Sök i Ratio Lex

Memorial, angående tryckning af konstitutionsutskottets memorial m. m. vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar.

1900-04-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:68, Memorial, angående tryckning af konstitutionsutskottets memorial m. m. vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 68.

1

N:o 68.

Ank. till Kiksd. kansli den 30 april 1900, kl. 3 e. m.

Memorial, angående tryckning af konstitutionsutskottets memorial

m. m. vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar.

(R. A.)

Vid 1899 års riksdag föreslog lierr A. V. Ljungman i en inom

Andra Kammaren väckt motion, att Riksdagen måtte besluta att uppdraga

åt fullmägtige i riksgäldskontoret att genom lämplig person på

riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af konstitutionsutskottets

»memorialer och öfriga expeditioner» vid urtima riksmötena

1810, 1812 och 1815 efter samma plan, som följts vid tryckning af

konstitutionsutskottets »memorialer» m. m. vid 1809 —1810 års riksmöte.

I anledning af denna till statsutskottet remitterade motion anförde

utskottet i sitt utlåtande n:o 42 följande:

»Af konstitutionsutskottets vid de tre urtima riksdagarne 1810, 1812

och 1815 afgifna betänkanden, memorial m. m. återfinnes, såsom motionären

angifvit, åtminstone en del bland de särskilda ståndens tryckta

protokoll eller bihangen dertill. I hvad man berörda utskottshandlingar,

för så vidt de kunna anses vara af någon vigt, blifvit fullständigt derstädes

intagna, har emellertid icke blifvit upplyst och torde endast

o-enom en noggrann undersökning och jemförelse med de handskrifna

utskottsprotokollen m. in. kunna bedömas. Men äfven om alla vigtigare

delar af ifrågavarande handlingar skulle vara att finna bland det utgifna

riksdagstrycket, återstår att afgöra, huruvida i hvarje särskildt fall

handlingarna, så som de nu äro spridda, kunna utan svårighet och tids
Bih.

till Rikid. Prof.. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 46 Håft. (N:o 68.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 68.

utdrägt derstädes uppsökas, eller om för detta ändamåls vinnande

måste anses nödvändigt, att de ordnas och föras tillhopa i särskilda

samlingar. Det nyligen utkomna sakregistret till rikets ständers protokoll

med bihang för tiden 1809—1866 torde väl i regel gifva anvisning

för återfinnande af de i riksdagstrycket för ofvan nämnda år spridda

utskottshandlingarna, dock tilltror sig utskottet icke att bedöma, i hvad

mån härigenom tillfyllestgörande ledning i hvarje fall beredes.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt finner sig utskottet

icke kunna i frågans närvarande skick tillstyrka bifall till den väckta

motionen. Men då utskottet lika med motionären anser önskligt, att

alla vigtigare delar af de betänkanden, memorial m. in., som konstitutionsutskottet

vid berörda tre urtima riksdagar afgifvit, måtte finnas i

tryck offentliggjorda på sådant sätt, att deras uppsökande och anlitande

ej är för forskningen förenadt. med svårighet, synes det utskottet vara

skäl föranstalta om utredning i detta hänseende. Uppdrag härom torde

lämpligen böra lemnas åt fullmägtige i riksgäldskontor^ hvilka derefter

hade att vid nästa års riksdag inkomma med det yttrande och

förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.»

Med bifall till utskottets på grund häraf gjorda hemställan beslöt

Riksdagen uppdraga åt fullmägtige i riksgäldskontoret att låta genom

lämplig person på riksgäldskontorets bekostnad verkställa utredning,

huruvida alla vigtigare delar af de betänkanden, memorial och öfriga

expeditioner, som konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års

urtima riksdagar afgifvit, funnes intagna i det utgifna riksdagstrycket

för dessa år samt huruvida konstitutionsutskottets redan tryckta handlingar

för nämnda tid kunde i hvarje fall utan svårighet uppsökas med

ledning af förefintliga register, äfvensom att till statsutskottet vid 1900

års riksdag afgifva det yttrande och förslag, hvartill berörda utredning

kunde gifva anledning.

Enligt hvad fullmägtige i skrifvelse till statsutskottet af den 11 sistlidne

januari tillkännagifvit, hafva fullmägtige för verkställande af den

utaf Riksdagen begärda utredningen vändt sig till förslagsställaren i

ämnet vid 1899 års riksdag, filosofie doktor A. V. Ljungman samt från

honom fått mottaga ett efter granskning af konstitutionsutskottets handlingar

för ifrågavarande tid afgifvet utlåtande jemte dervid fogad förteckning

öfver de till konstitutionsutskottets handläggning hörande förslag

samt öfver nämnda utskotts protokoll af vigtigare innebörd, expeditioner

m. m. vid urtima riksdagarna åren 1810, 1812 och 1815.

Berörda af doktor Ljungman afgifna utlåtande är af följande

lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 68.

3

»På grund af uppdrag från herrar fullmägtige att verkställa den

i Riksdagens skrifvelse, n:o 82, den 5 maj innevarande år till herrar

fullmägtige i Riksgäldskontor föreskrifna »utredning, huruvida alla

vigtigare delar af de betänkande^ memorial och öfriga expeditioner,

som konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års

urtima riksdagar afgifvit, finnas intagna i det utgifna riksdagstrycket

för dessa år samt huruvida konstitutionsutskottets redan tryckta handlingar

för nämnda tid kunna i hvarje fall utan svårighet uppsökas

med ledning af förefintliga register», har undertecknad under tiden

från och med den 26 sistlidne maj till och med den 10 innevarande

juli månad noggrant genomgått de i Riksdagens arkiv befintliga,

i konstitutionsutskottet vid nämnda riksdagar förda protokoll med

till dem hörande handlingar i syfte att åstadkomma denna utredning.

Dervid har naturligen uppmärksamheten måst i främsta rummet fästas

å dels hvilka af dessa handlingar, som redan »finnas intagna i det utgifna

riksdagstrycket», dels hvilka af de icke sålunda offentliggjorda

handlingarna, som kunde förtjena att göras lättare tillgängliga, »för

forskningen» genom att utgifvas i tryck, och dels »huruvida konstitutionsutskottets

redan tryckta handlingar för nämnda tid kunna i hvarje fall

utan svårighet uppsökas med ledning af förefintliga register.»

I.

I fråga om hvilka af konstitutionsutskottets handlingar (»expeditioner»),

som redan »finnas intagna i det utgifna riksdagstrycket» vid

urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815, är att märka, att nästan alla

till Rikets Ständer ingifna utlåtanden (mnemoriah) med tillhörande förslag

blifvit i bihanget till Riksståndens protokoll »intagna», så att endast

tre dylika utlåtanden, nemligen ett år 1810 och två år 1812 (deraf det

ena inliiberats) samt ett till ett utlåtande fogadt förslag år 1815 icke

blifvit »intagna», under det att flora till de intagna utlåtandena hörande

reservationer lemnats otryckta, ja någon gång till och med icke ens

omnämnts.

Icke »intagna i det utgifna riksdagstrycket» äro deremot l:o) alla

konstitutionsutskottets protokoll, 2:o) alla »expeditioner» under form af

protokollsutdrag till såväl Riksstånden som enskilde motionärer med

till dessa expeditioner hörande reservationer, 3:o) de flesta anföranden

(»dictamina») till utskottets protokoll och 4:o) alla de af utskottet för

ärendenas förberedande utredning tillsatta beredningarnes förarbeten

samt 5:o) alla de af enskilde motionärer till utskottet ingifna eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 68.

inom utskottet väckta motionerna. Alla dessa protokolls och bär

nämnda handlingars innehåll är sålunda otillgängligt för en hvar, som

icke är i tillfälle att i Riksdagens arkiv genom en tidsödande forskning

skaffa sig kännedom derom.

IT.

Hvad åter beträffar de konstitutionsutskottets protokoll och till

dem hörande handlingar vid urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815,

som icke »finnas intagna i det utgifna, riksdagstrycket», så är i fråga om

sjelfva protokollen att märka, att den större utförlighet, hvarmed protokollen

då fördes, gör, att man i dem äfven finner värdefulla upplysningar

om motiven för utskottets beslut och om utskottsledamöternas

olika uppfattning i vigtiga konstitutionella spörsmål samt om hur talrika

grundlagsbud tillämpades och en konstitutionel sedvanerätt så småningom

utbildades inom utskottet. Många af dessa protokoll förtjena

derför helt visst att, om än med uteslutande af betydelselösa delar,

genom utgifning i tryck göras lättare tillgängliga »för forskningen», än

nu är fallet.

Konstitutionsutskottets alla »expeditioner» under form af protokollsutdrag

till Riksstånden eller enskilde motionärer böra naturligen samtliga

utgifvas i tryck, enär de innehålla utlåtanden öfver talrika ämnen

af till dels rätt stor konstitutionel vigt och ådagalägga utvecklingen

af den konstitutionella uppfattningen inom utskottet rörande betydande

delar af statsförfattningen.

Att alla (eller åtminstone de flesta) anföranden (»dictamina») af

utskottsledamöterne till utskottets protokoll äfven förtjena att tillgängliggöras

»för forskningen» genom utgifning i tryck bör vara af sig sjelft

klart för den, som anser att åtminstone de »vigtigare delarne» af utskottets

protokoll äfven böra intagas i en särskildt utgifven upplaga af

konstitutionsutskottets handlingar m. m. vid urtima riksdagarne åren

1810, 1812 och 1815.

Under de nämnda urtima riksdagarne var det brukligt att inom

utskottet tillsätta en eller ett par s. k. »beredningar» för den förberedande

utredningen af till utskottets handläggning hänvisade grundlagsfrågor;

och fördes vid dessa beredningars sammanträden vanligen utförliga

protokoll och utarbetades i hvarje fall särskilda förslag, som

lades till grund för besluten vid frågornas afgörande inom utskottet.

Att åtminstone de delar af dessa beredningars protokoll och förslag, hvilka

antingen icke ingått uti eller ock afvika från utskottets slutliga utlåtanden,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 68.

5

äfven förtjena att utgifvas i en tryckt samling af hvarje särskild riksdags

konstitutionsutskotts handlingar in. m., synes likaledes påkalladt

af forskningens behof.

På grund af bestämmelserna uti 81 och 84 §§ regeringsformen

samt 29 § 1 mom. riksdagsordningen fingo grundlagsfrågor under ifrågavarande

riksdagar icke väckas genom motioner (s. k. »memorial») i

Riksstånden, utan endast genom direkt till konstitutionsutskottet ingifva

motioner (»memorial»), hvilka sålunda icke blefvo tryckta i vare sig

Riksståndens protokoll eller i bihanget till dessa, under det att alla de

motioner, som tillhörde andra utskotts handläggning, skulle väckas i

Riksstånden och blefvo tryckta i dessas protokoll.

Då de till konstitutionsutskottet ingifna motionerna synas i värde

vara fullt jemförliga med de motioner, som väcktes i Riksstånden, och

då tillräckliga skäl svårligen kunna anföras hvarför icke de förra genom

utgifning i tryck skola vara tillgängliga »för forskningen» lika val som

de senare, hvilka redan från förstone varit det; så synes den ifrågasätta

upplagan af konstitutionsutskottets handlingar m. in. vid urtima

riksdagarne 1810, 1812 och 1815 äfven böra innehålla de till utskottet

ingifna eller inom utskottet väckta motionerna (»memorialen»).

in.

Vidkommande slutligen frågan, »huruvida konstitutionsutskottets

redan tryckta handlingar kunna i hvarje fall utan svårighet uppsökas

med ledning af förfintliga register», må visserligen ej förnekas, att de

särskilda register, som fogats till de tryckta bihangen till Riksståndens

protokoll vid urtima riksdagarne 1810, 1812 och 1815, lemna en jemförelsevis

lätt öfverskådlig förteckning i tidsföljd öfver de af utskottet till

Rikets Ständer afgifna utlåtanden (»memorial») med tillhörande förslag;

men dessa register äro i öfrigt, liksom de särskilda registren till Riksståndens

protokoll och det åren 1891—1893 utgifna allmänna »sakregistret

till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år

1809 till och med år 1866», till blott helt föga gagn, då det gäller att

finna reda på de för grundlagarnes tolkning och den uppväxande konstitutionella

sedvanerätten betydande fall, då det ena eller andra grundlagsbudet

på ett betecknande sätt bragts i tillämpning eller då en sedvana

grundats eller gjorts gällande.

De förefintliga särskilda registren äro emellertid för det här ifrågavarande

ändamålet vida lätthandterligare och öfverskådligare än det

störa allmänna registret, i synnerhet som detta senare tydligen aldrig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 68.

varit afsedt att underlätta forskningen rörande den svenska konstitutionella

rättens utveckling, utan väl snarare att underlätta begagnandet

af det i riksdagstrycket befintliga material, som är af värde för frågor

beträffande särskildt statsregleringen, beskattningen, bankväsendet, den

civila, kriminala och administrativa lagstiftningen, m. in. dylikt.

Det af en framstående forskare på det konstitutionella området

(doktor C. A. Reuterskiöld) om det nämnda allmänna registret fälda

omdömet, att »dess värde tyvärr i synnerligt hög grad förminskas af

bristande noggranhet och fullständighet i uppgifterna, så att de särskilda

äldre registren måste fortfarande anlitas af hvarje grundligare

forskare» (öfversigt af den svenska Riksdagens sammansättning och verksamhetsformer

efter 1809, Stockholm 1895, sid. 176), afser väl företrädesvis

de konstitutionella förhållandena och de äldsta riksdagarne

från och med den år 1809—1810; ty ju längre arbetet med nämnda

registers författande framskred, ju fullständigare blifva tydligen de uppgifter,

som registret lernnar.

Öfver innehållet i det ännu otryckta materialet i konstitutionsutskottets

handlingar m. in. lemnar som bekant intet alfabetiskt register

en önsklig ledning.

Liksom forskaren på det civil-, kriminal- eller administrativrättsliga

området för söka reda på exemplen för den faktiskt gifna tolkningen

af den civila, kriminala eller administrativa lagstiftningen i lageditioner,

juridiska tidskrifter och prejudikatsamlingar med till dessa hörande register;

så måste forskaren på det konstitutionella området söka reda

på hvad han i motsvarande hänseende beliöfver uti riksdagstrycket,

dervid han i de flesta fallen har ingen eller ganska ringa ledning af

de förefintliga registren. Häraf bör ock vara klart, hur önskligt det

vore, att man finge ett särskildt fackregister öfver det i riksdagstrycket

befintliga konstitutionella materialet.

IV.

Sverige har såsom bekant eu utveckling i konstitutionelt hänseende

och ett konstitutionelt material att uppvisa, hvartill väl intet annat

land i verlden kan förete något fullt motsvarande; men största delen

af detta material är otryckt och derigenom äfven i väsentlig mån otillgängligt

samt dessutom i vetenskapligt hänseende obearbetadt, ehuru

såväl den fortsatta utvecklingen i konstitutionelt hänseende som statsvetenskapen

skulle ofantligt främjas derigenom att detta material både

gjordes mera tillgängligt för forskningen och bearbetades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 68.

7

Detta material har nemligen redan allt för länge varit mindre tillgängligt

och begagnadt, än som för fosterlandet varit nyttigt och värdigt,

hvadan det icke är för bittida, om man nu genom ökade ansträngningar

sökte att fruktbargöra de i arkivens gömmor befintliga

konstitutionella skatterna.

Den berömvärda början, som redan 1873 egde rum och föranledt

utgifvande! af »svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, som höra

till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521 —1718», hvilket

nu fortskridit till och med år 1594, är nemligen långt ifrån tillräcklig,

hvartill kommer att densamma blott afser Sveriges konstitutionella utvecklings

tidigare skeden, men icke den tid och de lagar, som tillhöra

vårt nuvarande statsskick, hvars möjligast noggranna kännedom ju särskilt

påkallas af våra dagars arbete på det konstitutionella området.

Utgifning i tryck af det nämnda materialet är emellertid af behofvet

påkalladt icke blott för att göra detsamma lättare tillgängligt »för forskningen»

utan äfven för att säkrare bevara detsamma åt efterverlden, än

om det blott i unica exemplar finnes tillgängligt i Riksdagens arkiv, der

en eldsvåda lätt kunde förstöra detsamma. Vid en sådan utgifning är

det fördenskull bättre, att något för mycket tryckes, än något för litet;

ty eljest kan lätt hända, att man i en framtid ser sig nödsakad att

utgifva än fullständigare upplagor af ifrågavarande riksdagstryck, eller

ock att forskarena i alla fall nödgas anlita arkivens urskrifter.

Det gamla riksdagstrycket från och med början af vårt nuvarande

statsskick är såsom bekant blott tillgängligt i några få större bibliotek

inom riket, men det särskilt utgifna bandet konstitutionella handlingar

från riksdagen 1809—1810 är, eller kan åtminstone, liksom de nu ifrågasatta

Denne banden, blifva lätt tillgängliga äfven för ett större antal

enskilda forskare och mindre bibliotek, än fallet är med det nämnda

riksdagstrycket.

Af de uti konstitutionsutskottets protokoll och handlingar vid särskilt

urtima riksdagarne åren 1810, 1812 och 1815 behandlade ämnen

intaga tryckfrihetsförordningen och den till bestämmande af de genom

föreningen mellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållandena

upprättade riksakten främsta rummen; och är af det befintliga

materialet i afseende på den förra det mesta och i afseende på den

senare något, som icke blifvit »intaget i det utgifna riksdagstrycket».

Här finnes sålunda en verklig brist att fylla i afseende på de ifrågavarande

årens riksdagstryck, hvilken särskildt med hänsyn till en förestående

omarbetning af tryckfrihetsförordningen måste anses vara af

m ig stor betydelse för att påkalla ett snart afhjelpande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 68.

Såsom slutresultat af föregående korta utredning torde framgå:

dels att endast en mindre del af det för forskningen värde egande

materialet uti konstitutionsutskottets protokoll och handlingar vid urtima

riksdagarne 1810, 1812 och 1815 »finnes intaget i det utgifna riksdagstrycket»

och i regeln »kan utan svårighet uppsökas med ledning af

förefintliga register»;

dels att fördenskull, i likhet med hvad för Riksdagen 1809—1810

redan egt rum, det för forskningen värdefulla materialet i konstitutionsutskottets

protokoll och handlingar vid urtima riksdagarne 1810, 1812

och 1815 bör utgifvas i särskilda samlingar;

dels ock att dessa samlingar böra förses med särskilda sakregister,

hvilka helst borde utsträckas till att omfatta äfven det konstitutionella

materialet i riksståndens protokoll för nämnda urtima riksdagar.

Stockholm den 10 juli 1899.

Axel Vildt. Ljungman.'')'')

Under åberopande af den utredning, som i ofvan intagna utlåtande

lemnats, hafva fullmägtige i riksgäldskontoret förordat, att de vid 1810,

1812 och 1815 års urtima riksdagar af konstitutionsutskottet afgifna

memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af

större vigt måtte särskildt i tryck utgifvas på sätt, jemlikt beslut af

1873 års Riksdag, skett beträffande samma utskotts memorial m. m. vid

1809 —1810 års riksmöte. Enligt hvad fullmägtige inbemtat, utgjorde

konstitutionsutskottets handlingar för ofvannämnda urtima riksdagar i

handskrift sammanlagdt 1600 blad, och kunde med ledning häraf det

tryckta arbetets storlek beräknas till högst 800 oktavsidor eller 50 ark.

Med afseende å detta jemförelsevis ringa omfång syntes det fullmägtige

lämpligt, att konstitutionsutskottets handlingar för alla tre riksdagarna

i fråga förenades i en enda samling, försedd med ett gemensamt

register.

Kostnaden för arbetets tryckning i en upplaga af 500 exemplar

— eller samma antal som bestämts för den af 1873 års Riksdag beslutade

samlingen af konstitutionsutskottets handlingar vid 1809—1810

års riksdag — syntes efter nu gällande pris uppgå till omkring 2,500

kronor. Då härtill lades kostnaden för arbetets häftning samt för afskrift

af originalhandlingarna, hvilka icke borde få till boktryckaren

utlemnas, äfvensom arfvode för redigering, korrekturläsning och upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 68.

9

rättande af register, komme enligt fullmägtiges beräkning samtliga utgifterna

för utgifvande af den ifrågasatta samlingen att belöpa sig till

4,000 å 5,000 kronor.

På grund af den nu förebragta utredningen har statsutskottet funnit

sig hafva skäl att hos Riksdagen göra framställning om tryckning, på

sätt fullmägtige föreslagit, af de från konstitutionsutskottet vid 1810,

1812 och 1815 års urtima riksdagar utgångna handlingar. Utskottet,

som lika med fullmägtige anser, att dessa handlingar böra förenas i eu

enda samling med ett gemensamt register, får beträffande upplagans

storlek föreslå, att densamma bestämmes till 500 exemplar. Åt fullmägtige

synes böra uppdragas att låta på riksgäldskontorets bekostnad

genom lämplig person ombesörja ifrågavarande arbetes utförande, hvarjemte

fullmägtige torde erhålla bemyndigande att bestämma försäljningspris

för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta

verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som fullmägtige må finna

böra ega rum.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må uppdraga åt fullmägtige i riksgäldskontoret

att låta genom lämplig person på riksgäldskontorets

bekostnad ombesörja tryckning i 500

exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling

af de iitaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812

och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial och

öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af

större vigt; egande fullmägtige att bestämma försäljningspris

för hvarje tryckt exemplar af samlingen

äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria

utdelning deraf, som fullmägtige må finna böra ske.

Stockholm den 30 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Rilc8d. Prof. 1900. 4 Sami. 1 A/cl. 46 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.