Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län.
1900-04-02 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1900:51, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
1
i
X:o 51.
Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1900, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående
upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig
mark i Norrbottens län. (I. A.)
Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 44) af den 8 februari
innevarande år meddelas, hurusom bergverksaktiebolaget Freja i en till
Kongl. Maj:t stäld skrift af den 14 april 1898 — med förmälan att bolaget
inköpt de utmål inom Gellivare socken af Norrbottens län, bvilka
gemensamt benämndes Koskulls kullar, äfvensom de på kort afstånd derifrån
belägna hemmanen Kaptensgården och Puoitak samt hade för afsigt
att derstädes i ganska vidsträckt omfattning idka grufbrytning —
anhållit att, enär bolaget för sin framtida verksamhet behöfde till plats
för arbetarebostäder, kontors- och tjensteinannabyggnader, elektrisk kraftstation,
smedja, verkstäder och förråd, upplag af skrot och oanvändbart
berg med mera disponera den närmast omkring utmålen belägna mark,
hvilken tillhörde kronan, för sådant ändamål måtte af sagda mark varda
åt bolaget på arrende upplåtet under hufvudsakligen enahanda vilkor,
som kunde varda faststälda vid ifrågasatt liknande upplåtelse af mark åt
aktiebolaget Gellivare Malmfält, ett område, som funnes utmärkt å ett
Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd 35 Häfi. (N:is 51, 52). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
vid ansökningen fogadt karteutkast och innehölle i areal omkring 250
hektar; dock hade bolaget, som förklarat sig villigt att underkasta sig
enahanda begränsning af arrendetiden, som kunde varda bestämd för
aktiebolaget Gellivare Malmfält, hemstält att, enär en bestämmelse, motsvarande
den, som af vederbörande myndigheter föreslagits för upplåtelse
af kronan tillhörig mark till sistnämnda bolag, eller att arrendeafgiften
skulle fastställas blott för tio år i sänder, vore af beskaffenhet att bereda
osäkerhet i sökandebolagets ekonomiska beräkningar för framtiden,
hvilken osäkerhet måste af bolaget betraktas såsom en känbar olägenhet,
arrendebeloppet måtte få bestämmas på en gång för hela arrendetiden,
hvarjemte bolaget, då byggnader, tillhöriga annan än bolaget, icke funnes
uppförda på det område, som vore föremål för bolagets ansökning, ansåge,
att föreskrift om förfaringssättet med dylika byggnader icke vore
erforderlig vid nu ifrågavarande upplåtelse.
I anledning af denna ansökning hade kammarkollegium, efter remiss,
med öfverlemnande af två af bolaget till Kongl. Maj:t stälda skrifter,
dagtecknade den ena den 22 december 1898 och den andra den 25
januari 1899, äfvensom inhemtade yttranden af vederbörande öfverjägmästare,
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet och domänstyrelsen,
den 16 mars sistnämnda år äfgifvit eget utlåtande, hvarefter ej mindre
jernvägsstyrelsen, med öfverlemnande af en kartekopia öfver bolagets nuvarande
område och det område, bolaget önskade få åt sig upplåtet, den
22 april nästlidet år i ärendet sig yttrat, än äfven kommerskollegium, efter
inhemtande af vederbörande bergmästares yttrande, den 2 sistlidne januari
med infordradt utlåtande inkommit.
I sin nyssberörda skrift af den 22 december 1898 hade bolaget —
sedan öfverjägmästaren ifrågasatt, huruvida icke de för bolaget behöfliga
byggnader och anläggningar hellre kunde förläggas till bolagets
egna egor å hemmanet Kaptensgården än till kronans mark, samt, för
den händelse att terrängförhållandena utgjorde hinder för dylika anläggningar
å nämnda hemmans egor, föreslagit vissa ändringar i afseende
å läge och gränser för det område å kronans mark, som skäligen
kunde anses böra för ändamålet åt bolaget upplåtas — meddelat, att
i anseende till terrängförhållandena å bolagets hemman Kaptensgården
och Puoitak uppförande af byggnader eller för grufdrift erforderliga
anläggningar der ej kunde ifrågakomma, men att bolaget icke hade
något att erinra mot öfverjägmästarens ändringsförslag rörande läget
för det område å kronans mark, som borde till bolaget upplåtas; hvar
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
3
jemte bolaget i samma skrift vidare anfört, att, sedan bolaget under
sommaren år 1898 kunnat närmare utröna malmförekomsten och i
sammanhang dermed stående förhållanden på platsen, och enär grundade
förhoppningar föreflinnés, att omedelbart intill Koskulls kulles jernvägsstation
komme att för bebyggande upplåtas ett tillräckligt stort område,
som å ett vid skriften fogadt karteutkast utmärkts med streckning
i grön färg, bolaget nu begränsade sin ansökning om jordupplåtelse
till att afse allenast det område om 81 hektar, som å sistnämnda
karteutkast betecknats med karminfärgad streckning. Då sistberörda
område ej vore större, än som för bolagets verksamhet och utveckling
vore oundgängligen nödigt, samt tillfälle komme att beredas såväl
enskilde som stat och kommun att uppföra erforderliga byggnader å
förenämnda till reglering för bebyggande afsedda område, anhölle bolaget,
att bland de vilkor, som vid bifall till bolagets sålunda begränsade ansökning
kunde varda faststälda, icke måtte inflyta bestämmelser om skyldighet
för bolaget att å det arrenderade området afstå mark åt Gellivare
kommun för uppförande af allmänna hus eller för annat ändamål eller
åt den, som inom området önskade idka annan rörelse eller yrke än grufbrytning,
af tomtplats för bebyggande. Bolaget vore väl fortfarande
villigt att underkasta sig öfriga i ansökningen den 14 april 1898 åsyftade
vilkor, men då nu ifrågavarande jordområde om 81 hektar vore för
bolagets behof oundgängligen nödigt och komme att upptagas dels af
bolagets byggnader, kraftledningar och utfartsbanor med mera, som kräfde
stora anläggningskostnader och väl endast för bolaget hade egentligt värde,
dels ock af stora upplag af berg och skrot, som efter arrendetidens utgång
ej kunde bortskaffas, hemstälde bolaget, att bolaget måtte få med
eganderätt förvärfva samma område; och hade bolaget i sin förenämnda
skrift af den 25 januari nästlidet, år förklarat sig villigt att för området
erlägga en köpeskilling, beräknad efter femtio kronor för hektar, eller
således för hela området 4,050 kronor.
Sedan öfverjägmästaren fått tillfälle att yttra sig i anledning af hvad
bolaget i sist omförmälda två skrifter anfört och hemstält, hade öfverjägmästaren
förklarat sig icke hafva något att erinra mot att ifrågavarande
område om 81 hektar blefve, under de bestämmelser, som för
tryggande af statens intressen kunde finnas erforderliga, till bolaget på
arrende upplåtet, hvaremot öfverjägmästaren ansett bolagets begäran att
för 4,050 kronor få inköpa området böra leinnas utan allt afseende, helst
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
enligt vederbörande revirförvaltnings beräkning endast timmerskogen å
området vore värd öfver 6,000 kronor.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade anfört, att det syntes vara
obestridligt, att bolaget med hänsyn till omfattningen af dess rörelse vore
i behof af utrymme utöfver de utmål, som enligt grufvestadgan tilldelats
detsamma. På grund häraf och då marken å bolagets hemman vore för
ändamålet otjenlig samt det område om 81 hektar, som nu vore föremål
för bolagets ansökning, icke kunde anses vara större, än bolagets behof
kräfde, och ej heller vore för kronan behöfligt. funne sig Kongl. Maj:ts
befallningshafvande böra tillstyrka, att området måtte till bolaget upplåtas
under eganderätt, dock med förbehåll att bolaget skulle vara pligtigt
tåla det intrång, som kunde blifva en följd af framdragande af allmän
väg öfver området eller utvidgning af utrymmet för den till Koskulls
kullar ledande jernvägen. Ehuru den af bolaget för området erbjudna
köpeskillingen, 4,050 kronor, med hänsyn till jordvärdet kunde synas
fullt tillräcklig, ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande dock, i betraktande
af värdet af den på ifrågavarande område växande skog, att köpeskillingen
borde höjas till omkring 7,000 kronor.
Jemte meddelande, att merberörda område om 81 hektar vore beläget
inom kronan tillhörig odisponerad öfverloppsmark, hade domänstyrelsen
förmält sig icke hafva något att erinra mot områdets upplåtande
åt bolaget på de vilkor, som i Kongl. Maj:ts proposition till 1898 års
Riksdag föreslagits för upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af
kronan tillhörig mark.
Kammarkollegium hade såsom sin åsigt uttalat, att för närvarande
och innan närmare erfarenhet vunnits, huru förhållandena vid de stora
malmfälten i Norrbottens län i allmänhet komme att utveckla sig, kronan
ej borde afhända sig eganderätten till den mark, hvarom nu vore fråga.
Deremot hade kollegium icke något att erinra vid, att det af bolaget
begärda området om 81 hektar blefve för angifvet ändamål åt bolaget
på arrende upplåtet under en tid af 50 år, dervid, beträffande de af bolaget
ifrågasatta arrendevilkoren, kronan dock borde förbehålla sig att få
hvart tionde år reglera arrendeskillingen.
Jern vägsstyrelsen hade omförmält, att i kontrakt, upprättadt den 1
juli 1898 mellan styrelsen, å statens vägnar, å ena, samt bolaget, å andra
sidan, bolaget, mot det att staten åtagit sig anlägga en jernväg såsom
bibana från Gellivare station å Luleå—Gellivare-banan till de bolaget tillhöriga,
under den gemensamma benämningen Koskulls kullar betecknade
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
5
grufveutmål, förbundit sig, bland annat, att kostnadsfritt till staten öfverlemna
all den enskilde tillhöriga mark, som för nämnda anläggning komme
att erfordras. Då emellertid utsträckningen och beskaffenheten af det område,
som för en framtida utvidgning af stationsanläggningen vid Koskulls kullar
blefve behöfligt, icke för närvarande kunde bestämmas, hade styrelsen för
sin del tillstyrkt bifall till bolagets ifrågavarande anhållan, under förutsättning,
att bolaget förklarades skyldigt att, derest den kronomark,- som till
bolaget upplätes, eller någon del deraf framdeles blefve för utvidgningen
af ''stationsområdet vid Koskulls kullar eller för anläggning af nya spår
derutanför behöflig, till styrelsen utan någon som helst godtgörelse öfverlemna
den för berörda ändamål erforderliga mark.
Bergmästaren i norra distriktet hade anfört hufvudsakligen, att det
syntes vara otvifvelaktigt, att bolaget för exploitering af sina grufvor
vore i behof af större utrymme, än det som upptoges af bolaget tillhöriga
sex utmål, bland hvilka ett hade mycket litet ytinnehåll, samt att
det utrymme af 81 hektar, som bolaget begärt i sin skrift af den 22
december 1898, ingalunda syntes vara för stort tilltaget, hvarför bergmästaren
ansåge sig böra tillstyrka, att nämnda område måtte åt bolaget
upplåtas. Enär det kunde antagas komma att möta stora svårigheter att
vid en blifvande afträdelse återställa marken i dess ursprungliga skick,
då den antagligen till stor del vore belamrad med ofyndigt berg i stora
massor med mera, syntes det vara för bolaget i flera afseenden lämpligast
och nyttigast, om upplåtelsen skulle kunna ske med full eganderätt.
Kunde upplåtelse med eganderätt ej ske, borde arrendetiden bestämmas
så lång som möjligt till undvikande i möjligaste måtto af besvär för
kronan och bolaget.
Slutligen hade kommerskollegium anfört, att med afseende å den
korta tid, hvarunder bolaget utöfvat sin verksamhet, för närvarande saknades
tillförlitlig grund för bedömande af omfattningen af det område i
dagen, som kunde motsvara den blifvande rörelsens behof utöfver de af
bolaget förvärfvade utmålsoinråden. I betraktande särskildt af hvad bergmästaren
och Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, kunde dock med
visshet antagas, att bolaget, under förutsättning att rörelsen komme att
drifvas i den omfattning, som erfordrades för förräntande af det i företaget
nedlagda kapital och hvartill mineralfyndigheternas mägtighet gåfve
anledning, vore i behof af ökadt område till den areal, som vore ifrågasatt.
Då derjemte på grund af hvad i ärendet förekommit finge antagas,
att hvarken de bolaget tillhöriga hemman, i följd af desammas terräng
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
förhållanden, vore för ifrågavarande ändamål lämpliga eller annan derför
tjenlig mark skulle kunna af bolaget förvärfvas, ansåge sig kollegium
kunna tillstyrka upplåtelse till bolaget af den areal af 81 hektar, som å
den vid bolagets skrift af den 22 december 1898 fogade karta funnes
med karminfärgad streckning betecknad. På sätt kammarkollegium anfört,
syntes det dock icke vara lämpligt, att åtminstone för närvarande upplåtelsen
skedde under eganderätt, och, hvad anginge de vilkor, hvarunder
upplåtelse åt bolaget af viss tids besittningsrätt till området borde ega
ruin, funne kollegium de bestämmelser, 6om meddelats vid upplåtelse åt
aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark, böra lända till
efterrättelse.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva,
att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna öfverloppsmark
finge till bergverksaktiebolaget Freja på arrende under eu tid
af femtio år upplåtas det område, som, innefattande en areal af 81 hektar,
funnes omförmäldt i bolagets skrift af den 22 december 1898 och å
den vid skriften fogade karta till sina gränser närmare angifvet, dock
med undantag af sådana delar af området, hvilka till äfventyrs redan
blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till andra, samt under
följande vilkor:
att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars
erlägga arrende till belopp, som Kongl. Maj:t på gemensamt förslag af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverjägrnästaren i
Norrbottens distrikt och bergmästaren i Norra bergmästaredistriktet bestämde
för en tid af tio år i sänder;
att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt inträdde,
funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på
området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne
bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i händelse af
tvist, skulle bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot det att
egarne till bolaget erlade årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget
åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet
mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll,
dock med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet att afträda
densamma, derest sådant kunde finnas erforderligt vare sig med hänsyn
till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn eller
för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet; och skulle egare af
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
7
sådan lägenhet jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall, att
å lägenheten inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara
deraf uppstode för allmän ordning och sedlighet;
att i sistberörda fall lägenhetens egare skulle vara skyldig afträda
densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
bestämd tid bortförda af honom uppförda byggnader,
hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skulle af boläget erläggas
samt, i brist af åsämjande, bestämmas af gode män; och skulle
det tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, i händelse af tvist,
afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna och
nästföregående punkt omförmäldes;
att hvad i 8 § mom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet
icke skulle ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes
å det till bolaget upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i särskildt fall funne sådana omständigheter föreligga,
att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på området befintlig
byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan
angåfve;
att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i
väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kongl. Maj:t
att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet eller
till någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan
än bolaget komine att idkas inom området och för sådan af annan idkad
grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig behöfligt, Kongl.
Maj:t skulle ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad som för ändamålet
kunde anses erforderligt och skäligt; och skulle i fall, som i denna
punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift ega rum;
att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af
området afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde finnas
erforderligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme för jernväg
eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;
att, om af anledning, som förut ej blifvit nämnd, det nu eller
framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området, som
för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt
undanloges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Kongl. Maj:ts
bestämmande härutinnan;
att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande
skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra
dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 51.
att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega
annan rätt till skogen å området, än att bolaget finge dels, efter anvisning
af vederbörande skogstjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt
hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som
af domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats,
mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;
att bolaget skulle tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande
erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens
vidmagthållande inom nu ifrågavarande och närmast derintill belägna
område af Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;
att den enligt gällande grufvestadga jordägare tillhörande rätt beträffande
fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande
arrende finge tillkomma bolaget; samt
att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas,
med mindre Kongl. Maj:t sådant medgåfve.
Emot ifrågavarande framställning, som i hufvudsak fullkomligt
öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag framstälda,
af utskottet tillstyrkta och af Riksdagen bifallna förslag angående upplåtande
af mark till aktiebolaget Gellivare Malmfält, har utskottet icke
haft något att erinra. En olikhet emellan nästlidet och innevarande års
propositioner i dessa ämnen förefinnes visserligen deruti, att nu icke samtidigt
föreligger förslag till upplåtande af mark till bebyggande af enskilde;
men då, enligt hvad utskottet inhemtat och en i ärendet företedd
karta jemväl utvisar, annat närgränsande, välbeläget område är under utläggande
till stadsplan och förslag i sådant hänseende följaktligen är att
inom kort förvänta, synes angifna omständighet icke böra inverka på
förevarande frågas behandling och afgörande. Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts omförmälda proposition må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 2 april 1900.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1900:54 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län. s. 18 i texten