Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till kyrkostallar afsatt område.

1900-04-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:52, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till kyrkostallar afsatt område.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

9

ST:© 52.

Ank. till Riksd. kansli den 2 April 1900, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående

öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett

vid afvittringen inom Svegs socken åt socknemännen till

kyrkostallar afsatt område. (!• A.)

Vid afvittringen inom Svegs socken af Jemtlands län hade, enligt

livad i en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 49) af den 16 nästlidne

februari meddelas, ett invid sockenkyrkan beläget område, den s. k. kyrkoplanen,

innehållande enligt den vid afvittringen upprättade delningsbeskrifning

14 tunnland 16 kappland afrösningsjord och 41 tunnland 16

kappland impediment, enär jordmånen vore af den beskaffenhet, att annat

än litet vedbrand derå ej kunde tagas, blifvit uteslutet från all beräkning,

och hade detsamma afsatts till nödigt utrymme för kyrkostallar åt

socknemännen. Genom utslag den 12 september 1840 hade derefter

Kongl. Majtts befallningshafvande i länet förklarat, att, enär vid granskning

af afvittringsförrättningen befunnits, att hvar och en af de inom

socknen befintliga byar och skifteslag erhållit egor efter innehafvande skattetal,

Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvade skäligt fastställa afvittringen,

sådan densamma efter den laga kraftvunna delningsbeskrifningen

blifvit verkstäld.

Å kommunalstämma den 5 februari 1893 och kyrkostämma den 12

i samma månad hade Svegs socknemän beslutit, att, enär omförmälda

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

jordområde, som vid afvittringen blifvit afsatt för att bereda aflägset boende

sockenbor tillfälle att uppföra s. k. kyrkostugor, befunits vara för

detta ändamål onödigt stort samt klagan ofta försports öfver svårigheten

att i kyrkans närhet, hvarest rådde liflig rörelse, erhålla byggnadsplatser,

berörda område skulle regleras så, att den del deraf, som icke vore för

kyrkostugor behöflig, kunde få af enskilda personer förvärfvas och användas

till byggnadsplatser, hvarjemte socknemännen uppdragit åt dertill

utsedd person att begära förordnande för landtmätare att uppmäta och

kartlägga området, afskilja nödig plats för kyrkostugor och skäligt område

kring kyrkan för dess enskilda behof samt upprätta förslag till det

återstående områdets indelning i tomter och gator.

Med anledning häraf hade förste landtmätaren H. J. Norrman, hvilken

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet förordnats att verkställa

berörda förrättning, med biträde af gode män hållit sammanträden med

socknemännens ombud och öfriga sakegare samt uppgjort plan för områdets

reglering på det sätt, att området indelats i gator och 188 tomter,

af hvilka 40 dels tillagts innehafvare af lägenheter, som förut inom området

af kommunal- eller kyrkostämmor åt enskilde upplåtits, dels afsätta

för allmänna behof, och återstående 148 tomter fördelats på de särskilda

hemmansnumren inom socknen.

Sedan socknemännen å kommunalstämma den 14 mars 1897 och

kyrkostämma den 28 i samma månad i hufvudsak godkänt den sålunda

uppgjorda regleringsplanen, hade nu socknemännen genom utsedda ombud

i en till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande med

skrifvelse den 18 oktober 1898 öfverlemnad ansökning anhållit, att, då

tomtinnehafvarne icke kunde antagas hafva endast genom den af socknemännen

godkända regleringen och utan Kongl. Maj:ts medgifvande förvärfva!

full eganderätt till tomterna och då det skulle i hög grad befordra

ortens utveckling, om enskilda personer kunde med trygghet ur

eganderättssynpunkt bebygga och bebo Svegs kyrkoplan, Kongl. Maj:t

måtte godkänna beslutade upplåtelser och skedd fördelning af tomter å

kyrkoplanen på sådant sätt, att lagfart kunde beviljas, samt fastställa den

verkstälda regleringen.

Af den uppgjorda regleringsplanen och dertill hörande handlingar

inhemtades, bland annat, att, sedan rågångarne omkring ifrågavarande

område, af hvilka den södra mot det kronan tillhöriga kyrkoherdebostället

i församlingen och skattetorpet Färjestaden bestämts genom en den 17

september 1894 upprättad skriftlig förening, blifvit utstakade och be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

11

skrifna, området med derinom befintliga vägar vid uppmätning befunnits

innehålla 28 hektar 17 ar 2,2 qvadratmeter eller 57 tunnland 1,9 kappland.

Enligt uppgift hade genom kommunal- eller kyrkostämmobeslut på

olika tider inom området till enskilde under eganderätt upplåtits sammanlagdt

tolf lägenheter. Vid den föreslagna tomtregleringen hade dessa upplåtelser

respekterats så till vida, som hvarje lägenhetshafvare tilldelats ett

tomtområde, hvilket, så nära tomtindeiningen medgåfve, motsvarade den

förut upplåtna lägenheten efter afdrag af hvad derå belöpte af den till

gator afsätta areal, hvarjemte öfverenskommits, att, enär till följd af gatornas

läge och andra omständigheter de särskilda lägenhetshafvarne icke

i hvarje fall kunnat erhålla jemnt den areal, som förut upplåtits, utan

några erhållit öfverskott och andra fått vidkännas minskning i sitt område,

vederbörande lägenhetshafvare skulle för öfverskottsjord efter ett pris

af 25 öre för qvadratmeter utgifva ersättning till kommunen, som efter

samma grund hade att godtgöra lägenhetshafvare för minskning af hans

område. Till plan omkring kyrkan, torg, skolhusplan och för andra allmänna

behof hade särskilda tomter afsatts. öfriga tomter hade utdelats

på de särskilda heminansnumren sålunda, att hvart och ett af socknens

150 hemmansnummer erhållit en tomt, med undantag af två hemman,

hvilka såsom af ålder utgörande tillsammans en s. k. rök fått en tomt

gemensamt, samt två andra hemman, som af samma anledning likaledes

tillsammans erhållit blott en tomt; och hade socknemännen beslutit, att,

derest någon af de på heminansnumren fördelade tomterna i en framtid

skulle öfvergå till annan än egaren af vederbörande hemmansnummer,

denna omständighet icke skulle utgöra hinder för hemmansegaren och

hans husfolk att vid kyrkobesök utan ersättning till tomtegaren erhålla

nödigt rum för sig och sina dragare å den tomt, som ursprungligen blifvit

tilldelad hemmanet.

I ofvan omförmälda skrifvelse hade Kong). Maj:ts befallningshafvande

anfört, bland annat, följande. Mot det ifrågavarande områdets indelning

till tomter och gator enligt det upprättade förslaget hade Kongl. Maj:ts

befallningshafvande icke något att erinra, men deremot hyste Kongl.

Maj:ts befallningshafvande åtskilliga betänkligheter mot den föreslagna

tilldelningen af tomterna. Sålunda kunde till en början ifrågasättas, huruvida

bestämmelsen om tomternas fördelning på de särskilda hemmansnumren

inom socknen vore förenlig med rättvisa och billighet. Af afvittringshandlingarna

syntes framgå, att, oaktadt kyrkoplanens afsättning,

samtliga hemman i socknen erhållit mot skattetalen fullt svarande ego
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

vidder, och, derest området icke ansetts böra afsättas för allmänt behof,

hade detsamma således rätteligen bort tillfalla kronan. Så vidt för Kongl.

Maj:ts befallningshafvande vore kändt, hade efter afvittringen varit sed,

att hvem som helst — jordegare eller icke jordegare — fått nyttja

kyrkoplanen till bebyggande för eget behof, och i hvarje fall syntes

det icke hafva varit innehafvare af från hemman under eganderätt afsöndrad

lägenhet förment eller under nuvarande förhållanden kunna en

sådan lägenhetshafvare förmenas att å kyrkoplanen uppföra kyrkostall

för eget bruk. Att emellertid enligt det nu uppgjorda regleringsförslaget

innehafvare af dylika afsöndrade lägenheter måste anses uteslutna

från delegarerätt i de på hemmansnumren fördelade tomterna framginge

af det förhållande, att åtskilliga i mantalslängden för Svegs socken upptagna

lägenheter, som icke lydde under visst hemman, icke tilldelats

tomter eller andel i sådana. Med afseende å det i ansökningen framhållna

syftemålet med den sökta fastställelsen af regleringsförslaget, att

derigenom skulle kunna vinnas lagfart å tomterna, syntes jemväl tomternas

utdelning på hemmansnumren vara olämplig. De flesta hemmansnumren

i socknen vore nemligen delade i flera brukningsdelar med olika

egare, hvilken omständighet, då de särskilda brukningsdelarnes egare

skulle blifva delegare i eu och samma tomt, måste medföra svårigheter

och oreda vid blifvande öfverlåtelser af hemmansdelar och tomter. Vidare

skulle det ursprungliga ändamålet med kyrkoplanen, eller att denna skulle

tjena till plats för kyrkostallar åt socknemännen, genom den ifrågasatta

tomttilldelningen blifva väsentligen förfeladt, i det att icke blott alla

socknemän, som ej vore hemmansegare, redan från början vore uteslutna

från förmånen att ega tillgång till plats för kyrkostallar, utan äfven

hemmansegare, som sålt sin tomt, skulle blifva i saknad af nämnda förmån.

Det uppstäda förbehållet om rätt för hemmansegare att efter försäljning

af tomt fortfarande derstädes få vid kyrkobesök tillgodonjuta

nödigt rum för sig, husfolk och dragare, hvilket förbehåll icke vore giltigt,

med mindre detsamma särskilt intecknades i hvarje tomt, skulle

nemligen, såsom innebärande skyldighet för tomtegare att å tomten hafva

flera eller större byggnader, än han sjelf behöfde, säkerligen komma att

befinnas så hinderligt för tomternas försäljning, att säljarne antagligen i

många fall skulle finna sig föranlåtna att afstå från denna rätt. Slutligen

och med hänsyn till det oordnade sätt, hvarpå nedsättningarna å kyrkoplanen

hittills egt rum, vore, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förmenande, den möjlighet icke utesluten, att någon visade sig ega nu ej

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

13

känd laglig upplåtelse till lägenhet å kyrkoplanen, hvarigenom skulle

kunna inträffa, att tomttilldelningen blefve genom domstols utslag i väsentliga

delar rubbad.

På grund af hvad sålunda anförts hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till den af socknemännen

beslutade tomttilldelningen, men, då det för Svegs kommun vore af stor

vigt, att så snart som möjligt bestämmelser komme till stånd, genom

hviska det alltjemt pågående regellösa bebyggandet af kyrkoplanen kunde

förhindras, och då, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes åsigt, frågan

om eganderätten till sådana tomter, som ej redan vore på annat sätt

disponerade, icke kunde på fullt rättvist sätt lösas annorlunda än så, att

dessa tomter förklarades vara kommunens gemensamma egendom, hade

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att Kongl. Maj:t måtte, med

fastställande af det upprättade förslaget till ifrågavarande områdes indelning

till tomter och gator samt med godkännande af de utaf kommunal-

eller kyrkostämmor redan meddelade upplåtelser af mark derå

med de förändringar, som blefve en följd af regleringen, förklara, att

alla öfriga tomter, som icke afsatts för kyrkans eller annat allmänt behof,

skulle tillhöra Svegs kommun, med rätt för kommunen att för gemensam

räkning försälja, utarrendera eller på annat sätt till kommunens nytta

använda desamma, men med skyldighet å andra sidan att till kyrkostugor

och kyrkostallar åt socknemännen upplåta tomter, om hvilkas antal

och" belägenhet äfvensom om sättet och ordningen för deras bebyggande

och begagnande för berörda ändamål Kongl. Maj:t. måtte efter förutgången

utredning i antydda hänseenden meddela föreskrift.

Öfver ifrågavarande ansökning hade, pa grund af särskilda remisser,

utlåtanden afgifvits af öfverintendentsembetet den 29 februari 1898, af

landtmäteristyrelsen den 24 april 1899 och af kammarkollegium, som

vid sitt utlåtande fogat inhemtadt yttrande från domänstyrelsen, den 30

november sistnämnda år.

Af dessa myndigheter hade öfverintendentsembetet förklarat, att embetet

för sin del icke funnit anledning till erinran mot det understälda

regleringsförslaget; och landtmäteristyrelsen hade såsom sin åsigt uttalat,

att kyrkoplanen vore att anse såsom en kommunen tillhörig fastighet,

hvilken genom gåfva tillfallit kommunen för ett dess gemensamma nytta

afseende ändamål och hvarå 73 § i kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 således vore tillämplig.

Den af landtmäteristyrelsen uttalade åsigten, att ifrågavarande om
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

råde borde såsom en kommunen tillhörig fastighet disponeras, hade domänstyrelsen

för sin del biträda hvarjemte styrelsen meddelat, att styrelsen

icke funnit något att erinra vid det uppgjorda regleringsförslaget.

Kammarkollegium hade, hvad först anginge frågan om eganderätten

till ifrågavarande område, anfört, att, enligt kollega åsigt, samma område,

hvilket icke funnes i jordeböckerna upptaget, rätteligen vore att betrakta

såsom en vid afvittringen uppkommen öfverloppsmark och att, då området

vid afvittringen upplåtits åt socknemännen endast för det särskilt

angifna ändamålet att tjena dem till utrymme för kyrkostallar, eganderätten

dertill fortfarande tillhörde kronan. Beträffande frågan om jordområdets

disposition, hade kollegium instämt i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

uttalande om olämpligheten och orättvisan att till förfång för

öfriga sockenbor på föreslaget sätt fördela området mellan socknens

hemmansegare. Deremot hade kollegium funnit det icke vara obilligt,

att kronan till främjande af ortens utveckling och underlättande af ett

ordnadt bebyggande af platsen öfverläte sin rätt till området åt Svegs

kommun i syfte att af området, i den mån detsamma ej behöfde användas

till plats för sockenbornas kyrkostallar eller kommunens allmänna behof,

tomter kunde varda under eganderätt åt enskilde upplåtna för bebyggande.

1 detta afseende hade kollegium icke haft något att erinra mot den uppgjorda

regleringsplanen, sådan densamma blifvit af socknemännen godkänd,

men fästat uppmärksamheten derå, att samtycke till den ingångna föreningen

angående sträckningen af kyrkoplanens södra rågång icke blifvit,

på sätt i 49 § skiftesstadgan föreskrefves, å kronans vägnar lemnadt.

På grund af hvad sålunda anförts hade kammarkollegium hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte, med godkännande å kronans vägnar af nyssnämnda

rågångsförening, i proposition föreslå Riksdagen att medgifva,

att kronans rätt till ifrågavarande jordområde måtte under vissa vilkor

till Svegs kommun öfverlåtas.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl. Maj:t,

som funnit hvad kammarkollegium meddelat i fråga om kyrkoplanens

södra rågång icke föranleda till något Kongl. Maj:ts yttrande, härmed

föreslagit Riksdagen att medgifva, att kronans rätt till förenämnda vid

afvittringen i Svegs socken åt socknemännen till nödigt utrymme för

kyrkostallar afsätta område finge öfverlåtas på Svegs kommun under

vilkor:

att området, i hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande funne det
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

15

samma erforderligt för nyssnämnda med upplåtelsen af området afsedda

ändamål, fortfarande skulle för detta ändamål användas;

att kommunen i öfrigt finge å området, i öfverensstämmelse med

den plan för detsammas bebyggande, som kunde varda af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande faststäld, upplåta tomter åt enskilde på de vilkor,

kommunen kunde finna skäligt bestämma;

att innehafvare af å området redan upplåtna lägenheter skulle ega

att för dem utan ersättning erhålla nödigt tomtutrymme i den mån detta

läte förena sig med regleringsplanens genomförande;

att, derest Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid fastställande af berörda

plan skulle finna, att någon tomt borde för något kronans ändamål

undantagas, kommunen skulle vara skyldig att till kronan utan ersättning

upplåta sådan tomt; samt

att för tomter inflytande försäljningsmedel skulle i första rummet

användas till bestridande af sådana kostnader och utgifter, som påkallades

af områdets behöriga ordnande.

Utskottet, som finner önskvärdt, att förhållandena med afseende å

ifrågavarande område varda vederbörligen ordnade, och anser detta mål

lämpligast kunna vinnas genom den nu föreslagna öfverlåtelsen, har icke

haft något att emot Kongl. Maj:ts framställning erinra, hvadan utskottet

hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 april 1900.

På statsutskottets vägnar

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:55 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Majds proposition angående öfverlåtande på Svegs kommun af kronans rätt till ett vid afvittringen inom Svegs sock s. 22 i texten