Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af dels Kongl. Maj:ts i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under andra hufvudtiteln gjorda framställning om förhöjdt anslag till justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, dels ock en i ämnet väckt motion.

1900-04-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:3a, Utlåtande, med anledning af dels Kongl. Maj:ts i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under andra hufvudtiteln gjorda framställning om förhöjdt anslag till justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a.

1

N:o 3 a.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1900, kl. 2 e. m.

Utlåtande, med anledning af dels Kongl. Maj:ts i propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof under andra hufvudtiteln

gjorda framställning om förhöjdt anslag till justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, dels ock

en i ämnet väckt motion.

(l:a U. A.)

Uti proposition den 15 januari innevarande år angående statsverkets

tillstånd och behof har Kongl. Maj:t uti punkten 1 under andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning att särskilt aflåten proposition

med förslag till lag om stralfregister hlefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget

till justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli dels, enligt

det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari

1900 intagna förslag till tilläggsstat, med aflöning till en kanslist 2,700

kronor och dels med förhöjning af 2,000 kronor i anslaget till amanuenser,

vikariatsersättningar, renskrifning med mera eller således med tillhopa 4,700

kronor, och alltså i 1901 års riksstat uppföra ifrågavarande anslag, nu upptaget

till 35,800 kronor, med 40,500 kronor; samt att för åtnjutande af de

i tilläggsstaten upptagna löneförmåner stadga enahanda vilkor, som vore föreskrifna

för innehafvare af löner å 1878 års aflöningsstat.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 49) har herr A.

Hedin föreslagit, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts framställning

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 3 a Käft. (N:o 3 a.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a.

om höjning af anslaget till justitiedepartementets afdelning af Kong]. Maj:ts

kansli med 4,700 kronor, ville under förutsättning, att förslag till lag om

straffregister blefve af Riksdagen antaget, till bestridande af de af lagens

tillämpning föranledda kostnader, å extra stat för år 1901 bevilja ett anslag

af 1,500 kronor.

Till statsrådsprotokollet den 13 januari innevarande år har statsrådet

och chefen för justitiedepartementet angående Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande

•framställning till en början erinrat, hurusom, under förutsättning att den af

Kongl. Maj:t beslutade proposition med förslag till lag om straffregister blefve

af Riksdagen bifallen, erforderliga medel för straffregistrets handhafvande

syntes böra anvisas samt derefter vidare anfört följande.

Enligt nyssnämnda lagförslag skulle straffregistret finnas i justitiedepartementet;

det skulle innehålla uppgifter angående dem, som genom utslag af

rikets domstolar blifvit dömda till dödsstraff, straffarbete eller fängelse eller

för snatteri till böter eller förklarats ovärdiga att i rikets tjenst nyttjas eller

att föra andras talan inför rätta eller blifvit för brott stälda under framtiden,

och skulle för en hvar, om hvilken blifvit så dömdt, från domstolen lemnas

särskild uppgift till registret; uppgifterna skulle i justitiedepartementet hållas

ordnade efter de dömdes namn; droges målet under högre rätts pröfning, skulle

om dess utgång derstädes uppgift lemnas till registret, likasom i fall, der

Konungen af nåd efterskänkte eller mildrade straff eller annan påföljd,

hvarom straffregistret skulle innehålla upplysning, anteckning derom borde

göras. Fångvårdsstyrelsen skulle till registret lemna uppgift dels å dem, som

från straffanstalterna frigifvits efter undergående af bestraffning för vissa

brott, dels ock å aflidna fångar; uppbördsman, som indrifvit för snatteri

ådömda böter, skulle anmäla sådant till registret; straffuppgift skulle ur registret

afskiljas, då högre rätts beslut dertill gåfve anledning, då den dömde

aflidit, eller då nittio år förflutit från hans födelseår; och slutligen skulle

utdrag af registret meddelas i de i förslaget angifna fall.

På sätt särskilde komiterade, hvilka den 30 september 1892 aflemnat

förslag till förordning angående straffregister, beräknat, skulle hela antalet

straffuppgifter, som årligen komme att till straffregistret insändas, uppgå till

omkring 3,500 eller i medeltal ungefär 12 för hvarje söckendag, hvartill

komme ingående meddelanden om utståndet straff, högst 8 i medeltal för

hvarje dag, samt ett mindre antal underrättelser om bland fångar inträffade

dödsfall; hvarje uppgift skulle komma att vid anstalten förvaras under en

tid af 65 år i medeltal, och anstalten skulle, sedan den nått sin fulla utveckling,

komma att innehålla omkring 227,500 uppgifter; om upplysning komme att

begäras rörande alla för gröfre och ringare brott tilltalade och rörande dem,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a
-

3

som häktats för lösdrifveri, skulle enligt komiténs beräkning dagligen komma

att expedieras omkring 50 meddelanden; men då eu mycket stor del åt de

tilltalade lagförts endast för ringa förbrytelser, hade komitén ansett att siffran

i verkligheten blefve lägre.

Såsom af departementschefen den 14 januari 1897, då enahanda fråga

varit föremål för behandling inför Kong! Maj:t, redan framhållits, syntes,

med afseende å sammanhanget mellan de nya straffuppgifterna och de uppgifter,

som enligt gällande bestämmelser skulle för rättsstatistiken insändas

till justitiedepartementet, straffregistret lämpligast kunna föras i detta departements

statistiska byrå. Ett särskilt diarium borde derstädes inrättas, upptagande,

förutom statistiska ärenden, alla till straffregistret inkommande uppgifter

och förfrågningar med anteckning om vidtagna åtgärder. Alla uppgifter

måste, innan de inlades i sina fack, underkastas eu omsorgsfull granskning,

hvarvid borde tillses, att de vore affattade i föreskrifven form, att de innehölle

allt hvad de skulle innehålla, att inga otydligheter förekomme, med mera.

I händelse något vore att anmärka mot en straffuppgift, borde skrifvelse med

begäran om nödiga rättelser eller kompletteringar genast aflåtas till vederbörande.

När straffuppgift vore i det skick, att den kunde inläggas i sitt

fack, borde af densamma tagas en afskrift för att användas för rättsstatistiken.

Straffuppgifterna skulle sedermera ordnas och inläggas i sina fack. När

begäran om registerutdrag inkomme, skulle vederbörligt fack genomgås och

svar expedieras. Om ingen straffuppgift rörande den ifrågavarande personen

funnes och svaret således blefve helt enkelt nekande, borde en anteckning i

diariet vara tillfyllest för kontroll derå, att svar blifvit behörigen expedieradt,

men i annat fall borde ett koncept uppsättas och justeras samt en utgående

expedition i öfverensstämmelse dermed utfärdas. A straffuppgifterna skulle,

när anledning dertill förekomme, verkställas anteckningar om högre domstols

beslut, om verkstälda straff'' med mera.

Det arbete, som förandet af straffregistret och meddelandet af begärda

upplysningar derur kräfde, syntes, på sätt komitén ock antagit, kunna verkställas

af byråchefen för statistiska ärenden i justitiedepartementet med tillhjelp

af eu kanslisekreterare, hvilken jemväl borde föra diariet, samt nödigt

skrifbiträde. Den närmare fördelningen af göromålen mellan byråchefen och

kanslisekreteraren syntes icke, innan nödig erfarenhet under arbetets utförande

vunnits, böra definitivt fastslås, utan göromålens behöriga gång till en början

bäst befordras, om de båda samfäldt deltoge i arbetet och således utan bestämd

fördelning af göromålen lemnade hvarandra det biträde, som af behofvet

påkallades. Byråchefen borde följaktligen, utöfver ledningen och kontrollen

af arbetet i dess helhet, jemväl personligen deltaga i göromålen i alla

deras detaljer. Ansvaret för straffregistrets behöriga handhafvande måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

•i

Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a.

emellertid hvila å byråchefen, som derför sjelf borde granska hvarje inkommen

straffuppgift samt, i händelse af behof, genom skriftvexling med vederbörande

inhemta de för rättelsers vinnande eller straffuppgifters kompletterande

erforderliga upplysningar och sålunda bringa straffuppgifterna i det

skick, att de kunde i registerskåpen inläggas, likasom det borde tillkomma

byråchefen att å straffuppgifterna göra anteckningar om högre domstols beslut

och om verkstälda straff äfvensom att afskilja uppgifter ur registret i

de fall, då sådan åtgärd skulle vidtagas, samt tillse, att diariet fördes med

ordning och fullständighet, att svar å inkomna förfrågningar blefve noggrant

och skyndsamt expedierade, samt i allmänhet, att allt arbete med straffregistret

blefve behörigen fullgjordt. Då byråchefens tid syntes blifva fullt upptagen

med det arbete, som för straffregistrets handhafvande tillika med rättsstatistikens

bearbetning kräfdes, hade departementschefen ansett, att det icke

borde kunna ifrågasättas, att han skulle fortfarande vara underkastad den

förpligtelse, som vid 1878 års lönereglering blifvit med afseende å beskaffenheten

af byråchefens dåvarande göromål honom ålagd, nemligen att antingen

sjelf verkställa en del af de beräkningar, som kunde af biträden utföras,

eller ock med någon del af sin egen aflöning bekosta hvad till räknebiträden

åtginge utöfver det af anslaget till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning

med mera för närvarande till biträde åt byråchefen anvisade belopp

2,000 kronor. Det arbete, som byråchefen på grund af omförmälda särskilda

förpligtelse haft att bekosta, syntes, derest han icke sjelf medhunne detsamma,

för framtiden böra bestridas af nyssnämnda anslag, hvaraf jemväl borde utgå

kostnaden för skrifbiträde, som i och för straffregistrets förande och deraf

föranledd expedition blefve af nöden. I nämnda anslag, hvars nuvarande

belopp icke medgåfve bestridande af dessa kostnader, erfordrades följaktligen

en tillökning med 2,000 kronor, hvilken förhöjning syntes vara tillräcklig för

fyllande af det ökade behofvet.

Det sätt, på hvilket sålunda den för straffregistrets förande erforderliga

personalen skulle åvägabringas, syntes departementschefen fortfarande vara det

lämpligaste. Dock ansåge han att under den tid, som måste förflyta, till

dess straffregistret nått sin fullständiga utveckling, den årliga kostnaden för

registrets förande skulle kunna i någon mån nedbringas derigenom, att under

sagda tid, då göromålen ännu icke uppnått sin fulla omfattning, byråchefen

tills vidare skulle handhafva desamma, biträdd af, i stället för en kanslisekreterare,

en vid den statistiska byrån, i likhet med hvad som egde rum

å registratorskontoret i nedre justitierevisionen, anstäld kanslist med aflöning

enligt följande tilläggsstat:

1,500

lön

tjenstgörings
penningar
1,

200

summa

summa (efter ö år kan lönen höjas med 600 kronor

9 700 i00*1 e^ter år med ytterligare 500 kronor.

1 kanslist:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtayide N:o 3 a.

5

Herr Hedin har uti sin ofvanberörda motion till en början framhållit,

hurusom från 6,000 kronor år 1897 anslaget för det tillämnade straffregistret

nu hlifvit nedsatt till 4,700 kronor. Denna lilla förbättring vore dock, enligt

motionärens mening, alldeles otillräcklig, och har motionären till stöd för denna

sin åsigt hufvudsakligen anfört följande.

Chefen för justitiedepartementet hade år 1897 yttrat, att, enligt den

komités mening, som för några år sedan afgifvit förslag till lag om straffregister,

arbetet med dess förande och meddelande af utdrag derur kunde

skötas af byråchefen för statistiska ärenden med tillhjelp af en kanslisekreterare

och nödigt skrifbiträde. Hvad komitén i sjelfva verket sagt och menat

(utlåtandet s. 49), vore, att »hela anstalten synes kunna under ledning af

föreståndaren för justitiedepartementets statistiska byrå skötas af en registrator

med nödigt skrifbiträde», och att så betydliga arbetskrafter skulle ^blifva behöfliga

först efter en följd af år, hvaremot arbetet till en början måste blifva

mindre betydligt. Det vore alldeles klart, att komitén icke menat, att man

strax! skulle onödigtvis skynda att inrätta en ny ordinarie tjenst, utan tvärt

om att man borde afvakta erfarenhetens anvisning om hur snart en sådan

kunde blifva erforderlig. *) Chefen för justitiedepartementet hade således misstagit

sig om komiténs mening, när han begärt, såväl år 1897 som nu, anslag

till en ny ordinarie tjenst, hvilken det påtagligen icke nu kunde vara

skäl att bevilja, då de till en början ringa göromålen mycket val borde

kunna förrättas af extra biträde för en ringare kostnad än den ifrågasätta

nya aflöningen å 2,700 kronor (två ålderstillägg oberäknade). Tills vidare

borde man se tiden an: erfarenheten skulle tids nog visa, om och när den

nya tjensten verkligen komme att behöfvas.

Utom det, att i förevarande fall anslag till en ny ordinarie tjenst icke

nu eller under den närmaste framtiden syntes vara af något det allmännas

behof påkalladt, förekomme nu såsom en allmännare anledning till anmärkning

*) Komitén hade framhållit, att »utdrag ur registret lära under de första åren, innan

detsamma erhållit något betydligare innehåll, komma att begäras endast i ringa mängd»;

att, om för hvar och en af de för gröfre och ringare brott år 1890 tilltalade personer

utdrag ur straffregister begärts, 43 meddelanden dagligen skolat expedieras, men att siffran

i verkligheten syntes blifva »vida lägre», då en mycket stor del af de tilltalade lagförts

endast för ringa förbrytelser eller förseelser; samt att utdragen ur registret »till det vida

öfvervägande antalet» skulle komma att innehålla »den enkla upplysningen, att den efterfrågade

personen ej förekomme i registret», hvilket närmare belystes genom det af komitén

anförda förhållandet, att »icke mindre än 74 procent af de personer, hvilka år 1890 sakfäldes

för gröfre brott, voro sådana, som icke förut blifvit straffade för gröfre brott», och

att »procentförhållandet ställer sig ännu fördelaktigare i fråga om dem, som voro tilltalade

för ringare förbrytelser.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande JS:o 3 a.

mot. förslag om inrättande af nya ordinarie tjenstår, der sådana ej kunde

visas vara oundgängligen behöflig^, vissa omständigheter af eu betydande vigt..

Först den, att sedan någon tid pågått en agitation för löneförhöjning

— tills vidare under namn af dyrtidstillägg — i stor omfattning.

För det andra den, att regeringen ej röjt någon som helst benägenhet

för stäfjande af det missbruk, en mängd befattningars hopande på en hand,

hvarom en på Riksdagens begäran verkstäld och offentliggjord undersökningvisat,

att det antagit stora proportioner. Ty den kongl. kungörelsen af den

3 december 1897, utfärdad på finansdepartementets föredragning, ansåges

inom sjelfva embetsmannaverlden för en blott formalistisk skenåtgärd.

För det tredje den, att en utredning angående embets- och tjenstemäns

dagliga tjenstgöringstid ej blifvit, ehuru förslag till anhållan derom hos

Kongl. Maj:t fem gånger af statsutskottet förordats och fem gånger af Andra

Kammaren bifallits, af regeringen anbefald.

För det fjerde den, att anlitande af komitéer för verkställande af

utredningar och utarbetande af lagförslag tilltagit i utomordentligt stor skala

och förekomme i talrika fall, då arbetet skulle kunna besörjas på det sätt,

som funnes nämndt i 10 § regeringsformen, derest ej den dagliga tjenstgöringstidens

längd vore i så stor utsträckning beroende af godtycke, och

derest mycket väl aflönade embetsmän vore förpligtade att ej på ett större

eller mindre antal bisysslor använda en väsentlig del af sin tid och arbetskraft.

Ej bättre grundad än äskandet af anslag för en tills vidare uppenbart

obehöflig, ny ordinarie befattning med en aflöning efter tio års tjenst af

3,700 kronor, vore framställningen om höjande, till förmån för departementets

statistiska byrås chef, af anslaget till amanuenser o. s. v. med 2,000

kronor. Då aflöningen för nämnda embetsman 1878 blifvit höjd till lön:

4,400 kronor, tjenstgöringspenningar: 2,000 kronor, ett ålderstillägg efter 5

år: 600 kronor; då han enligt instruktionen af 1878 för Kongl. Maj:ts kansli

kunde erhålla biträde af någon bland kanslisekreterarne; då af nyssnämnda

anslag till amanuenser, vikariatsersättningar m. m. 2,000 kronor vore åt

byråchefen anvisade till godtgörelse åt räknebiträden; och då slutligen uppgift

icke förelåge om det belopp, hvarmed han till äfventyrs, enligt en bestämmelse

i löneregleringen, fått bestrida kostnaden för de beräkningar, som

nämnda 2,000 kronor ej räckt till att betala, och som han ej sjelf velat

eller hunnit verkställa; så borde så mycket mindre skäl vara för handen för

den ifrågasatta ökningen med 2,000 kronor af ifrågavarande anslag, som

det ju visat sig, att de med denna byråchefs befattning i justitiedepartementet

förenade åligganden ej varit mera tidsödande, än att han kunnat förordnas

att, mot ett arfvode af 2,000 kronor för år, sköta ett extra uppdrag i civil
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a.

7

departementet (jfr den af samtlige ledamöter från Andra Kammaren i konstitutionsutskottet

år 1892 afgifna reservation mot utskottets med den förseglade

sedelns hjelp fattade beslut att icke göra anmälan enligt § 107

regeringsformen om nämnda förordnande: memorial n:o 14, sid. 23—26.)

Sedan såväl det vid senaste riksmöte till hvilande för vidare grundlagsenlig

behandling antagna förslag om ändring i § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen,

i syfte att deri införa skydd mot obehörigt meddelande af

utdrag ur straffregistret, som ock Kong!. Maj:ts under förutsättning af Riksdagens

bifall till nämnda grundlagsändring till denna Riksdag aflåtna proposition

(n:o 18) med förslag till lag om straffregister numera blifvit af Riksdagen

bifallna, har utskottet, som, på sätt i punkt l:o af utlåtandet n:o 3

angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel anmälts,

i afvaktan på Riksdagens beslut i anledning af Kongl. Maj:ts berörda proposition

uppskjutit förenämnda framställningars handläggning, nu till behandling

förehaft detsamma. Och har utskottet funnit det vara obestridligt, att ökning i

arbetskrafter måste i någon män beredas justitiedepartementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli till följd af de med straffregistrets handhafvande förenade,

ökade göromålen. Dock torde det vara omöjligt att, innan denna nya gren

af statsförvaltningen fått under några år vara i verksamhet, med någorlunda

visshet bestämma angående mängden eller beskaffenheten af de arbetskrafter,

som må finnas för densamma erforderliga, och har utskottet icke ansett det

under sådana förhållanden vara lämpligt att i’edan nu inrätta en ny ordinarie

befattning eller att höja å justitiedepartementets stat anvisade ordinarie

anslag. Utskottet har funnit det vara rigtigare, att den anslagsökning, som

lärer böra medgifvas, tillsvidare uppföres å extra stat. Hvad nämnda anslagsökning

beträffar, har utskottet ansett densamma för närvarande kunna något

nedsättas under hvad Kongl. Maj:t föreslagit. Utskottet har nemligen icke

kunnat finna, att under den första tiden efter straffregistrets uppläggande —

då detsamma ännu måste innehålla jemförelsevis få uppgifter och då äfven

ett färre antal förfrågningar, än sedermera antagligen blifver fallet, torde

inkomma, samt till svar å de allra flesta af dessa endast torde behöfva meddelas,

att ingen uppgift finnes att ur registret meddela — arbetet, som af detta

register förorsakas, skulle blifva så betydande, att för detsamma skulle fordras,

förutom byråchefen för statistiska ärenden samt extra tjensteman och skrifbiträden,

eu person med sådana aflöningsförmåner som den af Kongl. Maj:t,

nu ifrågasatte kanslisten, utan har utskottet ansett, att jemväl dennes befattning

må kunna utan olägenhet utbytas mot en amanuenstjenst. På grund af

denna förändring torde ett anslag af 3,000 kronor vara tillräckligt för att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 3 a.

möta de med straffregistrets förande förenade kostnader för amanuensarfvoden,

skrifbiträde m. m.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och herr Hedins ofvanberörda motion,

för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning

m. m. vid justitiedepartementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli å extra stat för år 1901 anvisa 3,000

kronor.

Vid bifall härtill kommer ordinarie anslaget till justitiedepartementets

afdelning af Kongl. Maj.ts kansli att uppföras med oförändradt belopp

35,800 kronor.

Stockholm den 20 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERGr.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.