Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till Alfvesta.

1900-04-24 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:59, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till Alfvesta.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

1

N:o 59.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1900, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

låneunderstöd för anläggning af jernväg från Borås till

Alfvesta.

(R. A.)

Uti en till Riksdagen den 2 nästlidne mars aflåten proposition

(n:o 53) har Kongl. Maj:t, med åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås

och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften

under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens

skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda.

Till åberopade statsrådsprotokollet har chefen för civildepartementet

till en början erinrat, att Kongl. Maj:t genom resolution don 31 december

1897 beviljat landshöfdingen friherre Hj. Palmstierna med flere rättighet

att i enlighet med då jemväl till hufvudsakliga delar faststäld plan

anlägga och till allmänt begagnande mot afgift upplåta jernväg af 1,435

meters spårvidd från Borås station å Göteborg—Borås jernväg öfver

Vernamo och Gölsjö till Alfvesta.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 4 Sami 1 Afd. 39 Höft. (N:o 59.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Denna bana skulle, enligt den Kongl. Maj:ts pröfning understälda

planen, erhålla en längd af 149,4 6 kilometer samt beräknades med

rullande materiel kosta 7,571,600 kronor.

Såsom vilkor för den beviljade koncessionen hade stadgats, bland

annat, att arbetet å jernvägsanläggningen skulle börja senast den 31

december 1898 samt derefter så bedrifvas, att jernvägen i sin helhet

kunde vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1 oktober 1901.

Enligt till Kongl. Maj:t iugifvet behörigt bevis hade arbetet å

anläggningen jemväl blifvit inom sålunda föreskrifven tid påbörjadt;

och Kongl. Maj:t hade sedermera dels den 17 mars 1899 godkänt å

Borås—Alfvesta jern vägsaktiebolag gjord öfverlåtelse af berörda koncession,

dels ock den 14 juli samma år medgifvit, att tiden, inom

hvilken jernvägen skulle vara färdig att för trafik upplåtas, finge utsträckas

till den 1 oktober 1902.

Departementschefen har härefter rörande frågan om Borås—Alfvesta

jernvägs förhållande till Kinds härads jernväg lemnat följande redogörelse:

Genom särskilda beslut hade Kong!. Maj:t. dels den 11 augusti

1882 beviljat Kinds härads jernvägsaktiebolag rättighet att i enlighet

med då jemväl faststäld plan anlägga och till allmänt begagnande

mot afgift upplåta jernväg af 1,4 3 5 meters spårvidd från Borås öfver

Svenljunga till Mölnebyn, dels, med anledning af gjord ansökning om

låneunderstöd för anläggning af denna jernväg, den 11 maj 1883,

under förklarande att Kongl. Maj it funne låneunderstödet endast böra

gälla sträckan Borås—Svenljunga, helst sistnämnda plats syntes tillsvidare

vara en lämplig afslutningspunkt för banan, beviljat Kinds härads

jernvägsaktiebolag för bolagets ifrågavarande jernvägsanläggning från

Borås till Svenljunga ett lån af 500,000 kronor att utgå från de medel,

1881 års Riksdag stält till Kongl. Majrts förfogande för att till låneunderstöd

för enskilda jernvägar anvisas, och dels den 30 november

1883, på ansökning af bolaget, faststält ny plan att i stället för den

under den 11 augusti 1882 gillade lända till efterrättelse vid utförandet

af jernvägsanläggningen mellan Borås och Svenljunga.

Denna jernvägsanläggning hade sedermera blifvit utförd af Kinds

härads jernvägsaktiebolag, som under åren 1884 och 1887 från riksgäldskontoret

utbekommit det beviljade statslånet; och hade banan sedan

år 1885 varit för allmän trafik upplåten.

Sedan, med anledning af den utaf landshöfdingen friherre Palmstierna

med flere gjorda ansökning om koncession å jernvägsanläggningen

Borås—Alfvesta, styrelsen för Kinds härads jernvägsaktiebolag

till Kongl. Maj:t inkommit med en skrift, deruti bolagsstyrelsen, då

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

3

den sålunda ifrågasatta nya jernvägen komme att genomgå en stor

del åt Kinds härads jernvägs trafikområde, i det den på en sträcka af omkring

22 kilometer skulle löpa parallelt med bolagets 39 kilometer långa

jernväg, samt. upptaga snart sagdt all den trafik, som förut ombesörjdes

af bolagets jernväg, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes vägra bifall till

ansökningen om koncession å linien Borås—Alfvesta, i hvad densamma

afsåge sträckan Boråå—Hillared, intill dess sökandena visat, att de

med bolaget träffat öfverenskommelse om ersättning för den genom

den nya banans anläggning bolaget tillskyndade förlust, både Kongl.

Maj:t vid beviljande genom ofvanberörda resolution den 31 december

1897 af koncession å jernvägsanläggningen Borås—Alfvesta från fastställelse

af plan undantagit sträckan mellan Borås och Länghem 29

kilometer, till dess frågan angående banans förhållande till Kinds

härads jernväg blifvit afgjord, under förklarande att, derest öfverenskommelse

ej kunde träffas mellan koncessionshafvarne och Kinds härads

jernvägs egare i fråga om lämpliga anordningar i sylte att skäligen

minska det intrång, som berörda jernväg kunde komma att lida genom

den koncessionerade jernvägens mellan Borås och Alfvesta anläggande,

koncessionshafvarne vore underkastade de bestämmelser i ämnet, som

Kong]. Maj:t förbehölle sig att för sådant fall efter anmälan meddela,

samt att, sedan frågan derom blifvit afgjord, det ålåge koncessionshafvarne

att underställa Kongl. Maj:ts pröfning planen för den från

koncession undantagna sträckningen 29 kilometer närmast Borås.

Mellan Kinds härads jernvägsaktiebolag och Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

hade derefter träffats öfverenskommelse angående försäljning

till sistnämnda bolag af Kinds härads jernväg mot en köpeskilling

af en million kronor och på vilkor i öfrigt, bland andra, att

den nye egaren, med Kinds härads jernvägsaktiebolags befriande,

öfvertoge betalningsansvaret för återstoden af det bolaget beviljade

statslånet; och hade Kongl. Maj:t, på ansökning af styrelsen för

Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, den 18 augusti 1899 medgifvit,

att den Kinds härads jernvägsaktiebolag enligt resolutioner den 11

augusti 1882 och den 30 november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning

från Borås till Svenljunga finge öfverlåtas å Borås—

Alfvesta jernvägsaktiebolag, under förbehåll, bland andra, att sistnämnda

bolag öfvertoge betalningsansvaret för det i Kinds härads jernväg intecknade

statslån; och hade sedermera till civildepartementet ingifvits

bestyrkt afskrift af ett, den 13 april 1899 utfärdadt, köpebref, hvarigenom

styrelsen för Kinds härads jernvägsaktiebolag till Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

försålt jernvägen mellan Borås och Svenljunga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N-.o 59.

Styrelsen för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag hade vidare uti

eu till Kongl. Maj:t ingifven skrift, under framhållande att styrelsen

ansett, att de olägenheter, som med hänsyn till den i ansökningen om

koncession å jernvägsanläggningen Borås—Alfvesta föreslagna sträckning

af banan mellan Borås och Hillared befarats komma att uppstå

för Kinds härads jernväg, genom köpet af denna jernväg skulle blifva

undanröjda, i det att, sedan båda jernvägarne kommit under en egare,

bandelen Borås - Hillared kunde blifva för dem gemensam, och att styrelsen

utgående härifrån låtit uppgöra förslag till plan för den vid koncessionens

å Borås—Alfvesta jernväg beviljande från fastställelse undantagna

sträckan från Borås till Länghem samt, med bifogande af härför

af löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren C. Sprinchorn upprättade

plan- och profilritningar med tillhörande kostnadsförslag, anhållit,

att Kongl. Maj:t måtte dels medgifva, att af Kinds härads jernväg

sträckningen Borås—Hillared finge omläggas i enlighet med de ingifna

plan- och profilritningarne, dels fastställa ifrågavarande plan för

hela sträckningen Borås—Länghem, å hvilken tillika upptagits anläggning

af ett förbindelsespår från Kinds härads jernväg i närheten af

nuvarande Hillareds station till en föreslagen ny station vid Hillared å

banan mellan Borås och Alfvesta, äfvensom ändring af den förut faststälda

planen för Borås—Alfvesta jernväg å sträckan mellan sektionsnumren

29 och 31,0 7 0 kilometer, dels ock förklara, att Kinds härads

jernväg skulle uppgå i Borås—Alfvesta jernväg, samt att alltså dessa

båda jernvägar skulle utgöra en jernvägsenhet.

Uti det i anledning af denna ansökning den 2 nästlidne mars

fattade beslut hade Kong!. Maj:t dels, med stöd af 1 § i förordningen,

innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och

utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af jernväg under

konkurs den 15 oktober 1880, förklarat, att Borås — Alfvesta jernvägsaktiebolags

båda jernvägar mellan Borås och Svenljunga samt mellan

Borås och Alfvesta skulle vara att såsom en särskild jernväg anse, dels

faststält den ingifna planen med tillhörande profilritning för Borås—

Alfvesta jernvägs framdragande å sträckan 31 kilometer närmast Borås,

dels faststält sådant tillägg till planen för samma jernväg, att densamma

finge utvidgas medelst anläggning, i enlighet med den ingifna planoch

profilritningen, af ett förbindelsespår från den tillämnade stationen

vid Hillared till den nuvarande Hillareds station å bansträckan mellan

Borås och Svenljunga, dels ock medgifvit att, sedan den under anläggning

varande jernvägen mellan Borås och Alfvesta blifvit med vederbörligt

tillstånd i sin helhet för trafik upplåten, trafiken å den del af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Kinds härads nuvarande jernväg, som sträckte sig från Borås till den

punkt, der omförmälda förbindelsespår anslöte sig till banan, finge

nedläggas, under iakttagande dock att bolaget skulle vara skyldigt

underkasta sig de vilkor och förbehåll för de båda jernvägarnes sammanslutning

till en jernvägsenhet äfvensom för nedläggande af trafiken

å förenämnda del af nuvarande jernvägen mellan Borås och Svenljunga,

som Kongl. Maj:t ville framdeles i sammanhang med afgörande af

frågan om beviljande af statslån för jernvägens mellan Borås och Alfvesta

anläggning meddela, samt att fördenskull det af Kongl. Maj:t

nu fattade beslut i frågan om sammanslutuingen samt trafikens nedläggning

ej finge bringas till verkställighet förr än Kongl. Maj:t dertill

meddelat särskilt tillstånd.

I detta sammanhang har departementschefen ansett sig böra framhålla,

att nämnda vilkor och förbehåll gifvetvis, vare sig statslån för

jernvägsanläggningen Borås—Alfvesta beviljades eller ej, borde innehålla

förpligtelse för jernvägsaktiebolaget att till säkerhet för det i

jernvägen Borås—Svenijunga nu intecknade statslån medgifva inteckning

i hela jernvägsenheten.

Enligt hvad departementschefen nu anmält, hade styrelsen för

Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag hos Kongl. Maj:t gjort framställning

om beviljande af statslån för utförandet af jernvägsanläggningen mellan

Borås och Alfvesta; och hade styrelsen till stöd för denna framställning

anfört, att bolaget, för hvilket ordning den 18 mars 1898 af Kongl.

Maj:t faststälts, blifvit den 20 februari 1899 behörigen registreradt med

ett aktiekapital af 4,691,200 kronor; att arbetet å jernvägsanläggningen,

för hvars utförande styrelsen låtit upprätta vid ansökningen fogade

plan- och profilritningar, blifvit inom behörig tid påbörjadt, och bedrefves

med stor arbetsstyrka å linien Hillared—Alfvesta, för hvilken den uppgjorda

planen blifvit af Kongl. Maj:t godkänd; att enligt det för anläggningens

utförande enligt planen af löjtnanten Sprinchorn upprättade,

ansökningen jemväl bifogade kostnadsförslaget kostnaden för jernvägens

fullbordande med rullande materiel skulle uppgå till 9,790,000 kronor;

att då, såsom nämnts, bolagets aktiekapital uppginge till 4,691,200

kronor, för jernvägens fullbordande alltså skulle erfordras ytterligare

ett belopp af 5,098,800 kronor; att, ehuruväl det vore styrelsens afsigt

att, så snart det. nuvarande aktiekapitalet blifvit till fullo inbetaldt,

söka erhålla ytterligare aktieteckning, styrelsen dock icke, med hänsyn

till do stora uppoffringar, som såväl kommuner som enskilde redan

underkastat sig för att åstadkomma eu aktieteckning till nämnda afse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

värda belopp, kunde vänta sig att dymedelst ernå någon väsentlig

höjning af bolagets aktiekapital; att styrelsen derför måste vara beredd

att medelst lån anskaffa ett belopp af fem millioner kronor; att

under nu rådande förhållanden å penningemarknaden här i landet

upptagandet af ett lån till ett så afsevärdt belopp emellertid, enligt

styrelsens åsigt, dels icke kunde ske annat än på vilkor, som skulle

blifva för bolaget mycket betungande, och dels komme att verka synnerligen

störande på den inländska penningemarknaden; att någon utsigt

för ett bolag med en under byggnad varande jernväg att på antagliga

vilkor kunna å den utländska marknaden negotiera ett lån med säkerhet

kunde anses icke förefinnas; samt att styrelsen under sådana förhållanden

ansett sig böra vända sig till Kongl. Maj:t med framställning,

att bolaget genom Kongl. Maj:ts bemedling måtte mot säkerhet af

inteckning med bästa förmånsrätt i bolagets jernväg komma i åtnjutande

af ett statslån till nämnda belopp eller fem millioner kronor.

Till bedömande af den säkerhet bolaget kunde erbjuda för ett

dylikt lån har styrelsen vidare dels upplyst, att af bolagets aktiekapital

4,691,200 kronor redan vid ansökningens afgifvande i oktober månad

1899 vore inbetalda 3,576,300 kronor, och att sista återstoden af tecknade

belopp vore infordrad till den 15 nästpåföljde november, dels ock

åberopat följande ansökningen bifogade handlingar, nemligen ett af

notarius publicus i Göteborg afgifvet intyg att, enligt honom förevisade

originallistor för teckning af aktier i bolaget, aktier blifvit tecknade för

det af bolaget uppgifna aktiekapital, 4,691,200 kronor, att af vederbörande

tecknare kontant betalas utan andra vilkor eller förbehåll än

sådana, som visats vara behörigen fullgjorda, äfvensom ett af trafikdirektören

vid bergslagernas jernväg J. D. Simonsson, på anmodan

af styrelsen, afgifvet utlåtande rörande sannolika trafikresultatet för

bolagets jernväg, uti hvilket utlåtande — hvaraf ett aftryck bifogats

statsrådsprotokollet — Simonsson beräknat, att bolaget, sedan dess

jernväg kommit i gång, skulle kunna förvänta en årlig nettoinkomst,

motsvarande redan under de första fem åren af banans trafikerande

ungefär 5 procent å den beräknade anläggningskostnaden.

Med afseende å den tid, då bolaget kunde komma i behof af

medel utöfver aktiekapitalet, hade styrelsen beräknat, att desamma erfordrades

med hälften i början af år 1901 och med hälften i början af

år 1902.

Under förutsättning att bolaget komme i åtnjutande af statslån

hade styrelsen slutligen anhållit, att detsamma måtte varda beviljadt

med den räntefot och de vilkor, som för till enskilda jernvägar under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

7

de senaste åren lemnade lånemedel varit faststälda, och särskilt att

bolaget måtte beredas den förmån, att bolaget erhölle anstånd med

erläggande af den ränta å lånet, som belöpte å tiden intill ett år efter

jernvägens öppnande för trafik, så att detta räntebelopp inbetalades

till staten först sedan all annan ränta blifvit betald och jemväl lånets

kapitalbelopp återguldet.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört hade styrelsen hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen väcka proposition derom,

att Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag måtte, mot säkerhet af inteckning

med bästa förmånsrätt uti bolagets jernväg samt mot de vanliga

för lånemedel till understöd åt nya icke färdigbyggda jernvägar gällande

vilkor och räntefot, erhålla ett statslån å fem millioner kronor.

Till följd af remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den

10 november 1899 till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande öfver denna ansökning.

Dervid har styrelsen till en början yttrat sig angående det

vid ansökningen fogade kostnadsförslaget, hvilket omfattade icke blott

den renstakade 148,54 kilometer långa linien för Borås—Alfvesta jernväg,

utan äfven det, enligt uppgift, 2,31 kilometer långa förbindelsespår

mellan denna jeimväg och jernvägen Borås — Svenljunga; och har

styrelsen efter närmare granskning, med afseende hvarå utskottet

tillåter sig hänvisa till sid. 8—10 i statsrådsprotokollet, såsom sin

mening uttalat, att kostnaden för jernvägen jemte nämnda förbindelsespår

sannolikt icke komme att öfverstiga det i kostnadsförslaget beräknade

beloppet, 9,790,000 kronor.

Beträffande den utaf trafikdirektören Simonsson uppgjorda kalkylen

öfver sannolika blifvande nettobehållningen af Borås—Alfvesta

jernväg har styrelsen vitsordat, att de deri anförda siffrorna vore öfverensstämmande

med uppgifna statistiska källor.

Till ytterligare belysning af frågan från denna synpunkt har

styrelsen tillika meddelat nedanstående ur tabeller i allmän svensk

jernvägsstatistik härledda uppgifter rörande jernvägar af större bety
delse

i den del af riket, som skulle beröras af Borås—Alfvesta jernväg:

»Nettoinkomsten för bankilometer utgjorde i medeltal för:

Karlskrona—Vexiö jernväg ....................... åren 1878—82 kr. 1,960: —

„ „ „ ........................ „ 1893-97 „ 1,960: -

Halmstad—Nässjö jernväg ........................... „ 1880—84 „ 1,300: —

„ „ ,, ........................... „ 1893-97 „ 2,070: -

Nässjö—Oskarshamns jernväg..................... „ 1880—84 „ 920: —

„ „ '' „ ..................... „ 1893-97 „ 1,200: -

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

För Göteborg—Borås jernväg, som öppnades för allmän trafik i

december 1894, hafva nettoinkomsterna för bankilometer varit:

år 1895 ............................................................................................. kr. 1,400: —

„ 1896 ........................................................................................... „ 2,900: —

„ 1897 ............................................................................................. „ 3,500: —

och hafva tills dato ytterligare stegrats.»

Skulle Borås—Alfvesta jernväg — anför styrelsen härefter — icke

hafva att påräkna större rörelse än de tre här ofvan först nämnda banorna,

vore det utan tvifvel förhastadt att grunda beräkningen af dess

blifvande afkastning på en jemförelse med Bergslagernas jernvägar.

Men då Borås—Alfvesta jernväg icke blott skulle genomlöpa en ort,

som i fråga om industri och hemslöjd redan stode ganska högt, och

som genom sina naturliga tillgångar på vattenkraft, skog med mera i

sig innebure möjligheten till en betydande ytterligare utveckling, utan

äfven derjemte komme att bilda en ny transitoled mellan rikets ostoch

vestkust, med anslutning till en mängd banor med redan upparbetad

trafik, samt i följd häraf dess blifvande utveckling sannolikt

komme att ske i samma förhållande som vid Göteborg—Borås jernväg,

så ansåge sig styrelsen med visshet kunna antaga, att banan redan

under sina första år skulle lemna tillräcklig afkastning för att dermed

betäcka annuiteten å ett statslån af den storlek, som af styrelsen föresloges,

samt att den efter hand jemväl skulle för sina intressenter

blifva en god och lönande affär.

Styrelsen har på grund häraf tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes,

med bifall till ansökningen, hos Riksdagen hemställa om meddelande

på sedvanliga vilkor åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag af ett statslån,

hvars belopp styrelsen, under förutsättning att Kongl. Maj:t funne

skäl medgifva anläggning af det ofvan omförmälda förbindelsespåret

mellan Borås—Alfvesta och Borås—Svenljunga jernvägar, ansett böra bestämmas

till hälften af det föreliggande kostnadsförslagets slutsumma,

eller 4,895,000 kronor.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka härefter beredts tillfälle att

i ärendet afgifva yttrande, hafva den 14 december 1899 sig utlåtit och

dervid anfört hufvudsakligen följande:

Enligt hvad bolagsstyrelsen upplyst, utgjorde det i Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag tecknade aktiekapitalet 4,691,200 kronor. Denna

summa torde dock icke i sin helhet vara att tillgå för nu ifrågavarande

jernvägsanläggning, enär en ej oväsentlig del af densamma syntes hafva

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

9

tagits i anspråk för annat ändamål. Såsom fullmägtige i annat ärende

inhemtat, hade nemligen Kinds härads jernväg från Borås till Svenljunga

blifvit under år 1898 försåld till Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag

mot en köpeskilling af en million kronor, som visserligen till en

del skulle liqvideras derigenom, att köparen öfvertoge betalningsansvaret

för det i jernvägen intecknade statslånet, hvars oguldna återstod då

utgjort omkring 520,000 kronor förutom förfallna belopp, som köparen

under år 1898 inbetalt till riksgäldskontoret. Häraf syntes det fullmägtige

framgå, att, äfven om bolaget skulle komma i åtnjutande af

statslån till det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet

af halfva den beräknade anläggningskostnaden, de tillgångar, hvaröfver

bolaget för närvarande förfogade, vore långt ifrån tillräckliga att

bestrida öfriga kostnader för detta företags utförande. Å detta förhållande

hade fullmägtige så mycket mera haft anledning att fästa

uppmärksamhet, som bolagsstyrelsen i sin ansökning anfört, att med

hänsyn till de stora uppoffringar, som såväl kommuner som enskilde

redan underkastat sig för att åstadkomma den hittills gjorda aktieteckningen

i bolaget, styrelsen icke kunde vänta sig att genom inbjudning

till ytterligare teckning ernå någon väsentlig höjning af bolagets

aktiekapital.

Då det anslag, som Riksdagen för åren 1897—1901 beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda jernvägar,

icke lemnade tillgång för anvisande af ett ens tillnärmelsevis så

stort belopp, som nu blifvit ifrågasatt såsom statslån till Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag, måste, derest bolagets ansökning skulle anses förtjena

afseende, framställning i ämnet hos Riksdagen göras. Fullmägtige

ansåge sig böra erinra, att Riksdagen, då den år 1896 faststälde ofvan

nämnda anslag att under fem år utgå med 1,500,000 kronor årligen,

ansett ett föreslaget högre belopp icke böra beviljas hufvudsakligen af

det skäl, att en sådan ökning af anslaget befarades skola framkalla

en alltför hastig utveckling af jernvägsbyggandet. Den växande omfattning,

i hvilken efter denna tid verksamheten för anläggning af

jeruvägar i skilda delar af landet fortgått, och som förauledt, jemte

andra ekonomiska olägenheter, eu känbar brist på arbetskrafter för

jordbrukets och näringarnas behof, syntes vara egnad att öka betänkligheterna

mot ett kraftigare understödjande från statens sida af den

enskilda företagsamheten på detta område. Huruvida emellertid fullbordandet

af nu ifrågavarande jernvägsanläggning vore af den betydelse

för landet, att trots dessa betänkligheter särskildt låneanslag till denBill.

till Riksd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

samma borde af statsmedel utgå, vore eu fråga, på hvars bedömande

det icke syntes tillkomma fullmägtige att ingå.

Fullmägtige ansåge sig dock, för den händelse Kongl. Maj:t skulle

finna skäl att till Riksdagen aflåta proposition om anslag till låneunderstöd

åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, böra påpeka vissa

omständigheter, som dervid torde förtjena beaktande.

Sedan Kongl. Maj:t den 18 sistlidne augusti medgifvit, att den

Kinds härads jernvägsaktiebolag den 11 augusti 1882 och den 30

november 1883 meddelade koncession å jernvägsanläggning från Borås

till Svenljunga finge under vissa förbehåll öfverlåtas å Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag, hade fullmägtige, efter det särskilda härför uppstäda

vilkor blifvit fullgjorda, medgifvit, att sistnämnda bolag finge

öfvertaga betalningsansvaret för det i jernvägen intecknade statslånet.

Å detta lån, som af de medel, 1881 års Riksdag anvisat till låneunderstöd

för enskilda jernvägar, under åren 1884 och 1887 utbetalts till

Kinds härads jernvägsaktiebolag med sammanlagdt 500,000 kronor,

återstode vid tiden för afgifvandet af fullmägtiges utlåtande:

icke förfallet kapital.................................................................. kr. 469,279: 4 6

änståndsränta .............................................................................. „ 47,352: 5 0

summa kr. 516,631: 96,

hvartill komme från den 1 juli 1899 upplupen ränta efter 4| procent

å nämnda kapitalbelopp.

Då enligt den vid förevarande ansökning fogade plankarta öfver

Borås—Alfvesta jernväg en del deraf, nemligen linien Borås—Hillared,

skulle framdragas helt nära utmed Borås—Svenljunga jernväg till

ungefär hälften af denna sträckning, syntes det vara stor anledning

befara, att sistnämnda jernvägs trafikinkomster komme att i väsentlig

mån minskas. Enligt uppgift skulle till och med afsigten vara att, om

tillstånd dertill erhölles, alldeles nedlägga trafiken å omförmälda sträcka

af Borås—Svenljunga-banan. Då i allt fall sistnämnda jernvägs värde

och sålunda säkerheten för det deruti intecknade statslånet syntes

komma att i afsevärd grad minskas genom anläggning af Borås—Alfvesta

jernväg, ansåge fullmägtige att, för så vidt staten genom särskilt

lån understödde detta företags utförande, detta borde ega rum under

sådana vilkor, att äfven för det äldre statslån, som Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag fått öfvertaga, en fullt betryggande inteckningssäkerhet

bereddes. Lämpligast syntes vara, om förhållandena kunde så

ordnas, att, efter det Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolags båda jernvägar,

nemligen Borås—Alfvesta jernväg och Kinds härads jernväg, förklarats

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

11

utgöra eu jernväg, staten till säkerhet för en af bolaget utfärdad skuldförbindelse

å sammanräknade beloppet af det eventuella nya låneunderstödet

och återstoden af det äldre, till Kinds härads jernvägsaktiebolag

utlemnade statslånet erbölle inteckning med första förmånsrätt i denna

jernvägsenhet. Beträffande det ifrågasatta nya låneunderstödets belopp,

syntes detsamma under inga förhållanden böra sättas högre, än att detsamma

med tillägg af det äldre statslånets återstod läge inom halfva

värdet af bolagets jernvägar, i hvilket afseende för linien Borås—Alfvesta

med sidospår torde upptagas anläggningskostnaden enligt faststäldt

kostnadsförslag och för Kinds härads jernväg det värde, som

densamma kunde anses ega efter det förstnämnda jernvägsanläggning

kommit till stånd.

Med anledning af hvad fullmägtige i riksgäldskontoret sålunda

anfört hade — meddelar departementschefen vidare — bolagsstyrelsen

inkommit med en skrift, deruti styrelsen, under förklarande att, derest

sådant skulle för beviljande af det sökta statslånet fordras, styrelsen vore

beredd att till säkerhet för båda statslånen medgifva inteckning uti såväl

Kinds härads jernväg som den blifvande jernvägen Borås—Alfvests,

anfört att, hvad beträffade beloppet af det ifrågasatta nya statslånet,

sammanlagda summorna af de båda statslånen väl, om styrelsens ansökning

om erhållande af ett lån å 5 millioner kronor bifölles, skulle

komma att något öfverstiga det värde, fullmägtige ansett vara det högsta,

inom hvilket lånen borde komma att ligga; att styrelsen likväl ansett,

att den säkerhet, som staten sålunda kunde erhålla för båda statslånen,

måste befinnas vara fullt betryggande, till bestyrkande hvaraf styrelsen

ansåge sig böra meddela, att bolagets registrerade aktiekapital,

4,691,200 kronor, numera blifvit till fullo inbetaldt och att styrelsen,

som af bolagsstämma bemyndigats att utsläppa ytterligare aktier intill

dess kapitalet nått högst 5 millioner kronor, på grund af redan gjorda

utfästelser vore i tillfälle att, så snart anmälan om nämnda beslut om

aktiekapitalets ökning blifvit behörigen registrerad, anskalfa ett ytterligare

aktiebelopp, så att bolagets inbetalda aktiekapital inom den närmaste

tiden komme att uppgå till 4,835,000 kronor; att styrelsen icke

heller misströstade att, om behof deraf skulle yppa sig, möjligen

kunna få aktiekapitalet ökadt till och med till något öfver 5 millioner

kronor; att styrelsen vidare låtit verkställa en värdering af linien

Hillared—Svenljunga, eller den del af Kinds härads jernväg, som komme

att återstå, i händelse styrelsens hos Kongl. Maj:t gjorda ansökning

om sträckans Borås—Hillared uppgående i Borås—Alfvesta jernväg

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande JS:o 59.

vunne bifall; att, då enligt denna värdering värdet å berörda del af

Kinds härads jernväg uppginge till 740,000 kronor, samt kostnaden

för anläggningen af linien Borås—Alfvesta beräknats till 9,790,000

kronor, sammanlagda värdet af linierna Borås—Alfvesta och Hillared

—Svenljunga uppginge till 10,530,000 kronor; att enligt den af fullmägtige

uttalade åsigt det nya statslånet alltså icke borde sättas högre

än till halfva detta värde efter afdrag af det nuvarande statslånets belopp,

469,279 kronor 46 öre, eller i rundt tal 4,795,720 kronor; att,

ehuru styrelsen hyste den åsigt, att den inteckningssäkerhet, bolaget

vore i tillfälle att lemna, vore fullt betryggande, äfven om det nya

statslånets belopp sattes till 5 millioner kronor, styrelsen dock hemstälde,

att, i händelse Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att aflåta

proposition om beviljande åt bolaget af ett lån till nämnda belopp,

Kongl. Maj:t i allt fall täcktes hos Riksdagen föreslå beviljandet af ett

statslån å åtminstone 4,795,720 kronor; samt att med anledning af

fullmägtiges omförmälda utlåtande i öfrigt styrelsen ansåge sig böra

upplysa, att kontrakt afslutats med entreprenör om utförande af det

redan påbörjade arbetet å bolagets jernväg å sträckan Hillared—

Alfvesta, att arbetet bedrifvits i den omfattning, att upphörande dermed

icke numera kunde ifrågakomma, att det belopp, som, derest

statslån beviljades bolaget, kunde varda behöfligt utöfver aktiekapital

och statslån, ej kunde blifva afsevärdt högt, och att styrelsen förpligtade

sig att anskaffa hvad som sålunda kunde erfordras; varande vid

skriften fogad den deri åberopade värdering af bandelen Hillared—

Svenljunga, utgörande ett af löjtnanten Sprinchorn för bandelen med

rullande materiel, inventarier och förråd upprättadt kostnadsförslag,

slutande å 740,000 kronor, å hvilket kostnadsförslag distriktschefen

Westerberg tecknat godkännande af deri ingående arbets- och materialpris.

För egen del har departementschefen slutligen yttrat:

»Då jag den 31 december 1897 inför Eders Kongl. Maj:t föredrog

ansökningen om koncession å ifrågavarande jernvägsanläggning, anmälde

jag samtidigt två andra ansökningar om koncession å dylika

anläggningar inom samma ort, afseende den ena jernvägsanläggning

från Refteled station å Halmstad—Nässjö jernväg öfver Gisslaved och

Rinna till Räflanda station å Göteborg—Borås jernväg och den andra

jernvägsanläggning från Räflanda öfver Rinna och Vernamo till Alfvesta.

Under den förberedande behandling, som föregick dessa ansökningars

slutliga afgörande, blef såväl inom orten som af vederbörande myndig
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

13

heter enhälligt vitsordadt, att en jernvägsförbindelse uti någon af dessa

rigtningar vore af behofvet påkallad. Hufvudsakliga anledningarna

dertill att jag fann mig böra tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, med afslag

för det dåvarande å öfriga två ansökningar, bevilja koncession å

linien Borås—Alfvesta voro, att genom denna bana icke allenast ett

af hufvudändamålen med jernvägsförbindelse uti ifrågavarande trakter

eller åvägabringandet af direkt samfärdsel tvärs öfver riket mellan

vestra och östra kusterna och mellan jernvägssystemen vid dessa

kuster skulle vinnas, utan äfven en jemförelsevis kort, billig och i

tekniskt hänseende fördelaktig trafikförbindelse med stort trafikområde

och berörande ortens vigtigaste industri- och handelscentrum, Borås,

skulle åvägabringas. Att det såväl för den allmänna samfärdseln som

för den vidsträckta ort, som af denna jernväg beröres, är af betydande

vigt, att denna förbindelseled jemväl bringas till utförande, syneB mig

icke kunna bestridas. Med hänsyn vidare dels till innehållet af det utaf

trafikdirektören Simonsson afgifna yttrande och dels till hvad väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i sådant hänseende anfört, finner jag all anledning

antaga, det Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, derest låneunderstöd

blifver bolaget för jernvägens anläggning beviljadt, skall

vara i stånd att fullgöra sina skyldigheter gent emot staten såsom

långifvare; och då slutligen den enda förut i orten befintliga jernväg,

som genom den nya anläggningen skulle kunna tillskyndas förlust af

trafikinkomster, blifvit af bolaget inköpt och är afsedd att med den

nya banan sammanslutas till en jernvägsenhet, finner jag, att ur de

allmänna synpunkter, hvilka i främsta rummet lära vara att taga i

betraktande vid pröfning af frågan huruvida ett jernvägsföretag är

förtjent af att komma i åtnjutande af understöd i form af lån, de bästa

skäl tala för sådant understöds beviljande för utförande af nu ifrågavarande

anläggning.

Såsom fullmägtige i riksgäldskontoret redan framhållit, lemnar emellertid

den odisponerade återstoden af det anslag af 7,500,000 kronor —

som af 1896 års Riksdag stälts till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för

understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar, och hvilket

anslag för öfrigt, då arbetet å jernvägsanläggningen i fråga redan påbörjats,

icke lärer kunnat i detta fall utan Riksdagens särskilda medgifvande

anlitas — icke på långt när tillgång till så stort understöd,

hvarom här är fråga.

Af nämnda anslag hafva nemligen redan till sju särskilda anläggningar

anvisats lån till sammanlagdt belopp af 5,030,000 kronor, och

på Eders Kongl. Maj:ts pröfning äro beroende ansökningar om dylika

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

understöd till vida högre belopp än för ändamålet återstår disponibelt.

Bland de anläggningar, som uti dessa ansökningar afses, anser jag mig

särskildt böra omnämna den af Eders Kongl. Maj:t koncessionerade

jernvägen mellan Orsa och Sveg. Anläggningskostnaden för denna

jernväg bar beräknats till inemot 4 millioner kronor, och lärer denna

i flere hänseenden vigtiga jernvägsförbindelse icke kunna bringas till

utförande, derest ej statslån beviljas till belopp, motsvarande halfva

beräknade kostnaden.

Derest låneunderstöd för jernvägsanläggningen Borås—Alfvesta

skall kunna beredas, erfordras följaktligen framställning till Riksdagen

om beviljande af för ändamålet nödiga medel. Jag tvekar emellertid

icke att förorda dylik framställning.

Väl har Riksdagen, på sätt fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl

erinrat, vid beviljande af ofvannämnda anslag å 7,500,000 kronor såsom

ett af skälen, hvarför Riksdagen stannat vid nämnda belopp, angifvit,

att en ökning af anslaget till 10 millioner kronor, på sätt inom Riksdagen

föreslagits, antoges framkalla en allt för hastig utveckling af jernvägsbyggandet.

Den omständigheten att Riksdagen, som för nästföregående

femårsperiod eller åren 1892—1896 för ifrågavarande ändamål anvisat

5 millioner kronor, icke ansett sig böra, genom anslagets höjande på

en gång till dubbla beloppet, uppmuntra till ett lifligare jernvägsbyggande

i allmänhet inom landet, än som af förhållandena i öfrigt kunde

betingas, synes mig emellertid icke gifva anledning till antagande, att

Riksdagen ej skulle kunna vara villig att i särskildt fall träda emellan

för underlättande af fullbordandet af en för det allmänna otvifvelaktigt

vigtig jernvägslinie. Riksdagens beslut om anslagets bestämmande till

7,500,000 kronor grundades icke heller enbart på nyss angifna skäl.

Bland andra sådana anfördes äfven, att Riksdagen ansåg att, med den

rikliga penningetillgång, som för det dåvarande rådde, det vore icke

oväsentligt lättare att på enskild väg anskaffa anläggningskapital än

under den förut gångna tiden. I betraktande häraf synas mig de betydligt

förändrade penningeförhållanden, som sedan år 1896 inom landet

uppstått, icke kunna annat än gifva stöd åt en framställning till Riksdagen

i nu förevarande fall.

Med hänsyn till de betydande tillskott från kommuner och enskilde,

som redan för åstadkommande af ifrågavarande jernvägsanläggning

lemnats, äfvensom dertill att, såsom jag från bolaget inhemtat,

kontrakt med byggnadsentreprenör samt in- och utländska leverantörer

finnas afslutade om arbeten och leveranser till sammanlagdt belopp af

5,988,900 kronor, och att redan under år 1899 för banbyggnaden, hvarå

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 59.

15

arbetet den 1 december nämnda år bedrefs med en arbetsstyrka af 950

man och hvaraf samma dag en sträcka af 13 kilometer funnits färdigterrasserad,

utgifvits nära 1,400,000 kronor, synes mig nemligen tvifvel

icke kunna råda derom, att anläggningen, vare sig statslån blifver bolaget

beviljadt eller ej, kommer att bringas till fullbordande. På sätt bolagsstyrelsen

framhållit, lärer likväl anskaffandet på enskild väg af de härför

erforderliga lånemedel icke under nu rådande penningeförhållanden

vara tänkbart annorledes än på vilkor, som måste blifva för bolaget

synnerligen betungande; och då dertill kommer, att anlitandet af den

inhemska penningemarknaden för upptagande af ett lån till så afsevärdt

belopp, som här är i fråga, icke skulle kunna annat än ytterligare försvåra

penningeställningen inom landet, finner jag kraftiga skäl jemväl

ur nu angifna synpunkt tala för statens mellankomst för beredande åt

bolaget af nödigt anläggningskapital.

I fråga om storleken af det statslån, jag sålunda anser böra bolaget

beviljas, synes mig rigtigt att, såsom fullmägtige i riksgäldskontoret

för sådant fall föreslagit, detsamma bestämmes så, att det tillsammans

med oguldna återstoden af det för jernvägsanläggningen mellan Borås

och Svenljunga beviljade statslån kommer att motsvara hälften af sammanlagda

beloppen utaf den för jernvägsanläggningen mellan Borås och

Alfvesta beräknade anläggningskostnad och det värde, banan Borås —

Svenljunga kan anses ega efter tillkomsten af den förra banan, eller —

med hänsyn till det af Eders KoDgl. Maj:t förut denna dag fattade

beslut i fråga om nedläggning af trafiken å bandelen mellan Borås och

Hillared — värdet af bansträckan Hillared — Svenljunga.

Emot det för jernvägsanläggningen Borås—Alfvesta uppgjorda kostnadsförslag,

slutande å 9,790,000 kronor, har jag icke funnit skäl till

anmärkning. Äfven det af bolagsstyrelsen angifna värde å bandelen

Hillared—Svenljunga, 740,000 kronor, finner jag kunna godkännas, och

tillåter jag mig såsom stöd för denna min uppfattning åberopa följande

uttalande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti dess i anledning af

frågan om sammanslutning af Borås—Alfvesta och Borås—Svenljungabanorna

den 30 december 1899 afgifna utlåtande:

»Till utredning af frågan om sammanslagning af Kinds härads och

Borås—Alfvesta jernvägar får styrelsen meddela nedan stående tabell,

utvisande under angifna år Kinds härads jernvägs brutto- och nettoinkomster,

med mera, hvarvid siffrorna härledts dels utur de af styrelsen

för Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag jemte dess skrift den 1

sistlidne november lemnado uppgifter, dels utur allmän svensk jeruvägsstatistik

för 1897.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Kinds härads jernväg.

Uppgifven bruttoinkomst,

deraf för åren 1893—95

enligt allmän svensk

j ern vägsstatistik.

Nettoinkomst, beräknad

utaf bruttoinkomsten för- medelst den i allmän

svensk jern vägsstatistik

uppgifna utgiftsprocenten.

Samtliga trafikinkomster

vid Norliden och Kråkered

i procenttal af banans

bruttoinkomst.

•

1893

78,000: —

21,138

1894

81,900: —

23,010

—

—

1895

93,600: —

28,275

—

—

1896

97,090: 57

35,340

97

2,9

1897

116,616: 05

56,675

40

2,8

1898

132,746: 22

64,500

_*

2,t

* Uträknad under det i detta fall fullt berättigade antagandet, att utgiftsprocenten varit densamma

1898 som 1897.

Jernvägens nettoinkomst har sålunda under de ängifna åren tredubblats

och är fortfarande i stigande, efter hvad framgår utaf offentliggjorda

uppgifter öfver jernvägens inkomst per dag och bankilometer,

hvilken under 1898 utgjorde kronor 9: a3, men under 1899 års nio

första månader kronor 9:66.

Af samma tabell visas, att den enda trafikintägt, som går för jernvägen

förlorad, derest den omlägges uti nu föreslagna linie, och hvilken

uteslutande representeras af hvad som influtit vid Norliden och Kråkered,

endast motsvarar omkring 3 % af jernvägens bruttoinkomst.

Enligt en af sökandebolagets styrelse föranstaltad och till Eders

Kongl. Maj:t med underdånig skrifvelse den 29 december 1899 öfverlemnad

värdering af den del af Kinds härads jernväg, som efter banornas

sammanslagning skulle återstå, nemligen bandelen Hillared—Svenljunga

jemte rullande materiel och förrådsbehållning, uppgår ifrågavarande

handels värde till ett belopp af 740,000 kronor, hvilken beräkning

synes styrelsen vara tillförlitlig.

Utaf hvad som här anförts torde man vara berättigad draga den

slutsats, att Kinds härads jernväg, hvars anläggningskapital numera

utgöres af det belopp, en million kronor, för hvilket den blifvit af

Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag inköpt, äfven om den inskränkes till

delen emellan Hillared och Svenljunga, skall lemna skälig afkastning

på nämnda kapital, vare sig den förblilver en särskild jernväg Hillared—

Svenljunga eller förenas med Borås—Alfvesta jernväg till en jernvägs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

17

enhet, samt att den redan upparbetade trafik, som Borås—Alfvesta jernväg

får emottaga från Kindsbanan, sålunda skall lemna full garanti för

betäckande af annuiteterna å det samma bana beviljade statslån, hvars

oguldna återstod numera lärer uppgå till omkring 520,000 kronor.»

Då vid frånräkna!''de af obetalda återstoden utaf det för jernvägsanläggningen

Borås—Svenljunga beviljade statslånet, såsom bolagsstyrelsen

äfven synes hafva tagit för gifvet, endast oguldna kapitalåterstodeu

torde böra tagas i beräkning, utfår jag beloppet af det nya statslån,

jag ansett mig böra förorda, enligt följande uppställning:

beräknad anläggningskostnad för banan mellan Borås

och Alfvesta................................................................ kr. 9,790,000: —

värdet af bansträckan Hillared—Svenljunga............... » 740,000: —

summa kr. 10,530,000: —,

hvaraf hälften utgör........................................................... » 5,265,000: —

Afgår oguldet kapitalbelopp af statslånet till Borås—

Svenljunga jernväg .................................................. » 469,279:46

återstå kr. 4,795,720: 54,

till hvilket sistnämnda belopp, lämpligen afrundadt till 4,795,000 kronor,

alltså det nya statslånet synes böra bestämmas.

Emot bolagets förslag rörande tiderna för låneunderstödets utbetalande,

eller att detsamma skulle utgå med hälften under hvardera

af åren 1901 och 1902, har jag intet att erinra. I fråga om vilkoren

i öfrigt torde böra lända till efterrättelse de bestämmelser, som blifvit

uti Riksdagens skifvelso den 15 maj 1896 (n:o 109) och den 30 april

1897 (n:o 56) faststälda för understödjande medelst lån af enskilda

järnvägsanläggningar.

Under försättning att hvad jag sålunda går att föreslå vinner

bifall, torde Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolags förhållande till staten

såsom långifvare lämpligen böra ordnas sålunda, att, på sätt fullmägtige

i riksgäldskontoret föreslagit, ny skuldsedel å sammanlagda beloppen

af de båda statslånen jemte inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i hela den jernvägsenhet, som, enligt det af Eders

Kongl. Maj:t denna dag fattade beslut, kommer att bildas af jernvägssträckorna

Borås—Alfvesta och Hillared—Svenljunga, af bolaget till

riksgäldskontoret aflomnas.

Bill. till liiksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 39 ljuft. :>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stat:,utskottets Utlåtande N:o 59.

Någon förändring i afseende å sättet och vilkoren för återbetalningen

af det utaf bolaget från Kinds härads jernvägsaktiebolag öfvertagna

statslånet skulle härvid naturligen icke ifrågakomma.»

På grund af hvad sålunda anförts bar departementschefen hemställ,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra den framställning,

som här ofvan meddelats.

Efter det detta ärende blifvit reraitteradt till förberedande behandling

af statsutskottet, har utskottet fått mottaga särskilda handlingar,

hvaruti upplysts dels af Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag, att

intill den 12 nästlidne mars i bolaget tecknats aktier å tillsammans

4,777,000 kronor, och dels af notarius publieus i Göteborg, att af

aktiekapitalet blifvit till nämnda dag inbetaldt sammanlagd! 4,769,550

kronor.

Till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar

har sedan en längre tid tillbaka Riksdagen hvart femte år beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett till beloppet bestämdt anslag.

Denna lånefond, som för hvar af de tre femårsperioderna 1882—1896

bestämts till 5 millioner kronor, har för innevarande period, omfattande

åren 1897—1901, höjts till 7,500,000 kronor. Detta belopp är, såsom

af statsrådsprotokollet inhemtas, numera till större delen disponerad!,

och Kongl. Maj:t har derutöfver af Riksdagen äskat ett anslag af

4,795,000 kronor att anvisas såsom lån för utförande af en större

enskild jernvägsanläggning. Ett sådant öfverskridande af det belopp,

till hvilket Riksdagen en gång pröfva! lämpligt att för femårsperioden

begränsa låneunderstöden till enskilda jernvägsanläggningar, synes

dock utskottet särskild! under närvarande förhållanden icke vara att

tillråda. Såsom nämnts, har lånefonden för innevarande period blifvit

satt högre än för de närmast föregående, och då detta ökade anslag

år 1896 beviljades, framhöll Riksdagen uti sin i ämnet aflåtna skrifvelse

betänkligheterna af att. genom ytterligare höjning af anslaget befordra

en alltför hastig utveckling af jernvägsbyggandet. Under den tid,

som derefter förflutit, har emellertid, på samma gång betydande jernvägsanläggningar

pågått för statens räkning, den enskilda verksamheten

på detta område bedrifvits i en växande omfattning, som stundom

torde hafva sträckt sig längre, än försigtigheten bort medgifva. De

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande P:o 59.

19

olägenheter, som denna forcerade byggnadsverksamhet medfört för

landets ekonomi i dess helhet, äro väl kända och synas mana till

varsamhet, då fråga är om beviljande af statsunderstöd för att underlätta

utförandet af enskilda jernvägsföretag. Hvad jsärskildt angår den

jernvägsanläggning, som med Kongl. Maj:te förevarande framställning

afses, har i statsrådsprotokollet anförts, hurusom tvifvel icke kunde

råda derom, att anläggningen, hvarå betydande kostnader redan nedlagts,

komme att bringas till fullbordande, vare sig statslån för ändamålet

beviljades eller ej. Det bör dock icke förbises, att staten genom

att tillhandahålla ifrågavarande jernvägsbolag medel för anläggningens

utförande skulle befordra ett mera forcera''dt arbete å densamma, än

som eljest måhända kunde komma i fråga. Såsom kändt är, hafva

vissa andra bolag funnit sig under närvarande förhållanden nödsakade

att framskjuta utförandet af redan beslutade jernvägsanläggningar,

och vid den knappa tillgång på arbetskrafter, som nu råder, måste

det vara för det allmänna önskvärdt, att ytterligare ansträngning af

arbetsmarknaden så vidt möjligt undvikes.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med fästadt afseende

jemväl dervid, att Riksdagen redan nästa år torde hafva att

pröfva, till hvad belopp medel för instundande period böra anslås till

låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 24 april 1900.

På statsutskottes vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservationer:

af herrar I. Wijk, grefve K. A. Pos se, I. Månsson, O. Nyländer

och O. Erickson, hvilka yrkat, att utskottet måtte hemställa,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

att Kong!. Maj ds förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas;

samt af herr J. A. Sjö, hvilken anfört följande:

»Då de principiella synpunkter, som af utskottet blifvit anförda

såsom skäl för afstyrkandet af Kongl. Maj:ts förevarande proposition,

icke synas mig vid ett allsidigt bedömande af frågan kunna tillmätas

den vigt, att de böra föranleda till dylikt afstyrkande, föranlåtes jag

härmed reservera mig mot utskottets hemställan.

Jag håller nemligen för min del före, att särdeles tungt vägande

praktiska skäl och hänsyn kraftigt tala för bifall till den kongl. propositionen.

Det har redan af Kongl. Maj:t blifvit framhållet, att det ifrågavarande

jernvägsföretaget, som afser åstadkommandet af en statsbanemessig,

bredspårig jernväg om cirka 15 nymils längd från Alfvesta till

Borås, hvarmedelst genomgående — direkt och kort — förbindelse

möjliggöres mellan Östersjön och Vesterhafvet samt mellan de ur strategisk

och kommersiel synpunkt mycket vigtiga städerna Karlskrona och

Göteborg jemte mellanliggande vidsträckta landsdelar, obestridligen är

af stor betydelse för det allmänna.

Då den tillämnade trafikleden från Alfvesta öfver Borås till Göteborg

blir icke mindre än 91 kilometer kortare än den nuvarande vägen

öfver Nässjö och Falköping, inses full väl, hvilka ekonomiska fördelar

som derigenom komma att beredas särskildt den stora export- och

importtrafiken från och till vidsträckta delar af vårt land.

Häraf förklaras för visso ock det lifliga intresse, hvarmed detta

jernvägsföretag omfattats af kommuner, korporationer och enskilde inom

flere af rikets län. På grund af jernvägens ingripande betydelse för

åtskilliga läns trafikförhållanden och derpå fotade utvecklingsmöjligheter

hafva icke mindre än sex af rikets landshöfdingar uppträdt som

koncessionssökande till detta stora och betydelsefulla jernvägsföretag.

Då följaktligen denna jernväg på grund af dess stora betydelse

för landets såväl försvars- som trafikväsen med allt fog kan göra anspråk

på att betraktas såsom ett synnerligen allmännyttigt och gagnande

företag;

Då det för de många intresserade kommunerna och det allmänna

måste anses som en gifven framtida fördel, att företaget kan utan allt

för betungande ekonomiska uppoffringar bringas till utförande;

Då penningeställniugen och räntefoten inom landet för närvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskotets Utåt ande N:o 59. 21

äro sådana, att det skulle lända till företagets fromma, att statslån för

detsamma beviljades;

Då någon som helst verklig risk eller olägenhet lör statsverket

icke kan påvisas och rimligtvis icke heller kan uppstå genom förslagets

främjande medelst dylikt lån;

Då jernvägsföretaget, hvilket planlagts och påbörjats under ekonomiskt

gynsamma konjunkturer, befinner sig i hälftärdigt skick och följaktligen

under alla omständigheter måste snarast möjligt fullbordas;.

Då med föranledande af Kongl. Maj:ts koncessionsbestämmelser

jernvägsföretaget i sig måst upptaga annan jernväg, för hvilken ännu

oguldet statslån beviljats;

Då statsverket således redan är ekonomiskt intresseradt uti Borås

Alfvesta jernväg, hvilken enligt Kongl. Maj:ts föreskrift skall ansvara

för det statslån, som utgått till Kinds härads jernväg; och

Då för öfrigt den inhemska penningemarknaden tvifvelsutan skall

röna ett ofördelaktigt inflytande, derest jernvägsbolaget utan statens

mellankomst nödgas nu upptaga ett lån på cirka 5 millioner kronor

inom landet;

finner jag i alla dessa nu anmärkta faktiska omständigheter fullgiltiga

skäl för Riksdagen att bifalla den kongl. propositionen.

T detta sammanhang torde för öfrigt icke böra lemnas alldeles

oanmärkt, att med den uppfattning, som inom politiska och andra

kretsar börjat allt mera göra sig gällande angående vigten deraf, att

staten gör sig till .herre och egare åtminstone af de för trafiken och

försvarsväsendet mest vigtiga jernvägarne inom landet, fråga i sin tid

möjligtvis kan uppstå om inlösen för statens räkning af den nu ifrågavarande

jernvägen, hvilken utgör en länk i den stora och af många

anledningar vigtiga trafikleden Karlskrona— Vexiö—Alfvesta—Borås—

Göteborg, äfvensom att staten, hvilken förbehållit sig lösningsrätt till

jern vägssträckningen Göteborg—Borås, kan, om lösningsanspråket väckes

före 1904 års utgång, inlösa denna jernväg på billigaste inlösningsvilkor

(jernvägens anläggningskostnad + 5 procent ränta derå); och att

Göteborg—Borås jernväg, som är af stor betydelse för trafiken inom

landet och än vidare blir det efter tillkomsten af Borås—Alfvesta jernväg,

redan för det närvarande är en bland de i ekonomiskt afseende

mest gifvande jernvägarne i landet med en trafikinkomst exempelvis

för 1899 af icke mindre än 25 kronor 28 öre per dag och bankilometer.

Ur denna synpunkt torde det således icke kunna anses annat

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. SO Uäft. 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutslcottets Utlåtande N:o 59.

än politiskt klokt, att staten — då sådant kan ske utan någon som

helst förlust, risk eller olägenhet för statsverket — beviljar det nu

ifrågasatta lånet, så att, om till äfventyrs inlösen af jernvägen ifrågakommer,

staten må undgå att öfvertaga och ansvara för det vida dyrare

lån, som för jern vägsföretaget måste upptagas, derest lånefrågan

af Riksdagen afslås.

Men stöd af hvad nu blifvit i korthet anfördt, tillåter jag mig

vördsamt hemställa,

att ifrågavarande kong!, proposition af Riksdagen

bifalles.»

Herr G. D. R. Tornerhjelm har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:85 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående låneunderstöd för anläggning af jernväg från Bönås till Alfvesta. a1 i texten