Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af gjorda framställningar om anslag dels för undersökningar af mindre hamnar m. m., dels ock för undersökningar af åtskilliga kanaloch segelleder m. in. i mellersta Sverige.

1900-04-24 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:60, Utlåtande, i anledning af gjorda framställningar om anslag dels för undersökningar af mindre hamnar m. m., dels ock för undersökningar af åtskilliga kanaloch segelleder m. in. i mellersta Sverige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

1

N:o 60.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1900, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af gjorda framställningar om anslag dels

för undersökningar af mindre hamnar m. m., dels ock

för undersökningar af åtskilliga kanal- och segelleder m. in.

i mellersta Sverige. (R. A.)

l:o.

Uti flen till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets Undtrtillstånd

och behof har Kongl. Maj:t under sjette hufvudtiteln föreslfigit^^XXl^lr

Riksdagen att på extra stat för år 1901 anvisa ett anslag af 10,000 kronor “•

till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika

arbeten icke äro förenade med vägföretag.

För nämnda ändamål har Riksdagen på extra stat beviljat för hvart

af aren 1894 1898 ett anslag af 5,000 kronor och för hvartdera afåren

1899 och 1900 10,000 kronor.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke haft

något att erinra, hemställer,

att Riksdagen'' må på extra stat för år 1901 anvisa

ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar af

mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

åt planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då

dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Bill. till Riksd. 1’rot. 1000. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. (N:o 60).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Std t mtskottets Utlåtande N:o 60.

Undersökning

af

åtskilliga

kanal- och

segelleden m.n

i mellersta

Sverige.

2:o.

Kong! Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att, till bestridande af kostnaderna för undersökning samt upprättande af

planer och kostnadsförslag dels för om- eller nybyggnad af Göta kandi,

''Svea kanal mellan Mälaren och Venern, Hjelmare kanal, segelleden genom

Mälaren från Hjelmare kanals mynning till Stockholm samt Södertelge och

Strömsholms kanaler, dels ock för reglering af vattenståndet i Genera, bevilja

ett anslag af 173,000 kronor och deraf pa extra stat för ar 1901

anvisa ett belopp af 44,000 kronor.

1 sammanhang härmed har utskottet haft att behandla en inom

Andra Kammaren af herr K. Almqvist väckt motion (n:o 52), deruti föreslagits,

att Riksdagen måtte besluta:

1) att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t

i sammanhang med den föreslagna undersökningen af ombyggnad af

segelleden genom Mälaren låta verkställa undersökning samt upprätta plan

och kostnadsförslag för en reglering af Mälarens vattenstånd i syfte att

hålla vattnet i nämnda sjö så vidt möjligt i en konstant nivå, närmast

öfverensstämmande med nuvarande medelvattenstand; samt

2) att för nämnda ändamål bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

Enligt hvad af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 13 sistlidne januari inhemtas, halväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse af den 17 november 1898

hos Kongl. Maj:t gjort framställning om aflåtande af proposition till Riksdagen

om statsanslag till undersökning af åtskilliga kanal- och segelleder

i mellersta Sverige.

Dervid hade styrelsen till en början erinrat, hurusom styrelsen redan

i sitt den 15 juli 1895 till Kongl. Maj:t afgifna utlåtande rörande .undersökning

för ombyggnad af Trollhätte kanal varit i tillfälle framhålla, att,

sedan ”såväl i de flesta kulturländer som ock i Sverige ett storartadt

arbete på jernvägarne tagit ländernas krafter i anspråk, det derunder

varit lika naturligt som nödvändigt, att arbetet pa vattenvägarnes förbättring

och utvidgning fått afstanna. En bidragande orsak härtill hade

äfven varit att söka i den allmänna opinionens inträdda förändring från

en öfverskattning till ett underskattande af vattenvägarnes betydelse i förhållande

till jernvägarne och den öfverdrifna fruktan för en för de senare

farlig konkurrens emellan dessa båda samfärdsmedel. Efter jernvägsnätens

hufvudsakliga fullbordan hade emellertid numera de flesta länder

i Europa sedan omkring 20 år tillbaka lärt sig inse felaktigheten i all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

mänhet af denna uppfattning och återgått med förnyadt intresse till utvidgande

af sina vattenvägar, på hvilkas anläggning exempelvis Tyskland

och Frankrike under nämnda tid utfört ett jättearbete för den inre samfärdseln.

Erfarenheten hade nemligen gifvit vid handen, att dessa vattenleder

utgjorde det kraftigaste medel såväl att underlätta de egna näringarnas

kamp mot den utländska konkurrensen som att tillföra jernvägarne

ökade godsmängder och nya godsslag.

Styrelsen hade derefter anfört, att den korta tid, som förflutit, sedan

detta utlåtande afgifvits, hade bevittnat en fortsatt liflig utveckling af de

inre farlederna inom flere af Europas länder samt en än lifligare verksamhet

för åvägabringande af nödiga undersökningar och utredningar rörande

ifrågaställa kanal- och flodregleringsanläggningar af allt större dimensioner.

Äfven bland fackmän och närmast intresserade näringsidkare hade

åsigterna om nödvändigheten för ett land att underlätta icke blott den

yttre, utan äfven den inre sjöfarten, såsom bundsförvandt och komplement

till jernvägsnäten, vunnit alltmera stadga och utbredning och,

bland annat, gifvit sig uttryck på de sista internationella sjöfartskongresserna

i sådana uttalanden som att det vore de stora fartygen, lämpade

för fraktande af de största laddningarna öfver hafven och på

de inre segellederna, hvilka utöfvade det väsentligaste inflytandet på

ett lands ekonomiska utveckling, att öfvervigten i detta hänseende vid

den internationella täflingskampen tillfölle de länder, som förskaftade

sig de bästa anordningarna för sjöfarten och de djupast in i landet

ledande maritima segellederna, samt att fartygens storlek jemte hamnarnes

och segelledernas deraf framkallade djup under det sista halfseklet

utvecklats så hastigt, att de fartyg, som vid nybyggnad tillhört den

största förefintliga typen, inom kort tid befunnit sig endast bland de

medelstora, hvarför det vore af vigt att öka de äldre segelledernas

mått och att vid ny- och ombyggnad deraf noga beakta dessa omständigheter.

Äfven om dessa uttalanden icke vore omedelbart tillämpliga på svenska

förhållanden, särskild! i afseende på landets kanaler, som under eu

del af året tillfröse, voro de dock beaktansvärda äfven för vårt land, hvilket

vore rikt på vattendrag och sjöar af stor utsträckning, hvaraf två betecknades

såsom innanhaf. Om man kunde införa sjögående fartyg till

deras stränder och andra landets inre delar, skulle i många hänseenden

uppvägas de olägenheter, som vore en följd af landets ogynsamma läge

på sidan af verldshandel^ stråkvägar.

lnsigten om den stora betydelsen af dylika samfärdsmedel, särskildt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

hvad anginge Venern, Vettern, Hjelmaren och Mälaren, hade tidigt vunnit

insteg hos framstående män redan under slutet af medeltiden. Det stora

verket började utföras under Vasakonungarne, om än likasom på försök,

men kunde ej med kraft fortsättas förr än mot slutet af förra århundradet

och början af det innevarande, dock under så ogynsamma förhållanden,

att det med kanaliseringen afsedda ändamålet af transitofart och

fraktfart med sjögående fartyg aldrig ens från början uppnåtts i följd af

otillräckliga dimensioner på slussar och kanaler, fartygens ändrade mått i

följd af ångans användande m. m.

För att en gång uppnå sistnämnda för hela riket så eftersträfvansvärda

och under många sekler eftertraktade mål, erfordrades att ombygga

och utvidga de vigtigaste al de äldre kanalerna med tidsenliga dimensioner

och att bygga nya kanalleder.

På de senare tiderna hade äfven i landet visat sig tecken till ett

vaknande intresse för utvecklandet i sagda syfte af landets vattenvägar,

och styrelsen vore förvissad, att den tid snart skulle inträda, då man allmänt

skulle inse fördelen och nödvändigheten — till och med från

jernvägssynpunkt — att utsträcka och förbättra vattenvägarne, både de

helt konstgjorda och de naturliga, till fraktfart med sjögående eller eljest

lämpliga fartyg. Först sedan detta genomförts, vore landets samfärdsmedel

någorlunda likstälda med utlandets och i stånd att underlätta en framgångsrik

täflan med dess produkter, synnerligast i fråga om råvaror samt

tungt och skrymmande gods, som utan vattenvägar icke kunde komma i

marknaden. Till dylikt gods vore jemväl att hänföra jordbrukets oförädlade

alster och dess behof af gödslings- och jordblandningsmedel m. in.,

som icke tålde långa jernvägstransporter.

Då styrelsen med anledning häraf nu ansett tiden vara inne att hemställa

om åtgärder till förberedande af det afbrutna kanalarbetets återupptagande,

då tiden dertill kunde finnas gyusam, syntes frågan härom

icke med fog kunna anses såsom för tidigt väckt eller såsom ny. Lång

tid kräfdes i alla händelser, ej så mycket för undersökningsarbetena som

icke mer för att lemna allmänheten tillfälle att pröfva förslagen och derom

bilda sig en bestämd tanke, hvarförutan så omfattande företag icke kunde

genomföras.

Styrelsen hade ansett lämpligt, att de afsedda undersökningsarbetena

omfattade, förutom nedan uppräknade befintliga kanaler, jemväl två

föreslagna segelleder, nemligen den genom Mälaren samt den mellan Hjelmaren

och Venern, hvilken tillämnade led benämnts Svea kanal och redan

förut undersökts. Ehuru icke af nutiden allmänt känd, vore denna

kanalplan likväl förtjent af att revideras och att det å nyo toges under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

5

ompröfning, huruvida och på hvilket sått deri kunde och borde komma

till utförande med tidsenliga dimensioner. Styrelsen hade vidare ansett

sig böra föreslå, att förslagen uppgjordes alternativt med segel djup af 4,

5 och 6 meter och öfriga mått derefter afpassade, såsom blifvit bestämdt

för undersökningen åt Trollhätte kanal för dess ombyggnad, med undantag

för Strömsholms kanal, som borde beräknas alternativt till 3 och 4

meters djup.

De kanallinie!1, som enligt styrelsens åsigt borde underkastas undersökning,

vore dels Göta kanal, deri inbegripet en alternativ linie mellan

Norsholm och Norrköping, dels Hjelmare kanal jemte segelleden derifrån

till Stockholm genom Mälaren, dels Södertelge och Strömsholms kanaler,

hvartill skulle komma undersökning för reglering af vattenhöjden i sjön

Venern, såsom inverkande både å Trollhätte samt å Svea och Göta kanaler,

samt Svea kanal från Hjelmaren till Venern.

Längden å dessa segelleder utgjorde särskildt för de bearbetade delarne

åt kanalerna och särskildt för de naturliga vattendragen:

''

Bearbetad

del

Naturlig del

Hela

längden

Göta kanal ...........................

86.2 2 0

103.4 9 9

189.7 1 9

alternativ deraf från Norsholm till Norrköping ......

20.ooo

13.000

33.000 i

Svea kanal .............................

33.6 5 0

84.350

118.000

Hjelmare kanal.....................

8.522

55.608

64.130 !

segelled genom Mälaren från

Hjelmare kanals mvn-

ning till Stockholm..........

lT.ooo

__

17.000

Södertelge kanal...................

2.07 8

2.989

5.06 7

Strömsholms kanal.................

....................................

14.36 9

86.096

100.465 j

Summa km.

181.839

345.54 2

527.381

Då kostnaden för dessa undersökningar uppginge i medeltal till 300

kronor lör kilometer för hela längden af segelleden, skulle för de afsedda

nya kanalplanernas utarbetande erfordras eu summa af i jemnadt tal

158,000 kronor, fördelad på 4 år, under hvilken tid arbetena borde kunna

fullbordas, hvartill kornme för utredningen rörande reglering af Venerns

vattenstånd, hvaraf förenämnda kanalarbeten berodde, 15,000 kronor.

Enär flere af dessa kanaler tillhörde enskilda bolag, hvilka icke kunde

förvänta någon särskild fördel af kanalernas ombyggnad, men tvärtom

möjligen komine att befara förluster deraf, och på den grund icke torde

vara villiga att bidraga till undersökningen, så torde något bidrag från

dessa bolag till undersökningarnas bekostande i allmänhet icke vara att

påräkna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlutande N:o 60.

På grund af hvad sålunda anförts hade styrelsen hemstält, att Kongl.

Maja täcktes af Riksdagen äska ett anslag af 173,000 kronor, deraf för

första året af undersökningen 44,000 kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts

disposition, för utförande af en statistisk och teknisk utredning jemte planer

och kostnadsförslag dels till om- eller nybyggnad åt följande segelleder,

nemligen: Göta kanal med en alternativ linie mellan Norsholm och Norrköping,

Svea kanal, Hjelmare kanal, segelleden genom Mälaren från Hjelmare

kanals mynning till Stockholm samt Södertelge och Strömsholms kanaler,

dels ock för reglering af vattenståndet i Venern.

I sammanhang härmed hade styrelsen föreslagit, att följande vilkor

för statsanslagets utgående skulle stadgas, nemligen: att planer och kostnadsförslag

skulle upprättas alternativt för ett segeldjup åt 4, 5 och G

meter utom för Strömsholms kanal, hvars djup skulle beräknas alternativt

till 3 och 4 meter, samt att öfriga dimensioner å kanaler och slussar m. m.

skulle bestämmas i vanlig proportion till dessa djup och att utredningen

skulle ställas under öfverinseende af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som

egde förordna lämplig undersökningsföinrättare, och för denne utfärda instruktion.

Efter det Kongl. Maja genom remiss den 15 december 1898 anbefalt

kommerskollegium att, sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande i de län.

som berördes af ifrågavarande förslag, blifvit hörde, i ärendet afgifva utlåtande,

hade kollegium i utlåtande den 3 oktober 1899 meddelat, att

kollegium till åtlydnad häraf anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Elfsborgs,

Skaraborgs, Vermlands, Örebro, Vestmanlands och Kopparbergs län att en

hvar inom sitt län lemna intresserade tillfälle att öfver förslaget, i hvad

länet anginge, sig yttra samt att derefter med de yttranden, som kunde

varda afgifna, jemte eget utlåtande i ämnet till kollegium inkomma, hvarjemte

kollegium lemnat tillfälle för direktionerna öfver Göta kanalverk,

öfver Södertelge kanal- och slussverksbyggnad och för Strömsholms nya

kanalbolag, styrelsen öfver Hjelmare kanal- och slussverksaktiebolag samt

styrelsen för betryggande af sjöfarten å Venern att afgifva yttranden öfver

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ifrågavarande framställning, samt att till

kollegium inkommit ej mindre utlåtanden öfver förslaget af Kongl. Maj:ts

samtiige ofvanbemälde befallningshafvande, dervid tillika öfverlemnats, af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs

och Örebro län skriftliga yttranden af åtskilliga ortsmyndigheter, föreningar,

kommuner och enskilda personer samt af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Elfsborgs och Vermlands län protokoll, hållna vid sammanträden inför

dessa länsstyrelser med intresserade, än äfven yttranden i ärendet af direk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

7

tionen för Strömsholms nya kanalbolag samt styrelsen för betryggande af

sjöfarten å Venern.

Öfver hvad sålunda förekommit hade kommerskollegium lemnat följande

redogörelse:

I intet af de afgifna yttrandena hade mot förslaget om en sådan

utredning, som blifvit af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagen,

gjorts någon erinran, och i det öfvervägande flertalet af samma yttranden

hade den ifrågasatta utredningen lifligt förordats, hvarjemte kraftigt betonats

ej mindre det gagn, en om- och tillbyggnad till föreslaget

omfång af meranämnda kanalleder skulle medföra för landets ° handel

och industri, än äfven de fördelar, sagda arbeten äfvensom den ifrågasätta

i*egleringen af Venerns vattenstånd skulle för jordbruksnäringen medföra

särskildt genom förvandling af betydande sträckor vattendränkt eller

vattensjuk jord till odlingsbar mark. 1 fråga om den föreslagna Svea

kanal både från de län, som skulle deraf beröras, uttalats ett synnerligen

lifligt intresse för sagda kanalled — för hvilken emellertid uti ett af. de

från Örebro län inkomna yttranden föreslagits delvis annan sträckning,

än tidigare ifrågasatts — och enahanda intresse hade i samtliga från

Östergötlands län inkomna yttranden gjort sig gällande beträffande den

föreslagna ombyggnaden af Göta kanal, dervid enhälligt förordats alternativet

Norsholm—Norrköping, hvarjemte i ett yttrande uttalats farhagor

för, att utan en sådan ombyggnad Norrköpings och hela Östergötlands

handelsintressen skulle, derest Svea kanal komme till stånd, blifva lidande.

Beträffande den föreslagna regleringen af Venerns vattenstånd hade betonats

nödvändigheten deraf, att regleringen så ordnades, att skada ej tillskyndades

vare sig jordegarne eller ortens hamnanläggningar och sjöfart.

Från Östergötlands och Jönköpings län hade uttalats den önskan, att, utöfver

ofvan ifrågasatta arbeten, måtte vidtagas en reglering af Vetterns

vattenstånd. Vissa betänkligheter i fråga om de föreslagna kanalarbetena

hade uttalats af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län och

hamndirektionen i Jönköping i det hänseende, att pa vissa ställen svårighet

måhända skulle uppstå- att alltid hafva full tillgång på vatten till

slussningen i de stora slussar, som de föreslagna farlederna maste hafva,

hvilken omständighet ock föranledt bemälda hamndirektion att ifrågasätta,

att, äfven om större kanaler för oceanångare inrättades, de nuvarande

kanalerna dock skulle bibehållas för de mindre fartygens bättre fortkomst.

Slutligen hade i ett af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län

insändt yttrande Hjelmarens och Qvismarens sjösa nkningsbolag, jemte

erinran, att bolaget hade sig ålagdt, bland annat, att vid vissa Hjelmarens

hamnar hålla vattnet vid bestämdt djup, främstält det förbehåll, att genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

deri föreslagna Svea kanal icke måtte bolaget åläggas nya eller större

skyldigheter, ej heller anspråk ställas på vissa bolagets för angifna ändamål

afsätta medel.

För egen del hade kommerskollegium anfört:

Lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåge kollegium, att,

derest om- och nybyggnad af ifrågavarande kanalleder kornme att verkställas,

i enlighet med hvad för Trollhätte kanal redan föreslagits, till

dimensioner, som dels medgåfve, åtminstone under större delen af året,

direkt sjöfartsförbindelse med utlandet utan den nu vanligen erforderliga

tidsödande omlastningen i kusthamn med deraf följande kostnader, dels

ock erbjöde för jordbruksalster och andra mera skrymmande varuslag ett

billigare befordringssätt, än nu vanligen stode till buds, sådant måste för

Sveriges handel, industri och jordbruk medföra synnerliga fördelar, bland

annat, genom beredandet åt dessa näringsgrenar af en gynsammare ställning

gent emot den utländska konkurrensen, än eljest vore möjligt. Väl

måste så vidtomfattande företag jemte den i samband dermed ifrågasatta,

jemväl önskvärda regleringen af Venerns vattenstånd medföra högst betydande

svårigheter och kostnader, hvilka torde ökas än mera deraf, att

de för ändamålet nödiga arbetena å redan befintliga kanaler borde till

förekommande af allt för stora hinder för samfärdseln samt förlust för

såväl kanalegare som trafikerande bedrifvas med största möjliga skyndsamhet.

Men dessa omständigheter syntes kollegium gent emot ett förverkligande

af det så vigtiga önskemålet, att landet till industriens och

handelns främjande försåges med utvidgade och förbättrade inre vattenvägar,

ingalunda böra verka afhållande från företagandet af en undersökning

i det syfte, hvarom nu vore fråga. Deremot syntes det kollegium

vara af vigt, att i sammanhang med den ifrågasatta undersökningen rörande

regleringen af Venerns vattenstånd blefve utrönta ej mindre djuptörhållandena

i de hamnar, som af kanalerna jemte vattenståndsregleringen

berördes, än äfven de vilkor, på hvilka dessa förhållanden i mån af behof

kunde på ett tillfredsställande sätt ordnas, helst som, enligt kollegii mening,

ändamålet med den ifrågasatta undersökningen eljest skulle i väsentlig

mån förfelas.

Kollegium, som ej hade något att erinra mot det i ärendet ifrågasatta

anslagsbelopp eller mot de för anslagets åtnjutande föreslagna vilkor,

instämde alltså uti den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet

gjorda hemställan om anslag af statsmedel för undersökning i angifna

hänseenden m. m., med den utsträckning i undersökningens omfattning,

som beträffande vissa hamnars djupförhållanden ofvan antydts, samt med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

9

beaktande, så vidt sig göra läte, jemväl af de under ärendets behandling

från skilda håll framstälda olika önskemål.

I anledning af de önskemål, som berörts såväl i kommerskollegii

utlåtande som ock i några dervid fogade yttranden, hade statsrådet och

chefen för civildepartementet begärt närmare upplysningar från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen; och hade till svar derå uti afgifven promemoria

vederbörande föredragande i styrelsen meddelat, bland annat, att ^styrelsen

i sin förberörda framställning oj afsett undersökning af djupförhallandena

i de hamnar, som af kanalerna jemte regleringen af Venerns vattenstånd

berördes, i vidare mån än genom angifvande för de vigtigaste hamnarne

af de allmännaste hufvuddragen derför; att, derest för sådant ändamål

skulle uppgöras fullständiga förslag, hvilket ansetts tillkomma vederbörande

hamnförvaltningar, förhöjning erfordrades i undersökningsanslaget med i

medeltal 1,500 kronor för hvarje hamn; att i sammanhang med undersökningen

för ombyggnad af Troilhätte kanal utan statsmedel undersöktes

hamnarna vid Karlstad och Kristinehamn, vid Norselfvens och Byelfvens

utlopp samt vid Lidköping, Åmål, Råbäck och Hönssäter; att, derest fullständiga

undersökningar skulle ske för flera hamnar, dessa skulle kunna

inskränkas till de åt kanalerna icke omedelbart berörda hamnarna vid

Upsala, Enköping, Vesterås, Strömsholm, Köping, Arboga, Strengnäs,

Vadstena, Hästholmen, Jönköping, Hjo, Askersund och Mariestad, under

hvilken förutsättning undersökningskostnaden kornine att ökas med 20,000

kronor; samt att hvad i de angifna yttrandena anförts i allt väsentligt

förtjenade att beaktas vid undersökningen, dock med iakttagande, att

sättet för lösningen af i yttrandena omförmälda spörsmål blefve beroende

på den noggrannare kännedom om förhållandena, som genom undersökningen

vunnes.

Efter att hafva redogjort för hvad sålunda i ärendet förekommit har

föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat följande.

»Jag tillåter mig till en början erinra, att Eders Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 27 juni 1896 anvisat ett belopp af 20,000 kronor att

användas, bland annat, till undersökning rörande segelled emellan Venersborg

och Göteborg samt upprättande af kostnadsförslag för sådan segelled

med alternativa djup af 4, 5 och (i meter samt med derefter afpassade

mått å kanal och slussar äfvensom till sådan undersökning rörande segelled

mellan Vencrsborg och Uddevalla, att med ledning deraf kunde bedömas,

huruvida en segelled med denna sträckning och med ofvan angifna alternativa

djup borde med fästadt afseende vid de svårighetei’, som mötte,

lull. till Rikta. Vrot. 1900. 4 Samt. 1 Afd. 40 Hiift. -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

och de fördelar, som kunde beredas, blifva lika fördelaktig som eller fördelaktigare

än leden till Göteborg.

Enligt mig meddelad upplysning lär denna undersökning, i sammanhang

hvarmed flertalet af Venerns vigtigare hamnar, dock utan anlitande

af statsbidrag, undersökts, vara i det närmaste fullbordad. Det synes mig

derför lämpligt, att en undersökning nu verkställes beträffande landets

öfriga mera betydande kanalleder för deras framtida om- eller nybyggnad

med tidsenliga dimensioner.

Myndigheterna hafva redan framhållit de inre vattenvägarnes nytta

för landet. Sverige är af naturen i flera afseenden synnerligen väl danadt

för anordnande af dylika transportleder, i främsta rummet genom sina

många, delvis mycket stora sjöar men ock genom det stora antalet floder,

som dels äro dels kunna göras segelbara. Härigenom blifva de konstgjorda

delarne af kanallederna jemförelsevis korta. Af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

redogörelse synes, att af Göta kanals hela längd mer

än 54 procent är naturlig, icke bearbetad del. Vid Hjelmare kanal utgör

den naturliga delen mer än 87 procent, vid Strömsbolms kanal 86 procent,

vid den tillämnade Svea kanal mer än 70 procent. För jemförelses skull

ma ock nämnas, att vid Dalslands kanal den naturliga delen utgör omkring

95 procent af hela längden. Det förtjenar ock att beaktas, att till följd

af de af kanaler genomlupna sjöarnes vidsträckta ytor kanaltrafiken kommer

i omedelbar beröring med betydligt större strandområden än vid flodfart

eller ren kanalfart blifver förhållandet. Man behöfver härvid endast tänka

sig, Indika stora strandområden sattes i direkt förbindelse med hvarandra,

då kanal öppnades mellan Yenern och Vettern. Man har räknat ut att

medan längden å Sveriges samtliga kanalleder utgör omkring 1,740 kilometer,

hela det för kanaltrafiken tillgängliga strandområdet inom riket

uppgår till en längd af mer än 5,000 kilometer.

Å andra sidan får man icke förbise, att höjdskilnaderna mellan de

genom kanaler förbundna sjöarne här i riket ofta äro ganska betydliga,

så att de svenska kanalerna måste vara försedda med ett jemförelsevis

stort antal slussar. Göta kanal har sålunda 58 slussar, och dess högsta

punkt, sjön Viken, ligger 91 meter öfver hafvet; Strömsholms kanal

har 31 slussar för att stiga 100 meter öfver Mälarens yta. Ett gynsamt

naturligt läge medför emellertid, att äfven för de högst belägna slussarne

tillräcklig vattentillgång för slussning kunnat utan svårighet beredas. Ur

trafikekonomisk synpunkt bör ock bemärkas, hurusom den för sjelfva

transporten menliga höjdskilnaden i sin ordning gifver upphof till större

och mindre vattenfall, hvilka mer och mer tagas i anspråk för industriella

ändamål, så att i kanalernas omedelbara närhet allt större trafikbehof uppstå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

11

Det har blifvit framhållet, att dimensionerna å de svenska kanalerna

väl kunnat vara någorlunda tillfredsställande vid de tider, då de byggdes,

men att sedan dess sjöfartsförhållandena så fullständigt omdanats,

att dessa dimensioner numera äro alldeles otillräckliga. Vattendjupet i

kanalerna är för närvarande i Göta kanal 2,97 meter, i Hjelmare kanal

2,08 meter*, i Ströinsholms kanal 1,48 meter och i Södertelge kanal 3,55

meter. I den mån man påfordrar, att kanalerna skola kunna medföra

den förmånen, att större fartyg kunna deri framgå, så att omlastningar

må kunna undvikas, motsvara de svenska kanalerna således icke ens de

mest anspråkslösa fordringar.

Att ingenting afsevärdt vidgjorts för att råda bot för denna olägenhet

har, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmärker, uppenbarligen sin rot

deruti, att under de fyra, fem senaste årtiondena det hufvudsakliga kommunikationsintresset

här, liksom annorstädes, rigtat sig på jernvägsbyggnader.

Först på de senaste årtiondena har man i främmande länder börjat uppmärksamma,

att jernvägarne icke göra kanalerna mindre behöfliga, utan

att tvärtom dessa båda samfärdsmedel ömsesidigt förutsätta och komplettera

hvarandra samt — jemte det de naturligtvis ömsevis beröfva

hvarandra trafik — i många fall bereda hvarandra ökade trafiktillfällen,

såsom exempelvis då utmed vattenvägarne uppstå industrier, hvilka för

sina råvaror anlita fartyg men på jernvägarne försända sina färdiga

produkter. Varornas tyngd eller ock det mindre behofvet af skyndsamhet

vid förflyttningen hänvisar hela grupper af varor till kanaltransport

såsom den lämpligaste. Sådant är förhållandet med spannmål,

kol, ved, trävaror, kalk, sten, malm och andra råvaror äfvensom gödselämnen,

torfströ o. d.

Beträffande förhållandet mellan jernvägar och kanaler såsom transportmedel

torde det tillåtas mig meddela några få uppgifter från handlingarna

rörande undersökningen för det under nästlidna år framlagda stora förslaget

till kanalanläggning mellan Rhen och Elbe. Det har beräknats, att under

de sista 20 åren resultatet af kanal- och flodfarten (Binnenschiffahrt) ökats

från 2,900 millioner tonkilometer till 7,500 millioner, alltså med 159 procent,

under det att trafiken å jernvägarne ökats från 10,900 till 26,500 millioner

tonkilome''ter eller med 143 procent. Af hela varuutbytet inom Tyskland

falla för närvarande omkring 78 procent på jernvägarne och omkring 22

procent på vattenvägarne.

Jag torde icke behöfva betona, att det nu föreliggande förslaget icke

får tillmätas större omfattning än det i sjelfva verket har. Det är icke

*) (renom fel tryck bär i det vid Btatsverkupropositionen fogade utdraget af protokollet influtit annan

uppgift å vattendjupet i Hjelmare kanal.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

meningen att börja hvad man skulle kunna kalla eu kanal-sera i vårt kommunikationsväsendes

historia. Det är endast afsigten att undersöka de

brister, som vidlåda vårt nuvarande kanalsystem, och att efterse, om vi

böra komplettera detta med förslagsvis en enda ny kanal.

Den första åtgärden för igångsättandet af en dylik temporär öfverflyttning

af kommunikationsarbetet är emellertid att anordna en omfattande

undersökning ur trafikstatistisk och teknisk synpunkt af såväl de bestående

kanalförbindelserna som ock de ytterligare arbeten, som behöfvas för att

komplettera och ytterligare utveckla vårt inrikes sjötransportväsen och att

med stöd af en sådan undersökning upprätta en enhetlig plan för blifvande

kanalarbeten. På detta sätt synes man mig bäst fullgöra hvad

som kan fordras för att vara väl rustad att påbörja ett arbete af synnerligen

stor nationel betydelse, då tidpunkten derför betinnes lämplig, och

såväl erfarenheten från utlandet som ock resultaten af de verkstälda-undersökningarna

gifva vid handen, att de anslag, som då kunna beviljas,

skola komma landet till verklig nytta.

Undersökningen är afsedd att omfatta, förutom åtskilliga befintliga

kanaler, en redan på 1840-talet ifrågasatt kanalanläggning mellan Hjelmaren

och Venern, den s. k. Svea kanal. För denna kanalanläggning,

om hvilken på senare tider icke varit mycket tal, verkstäldes på enskild

bekostnad undersökning och upprättades plan, enligt hvilken kanalen, som

var afsedd att erhålla ett djup af 7 fot (2,08 meter), skulle utgå från Hjelmaren

vid Hjelmarsberg och derefter dragas parallelt med och på något

afstånd från Svartåns södra strand till Vintrosa samt derifrån, delvis

följande Svartån, till sjöarne Teen, Toften, Lilla och Stora Björken och

fram till Letelfven vid Degerfors. Derifrån skulle kanalen följa Letelfven

ned till sjön Skagern och från denna sjö i närheten af Gullspång dragas

fram till Venern vid Otterbäcken. Sedan undersökningen fullbordats,

förekom förslag om kanalens anläggning vid riksdagarne åren 1840—-41

och 1844, men föranledde ej till någon åtgärd i afseende å kanalens utförande,

hvarefter detta kanalförslag fått hvila. Då fråga nu väckts

om undersökning af landets förnämsta kanalleder, anser jag skäl föreligga

att återupptaga förslaget om anläggning af denna kanal, som, derest densamma

i framtiden kommer till utförande, måste ega betydelse såsom förbindelselänk

närmast mellan Hjelmaren och Mälaren å ena, samt Venern

å andra sidan, äfvensom derigenom att densamma kommer att bereda en

i någon mån förkortad sjöväg mellan Stockholm och Göteborg. Äfven

synes intresset för denna kanalled i de orter, genom hvilka densamma

är afsedd att framdragas, vara synnerligen starkt, att döma af de af
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

13

gifna yttrandena i synnerhet af myndigheter och invånare inom

Örebro län.

Att emellertid den gamla planen behöfver omarbetas är alldeles

gifvet. Redan det nu behöfliga vida större kanaldjupet medför med

nödvändighet en grundlig förnyad undersökning. De ingifna yttrandena

hänvisa ock derpå, att i väsentliga delar fördelaktigare sträckningai för

kanalen kunna vinnas, afseende dels förkortning af vaglängden dels ock

möjligheten att gå genom Örebro i stället för att på något afstånd passera

denna stad. Från flera håll har dervid uppmärksamheten fästats dera, att,

om man å längre sträcka följde Svartåns strömfåra, man genom den då

nödvändiga regleringen af Svartans vattenflöden skulle kunna samtidigt

bereda en välbehöflig befrielse från öfversvämning för stora vidder bördig

jord kring vattendraget.

Såsom bevis på intresset, inom orten för en kanalanläggmng i dessa

trakter torde det tillåtas mig erinra om ett ärende, som den 29 mars 1899

anmäldes inför Eders Kong! Maj:t.

Representanter för större egendomar och industriella verk utefter Letelfvens

och Gullspångselfvens vattendrag hade hemstält om anvisande af

ett anslag af allmänna medel för undersökning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg för en kanal från sjön^Möckeln genom Letelfven,

sjön Skagern och Gullspångselfven förbi Gullspangsfallen till Venern,

och hade sökandena jemväl erbjudit sig att med en viss penningsumma

bidraga till undersökningskostnaderna. Såsom synes skulle denna kanalled

från Degerfors vid Letelfven till Venern i hufvudsak sammanfalla med

Sveakanalens tidigare föreslagna sträckning i denna del.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs, Vermlands

och Örebro län förordat ansökningen, behagade Eders Ivongl. Maj:t,

uppå tillstyrkan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, föreskrifva, att af de

medel 10,000 kronor, som för år 1899 anslagits till undersökning af

mindre hamnar och farleder m. in., skulle användas ett belopp af 3,000

kronor för undersökning samt förslags uppgörande till farled mellan Venern

och Möckeln, under förbehåll att sökandena tillsköte hvad derutöfver erfordrades

för bestridande af handtlangning och öfrig undersökningskostnad,

äfvensom anbefalla väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att draga försorg om

undersökningens verkställande.

Såsom förut meddelats, skulle den nu af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ifrågasatta undersökningen komma att afse jemväl reglering af

vattenhöjden i sjön Venern, såsom inverkande både a lrollhätte samt a

Svea och Göta kanaler. Beträffande innebörden af den åsyftade regleringen

har föredraganden inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o BO.

nämnda promemoria meddelat, att dermed afsåges vattenvariationens minskning,

d. v- s. sänkning af högvattenståndet, begränsning och möjligen någon

höjning åt lågvattenstandet, men framför allt en jemnare fördelning af

afrinningen från Venern, således minskning al fiödesmängden och höjning

af lågvattensmängden. Med högvattenytans sänkning skulle naturligtvis

uppstå fördelar för strandegare och med lågvattnets begränsning en viss

trygghet för sjöfarten a sjön och dermed jemnhöga, af Venern beroende

vatten. Afrinnmgens jemnare fördelning skulle slutligen vara till fördel

ej mindre för sjöfarten å irollbåtte kanal och Göta eif än äfven för dem,

som egde vattenrätt i elfven nedanför Venern.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit undersökning jemväl

af segelleden genom Mälaren från Iijelmare kanals mynning till'' Stockbolin,

anser jag mig till undvikande af missförstånd böra framhålla, att

denna undersökning skulle stanna vid Stockholm, så att densamma icke

skulle innefatta någon plan för ombyggnad af Stockholms sluss, hvarför

fullständig plan ^ redan finnes uppgjord, ej heller befatta sig med den på

dagordningen stående frågan om beredande af farled mellan Mälaren

och Saltsjön närmast söder om Stockholm genom Arstaviken och Hammarbysjön.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skall utredningen

blifva icke blott^teknisk utan äfven statistisk. Denna sistnämnda sida af

utredningen är påtagligen af synnerlig vigt.

En sådan statistisk undersökning skall till eu början afse sammanförande

och bearbetning af tillgängligt eller i vissa fall särskilt anskaffadt

statistiskt material rörande befolknings- och näringsförhållanden i de orter,

som af befintliga eller föreslagna kanalleder beröras. Vidare skall tillses,

huruvida befintliga kommunikationsleder, jernvägar, landsvägar, vattenvägar,

kunna anses tillgodose de bestående näringarnes behof, och i hvilken

män förbättrade vattenvägar må kunna antagas befordra utvecklingsmöjligheten

i dessa hänseenden utan att i särskilda fall alltför mycket skada

de befintliga kommunikationsanstalterna. Särskild uppmärksamhet torde

dervid böra egnas åt frågan, huruvida de billigare transportkostnaderna å

vattenvägarne, i jemförelse med jernvägsfrakterna, kunna anses för olika

slag af varor uppväga den långsamhet i befordringen och det jemförelsevis

långa totala uppehåll under vintern, som äro förenade med kanaltrafik.

Undersökningen bör ock afse att utröna, i hvilken mån inkomsterna

af kanalerna ma kunna beräknas gifva afkastning å de på om- eller nybyggnad

nedlagda kapital, dervid hänsyn jemväl bör tagas till frågan om

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

15

lämpliga belopp för kanalafgifter och de hamnafgifter, som icke kunna

undvikas.

Genom dessa och dylika utredningar skulle man söka så fullständigt

som möjligt utröna, icke blott hvilka bland befintliga kanaler böra ombyggas

och hvilka nya kanaler anläggas, utan äfven hvilken af ifrågasatta

dimensioner bör vid hvarje särskild kanal komma till utförande.

Häraf följer att åt ledningen af en blifvande undersökning bör lemnas

så fria händer som möjligt i afseende å framställandet af förslag beträffande

alternativa linier. Det skulle uppenbarligen vara att gå undersökningen,

såväl den tekniska som den statistiska, i förväg, om man på

förhand bestämde, huruvida exempelvis Svea kanal i sin vestliga del bör

hafva den tidigare föreslagna rigtningen eller en numera framkastad

rakare sträckning, eller om Göta kanal tilläfventyrs bör i stället för sin

nuvarande rigtning från Norsholm dragas efter Motala ström till och

genom sjön Glan samt vidare till Norrköping, eller slutligen om kanalförbindelsen

mellan Mälaren och Hjelmaren bör ledas utefter Hjelmarens

naturliga utlopp, Eskilstunaån. Likaså bör åt en blifvande undersökning

öfverlemnas att pröfva, hvilket afseende må kunna fästas vid ett framkommet

förslag, att de befintliga kanalerna, åtminstone å vissa sträckor,

icke skulle ombyggas utan vid sidan af de nya djupare kanalerna bibehållas

till gagn för den mindre, företrädesvis lokala trafiken.

Mot de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna alternativa

kanaldimensioner, efter hvilka undersökningarna skulle ställas, har jag

intet att erinra. Lika med styrelsen anser jag ock, att utredningen bör

ställas under öfverinseende af styrelsen, som jemväl lärer böra förordna

förrättningsman eller förrättningsmän och för denne eller desse utfärda

instruktion.

Kommerskollegium har ifrågasatt jemväl undersökningar beträffande

djupförhållandena i de hamnar, som beröras af kanalerna och af regleringen

af Venerns vattenstånd, hvilka undersökningar skulle, såsom ofvan

meddelats, medföra en ökning i undersökningskostnad af omkring 20,000

kronor. Jag anser dock, att dessa undersökningar böra bekostas af vederbörande

intresserade i likhet med hvad som skett i sammanhang med

undersökningen för ombyggnad af Trollhätte kanal med flertalet af

Venerns vigtigare hamnar. Öfriga under ärendets gång framstälda önskemål

böra, så vidt sådant kan ske och pröfvas lämpligt, vid undersökningen

beaktas.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit och på af denna

styrelse anfördt skäl anser jag, att något bidrag till undersökningens bekostande

från vederbörande kanalbolag ej är att förvänta. Den ifråga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

sätta undersökningen torde sålunda böra helt och hållet bekostas med

statsmedel. Jag tror icke heller, att det vid detta omfattande undersökningsföretag

skulle vara lämpligt att, såsom vid mindre undersökningar

plägar ske, påfordra, att enskilde, skulle ansvara för all handtlangningskostnad.

På långa sträckor, särskildt utefter redan befintliga kanalleder,

torde svårighet möta att finna enskilde, som äro benägna åtaga sig dessa

kostnader.

Mot det begärda anslagets storlek har jag ej något att erinra. Då

en del af Svea kanal, såsom förut nämnts, redan är föremål för undersökning,

bekostad af anvisade eller enskildt tillskjutna medel, kunde väl

deraf någon nedsättning i totalbeloppet böra föranledas. Men då denna

undersökning afser endast ett mindre vattendjup och då i allt fall vid ett

så omfattande företag som det ifrågavarande en minskning på ett håll

lärer komma att motsvaras af ökning å andra håll, exempelvis för de

alternativa undersökningar, som ifrågastälts efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifvit sitt förslag i ärendet, finner jag icke uti den

anförda omständigheten tillräcklig anledning att föreslå någon minskning

uti det af styrelsen äskade anslagets belopp, hvilket lämpligen torde, såsom

styrelsen med hänsyn till tillgängliga arbetskrafter föreslagit, böra fördelas

på fyra år.

Då hela det ifrågasatta anslagsbeloppet utgör 173,000 kronor, finnes

uppenbarligen ingen möjlighet att taga denna summa från det sedvanliga

årsanslaget, 10,000 kronor, för undersökning af mindre hamnar och farleder

m. m. Den fråga, som genom undersökningarna skall utredas, är

ock af ett så allmänt statsekonomiskt intresse, att särskildt anslag synes

mig böra anvisas för de nödvändiga undersökningarna och förslagen.»

Beträffande de skäl, som till stöd för det i ofvan omförmälda motion

väckta förslaget blifvit anförda, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjelfva

motionen.

Frågan om en utvidgning och förbättring af de inre vattenvägarna

i vårt land är otvifvelaktigt af den betydelse, att det måste anses

önskvärdt, att genom statens försorg åtgärder vidtagas för vinnande af

den närmare utredning, som erfordras för att kunna bedöma, i hvad mån

vigtigare företag för berörda ändamål lämpligen böra komma till utförande.

Till någon del hafva ock under de senare åren förberedande undersökningar

i detta syfte blifvit på statens bekostnad iverksatta. Såsom af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60. 17

statsrådsprotokollet inhemtas, har nemligen Kongl. Maj:t, med anledning

af ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal, år 1896 anvisat medel för

undersökning rörande segelleder dels mellan Venersborg och Göteborg,

dels ock mellan förstnämnda stad och Uddevalla, och denna undersökning,

dervid förslag skall upprättas med alternativa segeldjup af 4, 5 och 6

meter samt derefter afpassade mått å kanaler och slussar, lärer numera

vara i det närmaste fullbordad. Det synes utskottet, som om denna

undersökning, hvaraf torde framgå i hvad mån större sjögående fartyg

lämpligen kunna beredas tillträde till Venerns vatten, måste blifva af i

viss mån afgörande betydelse för förslagen om ny- eller ombyggnad af

öfriga från denna vidsträckta insjö utgående kanalleder. Och äfven vid

undersökning för utvidgning eller anläggning af andra farleder till det inre

af landet, torde hvad särskilt beträffar de derför lämpliga dimensionerna,

hvaraf åter farledens rigtning i många fall måste vara beroende, ledning

vara att hemta från de resultat, som förberörda utredning kommer att

lemna. På grund häraf synes det utskottet lämpligast, att, först efter det

fullständig utredning angående ombyggnad af Trollhätte kanal blifvit

framlagd, beslut fattas om verkställande af undersökningar rörande andra

kanal- och segelleder. Öfver hufvud torde någon olägenhet af ett sådant

uppskof med undersökningarna icke vara att vänta. Särskilda omständigheter

kunna emellertid påkalla, att undersökning redan tidigare verkställes

rörande någon viss del af en kanalled. Så torde vara förhållandet, om

fråga skulle uppstå att för industri el t behof anlägga nytt eller ombygga

redan befintligt vattenverk i vattendrag, hvarest allmän farled synes kunna

framdeles ifrågakomma. Derest nemligen de i sådant företag intresserade

skulle önska att beträffande det sätt, på hvilket kanalanläggning i vattendraget

kunde komma att anordnas, erhålla närmare kännedom för att med

hänsyn dertill utföra sitt byggnadsföretag, synes det utskottet önskligt, att

den för berörda ändamål erforderliga undersökning af en viss kanalsträcka

varder genom statens försorg utförd, utan att man afvaktar verkställandet

af eu fullständig undersökning och utredning rörande hela kanalleden. För

det fall, som ofvan blifvit antydt, lärer emellertid Kongl. Magt icke underlåta

att vidtaga de åtgärder, som kunna anses vara af omständigheterna

påkallade.

Då utskottet af ofvan anförda skäl ansett sig icke böra för närvarande

förorda verkställandet af de undersökningar rörande kanal- och farleder,

som af Kongl. Maj:t föreslagits, har utskottet gifvetvis ej heller anledning

att nu tillstyrka bifall till den af herr Almqvist väckta motionen om

undersökning för reglering af Mälarens vattenstånd, en undersökning, som

nära sammanhänger med den af Kongl. Maj:t föreslagna rörande segelleden

Bill. till mittel. Prut. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 40 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

genom Mälaren och som enligt motionärens hemställan borde i förening

dermed verkställas. Deremot synes det utskottet angeläget, att frågan om

reglering af vattenhöjden i Venern må under den närmaste tiden vinna

den utredning, som med Kongl. Maj:ts framställning åsyftas. Oafsedt den

inverkan, som en sådan reglering skulle utöfva på Göta kanal och den

ifrågasatta Sveakanalen, torde nemligen ombyggnaden af Trollhätte kanal

vara i ej oväsentlig mån beroende på den jemnare fördelning af afrinningen

från Venern, som med berörda reglering afses. Med hänsyn härtill

och då det synes vara af vigt att erhålla en, såvidt möjligt, fullständig

utredning i fråga om Trollhätte kanals ombyggnad, anser sig utskottet

böra tillstyrka, att Riksdagen för undersökning samt upprättande af plan

och kostnadsförslag för reglering af vattenståndet i Venern för nästkommande

år anvisar det belopp af 15,000 kronor, som, enligt hvad af

statsrådsprotokollet inhemtas, beräknats vara för detta ändamål erforderligt.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Kongl. Majrts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, till bestridande af

kostnaden för undersökning samt upprättande af plan

och kostnadsförslag för reglering af vattenståndet i

Venern, må på extra stat för år 1901 anvisa 15,000

kronor; samt

b) att herr Almqvists ofvan omförmälda motion

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B. 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:58 Skrifvelse till Konungen, i anledning af gjorda framställningar om anslag dels för undersökningar af mindre hamnar m. m., dels ock för undersökningar af åtskill s. 4 i texten