riksstaten utom hufvudtitlarna för år 1901 anvisa

5,000,000 kronor.

IV.

Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl.

Maj:ts förslag af en statsbana från Boden till Ytter-Morjärv, för hvilken

jernväg kostnaden beräknats till 4,371,000 kronor, samt för denna bananläggning

anvisats å riksstaten utom hufvudtitlarne:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

39

................................. kronor 1,300,000

................................. „ 1,300,000

.................................. „ 1,000,000

eller tillsammans kronor 3,600,000,

kar Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till fullbordande af

statsbanan från Boden till Ytter-Morjärn, för 1901 bevilja å riksstaten

utom hufvudtitlarne ett anslag af 771,000 kronor.

Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet blifvit i detta

ärende meddeladt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till fullbordande af statsbanan

från Boden till Ytter-Morjärv, för år 1901 bevilja å

riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 771,000

kronor.

V.

För anläggning af en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara

och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot Ofoten, för af statsbanan

hvilken jernväg kostnaden beräknats till 21,498,000 kronor, har Riks~ fir^il^eJf^are

dagen anvisat: gränsen.

för år 1899 ............................................................... kronor 5,400,000

» » 1900 ................................................................. » 4,000,000

eller tillsammans kronor 9,400,000.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af

statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1901 anvisa 10,100,000

kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 3,600,000

kronor.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende har departementschefen

till en början lemnat en redogörelse för de arbeten, som under år 1899

utförts å nämnda bana; och tillåter sig utskottet att till denna redogörelse

hänvisa.

Vidare har departementschefen yttrat:

»I sammanhang härmed får jag anmäla, att jernvägsspåret mellan

Gellivare och Koskulls kulle blifvit fullt färdigt under år 1899. Sedan

det af Riksdagen år 1898 för spåranläggningen anvisade belopp, 425,000

för år 1898

„ „ 1899

„ „ 1900

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

kronor, till följd af under arbetstiden gällande ovanligt höga arbetsoch

materialpris befunnits vara otillräckligt för anläggningens bringande

i fullständigt skick, bemyndigade Eders Kongl. Maj:t den 22

september 1899 jernvägsstyrelsen att af under händer varande medel, mot

ersättning, hvarom Eders Kongl. Maj:t framdeles ville förordna, använda

ett belopp af högst 50,000 kronor för spåranläggningens fullbordande.

Enligt hvad jernvägsstyrelsen nu anmält, har kostnaden för anläggningen

i dess helhet uppgått till 474,763 kronor 86 öre, hvadan

således 49,763 kronor 86 öre af jernvägsstyrelsen enligt det nådiga

bemyndigandet förskotterats. Den af jernvägsstyrelsen gjorda framställning

har ännu icke hunnit anmälas inför Eders Kongl. Maj:t

för bestämmande af sättet för godtgörelse till jernvägsstyrelsen för

det utlagda förskottet; men då enligt det af Riksdagen godkända

kontrakt det bolag, på hvars begäran spåranläggningen företagits, är

pligtigt att erlägga amortering och ränta å hela det belopp, hvartill

anläggningskostnaden enligt räkenskaperna kunde komma att uppgå,

behöfver uppenbarligen icke något särskildt anslagsbelopp för förskottets

täckande äskas.»

Beträffande arbetets bedrifvande under år 1900 å statsbanan Gellivare—riksgränsen

har departementschefen erinrat, att jernvägsstyrelsen

i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 6 december 1899 framlagt förslag till

plan för detta arbete, enligt hvilken plan årets arbete skulle väsentligen

omfatta inom södra distriktet rälsläggnings- och grusningsarbeten å

sträckan mellan Luossavaara och Torne träsk äfvensom banans hufvudsakliga

komplettering till en längd af 33 kilometer, från Gellivare räknadt,

samt inom norra distriktet verkställande af de ansenliga berg- och

tunnelsprängningar, jordflyttningar samt bro- och trumbyggnader, hvilka

erfodrades, för att rälsläggningen skulle kunna utan hinder under år

1901 fortsättas till riksgränsen. Kostnaden för utförandet af dessa arbeten

jemte liqvid för förskott och resterande utgifter för år 1899 skulle

emellertid uppgå till 6,600,000 kronor, eller 2,600,000 kronor mera, än

Riksdagen för innevarande år anvisat. Vid sådant förhållande hade Kongl.

Magt vid ärendets föredragning den 30 december 1899 funnit skäligt

godkänna den understälda arbetsplanen att, i den mån tillgängliga medel

det medgåfve, lända till efterrättelse.

I fråga om det belopp, som borde äskas för fortsättandet under

år 1901 af jernvägsanläggningen Gellivare—riksgränsen, hade, enligt

hvad departementschefen vidare meddelat, jernvägsstyrelsen i skrifvelse

den 28 december 1899 anfört följande:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

41

Till underlättande af de omfattande transporter, hvilka måste ega

rum för uppvaktande af erforderliga byggnadseffekter till respektive

arbetsplatser, och hvilka under nuvarande förhållanden vore förenade

med högst betydande svårigheter och kostnader, hade befunnits angeläget

att redan före 1901 års utgång framdraga arbetsspåret, om möjligt,

till riksgränsen, hvarigenom tillika större säkerhet för banbyggnadens

fullbordande inom beräknad tid skulle erhållas, helst som numera

vunnen erfarenhet visat, att rälsläggnings- och grusningsarbetena uti

sådana trakter, hvarom här vore fråga, kunde endast under en obetydlig

del af året lämpligen bedrifvas, och denna tid under sista arbetsåret

komme att hufvudsakligen tagas i anspråk för kompletteringsarbeten,

jemväl omfattande öfverbyggnaden.

Rälsläggningens bedrifvande på förenämnda sätt kräfde emellertid

utförande af terrasserings- och andra arbeten äfvensom anskaffning

under år 1901 dels af räler med tillbehör, dels af virke till vida större

omfattning, än hvad som ursprungligen beräknats, hvartill komme, att

arbets- och materialpris efter tiden för upprättandet af det till grund

för Riksdagens beslut om banbyggnadens utförande lagda, kostnadsförslag

högst väsentligt stegrats — uppgående denna prishöjning för

exempelvis räler, hvaraf inköp för en banlängd af närmare 130 kilometer

beräknats under ifrågavarande år ega rum, till icke mindre än

65 procent och beträffande de nästan uteslutande å kronoskogar afverkade

sliprarne till omkring 50 procent, hvilken sistnämnda kostnadsökning

hufvudsakligen hade sin grund uti det af domänstyrelsen åsätta,

i förhållande till virkets användbarhet synnerligen dryga inköpspriset

samt de i följd af lokala förhållanden oväntadt höga utdrifningskostnaderna.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts skulle för arbetenas bedrifvande

under år 1901 erfordras omkring 5,500,000 kronor, under det

att härutöfver kräfdes dels ett belopp af 2,600,000 kronor, hvarmed

den beräknade kostnaden för genomförandet af den af jern vägsstyrelsen

föreslagna arbetsplanen för år 1900 öfversköto det åt Riksdagen för

detta år beviljade anslag och som, derest sagda arbetsplan blefve af

Kongl. Maj:t faststäld, syntes böra inberäkna^ uti 1901 års anslagsmedel,

dels ock efter den ursprungliga beräkningsgrunden en summa af 2,000,000

kronor, utgörande omkring hälften af hvad som ytterligare erfordrades

för anskaffning af rullande materiel, af hvilka sistnämnda medel jemväl

syntes styrelsen angeläget att lå lör dermed alsedt. ändamål redan under

innevarande år disponera ett belopp af 1,000,000 kronor, för att anskaffBih.

till Riksd. Urat. 1900. i Samt. 1 Afd. 19 Höft. ö

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

ningen åt ifrågavarande, mycket omfattande materiel måtte kunna oafbrutet

fortgå och derigenom med större säkerhet kunna påräknas vara

afslutad vid den beräknade tiden för banans öppnande för trafik.

För statsbanan Gellivare—riksgränsen skulle sålunda det behöfliga

anslaget för år 1901 uppgå till sammanlagdt 10,100,000 kronor. Då för

åren 1899 och 1900 beviljade anslag till sistnämnda banbyggnad uppgmge

till sammanlagdt 9,400,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor beräknats

till anskaffning af rullande materiel och återstoden, eller 8,750,000

kronor, afsetts för sjelfva jernvägsanläggningen, skulle följaktligen —

efter tillägg af det för sistberörda ändamål föreslagna anslagsbeloppet

för år 1901, eller 8,100,000 kronor — en summa af 16,850,000 kronor

hafva vid 1901 års utgång tagits i anspråk för sjelfva jernvägsanläggningen.

Af den år 1897 beräknade anläggningskostnaden, 21,498,000

kronor, inbegripet kostnaden för en station vid riksgränsen men icke

för spårförbindelser mellan Luossavaara station och de båda malmfälten

Kiiiunavaara och Luossavaara, skulle sålunda vid 1901 års slut hafva

utgått^ 19,500,000 kronor och alltså af det beräknade kostnadsbeloppet

återstå allenast 1,998,000 kronor, deraf 1,881,000 kronor enligt beräkningarne

skulle afses för rullande materiel. Anledningen till att på

detta sätt den för sjelfva byggandet af jernvägen beräknade kostnadssurnman

ledan vid 1901 års utgång i det närmaste komme att hafva

tagits i anspråk vore att söka deruti, att betydande prisstegringar i

afseende på såväl arbeten som materialier egt rum efter tiden för nyssnämnda

kostnadsberäkningars uppgörande, äfvensom att de förberedande

åtgärderna för arbetenas bedrifvande, såsom transportvägars anläggande

och underhåll, befäls- och arbetarebostäders uppförande, materialtransporten

in. m. — särskildt vid norra distriktet — visat sig i följd af

lokala förhållanden draga väsentligt större kostnad, än hvad som

skäligen kunnat förutses.

Då det syntes departementschefen vara af vigt icke blott att

arbetena å jernvägen under år 1901 bedrefves med så mycken kraft

som möjligt, utan äfven att för de arbeten, som kunde utföras redan

under innevarande år, bereddes de af jernvägsstyrelsen begärda beloppen

tillsammans 3,600,000 kronor, har departementschefen hos Kongl. Maj:t

hemstält om aflåtande till Riksdagen af den framställning, som ofvan

meddelats.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna anmärkningsvärd!, att

kostnaderna för byggandet af ifrågavarande jernväg visat sig så betydligt

öfverskrida de beräkningar, som för 1898 års Riksdag framlades.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 43

Det är visserligen sant att prisen å arbetskrafter och en del materialier

efter denna tid ansenligt stegrats, men dessa förhållanden kunna

icke helt och hållet förklara den högst betydande ökningen i kostnaderna.

Till en ej oväsentlig del synes densamma vara beroende derpå,

att åtskilliga med företaget förenade arbeten och anläggningar, hvilkas

behöflighet och omfattning bort kunna medelst noggrannare undersökning

förutses, antingen alls icke eller med otillräckliga belopp upptagits

i kostnadsförslaget.

Med anledning häraf har utskottet ansett sig böra framhålla önskvärdheten

af att i ärenden, som framdeles hänskjutas till Riksdagens

afgörande, mera tillförlitliga kostnadsförslag måtte framläggas än det,

som legat till grund för Riksdagens beslut beträffande den jernvägsanläggning,

som nu är i fråga. Utskottet, som vid det förhållande att

denna jernväg bör vara färdig inom viss tid, icke finner tillrådligt, att

någon nedsättning af Riksdagen vidtages i det anslagsbelopp, som

Kongl. Maj:t nu för ändamålet äskat, får alltså hemställa,

att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan

mellan Gellivare och riksgränsen, för år 1901 anvisa

10,100,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att låta

af detta belopp förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna 3,600,000 kronor.

Angående sättet för anskaffande af detta anslag kommer utskottet

att framdeles afgifva yttrande.

VI.

Till anläggande af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla

till Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, har Riksdagen

beviljat:

för år 1899 ............................................................................ kronor 750,000

i> b 1900 ................................................... ................ » 2,000,000

tillsammans kronor 2,750,000.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af

statsbanan frän Göteborg till Skee, för ar 1901 anvisa 2,000,000 kronor.

Beträffande anslagsbehofvet för år 1901 för denna jernvägsbygg
-

Anslag till

fortsättning af

statsbanan

från Göteborg

till Skee.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

nåd har jernyägsstyrelsen, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,

anfört följande.

. 1 anledning af de rådande, högt uppdrifna arbets- och material
prisen,

hvilka icke syntes medgifva utförandet af nu pågående statsbanebyggnader

utan ett rätt afsevärdt öfverskridande af de år 1896

beräknade anläggningskostnaderna, och då något nämnvärdt prisfall

icke torde vara att under närmaste tiden påräkna, ansåge iernvägsstyreken

anslaget för fortsättning under år 1901 af arbetena å linien

Uddevalla- okee af statsbanan genom Bohuslän lämpligen böra begränsas

till 3,000,000 kronor, hvaraf ett belopp af 250,000 kronor

skulle användas till anskaffning af rullande materiel.

Visserligen blefve denna anslagssumma otillräcklig för fullbordandet

af nyssnämnda handel, hvilket sålunda först under år 1902 skulle

kunna ega rum, men, enligt styrelsens förmenande, förefunnes icke i

i’ B^s°m i fråga. om statsbanan Gellivare—riksgränsen vore

förhållandet, några särskilt beaktansvärda omständigheter, som betingade

arbetenas väsentliga påskyndande under nu rådande ogynsamma

konjunkturer, hvilket enligt hvad erfarenheten visat, skulle i sin mån

bidraga till kostnadernas stegring i ännu högre grad.

Dessutom både jernvägsstyrelsen, under förutsättning att beslut af

Kongl. Maj:t rörande statsbanans genom Bohuslän sträckning jemväl

söder om Uddevalla blefve så tidigt meddeladt, att arbetena å denna

handel kunde upptagas redan under loppet af år 1901, funnit ytterligare

ett belopp af 1,000,000 kronor lämpligen böra ställas till styrelsens

förfogande för påbörjande under sistnämnda år afen del å sträckan

Uddevalla—Ljungskile förekommande, mera betydande berg- och tunnelsprängningar

samt brobyggnader, hvadan sålunda hela anslagsbehofvet

för statsbanan genom Bohuslän för år 1901 skulle uppgå till eu summa

af 4,000,000 kronor.

Med anledning af Riksdagens föregående beslut rörande fortgången

af statsbanebyggnaden genom Bohuslän och med hänsyn jemväl

till de för närvarande rådande synnerligen höga arbetsprisen, har departementschefen

emellertid ansett det icke vara lämpligt att för denna

byggnad för år 1901 äskades mer än 2,000,000 kronor.

Utskottet hemställer.

att Riksdagen må, till fortsättning af statsbanan

från Göteborg till Skee, för år 1901 bevilja 2,000,000

kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Om sättet för anskaffande af detta belopp kommer utskottet att

framdeles afgifva yttrande.

VII.

Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till statsbanan mellan

Krylbo och Örebro, för 1901 anvisa: Krylbo-öre
för

kompletteringsarbeten å bandelen Krylbo—Frövi 1,670,000 kronor

för vexel- och säkerhetsanordningar vid stationer och

mötesplatser ............................................................... 117,000 »

eller tillsammans 1,787,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna detta belopp.

Af chefens för civildepartementet anförande till statsrådsprotokollet.

i förevarande ärende får utskottet meddela följande.

»Då Riksdagen år 1897 beslutade anläggning enligt Eders Kongl.

Maj:ts förslag af en statsbana mellan Krylbo och Örebro, hade kostnaden

för denna jernvägsbyggnad beräknats till 9,054,000 kronor.. När

sedermera år 1899 beslut fattades om inköp för statens räkning af

bandelen Frövi—Örebro och att således nybyggnaden skulle inskränkas

till sträckan Krylbo—Frövi, beräknades att, med tillämpning af samma

grunder som användts i kostnadsförslaget för hela linien Krylbo—Örebro,

kostnaden för anläggning af statsbana från Krylbo till Frövi

borde utgöra 7,289,287 kronor eller i rundt tal 7,300,000 kronor.

Af denna anläggningssumma hade Riksdagen redan anvisat å riksstaten

utom hufvudtitlarne:

för år 1898

» » 1899

...................... kronor 3,000,000

...................... » 3,800,000

tillsammans kronor 6,800,000.

Återstående beloppet, 500,000 kronor, anvisade 1899 års Riksdag för

innevarande år att utgå af riksgäldskontoret.

Uti sin förenämnda skrifvelse af den 28 december 1899 har jernvägsstyrelsen

beträffande statsbanebyggnaden Krylbo—Örebro anfört

följande:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

Visserligen hade Riksdagen anvisat de medel, som enligt år 1896

verkstäld kostnadsberäkning skulle erfordras för anläggningen af denna

statsbana med stackning till Frövi, men dessa medel hade i anledning

af de afsevärda prisstegringar, som efter tiden för ofvannämnda beräknings

uppgörande egt rum, visat sig för ändamålet otillräckliga, enligt

hvad som framginge af det kostnadsförslag för återstående arbeten å

ifrågavarande statsbana, hvilket upprättats med tillämpning af nu gällande

arbete-^ och materialpris, och hvilket omfattade jemväl bandelen

från Vestansjöbäcken öfver Marielund till Frövi, under förutsättning

att denna sträckning blefve i nåder faststäld.

Sistberörda kostnadsförslag utvisade, att för fullbordandet af statsbanan

från Krylbo i förenämnda sträckning till Frövi skulle, utöfver

de redan beviljade anslagen, kräfvas ytterligare ett belopp af 1,670,000

kronor att disponeras under innevarande år, deruti jemväl inberäknad

en summa af 100,000 kronor, erforderlig, enligt hvad styrelsen i underdånig

skrifvelse den 29 november 1897 anfört, för vidtagande af vissa

åtgärder i afseende å Krylbo bangård till trafiksäkerhetens betryggande

samt för utvidgning af bangårdsområdet för tillfredsställande af trafikens

allt mera växande behof af utrymme därstädes, hvilka arbeten

ansetts lämpligen böra utföras i samband med den nya banans inledande

å bangården.

Förenämnda kostnadsökning härledde sig hufvudsakligen från de

betydande stegringar, beträffande såväl arbets- som materialpris, hvilka

under de senaste åren gjort sig gällande, och hvilka exempelvis i fråga

om anskaffning af sliprar orsakat ett fördyrande med icke mindre än

omkring 190,000 kronor, men betingades äfven i någon mån deraf, att

det, på grund af åtskilliga under byggnadens fortgång yppade omständigheter,

dels. ansetts nödigt utföra en del arbeten, hvilka icke varit i

det ursprungliga förslaget upptagna — såsom anordnande vid Blixterboda,

hvarest jernvägslinien korsade allmänna landsvägen mellan Fellmgsbro

och Lindesberg, af en mindre, för den angränsande trakten

afsedd bangård., hvilken beräknats draga en kostnad af omkring 40,000

kronor, utgifning ur banvallen af kälskjutande lera och dess ersättande

med annat, för köldens åverkan mindre mottagligt ämne samt upprättande

af fullständigt entreprenadförslag för 1899 års arbeten och derför

erforderliga utredningar — dels befunnits lämpligt förändra det från

början beräknade sättet för vissa arbetens utförande. Bland annat hade

sålunda vid lifligare trafikerade farleder en del vägkorsningar, först afsedda

att förläggas i banans plan, i stället anordnats medelst vägportar

eller vägbroar, der de lokala förhållandena sådant medgifvit, hvarigenom

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

tågsäkerheten betryggades och de afsevärda årliga kostnader undvekes,

hvilka vore förenade med grindbevakning. Äfven beträffande husbyggnaderna

hade en afvikelse från det år 1896 uppgjorda förslaget, afseende

uppförande af endast sådana af trä, egt rum, i det att, för

åstadkommande af större varaktighet och mindre underhållskostnader,

tegel i stället ansetts böra komma till användning, helst som, med

hänsyn till de synnerligen högt uppdrifna virkesprisen, den ökade

byggnadskostnaden mer än väl uppvägdes af nyssnämnda fördelar.

Å andra sidan hade emellertid inskränkning af de ursprungligen

beräknade arbetena i någon mån ansetts kunna ega rum, i det att

exempelvis antalet vaktstugor, i 1896 års förslag upptaget till 4 stycken

för 10 kilometers banlängd, befunnits kunna, med hänsyn till tågens

anordnande under de närmaste åren, tillsvidare begränsas till 3 stycken

för hvarje ny mil.

Den 30 november 1899 har plan faststälts för jernvägen å sträckan

Vestansjöbäcken öfver Marielund till Frövi. Beträffande det af jernvägsstyrelsen

omförmälda belopp af 100,000 kronor för vissa åtgärder å

bangården vid Krylbo får jag bringa i erinran att sedan jernvägsstyrelsen

i sin berörda skrifvelse den 29 november 1897 framhållit lämpligheten

af att de ifrågavarande åtgärderna vidtoges i samband med

anläggningen af jernvägen från Krylbo till Örebro och hemstält om

bemyndigande att af anslaget till denna jernvägsbyggnad förskottera

det erforderliga beloppet, 100,000 kronor, Eders Kong].. Maj:t den 22

december 1897 till denna framställning lemnat nådigt bifall.

De förbättringar å bana och husbyggnader, jernvägsstyrelsen under

fortgången af arbetet med statsbanan Krylbo—Örebro funnit nödigt

vidtaga, hafva varit af behofvet påkallade. I fråga om den anslagsökning,

som föranledes deraf, att i åtskilliga hänseenden arbetet icke

kunnat utföras för de i kostnadsförslaget beräknade pris, torde det

tillåtas mig framhålla, att år 1896, då kostnadsförslaget uppgjordes,

ingen skäligen kunnat förutse de höga pris, som nu göra sig gällande,

och att det i alla fall skulle hafva varit orimligt att i kostnadsförslaget

för »oförutsedda utgifter» upptaga ett så stort belopp, att man skulle

hafva säkerhet för att icke arbetet vid utomordentliga prisstegringar

kunde komma att öfverskrida kostnadsförslaget.

Jernvägsstyrelsen har derjemte med särskild promemoria öfverlemnat

»öfversigt af och jemförelse mellan år 1896 och år 1899 beräknade

kostnader för anläggning af statsbanan Krylbo—Örebro med

sträckning till Frövi med den förändring beträffande 1896 års beräk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

ning, som foranledts af år 1899 af Riksdagen anvisadt belopp för banans

framdragande till Frövi». Af dessa handlingar framgår, att enbetsprisen

för de beräknade arbetena ökats, i vissa fall högst betydligt såsom

beträffande kulvertar och trummor från 71 kronor 90 öre till 124

kronor 73 öre per meter och för banbevakningsbostäder från 4,100

kronor till 7,435 kronor för hvarje. För spårläggningar har kostnaden

ökats från 11 kronor 90 öre till 13 kronor 36 öre för meter. Den år

1899 beräknade totala kostnaden för sjelfva anläggningen, 8,105,000

kronor, motsvarar en kostnad af omkring 75,900 kronor per bankilometer,

eller omkring 24 procent mer än hvad år 1896 beräknades. Då

emellertid ifrågavarande bana bygges på ett sätt, som kommer att till

ett minimum nedbringa underhållskostnaden, torde, efter hvad jernvägsstyrelsen

vidare anför i nyssberörda promemoria, en kostnad af

75,900 kronor per bankilometer rättvisligen icke kunna anses vara för

hög. . Rigtigheten af detta påstående bestyrktes redan af den omständigheten,

att byggnadskostnaden för bandelarne Storvik—Krylbo

och Krylbo Dpsala, hvilka bandelar vore i afseende å öfverbyggnadens

beskaffenhet ifrågavarande statsbana afsevärdt underlägsna, utan att

detta förhållande motvägdes af i öfriga hänseenden bättre utrustning,

uppgått vid 1898 års utgång till respektive 75,233 kronor 20 öre och

73,987 kronor 62 öre.

Jag finner det derför nödvändigt, att nu af Riksdagen begäres det

återstående behöfliga beloppet, 1,670,000 kronor, att utgå redan under

innevarande år.

Derjemte har jernvägsstyrelsen i sin berörda skrifvelse framhållit

önskvärdheten deraf att, med hänsyn till trafikens skötande på ett fullt

betryggande sätt, vid den nya banans samtliga stationer och mötesplatser

blefve i samband med öfriga byggnadsarbeten anordnade fullständiga,

vexel- och signalsäkerhetsanordningar, ehuru sådana anordningar

icke ingått i 1896 års kostnadsförslag.

b ör detta, enligt min uppfattning, mycket eftersträfvansvärda ändamål,

erfordras, efter jernvägsstyrelsens beräkning, ett anslagsbelopp af

117,000 kronor att likaledes utgå redan under innevarande år.»

Likasom beträffande jernvägen Gellivare—riksgränsen har utskottet

äfven i nu förevarande fråga funnit anledning påpeka de mindre omsorgsfulla

undersökningar och beräkningar, som synas hafva legat till

grund för ett för Riksdagen framlagdt kostnadsförslag. Det förefaller

nemligen utskottet, som om åtminstone en del af de arbeten, som utöfver

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

49

hvad kostnadsförslaget upptagit befunnits behöfliga å statsbanan Krylbo

—Frövi, både bort kunna på förband beräknas. Under uttalande häraf

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till statsbanan mellan Krylbo

och Örebro, för år 1901 anvisa:

för kompletteringsarbeten å bandelen

Krylbo—Frövi .................................. 1,670,000 kronor,

för vexel- och säkerhetsanordningar

vid stationer och mötesplatser..... 117,000 „_

eller tillsammans 1,787,000 kronor,

med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta

belopp.

Angående sättet för anskaffande af nämnda belopp kommer utskottet

framdeles att afgifva yttrande.

VIII.

I fråga om inköp för statens räkning af vissa enskilda jern vägar

hafva inom Riksdagen följande förslag blifvit väckta, nemligen:

af herr J. F. Nvström i Första Kammaren, uti motionen n:o 27,

med hemställan:

att Riksdagen behagade hos Kongl. Maj:t anhålla, att underhandlingar

inledas med egarne till Stockholm—Vesterås—Bergslagens och

gala—Tillberga jernvägar om nämnda jernvägars inköpande för statens

räkning, samt att redogörelse för dessa underhandlingar med derpå

grundade förslag till eventuella inköp måtte, så fort ske kan, för Riksdagen

framläggas;

af herr G. A. E. Kronlund, som i den uti Andra Kammaren

väckta motionen n:o 141 föreslagit:

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.

Maj:t. täcktes med vederbörande jernvägsbolag inleda underhandlingar

till åstadkommande af inlösen under närmaste tiden af privatbanelinierna

Stockholm—T inberga—Sala och Tillberga—Köping—Frövi;

samt af herr E. F. W. Meyer, som i motionen n:o 91 i Andra

Kammaren hemstält:

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att, med åberopande af den statsBih.

till Jiilcsd. Prof. 1''JOO. 4 Sand. 1 Afd. l''J Haft. 7

Förslag om

inköp för statens

räkning

af vissa enskilda

jernvägar.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

verket tillkommande rätt, under innevarande år väcka lösningsanspråk

beträffande Karlskrona—Vexiö jernväg emot Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag

och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande det belopp, som

till en sådan inlösen må vara erforderligt; och

2:o) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl.

Maj:t ville, efter underhandling med styrelsen för Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolag

om förvärfvande åt staten af nämnda bolags jernväg, till

nästa års Riksdag inkomma dels med den framställning-, som af en dylik

underhandling må föranledas, och dels med den framställning rörande

anslag till förbättringsarbeten å Karlskrona—Vexiö jernväg och eventuel!

Vexiö Alfvesta jernväg, hvartill anledning'' må förefinnas.

I de två förstnämnda motionerna har jemte andra skäl för de

föreslagna jern vägsinköpen framhållits angelägenheten af, att staten

blefve egare till alla enskilda jernvägar, som hafva mer än rent lokal

betydelse. Motionärerna hafva starkt betonat de oläg-enheter, som förorsakades

deraf, att eganderätten till många af våra stora jernvägstrafikleder

befunne sig hos enskilda, hvilka till skada för det allmänna

begagnade det monopol, som besittningen af jernväg innebure. Häremot

vill utskottet erinra, att det antydda monopolet, hvars skadliga verkningar

väl förnämligast skulle utgöras af alltför betungande befordringsafgifter

för gods och personer, är i väsentlig mån begränsad!, dels

derigenom, att af giftstaxa för transporter å enskilda jernvägar fastställes

af Kongl. Maj.t, i hvarje fall för en tid af några få år, dels ock medelst

utfärdade bestämmelser eller eljest träffade överenskommelser om

samtrafik mellan jern vägarna, hvarigenom en särskild och ganska afsevärd

fraktlindring beredes. Vidare må erinras, att staten ej mindre

har uppsigt deröfver, att trafiken å enskilda banor uppehälles i erforderligt

omfång, än äfven eger att för militära ändamål taga dessa banor

jemte dertill hörande personal och materiel i anspråk. Med fästad!

afseende vid dessa förhållanden har utskottet icke kunnat finna annat,

än att motionärerna alltför starkt framhållit olägenheterna för staten

af att en betydlig del.af landets järnvägsnät befinner sig i enskild ego.

Å andra sidan bör ej heller förbises, att betänkligheter möta mot en

alltför stor utvidgning af statens verksamhet på jernvägsväsendets

område. Utskottet vill i sadant afseende endast antyda de svårigheter,

som kunna uppstå genom sammanförandet under en administration af

eu personal, uppgående till många tusental tjenstemän och arbetare;

och hvad angår anspråken på nedsättning i befordringsafgifterna för

gods och personer, torde dessa anspråk lätt nog kunna på det allmän
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o %7. 51

nas bekostnad göra sig gällande i alltför stor utsträckning, om det

korrektiv häremot, som de enskilda jernvägarna nu i viss mån utgöra,

borttoges. . . .

Med det ofvan anförda bär utskottet ingalunda velat i princip

uttala sig mot inköp af enskilda jernvägar för statens räkning, utan

endast sökt framhålla nödvändigheten af att dervid gå till väga med

stor betänksamhet och försigtighet. Härjemte vill utskottet särskildt

påpeka, att den närvarande tidpunkten synes vara föga gynsam för

jernvägsinköp, då inköpssumman nu säkerligen komme att ställa sig

synnerligen hög till följd af den ovanligt störa afkastning, som jernvägarna

under de senaste aren lemnat, en afkastning, som emellertid

med hänsyn särskildt till det stigande priset på kol och arbetskrafter

sannolikt kommer att snart undergå minskning. Då vidare

inköp till staten af enskild jernväg helt visst i hvarje fall skulle medföra

mer eller mindre omfattande arbeten för densammas försättande i

fullt statsbanemessigt skick äfvensom anskaffning ooh komplettering af

materiel, kan det icke synas lämpligt, att ett sadant företag igangsättes

i en tid, då flera högst betydande jernvägsbyggnader för statens räkning

bedrifvas och prisen å arbetskrafter och materialier äro ovanligt

högt uppdrifna.

Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet:

a) att herr Nyströms förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas;

b) att Riksdagen ej heller må bifalla herr Kronlunds

i ämnet väckta motion; samt

c) att herr Meyers ifrågavarande motion icke heller

må vinna Riksdagens bifall.

IX.

Följande förslag, afseende undersökningar i och för anläggning

af statsbanor, hafva förutom den under II här ofvan behandlade motionen

blifvit inom Riksdagen väckta, nemligen:

af herrar D. Persson och O. A. Ericsson, som i den uti Andra

Kammaren väckta motionen n:o 133 hemstält,

att Riksdagen måtte besluta, att undersökning skall verkställas

samt plan och kostnadsförslag upprättas för eu jernväg från. Siljansbanau

genom Leksand, Rättvik, Boda och Ore socknar förbi Sveg i

Förslag om

undersökningar

för anläggning

af

statsbanor mellan

vissa orter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27

Herjeådalen till Östersund, och för ändamålet anvisa ett belopp af femtio

tusen kronor;

af herr S. J. Sandqvist i Första Kammaren uti motionen n:o 24

och af herr L. Dalilstedt in. fl. i Andra Kammaren uti motionen n:o 84,

i hvilka lika lydande motioner föreslagits,

att Riksdagen ville besluta att

i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa

undersökning och upprätta plan och kostnadsförslag för en jernväg från

Sveg i Herjeådalen genom det inre vestliga Norrland till någon lämplig

punkt å banan Boden—Gellivare i syfte att utgöra en skyddad militärväg

för rikets nordligaste delar och en mägtig häfstång för Norrlands

utveckling; äfvensom att

för ändamålet anvisa ett belopp af sjuttiotusen (70,000) kronor,

samt af herr S. J. Kardell in. fl., som i den uti Andra Kammaren

väckta motionen n:o 117 hemstält,

att Riksdagen ville besluta att

_ i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning

och upprätta plan och kostnadsförslag för en jernväg från Sveg

i Herjeådalen till Ström; samt att

för ändamålet anvisa ett belopp af 33,000 kronor.

Beträffande de särskilda skäl, som anförts till stöd för ofvannämnda

förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionerna.

Hvad först angår den af herrar D. Persson och O. A. Ericsson ifrågasatta

jernvägen, lärer, såsom motionärerna ock uttalat, en gifven förutsättning

för dess anläggning såsom statsbana vara, att staten förvärfvar Södra

Dalarnes och Siljans jernvägar för att sålunda få i sin hand en sammanhängande

förbindelse från Krylbo upp genom Dalarne, Herjeådalen och

Jemtland till Östersund. Emot detta förslag möta sålunda samma betänkligheter,

som under nästföregående punkt af utskottet anförts beträffande

väckta motioner om inköp af enskilda jernvägar. Då vidare

koncession meddelats å jernvägsanläggning från Orsa till Sveg samt,

såsom motionärerna jemväl upplyst, goda utsigter finnas, att en sådan

anläggning kommer till stånd och sålunda det på kommunikationer

hittills vanlottade Herjeådalen genom enskild företagsamhet beredes en

länge eftersträfvad jernvägsförbindelse, synes motionärernas förslag att

genom detta landskap framdraga en statsbana icke böra vinna afseende.

Beträffande den ifrågasatta fortsättningen af jernvägen från Sveg

genom det inre vestliga Norrland till banan Boden—Gellivare, skulle

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

53

en sådan bana, enligt hvad motionärerna framhållit, förnämligast ur

strategisk synpunkt vara af vigt, men jemväl hafva stor betydelse för

tillgodogörande af Norrlands naturtillgångar. Utan att vilja ingå på

bedömande af banans betydelse i dessa hänseenden,, finner utskottet

dock uppenbart, att ett sa omfattande företag, för hvilket kostnaderna

skulle uppgå till flera tiotal millioner kronor, icke kan komma till utförande

under den närmaste framtiden, då staten har att fullborda betydande

jern vägsbyggnader samt jemväl stora arbeten för försvaret.

Under sådana förhållanden synes det icke vara anledning att nu föranstalta

om undersökning och uppgöra plan för en sådan bana eller

del deraf.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:

a) att förevarande af herrar D. Persson och O.

A. Ericsson väckta motion icke må af Riksdagen

bifallas;

b) att de af herr Bandqvist samt af. herr Dahlstedt

m. fl. i ämnet väckta motionerna icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

c) att ifrågavarande af herr Kardell m. fl. väckta

motion ej heller må till någon åtgärd af Riksdagen

föranleda.

Stockholm den 9 mars 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande X;o 27

Reservationer

vid punkt II (angående utläggning af ytterligare ett jernvägsspår

mellan Huddinge och Tumba stationer):

af herr K. G. Bildt och

af herr D. Persson;

vid punkt IX mom. a) (angående den af herrar D. Persson och

O. A. Ericsson väckta motionen om undersökning för anläggning af

jernväg från Siljansbanan till Östersund):

af herrar D. Persson och O. A. Ericsson, Indika ansett, att utskottets

yttrande och förslag beträffande nämnda motion bort hafva följande

lydelse:

»1 likhet med motionärerna anser utskottet det vara af vigt, att

staten ingriper reglerande på de orter, der större enskilda jernvägsföretag

äro under planläggning eller ifrågasatta, helst då förhållandena

äro sådana, att man på förhand kan förutse, det statens intresse krafvel-,

att staten efter längre eller kortare tidsförlopp bör inlösa den enskilda

banan, för att densamma skall få den betydelse, som en längre

jern vägssträckning bör hafva såväl i strategiskt som ekonomiskt afseende.

Statens rätt att ingripa reglerande och bestämmande för enskilda

jern vägsföretag är dock på inånga sätt begränsad. Och det händer ej

så sällan vid sådana företags utförande, att det mera är penningens

magt än det allmännas intresse, som bestämmer en jernvägs läge och

sträckning, så att när staten sedan af en eller annan anledning anser

sig böra inlösa jernvägen, visar det sig, att densamma icke har vare

sig så fördelaktig sträckning eller är så omsorgsfullt byggd, som om

staten ifrån början utfört arbetet.

Det vill synas utskottet, som om den af motionärerna föreslagna

jernvägen från Siljansbanan sändpunkt vid Insjön, med sträckning genom

Leksand, Rättvik, Boda och Ore socknar i Dalarne samt Sveg i Herjedalen

till Östersund, kan förutsättas blifva af sådan betydelse för staten, att

en undersökning på statens bekostnad borde komma till stånd, på det

att man kunde vinna kännedom om såväl kostnaden för ett sådant

företags utförande som ock någon utredning af en sådan jernvägs be
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 27. 55

tydelse såväl för staten som ock för de orter, densamma närmast komme

att beröra.

Att en sådan jernväg som den af motionärerna föreslagna bör

kunna påräkna att träffa ett godt trafikområde, torde man redan nu

kunna antaga på grund af de upplysningar, som utskottet erhållit, nemligen

att endast inom de angifna fyra socknar i Dalarne, som den föreslagna

nya sträckningen skulle genomlöpa, finnes en folkmängd af

omkring 25,000 personer, således de stora socknar, som södra Dalarnes

och Siljans jernvägar genomskära, oberäknade. Och vidare finnas, förutom

stora skogsareler, inom Rättviks och Boda socknar nästan outtömliga

kalkberg af bästa beskaffenhet. Härjemte må påpekas, att

jernvägen skulle komma att gå midt igenom Hamra kronopark, hvilken

har en areal af 37,300 har, deraf 28,100 har skogsmark med värdefull

skog, som staten endast genom en beqväm kommunikationsled medelst

jernväg fullt kan tillgodogöra sig. Den betydelse, som en sådan jernväg

skulle komma att få för den på kommunikationer så vanlottade

provinsen Herjedalen, kan knappast öfverskattas. Och träffande har en

för vårt lands'' framåtskridande varmt intresserad person i en skildring

om Herjedalen sagt: »Herjedalen är fattigt endast på kommunika
tioner.

»

Men Herjedalen är dock och blir äfven en fattig provins oaktadt

sina stora skogar och sina öfriga förutsättningar till utveckling och

framåtskridande, så länge den är i saknad af jernvägar, hvadan det

vill synas utskottet, som om staten der hade en pligt att fylla.

Nu har visserligen ett enskildt. bolag erhållit koncession å en

jernväg från Orsa till Sveg; men dels blefve vägen från Sveg via Orsa

till både Stockholm och Gefle betydligt längre, hvadan alla frakter

derigenom i afsevärd grad skulle fördyras, dels har man ingen garanti

för att det sålunda planerade enskilda företaget kommer till utförande,

så mycket mindre som det ännu fattas 100,000 kronor innan aktieteckningen

når upp till hälften af det belopp, som den föreslagna jernvägsanläggningen

beräknats komma att kosta, och dels skulle staten åtminstone

såsom lån för ett sådant företags förverkligande anslå några

millioner kronor, så att staten i alla fall måste blifva ekonomiskt intresserad

i företaget.

Skulle den af motionärerna föreslagna jernvägen komma till utförande,

så skulle staten då visserligen nödgas inköpa Södra Dalarnes

och Siljans jernvägar; men dessa inköp underlättas dock mycket deraf,

att staten redan har en fordran i dessa jernvägar å tillsammans 3,576,000

kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets Utlåtande N:o 27.

På grund af hvad sålunda förekommit, anser utskottet skäl föreligga

för verkställande af en undersökning i det syfte, som motionärerna

föreslagit; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må, med anledning af herrar

D. Perssons och Öllas A. Ericssons förevarande motion,

besluta, att undersökning verkställes samt plan och

kostnadsförslag upprättas för en statsbana från Siljansbanans

ändpunkt vid Insjön genom Leksand, Rättvik,

Boda och Öre socknar i Dalarne förbi Sveg i Herjedalen

fram till norra stambanan vid Östersund eller

annan lämplig plats å sistnämnda bana, äfvensom för

ändamålet på extra stat för år 1901 anvisa ett anslag

af 50,000 kronor.

Herr O. Larsson har begärt få antecknadt, att han icke närvarit

vid utskottets behandling af de i detta utlåtande omförmälda ärenden.

STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.