Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande länder.

1900-04-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:74, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande länder.

Dokumentets text

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

33

N:o 74.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1900, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

anslag till forskningar efter svenska minnen i främmande

länder.

(2:a U. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 30 sistlidne mars bär Kongl. Maj:t i en samma

dag aflåten proposition (n:o 75) föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1901 anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till

företagande af forskningar efter svenska minnen i främmande länder,

under vilkor att den person, hvilken erhölle uppdrag att utföra berörda

forskningar, skulle vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

öfverlemna de af bildningar och anteckningar m. m.,

som blefve frukten af hans forskningar.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen vid

föredragning af detta ärende anmält, att e. o. amanuensen vid statens

historiska museum F. R. Martin uti en af vitterhets- historie- och

antiqvitetsakademien med skrifvelse den 6 februari 1900 till Kongl.

Maj:t öfverlemnad, till riksantiqvarien stäld ansökning anhållit, att

akademien måtte hos Kongl. Maj:t utverka ett anslag till bestridande

af kostnader för forskningar under innevarande års sommar efter svenska

minnen i Ryssland och Turkiet.

i berörda ansökning hade Martin anfört, bland annat, att, sedan

Bih. till lliksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 74.

34

han i maj 1898 af Kongl. Maj:t erhållit ett understöd af 1,000 kronor

för att i Ryssland och Turkiet söka spår af Konung Carl XII:s vistelse

dessa länder och samma års sommar anträdt resan, denna genast krönts

med den framgång, att redan i Eremitaget i S:t Petersburg och i kejserliga

skattkammaren i Moskwa talrika minnen återfunnits i form af

dyrbara silfverskatter, skänkta till Zaren icke blott af Konung Carl XII,

utan äfven af Sveriges andra regenter under stormagtstiden. öfver alla

dessa dyrbarheter hade i slutet af år 1899 utgifvits ett större arbete

med Öl ljustrycksplanscher under titel »Kongliga svenska gåfvor till ryske

Zaren», ett arbete, som rönt ett synnerligen välvilligt mottagande, men

hvars värdiga utförande tillika kräft högst betydliga penninguppoffringar

från Martins sida, uppgående till öfver 3,000 kronor. Genast i början

åt dessa forskningar hade Martin kommit till insigt, att, om de skulle

gifva ett verkligt godt resultat, ramen för dem borde betydligt utvidgas,

så att de skulle omfatta alla svenska minnen i Ryssland, hvilka ingalunda

vore få eller obetydliga. I S:t Petersburg funnes i eremitaget ett antal

porträtt af svenska historiska personer, presenter af svenska monarker

under 1700-talet, och rester af Drottning Christinas samlingar samt i

Peter den stores galleri måuga föremål af intresse för Sveriges historia,

såsom t. ex. ett antal kopparbasreliefer, som Zaren låtit utföra till minne

af drabbningar med svenskarne och till hvilka han sjelf gjort, utkasten.

I arsenalen kunde kanske återfinnas de kanoner, Konung Carl XII skänkt

Zaren år 1697. I Moskwas Kreml funnes, utom troféerna från Pultava

och de redan afbildade silfverskat.terna, porträtt och flera andra föremål

af intresse för oss. I privatsamlingar kunde, enligt Martins förmenande,

ej heller så litet uppletas; Martin kände åtminstone en sådan, som

bland annat innehölle talrika arbeten, utförda af svenska fångar i början

af 1700-talet. De så kallade Sigtunaportarne i Nowgorods Sophiakyrka

hade ännu ej varit föremål för undersökning från svensk sida.

Kanske skulle man verkligen kunna bevisa deras härkomst från Sigtuna.

I Tobolsk — som bekant en af hufvudorterna för de svenska fångarne

—'' funnes ett litet museum med svenska minnen, hvilket ej heller ännu

varit föremål för närmare granskning. Helt visst kunde likaledes i

Barnaul minnen efter de svenska fångarnes vistelse der uppletas. På

Pultavas slagfält, der snart en minnesvård öfver de fallne svenskarne

komme att resas af svenska folket, borde noggranna undersökningar

företagas för att utröna, hvar de stupade karolinerna läge begrafna,

till hvilka undersökningar Martin redan erhållit tillstånd. För Martin

hade uppgifvits, att flere af de gamla adelsslägterna, som bodde i

granskapet af Pultava, egde minnen af svenskarne. Kanske skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

35

det svenska fältarkivet, som försvunnit vid slaget, kunna återfinnas.

I en aflägsen stad i Kaukasus lefde ännu en ättling af krimska khanen

Dewlet Girai, som pietetsfullt bevarade gåfvor af hjeltekonungen till

hans stamfader. Det vore ej omöjligt, att i familjearkivet vigtiga

handlingar återfunnes.

Med dessa exempel hade Martin endast velat antyda några få utgångspunkter.

Helt säkert skulle, om de ifrågasatta efterforskningarna

blefve verklighet, många och vigtiga minnen kunna framdragas ur

glömska, såsom fallet varit med de nu publicerade svenska siliverskatterna

i Kreml. En dylik undersökning borde ej uppskjutas, då den

derigenom skulle betydligt försvåras. Genom sina talrika resor i Ryssland

hade Martin så småningom lyckats förvärfva sig eu rätt vidsträckt

krets af bekanta, af hvilka flere nu vore specielt intresserade af dessa

forskningar och lofvat på allt sätt understödja dem, hvarpå Martin redan

sett tydliga bevis. Hans plan vore, att dessa undersökningar, för att

bilda ett afslutadt helt, ej skulle inskränkas endast till Ryssland, utan

äfven omfatta Östersjöprovinserna, Polen, Tyskland och det öfriga

Europa. I Östersjöprovinserna funnes, som bekant, mycket talrika

minnen, som vore af stor vigt för vår kultur- och konsthistoria, men

som ännu ej varit föremål för närmare granskning och beskrifning.

Att äfven i Polen många vigtiga minnen råkat i glömska, derom vittnade

bäst upptäckten af prinsessan Annas grafvård i Thorn. Att Tyskland

vore rikt på svenska minnen, som ännu ej varit föremål för systematisk

efterforskning, vore allmänt bekant, i det att nästan hvarje

museum egde för oss dyrbara reliker. Mindre känd vore t. ex. den

praktfulla, nu i Leipzig förvarade pokal, som Gustaf Vasa skänkt Luther.

Ej ens i Frankrike saknades för vår konsthistoria intressanta arbeten,

såsom den ståtliga möbel — kanske det praktfullaste arbetet af någon

svensk konstnär under 1700-talet — som nu prydde Chantilly slott,

till hvars forne egare den skänkts af Konung Gustaf III. Äfven från

andra länder, icke minst från vårt grannland Danmark, skulle många

exempel på svenska minnen kunna anföras.

Resultatet af dessa forskningar, under hvilka noggranna fotografier

och afbildningar med beskrifningar skulle göras af hvarje för Sveriges

historia intressant föremål, som återfunnes, skulle, om de kunde genomföras

systematiskt, helt visst motsvara de dermed förenade kostnaderna,

hvilka ej kunde stiga till några större belopp. För att med fördel utföra

ett dylikt arbete, måste man fördela det på flere år. Första året

skulle t. ex. egnas åt Ryssland och Turkiet, det andra åt Östersjöprovinserna

och möjligen Polen, det tredje åt Tyskland och det fjerde

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7i.

åt det öfriga Europa. Det torde knappt vara nödvändigt att för hvarje

år vistas på främmande botten mer än 3 till 4 månader; mellantiden

skulle användas att ordna det hemförda materialet, som, sedan det

vore fullt samladt, skulle utgifvas i ett större arbete, hvilket, enligt

Martins öfvertygelse, skulle blifva af stor vigt för den svenska kulturoch

konstforskningen och utgöra eu heder för vårt land. De med ett

dylikt arbete förenade konstnader voro dock för stora för att kunna

bäras af en enskild person. Martin anhölle derför, att akademien måtte

hos Kongl. Maj:t göra framställning om ett anslag af 3,000 kronor

till bestridande af kostnaderna för forskningar i Ryssland och Turkiet

under innevarande års somnlar i otnförmälda syfte, under vilkor, att

hela det hemförda materialet skulle till akademien öfverlemnas.

I sin förenämnda skrifvelse hade vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien,

enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, anfört,

att det förut nämnda, af Martin utgifua stora och synnerligen väl

utstyrda arbetet »Kongliga svenska gåfvor till ryske Zaren» visat sig

utgöra en särdeles god början till en illustrerad inventarieförteckning

öfver svenska, i utlandet spridda minnen; att akademien ansåge sig

kunna vitsorda, att en dylik förteckning, om den erhölle behörig utsträckning

till olika länder, borde kunna lemna synnerligen goda bidrag

till vår kultur- och konsthistoria; samt att, då Martin visat sig hafva

goda förutsättningar för sådant arbete, som här ifrågasatts, akademien

lifligt tillstyrkte bifall till den af honom gjorda anhållan.

Uti en till ecklesiastikdepartementet sedermera ingifven promemoria

hade Martin ytterligare i ämnet anfört, att till de af honom omtalade

svenska minnen i Ryssland mången intressant pjes vofe att tillägga, men

att han ville inskränka sig till den dyrbaraste gåfva, som någonsin lemnat

Sverige, den kolossala rubin, som Konung Gustaf III skänkt Kejsarinnan

Katarina och som än i dag sutte i ryska kejsarkronan och utgjorde

ryska skattkammarens stolthet. Denna gåfva representerade i närvarande

stund ett värde af omkring en million kronor. Ifrån Östersjöprovinserna,

som Martin sjelf ej besökt, kände han praktfulla silfverpjeser,

som tillhört Carl Gustaf Wrangel, Torstenson och Bengt Horn. I Polen

hade förslaget om forskningarna rörande dervarande svenska minnen på

flera håll mottagits med stort intresse, och flere inflytelserika pfersoner

hade lofvat. att på allt sätt stödja förslaget. Tills vidare kunde Martin

omnämna såsom der befintliga några väldiga silfverpjeser, som tillhört

Konung Carl X. I Österrike förvarades Gustaf Adolfs-reliker från slaget

vid Liitzen, men äfven der kunde man hoppas att återfinna många andra

minnen från trettiåriga kriget. Likaså borde man kunna återfinna den

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 74. 37

praktfulla galavagn, som Konung Gustaf III skänkt Maria Theresia. I

Turkiet borde främst i Konstantinopel göras forskningar för att återfinna

dokument, rörande Konung Carl XII:s vistelse i Turkiet. Grundad anledning

funnes, att dessa forskningar komme att krönas med framgång.

Rester af gåfvor från honom till sultanen saknades antagligen ej

heller. Det vore kanske ej heller omöjligt att återfinna de storartade

presenter, Konung Carl XII sändt Persiens shah, om forskningarna

en dag utsträcktes ända dit bort. Rikaste utbytet komme dock

med full säkerhet Tysklähd att lemna. Eu uppräkning af alla redan

mer eller mindre kända föremål af svenskt ursprung skulle verka

tröttande. Martin ville derför endast nämna vapen och kanoner i

Zeughaus i Berlin, Gustaf Adolfs bibel och andra dyrbarheter i Dresden,

Lutherpokalen och minnen från trettiåriga kriget i Leipzig jemte ett

präktigt porträtt af Konung Gustaf III, Gustaf Adolfs-minnen i stort

antal i Niirnberg, porträttsamlingen i Heidelberg, de storartade arbeten

af emaljeradt guld, som tillhört Konung Sigismund, numera förvarade

i Miinchen. För öfrigt funnes i Bayern privatsamlingar, innehållande

talrika svenska minnen. Dessa forskningar skulle sannolikt gifva ett

resultat, högst betydligt öfverstigande förväntningarna. Detsamma gälde,

enligt Martins åsigt, Danmark. Hvad franska samlingar innehölle i

detta afseende vore föga kändt; dock hade man anledning att äfven

derifrån förvänta intressanta fynd. Under arbetets gång framkomme

kanske meddelanden, som nödvändiggjorde forskningarnas utsträckande

äfven till spanska halfön.

Förutsatt, att ungefär 100 fotografier togos under hvar resa, ansåge

Martin kostnaderna, som dermed vore förbundna, ej kunna sättas

lägre än 1,000 kronor. För att minska dem, ämnade Martin visserligen

medföra egen fotografiapparat, men erfarenheten hade lärt, att det

ofta blefve nödvändigt att anlita fotograf på platsen, och i sådant fall

komme kostnaden för hvar plåt enligt Martins beräkning icke att understiga

10 å 15 kronor. De fotografier, som tagits af de förut nämnda

silfverskatterna i Moskwa, hade kostat 16 kronor stycket i genomsnitt.

Lefnadskostnader och resor under en tid af 3 till 4 månader kunde ej

beräknas lägre än 2,000 kronor, allra helst i länder med så stora afstånd

och höga lefnadskostnader som Ryssland och Turkiet.

Med anledning af hvad sålunda anförts och då ifrågavarande

forskningar för visso blefvo af stort intresse för vårt lands historia,

har departementschefen hemstält om aflåtande till Riksdagen åt förevarande

framställning; och har departementschefen ansett, att vid bifall

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 74.

till framställningen hinder ej förefunnes för Kongl. Maj:t att under

innevarande år af tillgängliga medel förskottera ifrågavarande belopp.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda, hemställer

utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts förevarande

proposition, må på extra stat för år 1901

anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd

till företagande af forskningar efter svenska minnen i

främmande länder, under vilkor, att den person, hvilken

erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall

vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

öfverlemna de af bildningar och ant eckningar

m. m., som blifva frukten af hans forskningar.

Stockholm den 30 april 1900.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.