Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1900-02-08 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o d.

i

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 8 februari 1900, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstat ens

tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken Angående

finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade anslagen

629,250 kronor, har Kongl. Maj:t, under hänvisande till det statsverks- [i-''».]

propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den

13 januari innevarande år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag måtte

af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt

med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som

hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................

[2.] utrikesdepartementet .....................

[3.] ministerstaten .................................

[4.] militärattachéer ..............................

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter......................................................

kronor 24,000: —

» 32,365: —

» 350,647: —

» 8,471: —

* 63,517: — 479,000: —

Transport kronor 479,000: —

Bill. till Jliksd. Frot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft. (N;o 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Transport kronor 479,000: —

Konsnlskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet kronor 8,857: —

[7.] konsulsstaten ............ » 241,510: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter ......... » 17,438: — 267,800: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter.................................................. 107,800: — 160,000: —

summa kronor 639,000: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris......................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 641,950: —

Vid jemförelse mellan den för innevarande år gällande riksstaten och

de af Kongl. Maj:t nu äskade anslagen visar sig, att en ökning i anslagen

till kabinettskassans utgifter af 12,700 kronor blifvit föreslagen. Detta beror

derpå, att å anslaget till ministerstaten föreslagits en förhöjning af 12,706

kronor, hvaremot anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter,

för vinnande af hela hundratal i slutsummorna för Sveriges och Norges

andelar i kabinettskassans utgifter, uppförts med ett med 6 kronor minskadt

belopp.

I afseende å anslagen till konsnlskassans utgifter har föreslagits en

ökning af 12,280 kronor, men som de inkomster, hvilka inflyta genom

konsulat- och expeditionsafgifter för svenska fartyg i utländska hamnar, och

med hvilka bestridas utgifter å konsulskassan, för år 1901 beräknats 12,280

kronor högre än för år 1900, förändras icke härigenom beloppet af det

statsanslag, som från Sverige blifver till fyllande af konsulskassans medelsbehof

för nämnda år erforderligt, eller 160,000 kronor.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke

ifrågasatts någon förändring.

Den föreslagna höjningen i anslaget till kabinettskassans utgifter till

minister staten är beroende dels på föreslagen öfverflyttning från konsulskassan

till kabinettskassan af det hittills såsom kontorsbidrag utgående anslaget till

kongl. nederländska beskickningen i Tokio dels ock på föreslagen förhöjning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 4.

3

af anslaget till beskickningen i Madrid. Af dessa anledningar skulle i den

för de Förenade Rikena gemensamma utrikesbudgeten kabinettskassans utgifter

för ministerstaten behöfva höjas från 478,750 kronor till 496,750 ki’onor,

af hvilket senare belopp enligt proportionen 12:5 skulle belöpa på Sverige

350,647 kronor.

Berörda öfverflyttning af det nuvarande kontorsbidraget till kongl.

Nederländska beskickningen i Tokio från konsulskassan till kabinettskassan

sammanhänger med förslag till omreglering af de Förenade Rikenas konsulära

representation i Ostasien. Beträffande denna angelägenhet har herr statsministern

och t. f. chefen för utrikesdepartementet till det i sammansatt

statsråd den 30 november 1899 förda protokoll öfver utrikesdepartementsärenden

meddelat följande.

Med anledning af till utrikesdepartementet ingångna upprepade klagomål

öfver den genom Kongl. Maj:ts beslut den 11 november 1870 träffade ordning af

de Förenade Rikenas konsulära representation i Japan hade Kongl. Maj:t den 14

maj 1897 beslutat att åt lämplig person, som för tillfället borde försesmed diplomatisk

karakter, lemna i uppdrag att begifva sig till Japan och Kina för

att undersöka bästa sättet för de Förenade Rikenas representation i dessa

länder, och hade Kongl. Maj:t uppdragit åt dåvarande legationssekreteraren

vid Kongl. Maj:ts beskickning i London 0. Gude att i egenskap af ministre

plénipotentiaire ad lioc begifva sig till Japan och Kina för att utföra ifrågavarande

uppdrag enligt den instruktion, som för ändamålet borde honom af

ministern för utrikes ärendena meddelas.

Sedan minister Gude i hemlanden rådgjort med såväl svenske som

norske exportörer, hade Gude tillträdt resan från Havre den 17 juli 1897

och återvändt till Marseille den 4 mars 1898 efter att hafva besökt Tokio,

Yokohama, Kobe, Kioto och Nagasaki i Japan, Peking, Tientsin, Chefoo och

Shanghai i Kina samt dessutom Hongkong, Saigon och Singapore.

Af minister Gudes efter hemkomsten afgifna rapport hade följande

Henne delar offentliggjorts i »Svensk Export» och »Beretninger om Handel

og Söfart» för 1898, nemligen:

1. Berättelse om handels- och sjöfartsförhållandena i Japan.

2. » » » » » i Kina.

3. Sveriges och Norges handel på Kina och Japan.

Rapportens öfriga delar utgjordes af:

4. Förslag till de Förenade Rikenas konsulära representation i Ostasien.

5. » » » » » diplomatiska » » »

6. Rapport angående de Förenade Rikenas sjöfart på Ostasien.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Uti rapportens 4:de del rörande de Förenade Rikenas konsulära representation

i Ostasien, som i öfversättning funnes bilagd protokollet, hade

minister Gude på anförda skäl framstäf visst förslag till ordnande af de

Förenade Rikenas konsulära representation i Japan och Kina.

Med skrifvelse!’ den 22 november 1898 hade minister Ondes förslag

remitterats till yttrande af kommerskollegium och kongl. norska regeringens

departement för det inre.

Uti sitt den 29 september 1899 afgifna, af kongl. norska regeringen

tillträdda underdåniga betänkande, hade departementet för det inre, som

ansett sig böra anmoda vederbörande börskomitéer att, såvidt möjligt med

tillkallande af representanter för skeppsfarten och andra intresserade, underkasta

Gudes förslag en ingående granskning och derefter öfver detsamma

afgifva yttrande, till en början redogjort för de från börskomitéerna ingångna

yttranden äfvensom för innehållet af eu från direktörerna i »det Oversöiske

kompani» inkommen skrifvelse den 21 augusti 1899 angående det föreslagna

generalkonsulatet i Kobe, samt derefter, och under framhållande af hurusom

departementet, oaktadt hvad utrikesministern vid föredragning i sammansatt

statsråd den 13 januari 1899 anfört angående ändamålsenligheten af upprättandet

af en beskickning i Kina, funne sig böra fasthålla vid sitt i utlåtande

den 3 i samma månad gjorda uttalande, hvarigenom afstyrktes upprättandet

af en beskickning i Peking, för egen del anfört,

angående Japan,

att departementet tillstyrkte upprättandet af ett lönadt generalkonsulat

för Japan med station i Kobe, med årlig lön för generalkonsuln af kronor

18,000 samt till kontorskostnader — deri inbegripet tolk- och skrifvarearvode

— kronor 3,000 mot redovisningsskyldighet samt med rätt för generalkonsuln

att enligt insända och af utrikesdepartementet godkända räkningar från konsulskassan

erhålla godtgörelse för utresa till Japan och återresa efter embetets

frånträdande; vid generalkonsulatet inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

antoge departementet böra i likhet med vid andra lönade konsulat ingå i

konsulskassan;

att departementet tillrådde upprättandet af ett olönadt vicekonsulat i

Yokohama med ett anslag till kontorskostnader af kronor 1,000 utan redovisningsskyldighet,

för så vidt det skulle visa sig vanskligt att utan sådant

anslag få platsen tillfredsställande besatt;

att departementet tillstyrkte upprättandet af ett olönadt vicekonsulat i

Nagasaki, så framt dess upprättande icke föranledde någon kostnad;

att departementet deremot ej funne sig kunna tillstyrka upprättande

af ett vicekonsulat i nordligaste delen af Japan eller på ön Formosa;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

att departementet förutsatte, att, efter omordnandet af konsulatväsendet

i Japan, det hittills från konsulskassan utgående kontorsbidraget af kronor

4.000 till nederländska beskickningen i Tokio komme att, derest detsamma

ansåges fortfarande böra utgå, öfverföras till ministerkassan;

att departementet, ehuru det vore enigt med Gude i afseende å betydelsen

af, att, med hänsyn till i Japan och Kina rådande förhållanden, dervarande

underordnade konsulära representanter tilldelades en så hög rang

som möjligt, dock af hänsyn till dithörande bestämmelser i konsulatförordningen,

med hvars förutsättningar den af Gude föreslagna anordningen att

gifva de underordnade konsulära representanterna titel af konsuler, ehuru de

i administrativt hänseende skulle lyda under vederbörande generalkonsul,

skulle strida, icke funne sig kunna tillstyrka en sådan ordning och ej heller

att i stället för vicekonsulat upprättades konsulat, som efter gällande bestämmelser

tillädes särskilda embetsdistrikt;

angående Kina,

att departementet icke funne sig kunna tillstyrka upprättandet af

lönade konsulat i Tientsin och Hongkong, utan ansåge för behofvet tillräckligt,

att det lönade generalkonsulatet i Shanghai bibehölles med distrikt omfattande

kinesiska riket och Hongkong, och tillstyrkte departementet,

att lönen för generalkonsuln måtte bestämmas till kronor 24,000 utan

förpligtelse att som hittills af densamma bekosta utgiften för resor inom

distriktet;

att generalkonsuln erhölle ett bidrag till kontorskostnader af kronor

6.000 mot redovisningsskyldighet;

att lönen för vicekonsuln i Shanghai måtte bestämmas till kronor

9.000 eller samma belopp, som enligt kongl. resolution den 4 augusti 1899 anslagits

till aflöning åt generalkonsulns nuvarande biträde;

att såväl generalkonsuln som vicekonsuln måtte tillerkännas godtgörelse

för utresa till och återresa från Kina i likhet med hvad föreslagits för

generalkonsuln i Japan;

att vicekonsulerna i Kina, så länge de uppbure konsulatafgifter, icke

borde tillerkännas något kontorsbidrag;

att med afseende å godtgörelse för konsulernas resor inom distrikten

någon afvikelse från konsulatförordningens bestämmelser icke borde för Ostasien

särskild! införas.

Slutligen hade departementet anfört, att, då man enligt departementets

förmenande icke borde arbeta för en sådan omändring åt förhållandena i

Japan och Kina som den nu föreslagna utan att saken förelagts Stortinget,

departementet tillrådde, att vederbörande belopp, under förutsättning af Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Maj:ts bifall till departementets ofvan anförda förslag, måtte upptagas i det

förslag till utrikes budget, som skulle föreläggas nästa Storting. Hvad

Kina anginge, förutsattes, att den föreslagna omorganisationen under ingen

omständighet skulle träda i verket, förrän generalkonsulsbefattningen i

Shanghai efter inträdd ledighet ånyo skulle tillsättas.

Det af Gfude föreslagna upprättandet af en handelsagentur i Vladivostok

och af ett lönadt konsulat i Singapore förklarade sig slutligen departementet

icke kunna tillstyrka.

Uti sitt den 24 oktober 1899 afgifna utlåtande hade kommerskollegium,

efter att hafva redogjort för handels- och sjöfartsnämndernas författningsenligt

afgifna yttranden samt ett från styrelsen för Sveriges exportförening infordradt

uttalande, för egen del anfört, att kollegium bestämdt förordade en

sådan anordning af de förenade rikenas konsulära representation i Kina och

Japan, att åtminstone den högsta ledningen af vårt konsulatväsende derstädes

blefve anförtrodd åt lönad generalkonsul af svensk eller norsk nationalitet

och att förty, med bibehållande för Kina af generalkonsulatet i Shanghai,

ett lönadt generalkonsulat upprättades äfven för Japan.

Kollegium yttrade vidare:

»Körande omfattningen i öfrigt af de Förenade Rikenas konsulära representation

i Ostasien, har kollegium ansett sig böra fästa särskildt afseende

vid hvad från norsk sida härutinnan ansetts erforderligt. Det är nemligen

redan i det föregående framhållet, och det framgår äfven af statistiken, att

sjöfarten med svenska fartyg i de ostasiatiska farvattnen hittills varit och

ännu är mycket obetydlig, samt att enahanda är förhållandet med den direkta

handeln mellan Sverige och Ostasien.

För Norge åter är, äfven om dess handel på Ostasien torde vara utan

nämnvärd betydelse, sjöfarten med norska fartyg på dessa trakter och fraktfarten

mellan olika orter deruti likväl ansenlig.

För det närvarande måste det alltså vara i alldeles öfvervägande grad

med särskild hänsyn till Norges sjöfart, som frågan om omfattningen af den

gemensamma konsulära representationen bör tagas i betraktande, medan åter

denna fråga, hvad beträffar Sveriges intressen, hufvudsakligen torde hafva

sin betydelse i den utveckling, befintligheten af ett ordnadt konsulatväsen

kan förväntas i framtiden medföra för våra handels- och sjöfartsförbindelser

med dessa trakter.

Med hänsyn härtill har kollegium ansett det icke böra ifrågakomma

att från svensk sida, allenast med blicken fäst på en eventuel framtida utveckling,

nu påyrka upprättande af konsulär representation i Ostasien i vid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o i. 1

sträckare omfattning, än hvad från norsk sida anses erforderligt för Norges

intressen.»

Kollegium yttrade slutligen:

»Hvad af kongl. norska regeringen föreslagits och hemstälts i fråga

om de Förenade Rikenas konsulära representation i Kina och Japan, biträder

äfven kollegium; dock anser kollegium, med afseende å hvad minister Gude

anfört rörande angelägenheten af att konsulära tjensteman i Ostasien intogo

en så god social ställning som möjligt, de Förenade Rikenas konsulära representanter

i Yokohama och Nagasaki höra vara konsuler i stället för, såsom

af kongl. norska regeringen föreslagits, vicekonsuler.

Konsulatens distrikt torde böra omfatta den respektive staden, hvadan

sagda städer alltså borde undantagas från generalkonsulns i Kobe distrikt,

men åt denne icke desto mindre uppdragas inseendet öfver nämnda konsuler,

på sätt i § 12 af konsulatförordningen förutsättes kunna ske i land utom

Europa.

Genom sådan anordning skulle visserligen enligt nu gällande bestämmelser

dessa båda konsuler komma att odeladt uppbära utom expeditionsafgifterna

äfven konsulatafgifterna uti ifrågavarande hamnar, hvilka afgifter

uppgått i medeltal under åren 1895—1898 i Yokohama till kr. 1,390 och i

Nagasaki till kr. 2,100 årligen, men då med denna anordning något särskildt

anslag till kontorskostnad till konsulatet i Yokohama icke torde böra utgå,

komme skilnaden i kostnad för upprättande af konsulat i stället för vicekonsulat

i Yokohama och Nagasaki icke att blifva af någon nämnvärd betydelse,

hvaremot en sådan anordning möjligen skulle underlätta erhållandet af

lämpliga personer till befattningarne.

Af enahanda skäl synes, då generalkonsulatet i Shanghai blir ledigt

och en reglering af detsamma ifrågakommer, de nuvarande vicekonsulaten i

Hongkong och Tientsin böra förändras till konsulat med distrikt, det förra

af britiska kolonien Victoria och det senare af staden Tientsin eller möjligen

något område derutöfver, hvilka distrikt således skulle undantagas från generalkonsulatets

i Shanghai distrikt, med bibehållande likväl af generalkonsulns

inseende öfver nämnda konsuler. Dessa konsuler skulle då också ega odeladt

behålla konsulat- och expeditionsafgifterna i likhet med andra olönade konsuler.

Äfven rörande Övriga delar af minister Gudes förslag biträder kollegium

kongl. norska regeringens mening, dock med uttalande, beträffande

frågan om upprättandet af en handelsagentur i Vladivostok, att, äfven om

denna fråga icke nu i sammanhang med ordnandet af de Förenade Rikenas

konsulära representation finnes böra föranleda någon åtgärd, frågan derför

icke bör, hvad Sverige beträffar, anses förfallen. Hvad om de kommersiella

förhållandena å nämnda plats blifvit upplyst, synes nemligen kollegium vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

förtjent af uppmärksamhet. Frågan härom synes emellertid lämpligen höra

tagas i öfvervägande vid behandling af frågan om användningen af anslaget

till handelsstipendier eller eljest i sammanhang med åtgärder från statens

sida till befrämjande af export af svenska varor.»

Herr statsministern har för egen del anfört följande.

»Af ofvanstående redogörelse för innehållet af de från kommerskollegium

och departementet för det inre inkomna yttranden framgår, att dessa

myndigheter icke ansett sig kunna förorda upprättande af lönade konsulat i

Ostasien i den omfattning, som af minister Gude föreslagits. Den af myndigheterna

förordade anordningen anser jag som ett minimun, men jag finner

mig dock, vid det förhållande att Norges intressen för närvarande äro de

öfvervägande i Ostasien, icke föranlåten att, gent emot de uttalanden som

framkommit från norsk sida, för närvarande hos Eders Kongl. Maj:t tillstyrka

en mera ytterliggående reglering. Jag har således icke ansett mig

kunna tillstyrka Gudes förslag angående upprättande af lönade konsulat i

Nagasaki, Tientsin, Hongkong och Singapore eller af ett olönadt konsulat

på Formosa och en handelsagentur i Vladivostok, ehuru jag särskildt beträffande

Nagasaki anser upprättandet af ett lönadt konsulat derstädes synnerligen

önskvärdt. Ty den sedan flera år tillbaka tjenstgörande konsuln,

tyske konsuln Muller-Beeck, anhöll redan år 1896 att i anseende till konsulatgöromålens

mängd befrias från uppdraget såsom svensk och norsk konsul,

och det var endast på grund af upprepade uppmaningar från vår sida och

under förutsättning af en snart förestående aflösning som Miiller-Beeck förmåddes

att stanna. Den nu föreslagna ordningen med upprättandet af ett

olönadt vicekonsulat i Nagasaki motsvarar endast föga våra intressen, enär

det enligt min åsigt torde blifva mycket svårt, om ens möjligt, att bland

dervarande köpmän finna en lämplig kandidat för tillvaratagandet af skeppsfartens

intressen; hittills har det åtminstone icke lyckats att få anvisning

på en sådan person.

I sammanhang med frågan om omregleringen af generalkonsulatet i

Shanghai och upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i Kobe torde det

tillåtas mig framhålla lämpligheten af att de blifvande innehafvarne af dessa

befattningar äfvensom af vicekonsulsbefattningen i Shanghai ega juridisk utbildning.

Visserligen är det numera endast i Kina, der anstälde konsuler

ega rätt och skyldighet att utöfva jurisdiktion och sålunda böra besitta juridisk

utbildning, men en sådan torde jemväl vara af behofvet påkallad hos

de lönade konsulerna i Japan, der de nya lagarnes tillämpning gent emot

vår handel och sjöfart bör följas med uppmärksamhet.

Enligt departementets för det inre åsigt bör med verkställandet af

generalkonsulatets i Shanghai reglering anstå, intill dess generalkonsulsbefatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

ningen blifver ledig. Häremot har jag intet att anmärka och vill nu endast

erinra, att genom anställande af en lönad vicekonsul den hittills utgående aflöningen

(kr. 9,000) till ett biträde hos generalkonsuln kommer att bortfalla.

I sitt ofvannämnda förslag har minister Glude framhållit önskvärdheten

af, att de underordnade konsulattjenstemännen i Kina och Japan erhölle titel

af konsul, och i sitt underdåniga utlåtande den 24 oktober 1899 har kommerskollegium,

på sätt ofvan anförts, tillstyrkt detta förslag. I sitt underdåniga

betänkande den 29 september 1899 har departementet för det inre

deremot funnit sig af hänsyn till hithörande bestämmelser i konsulatförordningen,

mot Indika en sådan anordning enligt departementets åsigt skulle

strida, för det närvarande icke kunna tillstyrka densamma lika litet som upprättandet

af sjelfständiga konsulat med särskilda distrikt. Oafsedt frågan

angående anordningens öfverensstämmelse med förutsättningarna i konsulatförordningen

eller ej, anser jag mig icke heller för närvarande kunna tillråda,

att något beslut härom fattas, så länge det icke med bestämdhet kan

förutses, att lämpliga kandidater för öfvertagande af en olönad konsulsbefattning

kunna erhållas.

Med departementet för det inre är jag enig, att några särskilda föreskrifter

angående konsulernas inspektionsresor utöfver de i konsulatförordningen

redan intagna icke äro af behofvet påkallade, samt att det på grund

af Kongl. Maj:ts beslut den 11 november 1870 till Eders Kong!. Maj:ts beskickning

i Tokio utgående bidrag af kr. 4,000 för år öfverflyttas från konsulskassan

till kabinettskassan, under förutsättning af att nu ifrågasatta organisation

vinner Riksdagens och Stortingets bifall.

Under samma förutsättning skulle, i den utsträckning som i konsulatförordningen

föreskrifves för lönade konsulat, konsulat- och expeditionsafgifterna

i och med den nya organisationens ikraftträdande tillfalla konsulskassan.

Enligt de af minister Gude uppgjorda beräkningar skulle desamma utgöra,

för Shanghai kr. 7,750 samt för Kobe kr. 3,100.

Såsom ofvan omförmälts, har departementet för det inre i sitt underdåniga

betänkande den 29 september 1899 förutsatt, att man för Norges del

icke borde anordna de Förenade Rikenas konsulära representation i Japan

och Kina, utan att ärendet förelagts Stortinget. Departementet ville tillråda,

att de af departementet föreslagna belopp, derest de vunne nådigt bifall,

måtte uppföras i det förslag till utrikesbudget, som komme att föreläggas

nästa Storting. För egen del har jag så mycket mindre att erinra häremot,

som frågan om anslagets förhöjning kommer att föreläggas äfven den svenska

Riksdagen. För öfrig! måste den anordning, som nu ifrågasättes, alltid

betraktas som provisorisk och behöfva ändras och förbättras, allt efter som

vår kännedom om och våra förbindelser med Ostasien utvecklas.

Bih. till liiksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 4 Iläft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nåder medgifva, att i förslaget till de Förenade Rikenas utrikesbudget

för år 1901 upptages följande organisation af de Förenade Rikenas

konsulära representation i Ostasien:

dels att i staden Kobe upprättas ett lönadt generalkonsulat med distrikt

omfattande kejsarriket Japan,

att de vid hufvudstationen inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

äfvensom de från vicekonsulsstationerna inflytande konsulatåfgifter redovisas

till konsulskassan i enlighet med de för lönade konsulat i allmänhet gällande

bestämmelser,

att å konsulskassan anvisas att årligen utgå:

lön för generalkonsuln i Kobe............................................................... kr. 18,000

anslag till kontorskostnader att inför utrikesdepartementet redovisas » 3,000

Summa kr. 21,000,

att generalkonsulatets innehafvare tillerkännes rätt till ersättning för

resekostnader enligt ingifna och godkända räkningar till och från Kobe vid

ut- och hemresan;

dels att å konsulskassan till ett olönadt vicekonsulat i Yokohama, i

händelse af behof, anvisas ett årligt anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet

af kr. 1,000;

dels att i staden Shanghai vid inträffande ledighet upprättas ett lönadt

generalkonsulat med distrikt omfattande Kinesiska Riket och britiska kolonien

Honkong;

att de vid hufvudstationen inflytande konsulat- och expeditionsafgifter

äfvensom de från vicekonsulsstationerna inflytande konsulatåfgifter redovisas

till konsulskassan i enlighet med de för lönade konsulat i allmänhet gällande

bestämmelser;

att å konsulskassan anvisas att årligen utgå:

lön för generalkonsuln i Shanghai......................................................... kr. 24,000

» » vicekonsuln till samma belopp som genom Eders Kongl.

Maj:ts beslut den 4 augusti 1899 bestämts för kontors
biträdet

.......................................................................................... * 9,000

anslag till kontorskostnader att inför utrikesdepartementet redovisas

enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 29 september

1899 ................................................................................................... > 6»00Q

Summa kr. 39,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

att generalkonsulatets och vicekonsulsbefattningens innehafvare tillerkännes

rätt till ersättning för resekostnader enligt ingifna och godkända

räkningar till och från Shanghai vid ut- och hemresan;

dels slutligen, under förutsättning af upprättandet af ett lönadt generalkonsulat

i Kobe, att det nu från konsulskassan under rubriken kontorskostnader

utan redovisningsskyldighet jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga beslut

den 11 november 1870 till beskickningen i Tokio utgående anslag af kr.

4.000 för år öfverflyttas till kabinettskassan under rubriken ministerstaten.»

Sedan Hans Maj:t Konungen till denna hemställan lemnat bifall och

herr statsministern derefter föredragit ett med hänsyn, bland annat, härtill

upprättadt förslag till de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1901 samt

kongl. norska regeringens betänkande deröfver inkommit, föredrogs frågan

ånyo å sammansatt statsråd den 13 januari innevarande år, dervid herr ministern

för utrikesärendena meddelade, att kongl. norska regeringen förordat

den ifrågasatta nya organisationen af konsulatväsendet i Ostasien äfvensom

tillstyrkt, att det hittills å konsulskassan såsom anslag till kontorskostnader

utan redovisningsskyldighet uppförda belopp af kr. 4,000 för kongl.

nederländska beskickningen i Japan måtte öfverflyttas å kabinettskassan.

Vidkommande förhöjningen af anslaget till beskickningen i Madrid har

herr statsministern till ofvanberörda statsrådsprotokoll^den 30 november

1899 anfört följande.

Anslaget till nämnda beskickning hade enligt 1765 års ministerreglemente

utgjort rdr hamb. banco 7,720, motsvarande kr. 30,880, deraf kr.

28.000 för ministern och kr. 2,880 för en legationssekreterare. Sedermera

hade detta anslag tid efter annan undergått förändring och upptagits i 1869

års stat till rdr hamb. banco 4,500, motsvarande kr. 18,000, utgörande allenast

traktamente för en ministerresident. Vid sistnämnda belopp hade anslaget

bibehållits till är 1877, då traktamentet höjts med kr. 2,000.

Redan kort derefter hade dåvarande ministerresidenten i nämnda stad

vid flera särskilda tillfällen framhållit såväl otillräckligheten af berörda traktamente

till följd af de i Madrid rådande höga lefnadskostnaderna som ock

behofvet, af anställande vid beskickningen af en legationssekreterare för att

biträda beskickningschefen vid handläggningen af de allt jemt växande göromålen

och vid förfall för ministern kunna öfvertaga beskickningen. Vid föredragning

den 20 december 1880 af de Förenade Rikenas utrikesbudget för 1882

hade också dåvarande ministern för utrikes ärendena förklarat, att han skulle hafva

velat föreslå Kongl. Maj:t att af Riksdag och Storting begära medel till förstärkning

af de löner å ministerstaten, hvilka visat sig vara otillräckliga,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

såsom fallet synnerligen vore med den, som utginge till ministern i Madrid,

äfvensom till anställande vid beskickningen derstädes af en legationssekreterare,

men att han afhölle sig derifrån allenast på den grund, att statsverkens

dåvarande ställning fortfarande påböjde ett uppskof. Vid framläggande

för Kongl. Maj:t den 21 december 1883 af förslag till utrikesbudget för

1885 hade utrikesministern återkommit till frågan. Jemte framhållande att

ministern i Madrid icke utan att till sitt förfogande ega ett biträde kunde

medhinna utförandet af de talrika göromålen på beskickningen, hade utrikesministern

hemstält, att i Madrid finge anställas en legationssekreterare med

lön af kr. 6,000 och med rätt att af beskickningschefen uppbära ersättning

för bostad och vivre äfvensom arfvode såsom chargé d’affaires under ministerns

frånvaro; hvarjemte föreslagits, att den otillräckliga lönen för beskickningschefen,

hvilken med afseende på de vigtiga underhandlingar, som blifvit honom

under 1882 anförtrodda, erhållit rang af ministre plénipotentiaire, måtte höjas

från kr. 20,000 till kr. 33,000. Dessa förslag hade dock icke vunnit Riksdagens

bifall, hvarför den till norska Stortinget gjorda framställning i ärendet

derefter återtagits.

Sedermera och efter det besparing å annan post uppkommit, hade

ministerlönen i Madrid under år 1887 ökats med kr. 2,000 till kr. 22,000, med

hvilket belopp den fortfarande utginge. Legationssekreterare eller annat

biträde åt ministern hade icke blifvit vid beskickningen anstäld.

Jemväl delta nuvarande innehafvare af ministerposten i Madrid hade

vid upprepade tillfällen framhållit ministerlönens otillräcklighet samt åberopat,

att lefnadskostnaderna i Madrid under de senare åren allt jemt ökats, så att

Madrid nu utan tvifvel vore en af de dyraste hufvudstäder i Europa. Enligt

en af ministern afgifven detaljerad uppgift å de en gift beskickningschef i

Madrid påhvilande nödvändiga utgifter, kunde dessa icke sättas lägre än till

kr. 32,000.

Derjemte hade ministern flera gånger påpekat det ohållbara i det nuvarande

förhållandet, att beskickningschefen lemnades utan hvarje arbetshjelp

och sålunda vore hänvisad till att sjelf af egna medel bekosta erforderlig

sådan. På grund dels af de i Spanien rådande invecklade administrativa

förhållandena, dels ock af mängden af för nämnda land säregna reklamationsärenden,

hade, enligt hvad af ministern anförts, beskickningen ovilkorligen

behof af ett praktiskt biträde med kännedom om såväl spanska förhållanden

i allmänhet som de lokala förhållandena i Madrid, personligen bekant med de

särskilda underordnade myndigheterna och mägtig särskild! spanska språket.

I snart sagdt hvarje angelägenhet, som beskickningen egde att handlägga,

erfordrades det, och särskildt vid behandlingen af de talrika reklamationsmålen,

förutom skriftliga framställningar — i regeln på spanska — till de centrala

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

embetsverken, upprepade muntliga anbefallningar och påminnelser hos de olika

underordnade myndigheter, genom hvilka ärendet skulle passera. För verkställande

af dessa ständigt återkommande förhandlingar med de underordnade

tjenstemännen äfvensom för utförande af öfversättnings- och andra kansliarbeten

hade ministern hemstält, att vid beskickningen måtte anställas en fast

kanslist med en lön af exempelvis kr. 4,000 om året. För beklädande af en

sådan post funnes en lämplig kandidat i en i Madrid bosatt norrman, hvilken

vore anstäld hos ministern såsom privatsekreterare, efter att förut under en

följd af år hafva innehaft samma befattning hos den nästföregående beskickningschefen,

och som egde vana vid ärendenas behandling i de olika spanska

embetsverken.

Herr statsministern förklarade sig för egen del vara öfvertygad om

nödvändigheten att höja den för ministerposten i Madrid nu faststälda lön.

Det vore nemligen en känd sak, att lefnadskostnaderna i Madrid vore synnerligen

höga, och den utredning, som verkställts, hade ställt utom allt tvifvel,

att den nuvarande lönen vore alldeles otillräcklig, i all synnerhet för en gift

beskickningschef, äfvensom att den icke kunde sättas lägre än till kr. 32,000

för att motsvara de utgifter, som påhvilade postens innehafvare. Den nuvarande

ministerns företrädare i embetet, som äfvenledes varit gift, hade

visserligen representerat de Förenade Rikena på ett fullt värdigt sätt oaktadt

den otillräckliga lönen, men detta hade berott på, att han vid sidan af sin lön

egt en betydande enskild förmögenhet, ett undantagsförhållande, hvartill man

väl icke kunde eller borde taga hänsyn vid fastställande af aflöningen för en

beskickning. Erfarenheten hade för öfrigt visat, att de flesta af dem, som

hos oss egnade sig åt den diplomatiska banan, icke besutte nämnvärda egna tillgångar,

och för tjensten måste det vara till gagn, att någon dylik hänsyn

ej behöfde tagas, hvarken när inträdessökandena skulle antagas eller vid

befordran eller förflyttning.

Likaså vore statsministern öfvertygad om det behöfliga i en ökning

af personalen vid beskickningen i Madrid. De intressen, hufvudsakligen af

ekonomisk art, som denna beskickning hade att bevaka, vore ingalunda

ovigtiga. De Förenade Rikenas handel och sjöfart på Spanien voro redan

nu betydande och befunne sig i stadig ökning. Beskickningens mellankomst

i hithörande ärenden toges oupphörligt i anspråk, och frukterna af dess bemödanden

vore ock påtagliga. Sålunda, för att endast anföra en sida af

dess verksamhet, lyckades det beskickningen icke sällan att genom sin bemedling

hos de spanska myndigheterna erhålla lättnader för våra fartyg i gällande

karantänsbestämmelser samt att utverka befrielse från böter, som för öfverträdelse

af tull- och andra reglementen blifvit ådömda svenska och norska

rederier och affärsmän, äfvensom återbetalning af tulldifferenser, uppkomna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

genom origtig tillämpning af tulltaxan och tullreglementet — allt fall som,

på grund af i Spanien gällande stränga bestämmelser i hithörande ämnen och

i öfrigt säregna förhållanden, derstädes inträffade oftare än i de flesta

andra länder. Ensamt under det senast förgångna året hade, enligt beskickningens

arbetsredogörelse, den sammanlagda summan af sålunda återbördade

belopp uppgått till i det närmaste 44,000 pesetas och året derförinnan

till öfver 73,000 pesetas.

Den erforderliga arbetshjelpen kunde beredas genom anställande vid

beskickningen af antingen en legationssekreterare eller en kanslist. På grund

af hvad ministern i Madrid anfört angående det arbete, som skulle af biträdet

utföras, ansåge statsministern, då man stäldes inför valet, att en fast anstäld

kanslist, som man kunde göra räkning på att få behålla under en längre tidsrymd,

vore att föredraga framför en legationssekreterare, som oftare måste

ombytas. Genom anställande af en kanslist åstadkommes också en besparing,

då löneförmånerna för en legationssekreterare näppeligen skulle kunna sättas

lägre än till kr. f0,000 om året, medan det årliga arfvodet för en

kanslist enligt ministerns förslag kunde bestämmas till allenast kr. 4,000.

I 1901 års budgetsförslag hade derför anslaget till beskickningen i

Madrid upptagits med ett med kr. 14,000 förhöjdt belopp i följande poster:

lön till ministern...................................................... kr. 32,000

arfvode till en kanslist.......................................... » 4,000

tillhopa kr. 36,000.

Derest det sålunda framstälda förslaget om löneförhöjning och arbetsbiträde

till ministern i Madrid vunne Riksdagens och Stortingets bifall, borde

enligt statsministerns mening en sammanslagning af beskickningen i Lissabon

med den i Madrid beslutas — en åtgärd, som redan förut varit påtänkt.

Det lönade generalkonsulatet i Lissabon skulle då bibehållas, derest ett sådant

pröfvades fortfarande behöfligt, men dess innehafvare icke längre förses med

diplomatisk karakter, på sätt nu vore fallet, utan ministern i Madrid, som

skulle erhålla titeln af envoyé, blifva ackrediterad jemväl vid portugisiska

hofvet. En anordning såsom den nu angifna skulle nemligen i praktiskt

hänseende visa sig bättre och verksammare än den nuvarande, och möjligen

ock medföra någon besparing.

Af statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 13 januari

innevarande år inhemtas, hurusom i fråga om anslaget till beskickningen i

Madrid departementet för det inre i det utlåtande, som läge till grund för

norska regeringens öfver förslaget till utrikes budget afgifna betänkande, förordat

såväl höjandet af ministerns lön från kronor 22,000 till kronor 32,000,

som anvisande af kronor 4,000 åt en kanslist vid beskickningen. I förra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

afseende! uttalade departementet, att det hade sig bekant, att Madrid vore

en mycket dyr lefnadsort, och då afseende fastades vid dervarande beskicknings

betydelse för Norges näringar, hufvudsakligen med anledning af de invecklade

och stränga spanska tullbestämmelserna, framstode det för departementet

såsom önskvärdt, att befattningen vore så aflönad, att ekonomiska

hänsyn icke måtte lägga hinder i vägen för, att densamma vid hvarje tidpunkt

kunde vara besatt på bästa möjliga sätt.

I fråga om kanslisten yttrade departementet, att departementet af

hänsyn till beskickningens betydelse och till hvad i utrikesdepartementets

förslag blifvit framhållet, funne sig likaledes kunna uttala sig för, att till

aflöning åt en kanslist uppfördes ett belopp af kronor 4,000, hvilken anordning

folie sig icke obetydligt billigare, än om man nödgades skrida till

anställande af en legationssekreterare.

Departementet instämde ock deruti, att ministern i Madrid, om dervarande

beskickning erhölle så förbättrade vilkor, som afsåges genom ifrågavarande

förslag, borde öfvertaga de diplomatiska funktionerna äfven i Portugal.

Departementet förutsatte härvid, att den till generalkonsulatet i Lissabon

anslagna aflöning vid inträffande ledighet måtte nedsättas till kronor 12,000,

äfvensom att man sökte uppväga den nu föreslagna ökningen i kabinettskassans

utgifter genom framtida sänkning i aflöningen för andra beskickningar,

hvarhelst. sådant kunde på något sätt visa sig utförbart,

Med iakttagande af dessa förhöjningar skulle, enligt hvad utrikesministern

vidare anfört, slutsumman för Jcabinettskassans utgifter under år

1901 uppgå till kronor 674,500 för de Förenade Rikena tillsammans. Af

detta belopp bestrede Sverige ensamt det till hemliga utgifter beräknade anslaget,

kronor 9,900. Återstoden, kronor 664,600, borde, enligt den vedertagna

proportionen 12 till 5, fördelas sålunda, att med afrundning af slutsiffran

till närmaste hundratal Sveriges andel beräknades till kronor 469,100

och Norges till kronor 195,500. En obetydlig rubbning uppkomme visserligen

härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men den vore dock

endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den

rätta proportionen alltid toges, och skilnaden godtgjordes hvardera landet,

så att uppkommen besparing eller brist i hvarje fall noggrant fördelades efter

den angifna proportionen.

Beträffande beräkningen af de under 1901 inflytande konsulat- och

expeditionsafgifterna samt de förhållanden, hvilka, förutom ofvanberörda omreglering

af konsulatväsendet i Ostasien, föranledt, förändringar i konsulskassans

särskilda utgiftsrubriker, får utskottet, under erinran att deraf ej föranledes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

ändring i beloppet af det från Sverige utgående statsanslaget, hänvisa till

statsrådsprotokollen öfver utrikesdepartementsärenden den 30 november 1899

sid. 22—28 samt den 13 januari 1900 sid. 84—85, hvilket senare protokoll

utvisar, att kongl. norska regeringen gillat och biträdt de i förstberörda

protokoll beträffande konsulskassan gjorda beräkningar och förslag.

Utskottet finner sig på de i statsrådsprotokollen anförda skäl böra tillstyrka

de anslagshöjningar å kabinettskassans utgifter för ministerstaten, som

hafva sin grund dels i öfverflyttningen från konsulskassan till kabinettskassan

af 4,000 kronor med anledning af omreglering af konsulatväsendet i

Ostasien, och dels i ökning af anslaget till beskickningen i Madrid, dervid

utskottet likväl, beträffande sistnämnda förhöjning, i öfverensstämmelse med

statsutskottets flerfaldiga gånger vid regleringen af utgifterna under tredje

hufvudtiteln uttalade åsigt om önskvärdheten af minskning uti samma utgifter,

förutsätter, att vid inträffande ledighet nedsättning må ega rum i den

aflöning, som är anslagen till generalkonsulatet i Lissabon, från hvilket konsulat

de diplomatiska funktionerna synas böra afskiljas, äfvensom att ökningen

i kabinettskassans utgifter må uppvägas genom framtida sänkning i aflöningen

vid andra beskickningar, der sådant kan på något sätt visa sig utförbart.

I afseende å hvad Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande de ordinarie anslagen

under denna hufvudtitel föreslagit, har utskottet icke funnit något att

erinra och hemställer derför,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga

om regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje

hufvudtiteln föreslagit.

Extra anslag.

Angående 2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t

a*Sve9riUe8 Jemväl för år 1901 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.

traktater». Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller om

[10.] arbetets fortgång, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande af »Sveriges

traktater» på extra stat för år 1901 anvisa ett anslag

af 4,500 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

17

3:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till ersättning

för de af statskontoret förskottsvis bestridda kostnaderna för Sveriges del- för statstagande

i den internationella fredskonferensen i Haag på extra stat för år kJ^lt0/eÅ8

1901 bevilja 15,500 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas att berörda kostnader uppgått till

15.499 kronor 81 öre, bvilket, för undvikande af öretal, afjemnats till

15.500 kronor.

Utskottet hemställer

att Riksdagen må, till ersättning för de af statskontoret

förskottsvis bestridda kostnaderna för Sveriges deltagande

i den internationella fredskonferensen i Haag å extra stat

för år 1901 anvisa 15,500 kronor.

4:o. Uti punkten 12 under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t före- Angående

slagit Riksdagen att till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt en åtimgq

del tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts [i2.j

kansli såsom förslagsanslag å extra stat bevilja 3,850 kronor.

Öfver berörda framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 8 februari 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Riksd. Frot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 4 Iläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. IÄtt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufyudtitel.

1900 års

riksstat

anslår:

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Utrikesdepartementet.

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

Kabinettskassans utgifter.

Kronor.

ö.

24,000

32,365

337,941

8,471

63,523

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet .......................................

24,000

32,365

350,647

8,471

63,517

—

Ministerstaten ............................................

Militärattachéer ..................................................................

—

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

—

466,300

—

S:gr

479,000

—

Konsulskassans utgifter.

8,923

231,198

15,399

—

Utrikesdepartementet.................. 8,857: —

Konsulsstaten.......................... 241,510: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................ 17,433: —

255520

—

267,800: —

efter afdrag

af etc.

95,520

eller efter afdrag af hvad som häraf be- räknas kunna bestridas af inflytande

konsulat- och expeditionsafgifter ........ 107,800: —

160,000

—

S:gr

160,000

_

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

2,950

—

Svenska kyrkan i Paris ..................................................

2,950

—

629,250

—

Summa

641,950

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

19

i» t-i ''i ''i- • . n»w ( •.»

Bil. LM. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel.

...7 ... ......... . . iTff.j''-: £ ‘.JJ* i • • J7 V \.

VV - - ,;r . , 1* ? r''{ '' åt. . . ''.< > ■<[ f,f i m •• !,»''i

Kronor.

ö.

Utrikesdepartementet.

Till fnrtsntt. nt.o»ifvnnrip af »SvpH^ps traktater» ................................

4,500

» ersättning för de af statskontoret förskottsvis bestridda kostnaderna

för Sveriges deltagande i den internationella fredskonferensen i

Haag......................................................................................................

15,500

Summa

20,000

—

Anm. öfver Kongl. Maj:ts förslag angående anslag till beredande af dyrtidstillägg för år 1900 åt

en del tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. Litt. C.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från Kabinettskassan.

Jemlikt nådigt ^

beslut af den Jr 6TIS10T16V. Kronor

10 juli 1884 F. d. Envoyén Herr 0. M. Björnstjerna........................ 6,000

7 febr. 1899 » F. Due......................................................... 6,000

6 sept. 1895 » Ministern 0. Burenstam .......................................... 5,000

15 april 1869 » Ministerresidenten Friherre L. Wrede.................. 4,000

Summa kronor 21,000

Från Konsul skassan.

jeiniiKi nauigi

beslut af den 6YIS10Y16T. Kronor

30 dec. 1898 F. d. Generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt........................ 4,000

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka.................................... 800

16 okt. 1898 » C. Falsens enka.......................................... 800

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka ............................................. 700

29 maj 1874 Yicekonsuln Hambros enka ............................................... 400

9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka........................... 400

6 juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna

Carolina ........................................................................... 225

Summa kronor 7,325

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1900:74 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje Imfvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1900:56 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående inköp af mark för nya bangårdsanordningar i Stockholm. s. 1 i texten