Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola.

1900-03-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

J

N:o 49.

Ankom till Riksd. kansli den 30 mars 1900, kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning

för vissa lärare vid Göteborgs högskola.

(2:a U. A.)

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden för den

30 december 1899 har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 33) föreslagit Riksdagen att medgifva, dels att professor vid Göteborgs

högskola, som utnämndes till extra ordinarie professor vid något af rikets

universitet, finge för åtnjutande af ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig

sin tjenstgöring \ egenskap af professor vid högskolan från och med året

näst efter det, då kallelse till professorsembetet blifvit af Kongl. Maj:t faststäld,

dels ock att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit

godkänd af kanslern för rikets universitet och hvars ställning i afseende å

arfvode och undervisningsskyldighet vore jemförlig med de med stipendier

försedda docenternas vid universiteten, finge, enligt de närmare bestämmelser

Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt fastställa, vid öfvergång till lärarebeställning

vid allmänt läroverk räkna sig till godo högst fem år af sin tjenstgöringstid

såsom docent vid högskolan.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen vid föredragning

af detta ärende anmält, hurusom styrelsen för Göteborgs högskola

i en till Kongl. Maj:t ingifven framställning anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes

förklara:

B%h. till Rilcsd. lJrot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 33 Raft. (N:o 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

1) att professor vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit af Kongl.

Maj:t faststäld, och docent derstädes, hvars kallelse vunnit kanslerns för

rikets universitet godkännande, finge, då de såsom sökande vid statsuniversitet

komme under bedömande, räkna sig till godo sin tjenstgöring vid högskolan,

som om den utöfvats i statsuniversitets tjenst, och att de i öfverensstämmelse

härmed vid eventuel erhållande af extra ordinarie professur, der lönegraden

enligt särskilda bestämmelser vore beroende af mängden af akademiska tjenstår,

finge efter samma grunder som lärare vid statsuniversiteten för lönetursberäkning

göra sig till godo sina tjenstår vid högskolan; samt

2) att docent vid Göteborgs högskola, hvars »kallelse vore af kanslern

godkänd, finge, när han sökte anställning vid allmänt läroverk, enligt de

grunder, som gälde för docent vid statsuniversitet, för lönetursberäkning

räkna sig till godo sin tjenstgöring vid högskolan och att dervid docent,

som för uppehållande af sin undervisning uppbure årligt arfvode, likstäldes

med statsuniversitetens stipendiater, derest hans tjenstgöring icke understege

den dessa åliggande och hans arfvode likaledes motsvarade ett docentstipendium

vid statsuniversiteten.

Till grund för berörda framställning hade styrelsen åberopat, hurusom

Göteborgs högskola redan från början sökt att sa inrätta sig, att dess aibete

skulle kunna samordnas med det, som bedrefves vid statsuniversiteten. Detta

högskolans sträfvande hade ock vunnit Kongl. Maj:ts erkännande och understöd,

särskilt genom den examensrätt, som genom resolution den 17 juni

1893 blifvit henne tillerkänd. Högskolan vore numera satt i tillfälle att, i

enlighet med vissa särskilt gifna bestämmelser, förrätta alla till den filosofiska

fakultetens humanistiska sektion hörande examina. Högskolan intoge

alltså faktiskt numera genom de vetenskapliga och förberedande examina,

som aflades derstädes, en med statsuniversiteten sidoordnad ställning. _ Det

syntes derför vara billigt, att det arbete, som skedde i högskolans tjenst,

blefve, under i öfrigt likartade förhållanden, lika bedömdt och medförde

samma förmåner som arbete, hvilket vid statsuniversitet utfördes af dess

lärare »

Öfver denna framställning hade kanslern för rikets universitet, efter

erhållen remiss, hört de större konsistorierna och filosofiska fakulteterna

vid universiteten i Upsala och Lund samt med eget utlåtande till Kongl.

Maj:t öfverlemnat deras yttranden i ärendet.

Göteborgs högskola, upprättad medelst enskilda donationer, hade, enligt

dess af Kongl. Maj:t den 5 april 1889 faststälda statuter, till uppgift att

meddela vetenskaplig undervisning och befordra vetenskaplig forskning. I

mån af högskolans tillgångar upprättades etf tillfredsställande antal professors
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

3

embeten först uti de vetenskaper, som vid universitetet vanligen ansåges tillhöra

den filosofiska fakultetens humanistiska sektion, dernäst uti de vetenskaper,

som tillhörde samma fakultets matematisk-naturvetenskapliga sektion,

samt derefter uti de i juridiska fakulteten vanligen ingående vetenskaperna.

Af styrelsen kunde på lärarerådets förslag eller efter dess hörande tillförordnas

docenter till det antal, som pröfvades nödigt och nyttigt. Vid högskolan

funnes nio professorer, samtliga i humanistiska ämnen, äfvensom fem

docenter, likaledes i humanistiska ämnen. Tre af dessa docenter uppbure

årliga arfvoden, hvartdera å 3,000 kronor, med tillägg för en af dem —

under förutsättning af viss undervisningsskyldighet- — af ett särskildt arfvode

å 1,000 kronor, hvarjemte en fjerde docent uppbure ett årligt arfvode å

1,500 kronor. De examina, som numera enligt af Kong!. Maj:t lemnadt

medgifvande kunde afläggas vid högskolan, vore följande: filosofie kandidatoch

filosofie licentiat-examina i de ämnen, uti hvilka vid högskolan funnes

ordinarie professorsbefattningar, som blifvit vederbörligen tillsatta, teologisk

filosofisk examen, förberedande examen för inträde i rättegångsverken eller i

Kong!. Maj:ts kansli samt juridisk filosofisk examen.

Hvad till en början den i första punkten gjorda framställningen beträffade,

ansåge departementschefen densamma blott i hvad den afsåge rätt

till lönetursberäkning för lärare vid Göteborgs högskola böra i detta sammanhang

komma under öfvervägande. Frågan om desse lärares tjenstgöring vid

högskolan, betraktad såsom grund för befordran vid statsuniversiteten, vore

nemligen, i den mån densamma icke redan vore tillfredsställande löst genom

innehållet af statuterna för universiteten i Upsala och Lund, beroende af en

på Kongl. Maj:t ankommande ändring i dessa statuter.

Beträffande åter nyssnämnda rätt till lönetursberäkning för lärare vid

Göteborgs högskola ansåge departementschefen, i likhet med hvad som uttalats

bland de akademiska myndigheterna, att en sådan rätt borde beviljas

för professorerna vid högskolan, så att desse, efter skedd utnämning till extra

ordinarie professur vid något af rikets universitet, finge för erhållande af

ålderstillägg räkna sig sin professorstjenstgöring vid högskolan till godo.

Hvad departementschefen sålunda ifrågasatt, vore icke en förmån uteslutande

för Göteborgs högskola och dess lärare. Äfven för universiteten

vore det enligt departementschefens åsigt af betydelse, att framstående vetenskapsmäns

öfvergång till dem från högskolan underlättades genom en dylik

anordning. Uttalanden i denna rigtning hade ock gjorts bland de akademiska

myndigheterna.

Bland dessa myndigheter hade den åsigt gjort sig gällande, att den i

första punkten gjorda framställningen, så vidt densamma afsåge tjenstår
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

beräkning i anställning såsom docent vid högskolan, icke borde bifallas, och

denna åsigt delades af departementschefen. I anslutning till de hörda myndigheternas

uttalanden ville departementschefen deremot, med viss inskränkning,

hemställa om understöd åt den i andra punkten gjorda framställningen rörande

lönetursberäkning vid de allmänna läroverken för docenter vid Göteborgs

högskola lika med docenter vid universiteten.

De grunder, som gälde för sistnämnda docenters ifrågavarande lönetursberäkning,

vore af Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Riksdagens bifall, till

hufmdsakliga delar faststälda genom kongl. cirkulären den 1 juni 1877 och

den 18 maj 1878. Det förra af dessa båda cirkulär afsåge rätt för innehafvare

af docentstipendium att, i händelse han öfverginge i allmänna läroverkens

tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst fem

år af den tid, han deltagit i undervisningen vid universitetet. Med innehafvandet

af docentstipendium vore vissa åligganden i fråga om undervisnings

meddelande förenade. Enligt det senare cirkuläret finge, utöfver de

med stipendier försedda docenterna, visst antal docenter vid hvardera universitetet

under särskilda vilkor åtnjuta en dylik, stipendiaterna tillkommande

tjenstårsberäkning såsom lärare vid allmänna läroverk.

Det vore en ömsesidig fördel för landets vetenskapliga lif och de allmänna

läroverkens arbete, som nyss omförmälda bestämmelser innebure, och

de skäl, hvilka föranledt deras utfärdande, kunde tvifvelsutan åberopas till

förmån för enahanda rättigheter åt docenterna vid Göteborgs högskola. Dock

ansåge departementschefen lämpligt att tills vidare blott de af högskolans

docenter, som kunde anses likstälda med innehafvare af docentstipendier vid

statsuniversiteten, finge komma i åtnjutande af nu ifrågavarande förmån.

Närmare bestämmelser i afseende härå borde, enligt departementschefens

mening, af Kongl. Maj:t fastställas.

Under åberopande af hvad departementschefen sålunda anfört, hemstälde

han om aflåtande till Riksdagen af nu ifrågavarande proposition.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, må medgifva,

a) att professor vid Göteborgs högskola, som utnämnes

till extra ordinarie professor vid något af rikets universitet,

må för åtnjutande af ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna

sig sin tjenstgöring i egenskap af professor vid

högskolan från och med året näst efter det, då kallelse

till professorsembetet blifvit af Kongl. Maj:t faststäld; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

5

b) att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse

blifvit godkänd af kanslern för rikets universitet och hvars

ställning i afseende å arfvode och undervisningsskyldighet

är jemförlig med de med stipendier försedda docenternas

vid universiteten, må, enligt de närmare bestämmelser

Kongl. Maj.t pröfvar lämpligt fastställa, vid öfvergång

till lärarebeställning vid allmänt läroverk räkna sig till

godo högst fem år af sin tjenstgöringstid såsom docent

vid högskolan.

Stockholm den 30 mars 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Biksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 33 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:94 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola. s. 5 i texten