Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram från Fceröarne och Island.

1900-04-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:73, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram från Fceröarne och Island.

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

29

N:o 73.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

anslag för meteorologiska centralanstaltens förseende med

dagliga meteorologiska telegram från Fceröarne och Island.

(2:a U. A.)

Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 30 sistlidne mars, bär Kongl. Maj:t i eu

samma dag aflåten proposition (n:o 74) föreslagit Riksdagen att för

meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska

telegram under 20 års tid från Fseröarne och Island bevilja ett anslag

af 144,000 kronor och deraf på extra stat för år 1901 anvisa ett belopp

af 7,200 kronor.

Till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen anfört

följande.

I skrifvelse den 8 februari 1900 hade ministern för utrikes ärendena

begärt att genom departementschefens åtgärd blifva satt i tillfälle

att för Sveriges del aflåta svar å eu af härvarande kongl. danske

minister å hans regerings vägnar gjord framställning om Sveriges och

Noi-ges deltagande i en tilltänkt anordning för telegrafisk förbindelse

mellan Shetlandsöarne, Faeröarne och Island; öfver hvilken framställning

infordradt utlåtande den 14 nästlidne mars afgifvits af vetenskapsakademien.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

Af handlingarna i ärendet inhemtades, att frågan om åvägabringande

af en sådan telegrafförbindelse, hvarmed åsyftades att fullständiga

den i såväl vetenskapligt som praktiskt hänseende vigtiga kedjan af

meteorologiska stationer omkring norra delen af Atlantiska hafvet blifvit

väckt redan år 1880 af dåvarande direktören för meteorologiska institutet

i Köpenhamn Hoffmeyer i ett arbete öfver Nordatlantens stormar

och sedan utgjort föremål för öfverläggningar i den internationella

meteorologiska komitén vid dess sammanträden i Bern 1880, i Köpenhamn

1882, i Miinchen 1891 och i S:t Petersburg 1899 samt vid alla

dessa tillfällen vunnit komiténs varma förord. Slutligen hade äfven

den hydrografiska konferensen i Stockholm 1899 uttalat sin enhälliga

åsigt om den föreslagna förbindelsens nytta såväl för oceanfisket som

för väderleksprognosen.

Enligt ett vid danske ministerns framställning fogadt, af danska

meteorologiska institutet till motsvarande institutioner i Ryssland,

Preussen, Frankrike, England, Österrike, Italien och Amerikas Förenta

stater utfärdadt cirkulär, hvari närmare redogjordes för planen till ifrågavarande

företag, hade Det Store Nordiske Telegraf-Selskab under vissa

vilkor åtagit sig att anlägga och underhålla omförmälda telegraflinie.

Danska regeringen skulle upprätta och underhålla de för ändamålet

nödiga meteorologiska observatorierna å Fasröarne och Island samt öfvervaka

och, om så behöfdes, öfvertaga telegraftjensten och linieförvaltningen.

Såsom ersättning för telegrafliniens anläggning, förvaltning

och underhåll hade nämnda bolag betingat sig under 20 års tid en årlig

summa af 340,000 francs. Denna summa hade danska regeringen tänkt

sig skola sammanskpitas af de länder, som önskade deltaga i företaget.

Af berörda summa både Danmarks regering ansett sig kunna lemna

125,000 francs årligen. Återstoden, 215,000 francs årligen, beräknades

komma att sammanskjutas af öfriga i frågan intresserade stater på det

sätt, att dessa åtoge sig att för 20 år abonnera på dagliga meteorologiska

telegram från ifrågavarande Öar samt att derför erlägga viss afgift. Om

dessa stater exempelvis delades i två kategorier, omfattande, den första

England, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Österrike-Ungern, Italien och

Amerikas Förenta stater, och den andra Sverige, Norge, Holland, Belgien,

Spanien, Portugal och Canada, samt årsbidragen bestämdes för hvar

och en af de större staterna till 20,000 francs och för hvar och en af

de mindre staterna till 10,000 francs, borde från dessa stater årligen

inflyta aammanlagdt 210,000 francs. I fall någon af dessa stater vägrade

att lemna det från densamma påräknade bidraget, kunde bristen täckas

genom något högre tillskott från vissa stater, såsom England, Frankrike,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Uilåteiui-r N:o 73.

Bl

Tyskland och Norge, hvilka vore mest intresserade i fiskena och handeln

på Island och Fasröarne.

Danske ministern hade tillika meddelat, ej mindre att den tyske

delegeraden i den internationella meteorologiska komitén uttalat, att han

trodde sig kunna med afseende å detta företag iofva tillmötesgående

från tysk sida, än äfven att ryska regeringen stält sin anslutning till

företaget i utsigt, på vilkor att öfriga magter jemväl deri deltoge.

Vetenskapsakademien hade för sin del gillat och såsom uttryck

för sina egna åsigter i ämnet antagit ett af akademiens sakkunnige

ledamöter, professorerna R. Rubenspn, H. H. Hildebrandsson och B.

Hasselberg, till akademien afgifvet utlåtande, hvari hufvudsakligen anförts

följande:

Hvad först beträffade nyttan af den föreslagna kabelns nedläggning,

kunde de sakkunnige ej annat än anse den såsom obestridlig. Om man

betraktade någon af de vid meteorologiska centralanstalten dagligen

upprättade synoptiska kartor, skulle man finna, att det till dess konstruktion

använda stationsnätet visade en ansenlig lucka åt det håll,

der Island vore beläget, och detta, oaktadt man med säkerhet visste,

att en ganska betydlig del af de barometerminima, som passerade Skandinavien,

ankomme från detta håll. Det syntes derför otvifvelaktigt,

att genomförandet af projektet att förbinda Island med det öfriga Europa

skulle i förening med upprättandet af ett passande antal meteorologiska

stationer på denna ö liksom på Fseröarne ganska väsentligt förhöja

värdet af de synoptiska kartor, sotn dagligen konstruerades vid meteorologiska

centralanstalten och läge till grund för de utsigter, som från

denna anstalt utsändes.

De sakkunnige påpekade äfven, att det svårligen kunde anses

lämpligt, att Sverige undandroge sig att deltaga i ett internationelt

företag af den vigt och betydelse som det ifrågavarande och af hvilket

knappast några länder kunde komma att skörda större direkta fördelar

än just de skandinaviska. Komine företaget utan Sveriges medverkan

till stånd, så vore sannolikt, att de kostnader, Sverige sedan finge vidkännas

genom att direkt betala telegrammen från dessa trakter, och

hvilka vi då säkerligen såge oss nödsakade att förskaffa oss, blefve i

längden större, än om Sverige nu inginge på danska regeringens förslag.

På grund af hvad sålunda bli fvit nämndt, såväl i afseende på den

nytta, den föreslagna kabelutläggningen från Shet.landsöarne öfver Fferöarne

till Island skulle medföra för den dagliga väderlekstjensten vid

statens meteorologiska centralanstalt, som ock med afseende derpå, att

den för vårt land föreslagna utgiftssumman icke kunde anses för stor

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets Utlåtande N:o 73.

i förhållande till den dermed afsedda nyttan och företagets svårighet

förordade de sakkunnige på det varmaste, att vetenskapsakademien,Ömed

framhaltande af dessa moment och med påpekande af de olägenheter

som skulle drabba vårt land, i händelse Sverige ensamt nekade att deltaga

i detta för alla Europas norra länder gemensamma företag, måtte,

under förutsättning af öfriga staters anslutning och att Sverige, såvidt

någon stat ej skulle deltaga, icke drabbades af större utgift än den nu

föreslagna, gifva sitt förord åt Sveriges deltagande i de kostnader, som

erfordrades för företagets realiserande, på de vilkor, som i danska

meteorologiska institutets cirkulär närmare angåfves.

Då det med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt syntes departementschefen

ömkligt, att Sverige på sätt, som nu ifrågasatts, deltoge

i omförmälda foretag, men härför nödiga penningmedel, enligt departementschefens

förmenande, endast kunde beredas genom anslag af Riksdagen,

har departementschefen, efter samråd med chefen för civildepartementet,

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande

framställning.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran emot hvad sålunda

föreslagits, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, må för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga meteorologiska telegram

under 20 års tid från Faeröarne och Island bevilja

ett anslag af 144,000 kronor och deraf på extra stat

för år 1901 anvisa ett belopp af 7,200 kronor.

Stockholm den 30 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.