Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1900-04-24 · 44 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:65, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets Memorial N:o 65.

''■ ''y ... \. r V. .•

IN:o 65.

Ank. till Eiksd. kansli den 24 april 1900, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra

införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af

dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af

beslut vid föregående riksdagar; redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmägtiges sammankomster;

fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjeningen vid

riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen

af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets

betjening.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits dels §§ 4, 7, 14 och

15, som innehålla uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda, dels ock § 71 angående

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus, hvilken paragraf torde

Bih. till Rilcsd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 43 Häft. (N:o 65). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

• tv./ \wVtt''A.i''>V( «VrtXtv,>.4t*».->>\V.

2 Statsutskottets Memorial N:o 65.

vara öfverflödig, då hänvisning till gällande föreskrifter i detta ämne lemnas

i reglementets 72 §»

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 24 april 1900.

. ii ät I»; . .

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Vö <v / Wvaxuuau, v.V>\V.«''.\*A\sr\w\s

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ l
Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest,'' jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordna?, att i vederbörlig ordning liqvideHas, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 65.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven ''person öfverlålas, för att endast i

dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i

afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets

räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser

med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;

samt

c) att, då s. k. riksgäldssedel'' i Riksgäldskontoret till inlösen företes,

Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med

Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente,

böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar

för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter

ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 8

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

5

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 5.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1891 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas

till amortering derå på tider och sätt, som Eullmäktige i Riksgäldskontor^

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta

reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig

grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen bar år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt

och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 65.

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill

hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och

signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt

bemyndigat Fullmäktige i Riksgäl dskon före t att genom försäljning af då

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller

1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med

Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att

tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

§ 9.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning

för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,

Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot

Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof

utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,

»om, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år

1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish

and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande

anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande

af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000

kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen

användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000

kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta

beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ io.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande

till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Memorial N:o 6&.

§ Il
Riksdagen

har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande

till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Riksdagen har år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 13-

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

egande Kongl. Maj: t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 65.

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsan läggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning

af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

9

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.

Maj :t så prof var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans

egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. lläft. 43.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 6S.

§ 16.

Till fortsättning af statsbanan mellan GeUivare och riksgränsen har

1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret

anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 17-

Till fortsättning af statsbanan frän Göteborg till Skee har 1899

års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontor^

anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 18.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat

Riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt

fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala

godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven

för år 1900 anvisat

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—

Frövi .................................................................. kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ................................. » 300,000: ■«—

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro > 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret

att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda

anvisade beloppen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

11

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna

upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och

afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok:; hvarförutom fortfarande bör

föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och

amortissemenisfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven

dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma

under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda

redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom aen

1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade

och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga

delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda

ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskapet för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna

utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl.

Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat

sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva

försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret,

bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess

hufvudbok biläggas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 51.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig

välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 53.

Är Styrelsen ej sa fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 54.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,

att, han, jemlik^ någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsord
ningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigs-iefzttningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 56.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

13

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige

gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till Eiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest

tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Eiksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att Eiksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig, på -sätt sista punkten af § 66 innehåller,

två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Eiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,

anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut

och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst

böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det

sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att

under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande

intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl

beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgörings

ordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes. behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under

handlingar.

§ 58.

Befutbringa/)'', som af någon annan än Eiksdagen meddelas angående

användandet af Eiksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 65.

få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer

allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers

beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^

begära råd och yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

15

§ 63.

Är Fullmäktig, som icke, på satt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så

vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

fw *:-u ! ;i v *>■ ''• t *» M » ‘i •'' «'' Tiv U i c.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,

som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det da fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgiildskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 65.

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet

anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,

af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och

Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 69.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal

för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket

jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

17

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 70.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna

varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som

Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor

att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader

för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med

de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj

1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 78.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. Häft. 43. q

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 65.

och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit

sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne

sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af

statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser

jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets

som bihangets tryckning'',

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens

hus.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

19

‘ Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Eiksgäldskontorets

tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare^ uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf tva revisorer, af hvilka den

ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands

kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september

1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att

granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet

insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för

bevarande af Eiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör eu ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 65.

utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra Fullmäktige utse ett omljud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Eiksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 81.

Sedan Riksdagen ar 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsiiksdagarne

fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige

faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige

kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af

ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang

för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under

hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige

att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet

använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat

Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af

nämnda förslagsanslag i man af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda

5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Eiksgäldskontoret

att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register

till Kamrarnes protokoll med bihang för aren 1867—1896 samt för registerverkets

bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren

1898 1900 i man af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock

föreskrift, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas

de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt

erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer,

som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset

för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af

Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll

med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

21

dagarne 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Biksgäldskontoret

att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af

det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning

m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Biksdag

för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa

af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå

af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Biksdagen år 1898

meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till

efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.

§ 82.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i

Biksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 83.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga

om den ort, der Biksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Eiksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Biksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Begeringsformen);
b)

efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §

Begeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 §

Beg ringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Ban
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 65.

kens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 85.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kamrerare;

en kassör;

en revisor;

en kassabokhållare;

en lånebokhållare;

en registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

§ 86.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Menwrial N:o 65.

23

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 87.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende

till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet,

under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med

undantag af det i § 92 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför

erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren

deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till

högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning

och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den

tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön.

Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare,

hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade

sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall,

efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon

i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla

Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit

af Fullmäktige utfärdadt.

§ 88.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande

erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

uuder den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 89.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de

med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 65.

dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 90.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 91.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest

skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,

eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. m.

§ 92.

Om någon Riksgäldskontor^ tjensteman vid mindre förseelser i tjensten

ej latit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

25

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande

användas.

§ 93.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges

särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 94.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjenst.

§ 95.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos

Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 96.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för

alltid skiljes frän tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

Bih. tiU Riksd. Prof. 1900. 4 Samt. 1 Afd. Häft. 43. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

26

Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 97.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin

■'' rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig

^ försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 92 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 98.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret

bestämmas efter desses vid afskedstagande!; innehafvande löner.

§ 99.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla

en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas

den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst

tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett

sjukligt eller försvagadt tillstånd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

27

§ 100.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en

ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst

omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som

motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman

eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan,

endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid

afsked stagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenstår

ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda

antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande

pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår,

ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje

öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,

om ett sådant ^räkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt.

§ 101.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman,

som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att

vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sadant fall

ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen

hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro

uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande,

som i näst föregående paragraf äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af

annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra,

ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande

omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom

en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal.

1880

1886

1887

1888

38

42

40

40

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopa Kr. 119,790,000,

motsvarandet St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års

jernvägslän å 72,000,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

hvaraf blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

60,673,333,33 Kr. eller

68,257.500 Rmk ...............

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att af Riksgäldskontoret

infrias efter sex

månaders föregången uppsägning,

å 50,000,000 Kr.,

hvaraf till 1899 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å..............................

Obligationer å 30,000,000

Rmk, ouppsägbara från innehafvarens

sida, men stälda

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1899.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

t—‘

OO

00

o

p-

i*''""

37, 7.

Kr. 98,663,400

£ St. 5,436,000

'' Frcs 136,987,200

Rmk 110,894,400

1886 d. V,

37, 7.

/Kr. 58,173.777:77

\ Rmk 65,445,500:-

1887 d. 87„

3 7,0 %

Kr. 48,799,500

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

29

Reglemen

1890

1894

39

42

1899

1866

1890

42,

43

13

14

att af Riksgäldskontoret

infrias efter minst tre månaders

föregången uppsägning

.................................

Obligationer för 1890 års

jernvägslån åKr. 35,555,555

*j motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs ............

Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr.36,000,000,

motsvarande 50,000,000

Francs, 1,980,000 £St. eller

40.400.000 Rmk, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 18,000,000

Kr., motsvarande 25,000,000

Francs, 990.000 £ St. eller

20.200.000 Rmk ...............

Obligationer för 1809 års lån

å Kr. 72,000,000, motsvarande

100,000,000 Francs,

3.960.000 £ St. eller

80.800.000 Rmk, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 36,000,000

Kr., mot svarande 50,000,000

Francs, 1.980,000 £ St.,

eller 40,400,000 Rmk ......

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ......

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypoteksbank,

bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1899.

Fonderad skuld.

1888 d. 7„

1890 d. 7,

1894 d. >7.,

1899 d.

f 1798

\18ll

7»

*7.*

1890 d. *7,

3 7.

37,

7

/ 0

7

/o

3 7, 7.

5 7.

37, 7,

Kr. 25,111,111:11

Rmk 28,250,000

£ St. 1,384,250

Frcs 34,860,500

Kr. 32,741,333:34

Rmk 36,834,000

£ St. 1,804,866

Frcs 45,453,156

Kr. 18,000,000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000.000

£ St. 1,980.000

Rmk 40,400,000

Icke fonderad

skuld.

Kr. 10,125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

SO

Reglemen-

Tiden, då för

Återstående kapitalskuld den 31 December

tets

1899.

bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1866

i

!

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

i

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286:88 .........

1750 d. y,

6 %

1866

I

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) ....

1815 d. */„

i 1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom

linien med R:mt 150,000

R:dr ...................

K o/

1778

1866

18

Innestående fond för Göta

ö /o

I

kanals underhållande ...

1833 d. 3I/1S

5 %

—

Kr. 140,889

1

Af Kongl. Statskontoret till

Riksgäldskontorets förvalt- ning öfverlemnade kassa- behållningar ............

Kr. 50,000,000

Ofri ga diverse skulder.......

—

» 5,010,071:60

1866

20

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar) ....

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ...............

1882

3

Dito för Södertelje kanals dito

(dito) ..................

•

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1899.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

1866

25

Brudgåf vo vinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgälds kontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................

*

: - —*" ■

Summa Er.

317,489,122:2*

Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

:V2

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

•»

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristinehamn

och Varnums landsförsam- ling, för uppbyggande af ny

fl849}

\l854j

[ 2 % 1

37,500

1,500

kyrka i Kristinehamn ......

< jemte >

l ränta. J

3 7o

—

—

T>

43

Lån till Yesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket .....................

1861

5 %

4 7.

120,000

33,543

33

»

90

Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet ...........................

1862

5 7.

4 7.

50,000

—

9,151

11

»

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk ..................

1864

5 7.

4 7.

25,000

—

10,936

30

Transport

—

—

—

—

83,130

74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutslw.tiets Memorial N:o 65.

38

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1899 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

_____—

_

_

_

83,130

74

1866

37

Lån till staden Falun, för

V

uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes............

1864

5 %

4 %

40,000

17,561

19

>

>

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-

verkshus derstädes............

1865

5 %

4 %

12,000

—

5,230

08

»

»

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af byggnad

för ett fullständigt elemen-

/ »

8 l

tarläroverk derstädes.........

1866

5 %

4 V»

25,000

—

12,484

39

\1899

7 }

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny

byggnad för läroverket i

Kalmar..............................

1866

4 7, %

4 V.

22,000

____

22,000

1866

1482)

Lån till staden Yenersborg,

för uppförande af en ny

byggnad, för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

5 %

4 %

40,000

21,210

81

>

1483)

Lån till staden Vestervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

derstädes ...........................

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

10,838

06

>

148*)

Lån till TTpsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .........

1867, 1868

5 7.

4 %

140,000

75,763

11

1485)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

5 %

4 %

40,000

22,344

82

Transport

—

—

270,563

20

'') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ''/, % återbetalas.

’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Itiksd. Prot. 1900. 4 Sami. 1 Afd. Häft. 43.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1899 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

— ■

—

—

—

270,563

20

1866

1481)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes .........

1868, 1869

5 %

4 %

40,000

32,344

13

»

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes .................................

1873, 1875

5 %

4 %

20 000

14,071

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium ..............................

1875

5 %

4 °/„

59,000

35,941

63

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

5 Y«

4 %

30,000

23,456

45

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

1888

5 %

4 %

30,000

—

25,954

90

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 %

4 %

40,000

_

37,378

48

Transport

—

—

—

439,709

79

*) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 8 i 1878 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

35

Eeglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

439,709

79

1896

16

Lån till Hernösands Dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr. 1

årligen

—

15,000

—

14,000

—

1898

17

Lån till Yadstena och S:t

under

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Yadstena klo-

betalas

storkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1909

—

16,000

—

16,000

—

= 469,709: 7 9

! med

minst

b) Tomtreglering slån.

*/» »n.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda ............

1872

6 %

4 Yo

30,000

_

6,550

43

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 %

5 Y„

50,000

41,143

51

/1877

8\

Lån till staden Söderhamn,

\1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

6 %

5 Y.

200,000

148,319

27

11880

131

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881, 1882

6 %

5 Y0

200,000

160,802

74

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887 års

eldsvåda ...........................

1889

5 %

4 Yo

100,000

92,101

71

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

3 %

4 Yo

200,000

-. .

186,734

04

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny reglering af viss del

deraf i följd af den staden

år 1895 öfvergångna brand

1897

47,„ Yo

3Y„ Yo

150,000

150,000

= 785,651: 70

Transport

—

—

—

1,255,361

49

Se vidare § 3 i 1881 års Beglemente.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Årtal. §.

1866

1866

93‘)

94’)]

118

143

79

80

Transport

c) Lån till kanal- och sluss
anläggningar.

Lån till Dalslands kanalaktiebolag,

för segelleds öppnande

från Hattefura vid

Yenern till sjön Stora Lee

Lån till Kinda kanalaktiebolag,

för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanalisering

af Stångån från sjön

Kengen till Linköpings

hamn .................................

= 558,774: 34

d) Lån till jernväg sanlägg
ningar.

Lån till Borås jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga ........................

Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs

(Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsingborg—Årup)

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup ...........................

Transport

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1865, 1867

/ 1865 1

\1867—

1862, 1863

1864, 1865

Annuitet.

5 %

5 7.

-*)

5 7o

Räntefot.

3 7.

3 7.

4 7o

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

800,000

437,500

1,377,055

4 % 1,100,000

24

1,255,361

199,082

359,692

257,548

403,672

2,475,356

49

29

05

15

’) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 årsjReglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o €5.

37

Reglementets

Tiden, iäå

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

2,475,356

25

1866

80

Lån till Kristianstad—Hess-

I

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö-

1864, 1865

5 Vo

4 °/o

720,000

235,013

75

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg frän Eslöfs

station på Södra stambanan

918,728

88

till Ystad ...........................

1864-1866

5 %

4 7.

2,450,000

—

3>

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

•• V

442,467

62

tion på Södra stambanan...

1864-1866

5 V.

4 V.

1,200,000

/ »

82i

Lån till Uddevalla—Yeners-

\1897

13/

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Yenersborg till Udde-

I

valla samt jernvägens om- byggnad till normalspårig

/1865-1867)

\ 1898 |

5 Vo

4 °/o

2,600,000'')

—

2,540,650

66

1871

81

Lån till Karlskrona—Yexiö

] jernvägsaktiebolag, för an- - läggning af jernväg mellan

[1872]

! städerna Karlskrona och

i Vexiö ...............................

41873 >

[l874j

5 °/o ’)

47, Vo

2,600,000

1,873,698

38

Transport

—

—

—

—

—

8,485,915

54

>) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865 — 1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd a

600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till noriralspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutslcottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1899 års

Årtal.

§•

utbetalts.

veiuppei.

slut.

Transport

_

8,485,915

54

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg .........

J1872]

(1873/

6 %

5 %

406,000

237,792

24

»

»

Lån till Upsala—Margrete-

hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ..............

1873

6 %

K °/

500,000

307,473

92

0 /«

»

)

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-

118741

vika till Kil, mot skuldför- bindelse ...........................

<18751

(l876j

5 VA1)

5 %

5,000,000

—

4,182,271

36

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominel 5,988,600

kr., efter 90 % ...............

1878, 1879

K °/

6,078,240’)

5,389,740

0 / 0

—

—

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............

11877]

{1878}

(1879J

5 V)

41/, %

1,865,000

_

1,634,330

39

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel-

lan Hultsfred och Jenny,

Transport

—

—

10,237,523

15

0 Se § 3 af 1883 års Reglemente.

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.

) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

39

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

20,237,523

45

med bibana till sjön Txern,

sidospår till Ankarsrum och

hamnspår vid Yerkebäck...

!

18771

1878

1879J

5 %*)

*7a Vo

1,750,000

—

1,568,179

73

1876

5

Lån till Yislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Yislanda öfver Ljungby till

sjfin Holmen .....................

{

18771

18781

5 7»1)

47. Vo

785,000

768,299

12

»

Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Yisby till

Hamsa Vyrka.....................

I

1877''

1878

1879

5 7.‘)

47a %

500,000

—

438,158

27

{l879

is}

Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å Berg- slagernas jern vägsaktiebo- lags jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufvefält ...

1879

1880

1881

1882

5 7»1)

47a Vo

2,375,000

2,128,084

13

1876

5

Lån till Varberg—Borås jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg öfver Fritsla

ti 11 TCorås ...........................

11879

1880

1881

5 V,1)

47a Vo

2,600,000

—

2,329,692

08

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport

—

—

—

—

27,469,936

78

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutslcottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Årtal. §.

1881

1886

15

16

Transport

Lenna jernväg och Norr
telje

.................................

Lån till Siljans jern vägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags

jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana ...

Lån för anläggning af jernväg

från Finspong till Norsbolm

(numera öfvertaget af

Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)

..................

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Stockholm till Rimbo gästgifvaregård

........................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan Borås

och Svenljunga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve
sta

jernvägsaktiebolag) ......

Lån till Skara—-Kinnekulle

—Yenerns jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Skara till Kinnekulle

och Vener n ............

Eden, då

lånet

utbetalts;

1883

1884

1885

1886

1883-1886

(1883)

]l885>

[1886)

1883-1886

I1883-1885/

\ 1887 \

118841

(1887/

(1887)

<1888>

1889

Annuitet.

5 V,

5 %

5 °/o

5 %

5 %

Transport

5 7.

5 %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

47, %

47, %

47, %

47, 7.

47, 7o

47, 7.

47, 70

746,197*)

950,000

300,000

500,000

500,000

94

500,000

324,000

27,469,936

746,197

905,444

279,238

461,339

465,397

469,279

306,500

94

24

91

04

46

58

31,103,334

89

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o QJ5.

4i

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

Årtal-

§•

Transport

—

—

—

—

31,103,334

89

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

aktiebolag, föranläggning af

jernväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehed m. m. ...

1

1887j

1888}

Ö8901

5 Yo

47, V

341,000

—

341,000

—

»

Lån till Halmstad—Bolrnens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra ITnnen ...............

r1887|

<1888

U8901

5 7.

47* 7»

824,915 7

—

786,226

42

»

»

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie- bolag för anläggning af jern- väg mellan Fogelsta och

j

fl 888]

1889

5 7.

4 7, Y,

800,000

■285,929

98

Vadstena till Ödeshög ......

U 890J

■''i - ,Ji. )

»

2»

Lån till Mellersta Blekinge

v

jernvägsaktiebolag, för jern-

1888

vägsanläggning från Karls-

1889

5 7.

47, •/,

1,102,2502)

—

1,050,561

78

hamn till Ronneby ochGull-

1890

barn a, .................................

1893

i ■ f

Lån till Mora—Ven ems jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Östra Vermlands jernväg

972,646

45

Triad bibana ........................

1889-1893

5 V.

47* 7»

1,000,000

—

»

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta-

)1890|

5 °/„

305,000

295,133

74

tion med bispår ...............

|1891)

Transport

—

1

TT-

■-

—

34,834,833

26

») Enligt K. Br. af d. u/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 4 Sand. 7 Afd. Höft. 43. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 65.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1899 års

Årtal.

§•

utbetalts.

ueiuppei.

slut.

1886

16

Transport

34,834,833

26

Lån för anläggning af jern- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget

af Hessleholm—Markaryds

jernvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 %

47,7.

404,000

390,431

87

»

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

/18911

41/1 7.

90,835

88,350

34

Björndalsbron och Munkfors

11892/

5 7.

—

»

Lån för anläggning af jern-

väg från Klippan till Köst- ånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hesslebolms

/1892/

5 %

47, 7.

290,000

282,067

47

1891

jernvägsaktiebolag) ............

(1893/

—

18

Län till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

l

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla .........

/1892,18931

(1894,1896/

5 7.

47, 7.

1,300,000

—

1,293,500

»

19

Lån till Norra Söderman- lands jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Nyby bruk till Södertelje

med bibanor till Åkers

styckebruk, Strengnäs, Ma- riefred och Igelstaviken......

5 7.

47, 7.

1,800,000

1,781,595

1892—1896

>

Lån till Hernösands—Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

------*

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 7

47, 7.

2,350,000

2,350,000

»

18

Lån till Norrköping—Söder-

/ 0

—

—

köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m.........................

1893—1895

5 7

47, 7.

653,000

646,323

fl 7

° lo

U l

Transport

—

—

—

11,667,101

Öl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

48

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

41,667,101

01

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens jern vägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången ..............................

1895-1896

5 7.

47,7.

1,247,000

1,247,000

1896

14

Lån till Östra Blekinge jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

fl897t

ning af jernväg från Gull- bärna station till Thorsås

{1898}

*1899^

5 7o

47,7o

537,500

—

537,500

—

»

Lån till Klintehamn—Roma

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klintehamn till Roma sta-

/18971

*)

tion....................................

\1899J

5 7»

47* 7.

214,000

—

213,182

63

»

»

Lån till Markaryd—Veinge

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Markaryds station till Ve-

jl897\

’)

375,000

inge station........................

\1898J

5 7o

47,7.

563,000

—

—

»

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Vest-

8)

80,000

kinde och Tingstäde .........

1899

5 7.

47,7.

120,000

—

—

»

»

Lån till Sala—Gysinge—

Gefle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Sala öfver Gysinge till Haga-

47,7.

4)

775,500

ström .................................

1899

5 7.

1,545,500

—

—

Transport

—

—

—

—

—

44,895,283

64

'') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 817: 87.

s) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: —.

*) D:o vid d:o d:o kr. 40,000: —.

4) D:o vid d:o d:0 kr. 770,000: —.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 66.

m

Reglementets

Transport

Lån till östra Centralbanans

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Timmerby ...

= 43,871,147: si

Tiden, då

lånet

Utbetalts.

Annuitet-

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1899 års

slut.

Årtal.

§•

1896

r

■■ VtK t

14

1899

5 7o

4V. ./*■

1,710,000

—

44,895,283

790,000

64

Summa

—

—

—

45,685,283

64

'') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 920,000.—.

Stockholm, tryckt hos A. t. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1900.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.