Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola.
1900-03-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1900:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
J
N:o 49.
Ankom till Riksd. kansli den 30 mars 1900, kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberdkning
för vissa lärare vid Göteborgs högskola.
(2:a U. A.)
Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden för den
30 december 1899 har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 33) föreslagit Riksdagen att medgifva, dels att professor vid Göteborgs
högskola, som utnämndes till extra ordinarie professor vid något af rikets
universitet, finge för åtnjutande af ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna sig
sin tjenstgöring \ egenskap af professor vid högskolan från och med året
näst efter det, då kallelse till professorsembetet blifvit af Kongl. Maj:t faststäld,
dels ock att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit
godkänd af kanslern för rikets universitet och hvars ställning i afseende å
arfvode och undervisningsskyldighet vore jemförlig med de med stipendier
försedda docenternas vid universiteten, finge, enligt de närmare bestämmelser
Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt fastställa, vid öfvergång till lärarebeställning
vid allmänt läroverk räkna sig till godo högst fem år af sin tjenstgöringstid
såsom docent vid högskolan.
Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen vid föredragning
af detta ärende anmält, hurusom styrelsen för Göteborgs högskola
i en till Kongl. Maj:t ingifven framställning anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
förklara:
B%h. till Rilcsd. lJrot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 33 Raft. (N:o 49.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
1) att professor vid Göteborgs högskola, hvars kallelse blifvit af Kongl.
Maj:t faststäld, och docent derstädes, hvars kallelse vunnit kanslerns för
rikets universitet godkännande, finge, då de såsom sökande vid statsuniversitet
komme under bedömande, räkna sig till godo sin tjenstgöring vid högskolan,
som om den utöfvats i statsuniversitets tjenst, och att de i öfverensstämmelse
härmed vid eventuel erhållande af extra ordinarie professur, der lönegraden
enligt särskilda bestämmelser vore beroende af mängden af akademiska tjenstår,
finge efter samma grunder som lärare vid statsuniversiteten för lönetursberäkning
göra sig till godo sina tjenstår vid högskolan; samt
2) att docent vid Göteborgs högskola, hvars »kallelse vore af kanslern
godkänd, finge, när han sökte anställning vid allmänt läroverk, enligt de
grunder, som gälde för docent vid statsuniversitet, för lönetursberäkning
räkna sig till godo sin tjenstgöring vid högskolan och att dervid docent,
som för uppehållande af sin undervisning uppbure årligt arfvode, likstäldes
med statsuniversitetens stipendiater, derest hans tjenstgöring icke understege
den dessa åliggande och hans arfvode likaledes motsvarade ett docentstipendium
vid statsuniversiteten.
Till grund för berörda framställning hade styrelsen åberopat, hurusom
Göteborgs högskola redan från början sökt att sa inrätta sig, att dess aibete
skulle kunna samordnas med det, som bedrefves vid statsuniversiteten. Detta
högskolans sträfvande hade ock vunnit Kongl. Maj:ts erkännande och understöd,
särskilt genom den examensrätt, som genom resolution den 17 juni
1893 blifvit henne tillerkänd. Högskolan vore numera satt i tillfälle att, i
enlighet med vissa särskilt gifna bestämmelser, förrätta alla till den filosofiska
fakultetens humanistiska sektion hörande examina. Högskolan intoge
alltså faktiskt numera genom de vetenskapliga och förberedande examina,
som aflades derstädes, en med statsuniversiteten sidoordnad ställning. _ Det
syntes derför vara billigt, att det arbete, som skedde i högskolans tjenst,
blefve, under i öfrigt likartade förhållanden, lika bedömdt och medförde
samma förmåner som arbete, hvilket vid statsuniversitet utfördes af dess
lärare »
Öfver denna framställning hade kanslern för rikets universitet, efter
erhållen remiss, hört de större konsistorierna och filosofiska fakulteterna
vid universiteten i Upsala och Lund samt med eget utlåtande till Kongl.
Maj:t öfverlemnat deras yttranden i ärendet.
Göteborgs högskola, upprättad medelst enskilda donationer, hade, enligt
dess af Kongl. Maj:t den 5 april 1889 faststälda statuter, till uppgift att
meddela vetenskaplig undervisning och befordra vetenskaplig forskning. I
mån af högskolans tillgångar upprättades etf tillfredsställande antal professors
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
3
embeten först uti de vetenskaper, som vid universitetet vanligen ansåges tillhöra
den filosofiska fakultetens humanistiska sektion, dernäst uti de vetenskaper,
som tillhörde samma fakultets matematisk-naturvetenskapliga sektion,
samt derefter uti de i juridiska fakulteten vanligen ingående vetenskaperna.
Af styrelsen kunde på lärarerådets förslag eller efter dess hörande tillförordnas
docenter till det antal, som pröfvades nödigt och nyttigt. Vid högskolan
funnes nio professorer, samtliga i humanistiska ämnen, äfvensom fem
docenter, likaledes i humanistiska ämnen. Tre af dessa docenter uppbure
årliga arfvoden, hvartdera å 3,000 kronor, med tillägg för en af dem —
under förutsättning af viss undervisningsskyldighet- — af ett särskildt arfvode
å 1,000 kronor, hvarjemte en fjerde docent uppbure ett årligt arfvode å
1,500 kronor. De examina, som numera enligt af Kong!. Maj:t lemnadt
medgifvande kunde afläggas vid högskolan, vore följande: filosofie kandidatoch
filosofie licentiat-examina i de ämnen, uti hvilka vid högskolan funnes
ordinarie professorsbefattningar, som blifvit vederbörligen tillsatta, teologisk
filosofisk examen, förberedande examen för inträde i rättegångsverken eller i
Kong!. Maj:ts kansli samt juridisk filosofisk examen.
Hvad till en början den i första punkten gjorda framställningen beträffade,
ansåge departementschefen densamma blott i hvad den afsåge rätt
till lönetursberäkning för lärare vid Göteborgs högskola böra i detta sammanhang
komma under öfvervägande. Frågan om desse lärares tjenstgöring vid
högskolan, betraktad såsom grund för befordran vid statsuniversiteten, vore
nemligen, i den mån densamma icke redan vore tillfredsställande löst genom
innehållet af statuterna för universiteten i Upsala och Lund, beroende af en
på Kongl. Maj:t ankommande ändring i dessa statuter.
Beträffande åter nyssnämnda rätt till lönetursberäkning för lärare vid
Göteborgs högskola ansåge departementschefen, i likhet med hvad som uttalats
bland de akademiska myndigheterna, att en sådan rätt borde beviljas
för professorerna vid högskolan, så att desse, efter skedd utnämning till extra
ordinarie professur vid något af rikets universitet, finge för erhållande af
ålderstillägg räkna sig sin professorstjenstgöring vid högskolan till godo.
Hvad departementschefen sålunda ifrågasatt, vore icke en förmån uteslutande
för Göteborgs högskola och dess lärare. Äfven för universiteten
vore det enligt departementschefens åsigt af betydelse, att framstående vetenskapsmäns
öfvergång till dem från högskolan underlättades genom en dylik
anordning. Uttalanden i denna rigtning hade ock gjorts bland de akademiska
myndigheterna.
Bland dessa myndigheter hade den åsigt gjort sig gällande, att den i
första punkten gjorda framställningen, så vidt densamma afsåge tjenstår
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
beräkning i anställning såsom docent vid högskolan, icke borde bifallas, och
denna åsigt delades af departementschefen. I anslutning till de hörda myndigheternas
uttalanden ville departementschefen deremot, med viss inskränkning,
hemställa om understöd åt den i andra punkten gjorda framställningen rörande
lönetursberäkning vid de allmänna läroverken för docenter vid Göteborgs
högskola lika med docenter vid universiteten.
De grunder, som gälde för sistnämnda docenters ifrågavarande lönetursberäkning,
vore af Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Riksdagens bifall, till
hufmdsakliga delar faststälda genom kongl. cirkulären den 1 juni 1877 och
den 18 maj 1878. Det förra af dessa båda cirkulär afsåge rätt för innehafvare
af docentstipendium att, i händelse han öfverginge i allmänna läroverkens
tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna sig till godo högst fem
år af den tid, han deltagit i undervisningen vid universitetet. Med innehafvandet
af docentstipendium vore vissa åligganden i fråga om undervisnings
meddelande förenade. Enligt det senare cirkuläret finge, utöfver de
med stipendier försedda docenterna, visst antal docenter vid hvardera universitetet
under särskilda vilkor åtnjuta en dylik, stipendiaterna tillkommande
tjenstårsberäkning såsom lärare vid allmänna läroverk.
Det vore en ömsesidig fördel för landets vetenskapliga lif och de allmänna
läroverkens arbete, som nyss omförmälda bestämmelser innebure, och
de skäl, hvilka föranledt deras utfärdande, kunde tvifvelsutan åberopas till
förmån för enahanda rättigheter åt docenterna vid Göteborgs högskola. Dock
ansåge departementschefen lämpligt att tills vidare blott de af högskolans
docenter, som kunde anses likstälda med innehafvare af docentstipendier vid
statsuniversiteten, finge komma i åtnjutande af nu ifrågavarande förmån.
Närmare bestämmelser i afseende härå borde, enligt departementschefens
mening, af Kongl. Maj:t fastställas.
Under åberopande af hvad departementschefen sålunda anfört, hemstälde
han om aflåtande till Riksdagen af nu ifrågavarande proposition.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
proposition, må medgifva,
a) att professor vid Göteborgs högskola, som utnämnes
till extra ordinarie professor vid något af rikets universitet,
må för åtnjutande af ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna
sig sin tjenstgöring i egenskap af professor vid
högskolan från och med året näst efter det, då kallelse
till professorsembetet blifvit af Kongl. Maj:t faststäld; samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
5
b) att docent vid Göteborgs högskola, hvars kallelse
blifvit godkänd af kanslern för rikets universitet och hvars
ställning i afseende å arfvode och undervisningsskyldighet
är jemförlig med de med stipendier försedda docenternas
vid universiteten, må, enligt de närmare bestämmelser
Kongl. Maj.t pröfvar lämpligt fastställa, vid öfvergång
till lärarebeställning vid allmänt läroverk räkna sig till
godo högst fem år af sin tjenstgöringstid såsom docent
vid högskolan.
Stockholm den 30 mars 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Bih. till Biksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 33 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1900:94 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lönetursberäkning för vissa lärare vid Göteborgs högskola. s. 5 i texten