Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner dels angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, dels ock angående inqvarteringsUdrag åt flottans läkare.

1900-05-04 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1900:76, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner dels angående ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, dels ock angående inqvarteringsUdrag åt flottans läkare.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

i .vill

N:o 76.

t i ; . . ;V ,rri. • t • u r l i v,''. ,,;f ^ -k,| , (r( *-js 1 '' r''|''

Ank till Riksd. kansli den 4 maj 1900, ld. 5 e. m.

fl v:.’ap

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner dels angående

ändring i grunderna för pensionering af löntagare vid

flottans läkarestat, dels ock angående inqvarteringsUdrag

åt flottans läkare.

(l:a U. A.)

Ilo Med åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

för den 23 februari 1900 har Kongl. Maj:t uti eu sistnämnda

dag aflåten särskild proposition (n:o 50) föreslagit Riksdagen

att, vid bifall till hvad Kongl. Maj :t i proposition samma dag föresloge

beträffande inqvarteringsbidrag åt läkare vid flottan, medgifva sådan ändring

i de af Riksdagen godkända grunder för pensionering af löntagare vid

flottans läkarestat, att en hvar af nämnda löntagare skulle vara dels

berättigad att, om han stått i statens tjenst i 30 år och uppnått en lefnadsålder,

fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste bataljonsläkare

af 55 år samt jemväl i öfrigt uppfylt vilkoren för erhållande af pension

och fyllnadspension, vid afskedstagande! erhålla pension och fyllnadspension,

beräknade enligt punkten 1 i de under den 3 oktober 1876 faststälda

grunder för pensionering af flottans befäl ocli underbefäl med vederlikar,

dels ock skyldig att, om han vore, på sätt sålunda angifvits, berättigad till

pension och fyllnadspension, ur tjensten afgå, fält- och regementsläkare vid

fyllda 63 ocli förste bataljonsläkare vid fylda 58 lefnadsår, hvaremot föreskriften

i kongl. skrifvelsen den 22 juni 1877 angående rätt till högre

fyllnadspension i visst fall för löntagare vid flottans läkarestat skulle upphöra

att gälla;

Bill. till Riksd. Brok 1900. 4 Sami. 1 Afd. 49 Höft. (N:o 76).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande K:o 76.

dock att hvarje nuvarande, med fullmagt försedd innehafvare af läkarebefattning

vid flottan skulle ega att, derest han sådant önskade och icke

mottoge befordran till högre aflönad befattning vid flottans läkarestat,

qvarstå vid den honom nu tillkommande pensionsrätt och dermed förenade

vilkor, men skulle, derest han före den 1 december 1900 derom gjorde

anmälan hos direktionen öfver flottans pensionskassa, kunna komma i åtnjutande

af pensionsrätt enligt ofvan angifna nya grunder.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i denna fråga

anfört följande.

Sedan Kongl. Maj:t genom kungörelse den 22 oktober 1897 meddelat

nya bestämmelser angående tillsättning af läkaretjenster vid armén, hade

fråga uppstått om ändring af gällande bestämmelser jemväl för tillsättning

af läkaretjenster vid flottan. Rörande behofvet af sådan ändring hade

öfverfältläkaren i en till chefen för sjöförsvarsdepartementet med skrifvelse

den 28 februari 1898 öfverlemnad promemoria anfört bland annat följande.

Genom kongl. bref den 15 december 1818 hade ordinarie bataljonsläkare

vid flottan tillerkänts lika befordringsrätt och öfriga förmåner med

ordinarie bataljonsläkare vid armén, och genom kongl. bref den 2 mars

1827 hade stadgats, att vid bataljonsläkarebeställningars tillsättande vid

flottan de för landtarmén i sådant afseende meddelade föreskrifterna skulle

tillämpas. Med stöd häraf hade sedermera ända till ingången af år 1898

en vid flottan anstäld läkare utan vidare kunnat söka och erhålla transport

till armén, likasom en läkare vid armén på samma sätt kunnat

öfvergå till flottan. Sedan emellertid Kongl. Maj:t genom ofvannämnda

kungörelse den 22 oktober 1897 faststält vissa kompetensvilkor för anställning

i fältläkarekåren, ville det synas påtagligt, att endast de läkare vid

flottan, hvilka uppfylt ifrågavarande kompetensvilkor, kunde vara berättigade

att uppföras på förslag till militärläkaretjenster vid armén. Enklaste

sättet att lösa de svårigheter, som i följd häraf kunde uppstå, vore otvifvelaktigt

att, i öfverensstämmelse med hvad förhållandet vore i afseende

på den stridande personalen, fullständigt skilja mellan arméns och flottans

läkare, så att ingen öfvergång vidare skulle ifrågakomma från en läkareanställning

vid det ena vapenslaget till en dylik vid det andra. Ett

väsentligt hinder derför syntes emellertid möta i fåtaligheten af flottans

läkarepersonal, till följd hvaraf befordringsförhållandena inom denna säkerligen

skulle, om nyss antydda anordning genomfördes, blifva synnerligen

ojemna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 76

3

Skulle åter lika befordringsrätt bibehållas för arméns och flottans

läkare, syntes det nödvändigt, att i hufvudsak samma kompetensvilkor

faststäldes vid båda kårerna — något, som icke borde möta några betänkligheter,

då hvad i den vägen blifvit genom kongl. kungörelsen den 22

oktober 1897 faststäldt uteslutande syftade på att i möjligaste män för

armén betrygga en fullt tjenstduglig militärläkarekår, hvilket ju äfven

borde vara af stor betydelse för flottan.

Den största och, efter hvad det ville synas, egentligen enda svårigheten

att utan vidare i allt väsentligt vid tillsättning af läkaretjenster vid

flottan tillämpa bestämmelserna i kungörelsen den 22 oktober 1897 läge

i den olikhet i afseende på grunderna för pensionering, som egde rum

mellan arméns och flottans läkare, hvilken särskildt framträdde deri, att

en läkare vid flottan ej vore berättigad att genom erläggande till flottans

pensionskassa af retroaktiva utgifter få för pensionsrätt räkna sig till godo

föregående publik tjenst. Härigenom vore nemligen arméns läkare i de

allra flesta fall förhindrade att söka transport till flottan, för så vidt en

lämplig åldersgräns, såsom otvifvelaktigt önskvärdt vore, blefve faststäld

äfven för flottans läkare.

Med öfverfaltläkarens förutnämnda skrifvelse den 28 februari 1898

hade tillika öfverlemnats förslag till kungörelse angående tillsättning af

militärläkaretjenster vid flottan och Karlskrona artillerikår.

Yttranden i detta ärende hade vidare afgifvits af stationsbefälhafvarne

vid flottans stationer, marinförvaltningen och direktionen öfver flottans

pensionskassa, och hade ingen af dessa myndigheter haft något att erinra

mot hvad öfverfältläkaren anfört rörande behofvet af att åstadkomma större

öfverensstämmelse i föreskrifterna angående pensionering af läkare vid

armén och vid flottan. Marinförvaltningen hade härvid särskildt anfört

följande.

Enligt reglementet för arméns pensionskassa den 15 december 1893

och kongl. cirkuläret den 22 juni 1877 vore arméns läkare berättigade till

pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd lefnadsålder,

regementsläkare af 60 och bataljonsläkare af 55 år, hvaremot de hade skyldighet

att afgå ur tjensten, regementsläkare vid fylda 63 år och bataljons-,

läkare vid fylda 58 år, dock under förutsättning, att de uppfylt vilkoren

för erhållande af pension och fyllnadspension. Flottans läkare deremot

vore enligt reglementet för flottans pensionskassa berättigade till erhållande

af hela lönen i pension först efter uppnådda 65 lefnadsår och minst 35

tjenstår och till lägre pension efter 30 tjenstår samt uppnådd lefnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

ålder, regementsläkare och fältläkare af 65 och förste bataljonsläkare af

55 år.

Då det ej vore till flottans fördel, att dess läkare blefve i pensionshänseende

sämre stälda än arméns, hade marinförvaltningen hemstält, att

hos Riksdagen måtte utverkas medgifvande till sådan pensionsrätt för

flottans läkare, att dessa blefve, i likhet med arméns läkare, dels berättigade

till pension och fyllnadspension efter 30 tjenstår och uppnådd lefnadsålder,

fältläkare eller regementsläkare af 60 år och förste bataljonsläkare

af 55 år, dels skyldiga att ur tj ensten afgå, fält- och regementsläkare vid

fy Ida 63 år och förste bataljonsläkare vid fylda 58 år, dock under förutsättning

i båda fallen, att vilkoren för erhållande af pension och fyllnadspension

uppfylts.

Lika med de myndigheter, som i denna fråga yttrat sig, ansåg departementschefen

det vara, med hänsyn till den relativa fåtaligheten af flottans

läkarestat, nödvändigt, att föreskrifterna rörande tillsättning af samt afsked

och pensionsrätt för personalen vid denna stat måtte bringas till sådan

öfverensstämmelse med motsvarande stadgande för arméns läkare, att öfvergång

af läkare från armén till flottan och från flottan till armén kunde

utan olägenhet ega rum. Uppenbarligen måste det också vara till fördel

för tjensten, att flottans läkare tillförbundes att vid viss ålder afgå från

innehafvande befattning. Om de åtgärder för vinnande af dylik öfverensstämmelse,

hvilka erfordrade Riksdagens medverkan, har departementschefen

vidare anfört följande.

Beträffande den pesonal, hvarom här vore fråga, samt dess aflöningsoch

pensionsförhållanden, borde beaktas, att löntagare vid flottans läkarestat

utgjordes af en fältläkare med fast lön af 4,000 kronor, 2 regementsläkare

med fast lön af 2,800 kronor samt 6 eller, om förste bataljonsläkaren vid

Karlskrona artillerikår medräknades, 7 förste bataljonsläkare med fast lön

af 1,800 kronor. Under verklig tjenstgöring åtnjöte dessa läkare dessutom

dagaflöning, som under tjenstgöring i land utginge med 4 kronor till fältläkare

och regementsläkare samt med 3 kronor till förste bataljonsläkare.

En hvar af dessa löntagare, som vid afskedstagande stått i tjenst vid flottan

i 30 år och uppnått en ålder, fält- och regementsläkare af 65 år och de

öfriga af 55 år samt i öfrigt till flottans pensionskassa erlagt stadgad

pensionsafgift, vore, jemlik! de under den 3 oktober 18 7 6 faststälda grunder

för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, berättigad

att vid afskedstagandet ur flottans pensionskassa erhålla pension och fyllnadspension

med 80 procent af lönen, således fältläkare 3,200 kronor, rege
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

5

mentsläkare 2,240 kronor och förste bataljonsläkare 1,440 kronor. För

löntagare, som erhölle afsked efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35

tjenstår, skulle enligt kongl. skrifvelsen till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan

angående grunder för pensioneringen af viss personal vid

flottan den 22 juni 1877 fyllnadspension utgå med skilnaden mellan lönens

hela belopp och pensionen, så att den afskedstagande måtte erhålla hela

lönen såsom pension och fyllnadspension.

Enligt 1894 års Riksdags beslut tillämpades de för befäl och underbefäl

med vederlikar vid flottan gällande pensioneringsgrunder jemväl i

afseende på befäl och underbefäl med vederlikar vid Karlskrona artillerikår.

Genom kongl. bref den 19 sistlidne januari hade Ivongl. Maj:t på

medicinalstyrelsens hemställan förklarat, att med tillsättningen af den för

närvarande lediga fältläkarebefattningen finge tills vidare anstå.

På sätt öfverfältläkaren framhållit, förefunnes skiljaktighet i pensioneringsgrunderna

för flottans och arméns läkare icke blott beträffande tidpunkten

för pensionsrätter inträdande och beträffande skyldighet att vid

viss ålder afgå från tjensten, utan ock derutinnan, att läkare vid armén,

jemlikt andra punkten af de genom kongl. cirkuläret den 22 juni 1877

faststälda grunder för pensionering af arméns befäl och underbefäl med

vederlikar, enligt den lydelse, samma punkt erhållit genom kongl. cirkuläret

den 7 juni 1878, egde att för rätt till pension tillgodoräkna sig hela den

tid han stått i statens tjenst, under det att läkare vid flottan enligt andra

punkten i ofvannämnda den 3 oktober 1876 faststälda grunder för pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar endast finge tillgodoräkna

sig den tid han stått i tjenst vid flottan.

Med afseende härå ville departementschefen erinra derom, att enligt

den ursprungliga lydelsen af andra punkten i grunderna för pensionering

af arméns befäl och underbefäl med vederlikar hade fordrats för pensionsrätt

att hafva stått i tjenst vid armén i viss tid, men att denna föreskrift

genom kongl. cirkuläret den 7 juni 1878 ändrats till hvad, på sätt jag

nyss nämnt, nu är gällande. I den proposition i ämnet, som den 1 mars

1878 aflåtits till Riksdagen, hade anförts såsom skäl derför, att motsvarande

ändring då icke ifrågasattes för personal vid flottan, att genom

Kongl. Maj:ts med 1877 års Riksdag fattade beslut för flottans läkare och

civilstat stadgats en annan pensionsrätt, hvilken, för dem förmånligare,

ej vore med pensioneringen vid armén af nyss nämnda personal jemförlig.

Härmed syntes hafva afsetts den omständighet, att, enligt ofvanberörda

skrifvelse till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o, 76.

1877, fyllnadspension till löntagare vid flottans läkarestat, som erhölle

afsked vid uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjenstår, skulle utgå med

skilnaden mellan lönens hela belopp och pensionen, hvaremot högsta sammanlagda

pensionsbeloppet för motsvarande personal vid armén utginge,

då lönen öfverstiger 1,000 kronor, allenast med 80 procent af lönen.

Med hänsyn till detta förhållande ansåge departementschefen, att det

icke borde ifrågakomma att tillägga flottans läkare den ökade förmån beträffande

deras pensionsrätt, att de skulle för pensionsrätter förvärfvande

få tillgodoräkna sig tjenstgöring äfven i annan statens tjenst än vid flottan,

utan att de jemväl i fråga om högsta beloppet af den pension och fyllnadspension,

som kunde tilläggas dem, blefve likstälda med läkarne vid armén.

Den af 1877 års Riksdag inedgifna och genom Kongl. Maj:ts förutnämnda

skrifvelse till direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni

1877 flottans läkare tillagda rätt att vid uppnådda 65 lefnads- och 35

tjenstår erhålla hela lönen såsom pension och fyllnadspension syntes således

böra bortfalla.

En följd deraf, att flottans läkare sålunda skulle likställas med arméns

i fråga om pensionsrätt, syntes också böra blifva, att flottans och arméns

läkare jemväl beträffande aflöning blefve. likstälda, dervid flottans läkare

tydligen borde jemföras med läkarne vid arméns garnisonerade truppförband.

I fråga om aflöning förefunnes för närvarande den olikhet, att

sistnämnda läkare vid armén åtnjöte inqvarteringsbidrag, under det att

sådan förmån icke tillkomme flottans läkare med undantag af förste bataljonsläkaren

vid Karlskrona artillerikår. Om beredande af sådan förmån

för flottans läkare hafva också de i nu förevarande ärende hörda myndigheter

gjort hemställan; och ville departementschefen i följande punkt af

statsrådsprotokollet föreslå aflåtande af proposition derom till Riksdagen.

Han ville dock redan här erinra, att nämnda förmån icke syntes höra

tilläggas andra läkare än sådana, som inginge på de föreslagna nya pensionsvilkoren,

hvadan det ena förslaget ej borde genomföras annorlunda än

i sammanhang med det andra.

Då hvad inom Riksdagens begge kamrar förekommit vid behandlingen

af Kongl. Maj:ts under femte hufvudtiteln framlagda förslag till

ökning af flottans personal gifver utskottet anledning antaga, att Riksdagen

har att från Kongl. Maj:t förvänta förslag till omorganisation i vissa afseenden

af flottans läkarestat, synes det utskottet mindre lämpligt att nu

företaga sådana mindre förändringar uti läkarnes vid flottan ställning, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

7

Kongl. Maj:tutinu ifrågavarande proposition ifrågasatt, och hvilkas sammanhang

med den mera genomgripande omorganisationen icke synes kunna

för närvarande säkert bedömas.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

icke må vinna Riksdagens bifall.

2:o. Uti en till Riksdagen den 23 februari innevarande år aflåten

proposition (n:o 51) har Kongl. Maj ;t, under åberopande af bilagdt utdrag

af protokollet öfver sjöförsvarsärenden samma dag, föreslagit Riksdagen

att, vid bifall till hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda proposition af

samma dag föreslagit angående ändring i grunderna för pensionering af

löntagare vid flottans läkarestat, medgifva, att inqvarteringsbidrag finge

utgå till dem af nedannämnda läkare vid flottan, på hvilka de i nyssnämnda

proposition föreslagna nya pensioneringsgrunderna skulle blifva

tillämpliga och hvilka icke åtnjöte fri bostad i kronans hus, med följande

årliga belopp, nemligen:

för

fältläkaren..............

kr. 600:

»

regementsläkare i Karlskrona........

» 435:

» i Stockholm........

» 600:

förste bataljonsläkare i Karlskrona......

» 165:

j » i Stockholm.......

» 337:

50

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

erinrat, hurusom i den framställning, han förut samma dag gjort om proposition

till Riksdagen angående ändring i grunderna för pensionering af

personal vid flottans läkarestat, lian framhållit, att den likställighet i fråga

om pensionsrätt mellan flottans och armens läkare, som med berörda

ändring afsåges, syntes påkalla, att flottans läkare och läkare vid armens

garnisonerade truppförband jemväl blefve likstälda beträffande aflöningsförmåner.

Om man bortsage från fältläkaren \id flottan, hvilken läkaie

intoge en säregen ställning och hvars befattning icke egde någon motsvarighet

vid armén, åtnjöte regementsläkare och förste bataljonsläkare vid

flottans stationer fast lön och dagaflöning med samma belopp, som tillkoinme

läkare af motsvarande grad vid armén, nemligen regementsläkare

fast lön till belopp af 2,800 kronor och dagaflöning af 4 kronor samt

bataljonsläkare med högre aflöning fast lön af 1,800 kronor och dagaflö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

ning af 3 kronor. Deremot egde flottans läkare med undantag af förste

bataljonsläkaren vid Karlskrona artillerikår icke rätt till inqvarteringsbidrag.

Sådan aflöningsförmån under benämning inqvarterings- och servisersättning

tillkomme emellertid läkare vid arméns garnisonerade truppförband, och

med anslutning till de för armén i detta afseende gällande bestämmelser

hade marinförvaltningen föreslagit, att inqvarteringsbidrag för nedannämnda

läkare vid flottan måtte, om de icke åtnjöte fri bostad i kronans hus,

utgå med följande belopp, nemligen:

för fältläkaren................kr. 600:—

» regementsläkare i Karlskrona .........» 435:_

» » » Stockholm......... » 600: —•

» förste bataljonsläkare i Karlskrona....... . » 165: —

» » » » Stockholm ........» 337; 50

Derest inqvarteringsbidrag enligt dessa grunder, hvilka syntes departementschefen

vara rigtiga, skulle utgå till samtliga ofvannämnda läkare,

nemligen 1 fältläkare, 1 regementsläkare i Karlskrona, 1 regementsläkare

i Stockholm, 4 förste bataljonsläkare i Karlskrona och 2 förste bataljonsläkare

i Stockholm, skulle detta medföra en årlig utgift af 2,970 kronor,

hvartill medel icke funnes anvisade. Härvid borde dock erinras, dels att

för närvarande regementsläkaren och eu förste bataljonsläkare i Karlskrona

åtnjöte fri bostad i kronans hus, dels ock att förmånen af inqvarteringsbidrag

icke syntes böra tilläggas andra af dessa läkare än de, på hvilka

de föreslagna nya pensioneringsgrunderna blefve tillämpliga. Då, enligt

Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående ändring i grunderna för

pensionering af löntagare vid flottans läkarestat, nuvarande tjenstinnehafvare

skulle ega att, om de så önskade och icke mottoge befordran till högre

aflönad befattning vid flottans läkarestat, qvarstå vid nuvarande pensionsrätt

och dermed förenade vilkor, men jemväl kunna, i fall de derom gjorde

anmälan före den 1 december innevarande år, komma i åtnjutande af

pensionsrätt enligt de nya grunderna, kunde före sistnämnda dag icke

göras någon beräkning af antalet läkare vid flottan, till hvilka inqvarteringsbidrag

skulle komma att utgå under år 1901. Följaktligen kunde

den för ändamålet erforderliga höjning af anslaget till aflöning för flottans

kårer och stater icke äskas förr än vid 1901 års riksdag.

Då utskottet, på sätt punkten l:o af detta utlåtande utvisar, funnit

sig böra under nuvarande omständigheter afstyrka bifall till Kongl. Maj:ts

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 76.

9

uti propositionen n:o 50 gjorda framställning, och. Kongl. Maj:ts nu förevarande

förslag uti propositionen n:o 51 gjorts beroende af bifall till nyssberörda

framställning i propositionen n:o 50, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1900.

På statsutskottets vägnar.

CHR. LITNDEBERG.

Bill. till Biksd. Brok 1900. 4 Sami. 1 Afd, 49 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.