Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län.

1900-04-02 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:51, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

1

i

X:o 51.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1900, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ‘proposition angående

upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig

mark i Norrbottens län. (I. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 44) af den 8 februari

innevarande år meddelas, hurusom bergverksaktiebolaget Freja i en till

Kongl. Maj:t stäld skrift af den 14 april 1898 — med förmälan att bolaget

inköpt de utmål inom Gellivare socken af Norrbottens län, bvilka

gemensamt benämndes Koskulls kullar, äfvensom de på kort afstånd derifrån

belägna hemmanen Kaptensgården och Puoitak samt hade för afsigt

att derstädes i ganska vidsträckt omfattning idka grufbrytning —

anhållit att, enär bolaget för sin framtida verksamhet behöfde till plats

för arbetarebostäder, kontors- och tjensteinannabyggnader, elektrisk kraftstation,

smedja, verkstäder och förråd, upplag af skrot och oanvändbart

berg med mera disponera den närmast omkring utmålen belägna mark,

hvilken tillhörde kronan, för sådant ändamål måtte af sagda mark varda

åt bolaget på arrende upplåtet under hufvudsakligen enahanda vilkor,

som kunde varda faststälda vid ifrågasatt liknande upplåtelse af mark åt

aktiebolaget Gellivare Malmfält, ett område, som funnes utmärkt å ett

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd 35 Häfi. (N:is 51, 52). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

vid ansökningen fogadt karteutkast och innehölle i areal omkring 250

hektar; dock hade bolaget, som förklarat sig villigt att underkasta sig

enahanda begränsning af arrendetiden, som kunde varda bestämd för

aktiebolaget Gellivare Malmfält, hemstält att, enär en bestämmelse, motsvarande

den, som af vederbörande myndigheter föreslagits för upplåtelse

af kronan tillhörig mark till sistnämnda bolag, eller att arrendeafgiften

skulle fastställas blott för tio år i sänder, vore af beskaffenhet att bereda

osäkerhet i sökandebolagets ekonomiska beräkningar för framtiden,

hvilken osäkerhet måste af bolaget betraktas såsom en känbar olägenhet,

arrendebeloppet måtte få bestämmas på en gång för hela arrendetiden,

hvarjemte bolaget, då byggnader, tillhöriga annan än bolaget, icke funnes

uppförda på det område, som vore föremål för bolagets ansökning, ansåge,

att föreskrift om förfaringssättet med dylika byggnader icke vore

erforderlig vid nu ifrågavarande upplåtelse.

I anledning af denna ansökning hade kammarkollegium, efter remiss,

med öfverlemnande af två af bolaget till Kongl. Maj:t stälda skrifter,

dagtecknade den ena den 22 december 1898 och den andra den 25

januari 1899, äfvensom inhemtade yttranden af vederbörande öfverjägmästare,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet och domänstyrelsen,

den 16 mars sistnämnda år äfgifvit eget utlåtande, hvarefter ej mindre

jernvägsstyrelsen, med öfverlemnande af en kartekopia öfver bolagets nuvarande

område och det område, bolaget önskade få åt sig upplåtet, den

22 april nästlidet år i ärendet sig yttrat, än äfven kommerskollegium, efter

inhemtande af vederbörande bergmästares yttrande, den 2 sistlidne januari

med infordradt utlåtande inkommit.

I sin nyssberörda skrift af den 22 december 1898 hade bolaget —

sedan öfverjägmästaren ifrågasatt, huruvida icke de för bolaget behöfliga

byggnader och anläggningar hellre kunde förläggas till bolagets

egna egor å hemmanet Kaptensgården än till kronans mark, samt, för

den händelse att terrängförhållandena utgjorde hinder för dylika anläggningar

å nämnda hemmans egor, föreslagit vissa ändringar i afseende

å läge och gränser för det område å kronans mark, som skäligen

kunde anses böra för ändamålet åt bolaget upplåtas — meddelat, att

i anseende till terrängförhållandena å bolagets hemman Kaptensgården

och Puoitak uppförande af byggnader eller för grufdrift erforderliga

anläggningar der ej kunde ifrågakomma, men att bolaget icke hade

något att erinra mot öfverjägmästarens ändringsförslag rörande läget

för det område å kronans mark, som borde till bolaget upplåtas; hvar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

3

jemte bolaget i samma skrift vidare anfört, att, sedan bolaget under

sommaren år 1898 kunnat närmare utröna malmförekomsten och i

sammanhang dermed stående förhållanden på platsen, och enär grundade

förhoppningar föreflinnés, att omedelbart intill Koskulls kulles jernvägsstation

komme att för bebyggande upplåtas ett tillräckligt stort område,

som å ett vid skriften fogadt karteutkast utmärkts med streckning

i grön färg, bolaget nu begränsade sin ansökning om jordupplåtelse

till att afse allenast det område om 81 hektar, som å sistnämnda

karteutkast betecknats med karminfärgad streckning. Då sistberörda

område ej vore större, än som för bolagets verksamhet och utveckling

vore oundgängligen nödigt, samt tillfälle komme att beredas såväl

enskilde som stat och kommun att uppföra erforderliga byggnader å

förenämnda till reglering för bebyggande afsedda område, anhölle bolaget,

att bland de vilkor, som vid bifall till bolagets sålunda begränsade ansökning

kunde varda faststälda, icke måtte inflyta bestämmelser om skyldighet

för bolaget att å det arrenderade området afstå mark åt Gellivare

kommun för uppförande af allmänna hus eller för annat ändamål eller

åt den, som inom området önskade idka annan rörelse eller yrke än grufbrytning,

af tomtplats för bebyggande. Bolaget vore väl fortfarande

villigt att underkasta sig öfriga i ansökningen den 14 april 1898 åsyftade

vilkor, men då nu ifrågavarande jordområde om 81 hektar vore för

bolagets behof oundgängligen nödigt och komme att upptagas dels af

bolagets byggnader, kraftledningar och utfartsbanor med mera, som kräfde

stora anläggningskostnader och väl endast för bolaget hade egentligt värde,

dels ock af stora upplag af berg och skrot, som efter arrendetidens utgång

ej kunde bortskaffas, hemstälde bolaget, att bolaget måtte få med

eganderätt förvärfva samma område; och hade bolaget i sin förenämnda

skrift af den 25 januari nästlidet, år förklarat sig villigt att för området

erlägga en köpeskilling, beräknad efter femtio kronor för hektar, eller

således för hela området 4,050 kronor.

Sedan öfverjägmästaren fått tillfälle att yttra sig i anledning af hvad

bolaget i sist omförmälda två skrifter anfört och hemstält, hade öfverjägmästaren

förklarat sig icke hafva något att erinra mot att ifrågavarande

område om 81 hektar blefve, under de bestämmelser, som för

tryggande af statens intressen kunde finnas erforderliga, till bolaget på

arrende upplåtet, hvaremot öfverjägmästaren ansett bolagets begäran att

för 4,050 kronor få inköpa området böra leinnas utan allt afseende, helst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

enligt vederbörande revirförvaltnings beräkning endast timmerskogen å

området vore värd öfver 6,000 kronor.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade anfört, att det syntes vara

obestridligt, att bolaget med hänsyn till omfattningen af dess rörelse vore

i behof af utrymme utöfver de utmål, som enligt grufvestadgan tilldelats

detsamma. På grund häraf och då marken å bolagets hemman vore för

ändamålet otjenlig samt det område om 81 hektar, som nu vore föremål

för bolagets ansökning, icke kunde anses vara större, än bolagets behof

kräfde, och ej heller vore för kronan behöfligt. funne sig Kongl. Maj:ts

befallningshafvande böra tillstyrka, att området måtte till bolaget upplåtas

under eganderätt, dock med förbehåll att bolaget skulle vara pligtigt

tåla det intrång, som kunde blifva en följd af framdragande af allmän

väg öfver området eller utvidgning af utrymmet för den till Koskulls

kullar ledande jernvägen. Ehuru den af bolaget för området erbjudna

köpeskillingen, 4,050 kronor, med hänsyn till jordvärdet kunde synas

fullt tillräcklig, ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande dock, i betraktande

af värdet af den på ifrågavarande område växande skog, att köpeskillingen

borde höjas till omkring 7,000 kronor.

Jemte meddelande, att merberörda område om 81 hektar vore beläget

inom kronan tillhörig odisponerad öfverloppsmark, hade domänstyrelsen

förmält sig icke hafva något att erinra mot områdets upplåtande

åt bolaget på de vilkor, som i Kongl. Maj:ts proposition till 1898 års

Riksdag föreslagits för upplåtande åt aktiebolaget Gellivare Malmfält af

kronan tillhörig mark.

Kammarkollegium hade såsom sin åsigt uttalat, att för närvarande

och innan närmare erfarenhet vunnits, huru förhållandena vid de stora

malmfälten i Norrbottens län i allmänhet komme att utveckla sig, kronan

ej borde afhända sig eganderätten till den mark, hvarom nu vore fråga.

Deremot hade kollegium icke något att erinra vid, att det af bolaget

begärda området om 81 hektar blefve för angifvet ändamål åt bolaget

på arrende upplåtet under en tid af 50 år, dervid, beträffande de af bolaget

ifrågasatta arrendevilkoren, kronan dock borde förbehålla sig att få

hvart tionde år reglera arrendeskillingen.

Jern vägsstyrelsen hade omförmält, att i kontrakt, upprättadt den 1

juli 1898 mellan styrelsen, å statens vägnar, å ena, samt bolaget, å andra

sidan, bolaget, mot det att staten åtagit sig anlägga en jernväg såsom

bibana från Gellivare station å Luleå—Gellivare-banan till de bolaget tillhöriga,

under den gemensamma benämningen Koskulls kullar betecknade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

5

grufveutmål, förbundit sig, bland annat, att kostnadsfritt till staten öfverlemna

all den enskilde tillhöriga mark, som för nämnda anläggning komme

att erfordras. Då emellertid utsträckningen och beskaffenheten af det område,

som för en framtida utvidgning af stationsanläggningen vid Koskulls kullar

blefve behöfligt, icke för närvarande kunde bestämmas, hade styrelsen för

sin del tillstyrkt bifall till bolagets ifrågavarande anhållan, under förutsättning,

att bolaget förklarades skyldigt att, derest den kronomark,- som till

bolaget upplätes, eller någon del deraf framdeles blefve för utvidgningen

af ''stationsområdet vid Koskulls kullar eller för anläggning af nya spår

derutanför behöflig, till styrelsen utan någon som helst godtgörelse öfverlemna

den för berörda ändamål erforderliga mark.

Bergmästaren i norra distriktet hade anfört hufvudsakligen, att det

syntes vara otvifvelaktigt, att bolaget för exploitering af sina grufvor

vore i behof af större utrymme, än det som upptoges af bolaget tillhöriga

sex utmål, bland hvilka ett hade mycket litet ytinnehåll, samt att

det utrymme af 81 hektar, som bolaget begärt i sin skrift af den 22

december 1898, ingalunda syntes vara för stort tilltaget, hvarför bergmästaren

ansåge sig böra tillstyrka, att nämnda område måtte åt bolaget

upplåtas. Enär det kunde antagas komma att möta stora svårigheter att

vid en blifvande afträdelse återställa marken i dess ursprungliga skick,

då den antagligen till stor del vore belamrad med ofyndigt berg i stora

massor med mera, syntes det vara för bolaget i flera afseenden lämpligast

och nyttigast, om upplåtelsen skulle kunna ske med full eganderätt.

Kunde upplåtelse med eganderätt ej ske, borde arrendetiden bestämmas

så lång som möjligt till undvikande i möjligaste måtto af besvär för

kronan och bolaget.

Slutligen hade kommerskollegium anfört, att med afseende å den

korta tid, hvarunder bolaget utöfvat sin verksamhet, för närvarande saknades

tillförlitlig grund för bedömande af omfattningen af det område i

dagen, som kunde motsvara den blifvande rörelsens behof utöfver de af

bolaget förvärfvade utmålsoinråden. I betraktande särskildt af hvad bergmästaren

och Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, kunde dock med

visshet antagas, att bolaget, under förutsättning att rörelsen komme att

drifvas i den omfattning, som erfordrades för förräntande af det i företaget

nedlagda kapital och hvartill mineralfyndigheternas mägtighet gåfve

anledning, vore i behof af ökadt område till den areal, som vore ifrågasatt.

Då derjemte på grund af hvad i ärendet förekommit finge antagas,

att hvarken de bolaget tillhöriga hemman, i följd af desammas terräng
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

förhållanden, vore för ifrågavarande ändamål lämpliga eller annan derför

tjenlig mark skulle kunna af bolaget förvärfvas, ansåge sig kollegium

kunna tillstyrka upplåtelse till bolaget af den areal af 81 hektar, som å

den vid bolagets skrift af den 22 december 1898 fogade karta funnes

med karminfärgad streckning betecknad. På sätt kammarkollegium anfört,

syntes det dock icke vara lämpligt, att åtminstone för närvarande upplåtelsen

skedde under eganderätt, och, hvad anginge de vilkor, hvarunder

upplåtelse åt bolaget af viss tids besittningsrätt till området borde ega

ruin, funne kollegium de bestämmelser, 6om meddelats vid upplåtelse åt

aktiebolaget Gellivare Malmfält af kronan tillhörig mark, böra lända till

efterrättelse.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att medgifva,

att af den kronan vid afvittringen i Gellivare socken tillfallna öfverloppsmark

finge till bergverksaktiebolaget Freja på arrende under eu tid

af femtio år upplåtas det område, som, innefattande en areal af 81 hektar,

funnes omförmäldt i bolagets skrift af den 22 december 1898 och å

den vid skriften fogade karta till sina gränser närmare angifvet, dock

med undantag af sådana delar af området, hvilka till äfventyrs redan

blifvit af kronan i vederbörlig ordning upplåtna till andra, samt under

följande vilkor:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14 mars

erlägga arrende till belopp, som Kongl. Maj:t på gemensamt förslag af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, öfverjägrnästaren i

Norrbottens distrikt och bergmästaren i Norra bergmästaredistriktet bestämde

för en tid af tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt inträdde,

funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse på

området uppförda af andra än bolaget, under arrendetiden finge af egarne

bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, hvilket senare, i händelse af

tvist, skulle bestämmas af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, mot det att

egarne till bolaget erlade årlig afgäld, motsvarande den del af den bolaget

åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte efter förhållandet

mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna områdets ytinnehåll,

dock med skyldighet för innehafvare af dylik lägenhet att afträda

densamma, derest sådant kunde finnas erforderligt vare sig med hänsyn

till bolagets behof af utrymme för sin rörelse, af helsovårdshänsyn eller

för åstadkommande af ordnad byggnadsverksamhet; och skulle egare af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

7

sådan lägenhet jemväl vara skyldig att afträda densamma i det fall, att

å lägenheten inhystes personer, hvilka förde ett sådant lefnadssätt, att fara

deraf uppstode för allmän ordning och sedlighet;

att i sistberörda fall lägenhetens egare skulle vara skyldig afträda

densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

bestämd tid bortförda af honom uppförda byggnader,

hvaremot i öfriga fall lösen för byggnadernas värde skulle af boläget erläggas

samt, i brist af åsämjande, bestämmas af gode män; och skulle

det tillkomma Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, i händelse af tvist,

afgöra fråga om skyldighet att afträda lägenhet i fall, som i denna och

nästföregående punkt omförmäldes;

att hvad i 8 § mom. 1 af gällande grufvestadga funnes föreskrifvet

icke skulle ega tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes

å det till bolaget upplåtna område, derest icke Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i särskildt fall funne sådana omständigheter föreligga,

att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på området befintlig

byggnad, tomtplats eller trädgård, än hvad omförmälda § i grufvestadgan

angåfve;

att, om bolaget nedlade grufrörelsen eller bedrefve densamma i

väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kongl. Maj:t

att förklara bolagets arrenderätt upphäfd, antingen helt och hållet eller

till någon del af området, hvarjemte, för den händelse grufdrift af annan

än bolaget komine att idkas inom området och för sådan af annan idkad

grufdrift utrymme utöfver sedvanliga utmål visade sig behöfligt, Kongl.

Maj:t skulle ega bestämma, att bolaget skulle afstå hvad som för ändamålet

kunde anses erforderligt och skäligt; och skulle i fall, som i denna

punkt afsåges, proportionerlig minskning af bolagets arrendeafgift ega rum;

att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, af

området afstå hvad som enligt Kongl. Maj:ts bepröfvande kunde finnas

erforderligt för anläggning af allmän väg eller till utrymme för jernväg

eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om af anledning, som förut ej blifvit nämnd, det nu eller

framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del af området, som

för bolaget icke vore oundgängligen behöflig, från bolagets arrenderätt

undanloges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Kongl. Maj:ts

bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle öfvervaka, att åverkan icke skedde å den växande

skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra

dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

att bolaget på grund af nu ifrågavarande arrende icke skulle ega

annan rätt till skogen å området, än att bolaget finge dels, efter anvisning

af vederbörande skogstjensteman och derest från skogsvårdens synpunkt

hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris, som

af domänstyrelsen bestämdes, dels ock afrödja skog, som funnes å tomtplats,

mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Kongl. Maj:ts befallningshafvande

erforderliga medel för aflönande af den polisstyrka, som till ordningens

vidmagthållande inom nu ifrågavarande och närmast derintill belägna

område af Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnades;

att den enligt gällande grufvestadga jordägare tillhörande rätt beträffande

fyndigheters tillgodogörande icke på grund af nu ifrågavarande

arrende finge tillkomma bolaget; samt

att bolagets arrenderätt icke finge af bolaget å annan öfverlåtas,

med mindre Kongl. Maj:t sådant medgåfve.

Emot ifrågavarande framställning, som i hufvudsak fullkomligt

öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag framstälda,

af utskottet tillstyrkta och af Riksdagen bifallna förslag angående upplåtande

af mark till aktiebolaget Gellivare Malmfält, har utskottet icke

haft något att erinra. En olikhet emellan nästlidet och innevarande års

propositioner i dessa ämnen förefinnes visserligen deruti, att nu icke samtidigt

föreligger förslag till upplåtande af mark till bebyggande af enskilde;

men då, enligt hvad utskottet inhemtat och en i ärendet företedd

karta jemväl utvisar, annat närgränsande, välbeläget område är under utläggande

till stadsplan och förslag i sådant hänseende följaktligen är att

inom kort förvänta, synes angifna omständighet icke böra inverka på

förevarande frågas behandling och afgörande. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts omförmälda proposition må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 2 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:54 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja af kronan tillhörig mark i Norrbottens län. s. 18 i texten